Publicerad: 2013-01-25 00:00 | Uppdaterad: 2013-11-26 10:27

Crafoordpristagaren Lars Klareskog i intervju

[NYHET 2013-01-25] Karolinska Institutets Lars Klareskog belönas som förste svensk med det internationellt erkända Crafoordpriset, det blev känt tidigare i januari. Hans forskning förklarar hur ledgångsreumatism kan växa fram som ett samspel mellan genetiska riskfaktorer och miljöfaktorer som rökning. Priset - äran och fyra miljoner kronor - delar han med två amerikaner, Robert J. Winchester och Peter K. Gregersen.

Ledgångsreumatism - en sjukdom där immunsystemet angriper kroppens leder - kan överraskande nog börja med rökskador i lungorna. Den slutsatsen har Lars Klareskog och hans medarbetare kunnat dra efter många års strukturerat detektivarbete där de har kartlagt sjukdomens mekanismer in i minsta molekylära detalj; ett arbete han nu belönas för.

- Vår utgångspunkt har hela tiden varit att ledgångsreumatism uppkommer genom samverkan melan gener och miljö, säger Lars Klareskog, professor i reumatologi, som vill betona att professor Lars Alfredsson och docent Leonid Padyukov vid Karolinska Institutet har spelat en stor roll för upptäckterna.

Trodde siffrorna var fel

Genombrottet kom när forskarna undersökte effekten av rökning i kombination med en viss genetisk riskfaktor som medpristagarna Robert Winchester och Peter Gregersen har definierat. Det visade sig vara en riktig bomb. Kombinationen av riskgener och rökning ledde till en 15 gånger högre risk att utveckla så kallad RF-positiv ledgångsreumatism.

- Vi blev jätteförvånade när vi först såg resultaten. Ingen hade sett en så dramatisk interaktion mellan gener och omgivningen vid någon liknande sjukdom förut, säger Lars Klareskog.

Till en början trodde han att siffrorna var fel. Forskarna räknade och räknade om, men utan att resultatet ändra sig.

När de nystade vidare i sambandet, insåg de att kopplingen mellan gener och rökning blev än starkare om patienterna samtidigt bar på antikroppar mot något som kallas för citrullinerade proteiner. Lars Klareskog och hans medarbetare kunde visa att rökning ledde till onormalt stora mängder citrullinerade proteiner i lungorna. Det var en slags rökskada.

Detektivarbetet har lett fram till en hypotes där ledgångsreumatism kan börja i lungorna när genetisk känsliga personer röker eller utsätts för andra retningar som stendamm. Först senare sprider sig sjukdomen till lederna.

- Rökning spelar en mycket större roll än vad man har trott. Om ingen rökte skulle en tredjedel av fallen av den allvarligare varianten av ledgångsreumatism aldrig ha uppkommit, säger Lars Klareskog, som är glad och lite överraskad över utmärkelsen.

Men den största betydelsen av fynden ligger i framtiden, menar han. Detektivarbetet ska fortsätta. Än mer detaljerade kunskaper om interaktioner mellan gener, omgivning och immunsystemet, kan leda till nya behandlingar.

- Det går att göra vacciner till möss som botar sjukdomen, förutsatt att man vet tillräckligt mycket om dessa detaljer. Det bör vara möjligt att i framtiden göra samma sak för våra patienter, säger han.

Men innan detta blir verklighet ska han fira sin utmärkelse. Priset kommer han ta emot av H. M. Konungen 2 maj 2012, sedan blir det stor middag på Grand Hotell i Stockholm.

Ett av världens största priser

Crafoordpriset är ett av världens största vetenskapliga priser. Det delas årligen ut av Kungl. Vetenskapsakademien och priset roterar mellan fyra olika ämnen: astronomi och matematik, biovetenskap, geovetenskap och polyartrit.

2013 års Crafoordpris gick till polyartrit, ett begrepp som inkluderar alla sjukdomar där man kan få reumatism i flera av kroppens leder. Till dessa sjukdomar hör bland annat ledgångsreumatism, gikt, och psoriasis artrit.

Lars Klareskog delar årets Crafoordpris, 4 miljoner kronor, med amerikanerna Robert J. Winchester och Peter K. Gregersen. De två senare upptäckte att olika genetiska förändringar hos människor kan ge upphov till samma slags känslighet för ledgångsreumatism. Tillsammans har de tre pristagarna bidragit till att förklara hur ledgångsreumatism kan uppkomma på molekylnivå.

Text: Ann Fernholm

Foto: Gustav Mårtensson