Därför ska du engagera dig i de akademiska valen
Det är ett riktigt supervalår, och Sveriges politiker är i full gång med sina kampanjer. Under hösten sker också flera viktiga akademiska val vid KI. Universitetsdirektör Katarina Bjelke hoppas att engagemanget för riksdagsvalet ska spilla över på de akademiska valen.
Det första valet gäller vicerektor och viceordförande för KI:s tre kommittéer och är planerat till vecka 34, och genomförs digitalt. Sedan juni finns presentationer av kandidaterna, och den 19 respektive den 24 augusti kommer två hearingar att hållas med de nominerade.
– Under hearingarna har alla röstberättigade möjlighet att ställa egna frågor till de nominerade för att få veta vilka frågor de ser som viktigast att driva, säger Katarina Bjelke.
I de senaste akademiska valen vid KI deltog i genomsnitt 61 procent av de röstberättigade.
– KI:s akademiska val är viktiga för att ge våra akademiska företrädare inflytande i de beslutande organen. Därför är det också viktigt att alla utnyttjar sin möjlighet att rösta. Det ger alla akademiska företrädare en möjlighet att påverka styrningen och utvecklingen av KI, säger hon.
Viktiga frågor för akademin
– Valdeltagandet har varierat över åren men det finns tecken på att färre personer är villiga att engagera sig i de beslutandeorganen. Och det är en olycklig utveckling som vi behöver titta närmare på för att förstå, säger Katarina Bjelke.
En av anledningarna kan vara tidsbrist då arbetet inom akademin är krävande vilket gör att många väljer att koncentrera sig på den egna karriären, menar hon.
– En annan anledning kan vara att det inte är så meriterande som det borde vara att engagera sig i styrningen av lärosätet. Men de som väljs till vicerektor och viceordförande i kommitteerna har en rad spännande frågor att se fram emot, inom allt från open acess till forskningsinfrastruktur, VFU-platser och kompetensförsörjning.
Sedan autonomireformen genomfördes år 2011 finns inget lagstadgat krav på universitet och högskolor att genomföra akademiska val. De allra flesta lärosäten följer dock Unescos “statement” om akademisk autonomi. Här förordas ett långtgående kollegialt beslutsfattande i all akademisk verksamhet.
– Studier som har gjorts efter autonomireformen har visat att en del lärosäten har blivit mer linjestyrda än kollegialt styrda. Vid KI har vi hållit fast vid de kollegiala principerna, säger Katarina Bjelke.
Principerna hjälper till att ge legitimitet till de som blir valda till att ingå i KI:s olika beslutande organ. Att ha sina kollegors förtroende genom röstförfarandet är en styrka, påpekar Bjelke.
– Samtidigt är det ett rätt omständligt system, både att hantera administrativt och att engagera sig i för de akademiska företrädarna. Alternativet vore att rekrytera på vanlig väg men då försvinner också dagens breda akademiska inflytande.
Val av lärarrepresentanter följer
Efter valet av vicerektor och viceordförande följer val av lärarrepresentanter till fakultetsnämnden och dess kommittéer. Nomineringsperioden öppnar efter sommaren.
Endast de akademiska företrädarna är röstberättigade i valen men alla övrig personal kan delta i nomineringarna, även studenterna. Medan vissa av valen är direktval så är andra enbart rådgivande, som valet till vicerektor och viceordförande där rektor fattar det slutliga beslutet.
– Där är det viktigt att rektor har möjligheten att påverka eftersom dessa personer blir nära medarbetare. Samtidigt så brukar det inte bli några förändringar andra än de som görs för en jämnare könsfördelning.
Under hösten är det även dags för val till Sveriges riksdag och valrörelsen pågår för fullt.
– Min förhoppning är att all uppmärksamhet väcker ett engagemang även för de akademiska valen, och inte leder till en allmän valtrötthet. Det är viktigt att personerna som väljs är drivande och även vill engagera sina medarbetare att arbeta tillsammans för KI:s bästa, säger Katarina Bjelke.
Text: Magnus Trogen Pahlén
Kliniska doktorander i fokus under hearing med vicerektor-kandidater
Under hearingen inför valet av vicerektor och vice ordförande för Kommittén för utbildning på forskarnivå låg fokus bland annat på dagens situation för de kliniska doktoranderna.
Vicerektor-kandidater för forskning lyfte resursfördelning mellan institutioner
Under hearingen inför valet av vicerektor och vice ordförande för Kommittén för forskning betonades bland annat dagens ojämna resursfördelning mellan institutioner, men även behovet av att motverka en ökad politisk vilja till att styra forskningen.
Pedagogik och forskningsanknytning i centrum för kandidater till vicerektor
Hearingen inför valet av vicerektor och vice ordförande för Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå innehöll frågor om bland annat kompetensförsörjning och pedagogik.