Bristande kvalitet omdömet för tandläkare och tandhygienister

Karolinska Institutets tandläkar- och tandhygienistutbildningar får båda omdömet ”bristande kvalitet” i Universitetskanslersämbetets utvärdering. Bristerna måste åtgärdas inom ett år, annars riskerar KI att förlora examensrätten för utbildningarna.

– Det är tråkigt att de här två utbildningarna inte håller hög eller mycket hög kvalitet, som är målet för alla våra program. Det är KI:s ansvar att följa upp att utbildningarna håller hög kvalitet och vi sjösätter nu ett system för kontinuerlig uppföljning mot examensmålen. Det skulle ha gjorts tidigare, men vi gör det nu, säger Jan-Olov Höög, dekanus för utbildning vid Karolinska Institutet.

I utvärderingen som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) presenterade den 26 februari ingår odontologiska utbildningar i Sverige, däribland tandläkar-, tandtekniker- och tandhygienistexamina.

Tandhygienistutbildningen vid Karolinska Institutet brister i två av sju utvärderade examensmål. Dels ett mål rörande studenternas kunskap om munhålans betydelse för det allmänna välbefinnandet, dels ett mål som berör studenternas förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Den sistnämnda gäller framför allt studenternas examensarbeten.

Bättre gick det för KI:s påbyggnadsutbildning för tandhygienister, som leder till en kandidatexamen i odontologisk profylaktik. Den fick omdömet hög kvalitet.

– Tandhygienistutbildningen har lagt mycket energi på att nå hög kvalitet på sin kandidatexamen, vilket man gjorde. Tyvärr nådde man inte hela vägen fram med professionsutbildningen, säger Jan-Olov Höög.

Annsofi Johannsen, programdirektor för tandhygienistprogrammet och påbyggnadsutbildningen för tandhygienister, hade väntat sig ett annat resultat.

– Jag är väldigt glad över att kandidatexamen får omdömet hög kvalitet. Men jag trodde att båda utbildningarna skulle få det, säger hon.

– Nu måste vi förtydliga de områdena där vi uppvisar brister, framför allt avseende examinationerna. Jag tycker att vi redan nu prioriterar dessa områden under utbildningen, men det måste tydliggöras, säger hon.

Hon anser inte att kandidatutbildningen har prioriterats på grundutbildningens bekostnad. Däremot är hon positiv till att utbildningstiden för tandhygienistexamen ska förlängas från dagens två år till tre år; ett beslut riksdagen fattade i slutet av förra året.

KI:s tandläkarprogram får underbetyget på grund av brister i ett av åtta utvärderade examensmål, det som gäller studenternas förståelse för dentala materials påverkan på hälsa och miljö.

Men Göran Dahllöf, programnämndens ordförande, tar beskedet med jämnmod.

– Vi är i stort sett nöjda med resultatet för tandläkarprogrammet. Jag bedömer att målet vi brister är relativt lätt åtgärdat, det handlar inte om något strukturellt problem med utbildningsplanen. Vi har arbetat med miljöfrågan, men kanske lutat oss för mycket mot det faktum att hela institutionen är miljöcertifierad enligt ISO, säger han.

Stein Björkman, programdirektor för tandläkarprogrammet, är nöjd över toppbetyget till studenternas förmåga att diagnostisera och behandla patienter.

– Det är ett väldigt betydelsefullt mål för en yrkesexamen och något vi arbetar med under hela utbildningen. Att vi klarar sju mål med betyget hög eller mycket hög kvalitet tyder på att vi har en bra tandläkarutbildning, säger han.

– Samtidigt tar vi till oss att det finns saker vi kan arbeta med för att bli ännu bättre och ett examensmål vi måste göra tydligare för både lärare och studenter, fortsätter Stein Björkman.

Till grund för utvärderingarna ligger examensarbeten, en självvärdering gjord av lärosätena samt studenternas uppfattning om hur väl utbildningen skapat förutsättningar för att de ska nå målen i examensbeskrivningarna. Utbildningarna ges det samlade omdömet ”mycket hög kvalitet”, ”hög kvalitet” eller ”bristande kvalitet”.

Viktoria Malas, ordförande i studentkåren Odontologiska föreningen, konstaterar att utvärderingarna är ett bra verktyg för att förbättra kvaliteten på utbildningarna och ser inte resultaten som alarmerande.

– Vi tycker generellt att utbildningarna är bra – undervisningen har anknytning till forskning och kliniken vi bedriver på skolan gör att vi blir väl förberedda på yrkeslivet.

– Jag tror att bristerna främst handlar om att det måste blir tydligare hur studenterna examineras i de här frågorna, inte att delar saknas delar i utbildningen, säger hon.

Utbildningar med omdömet bristande kvalitet uppfyller inte kvalitetskraven för högre utbildning, vilket innebär att UKÄ ifrågasätter lärosätets tillstånd att utfärda den aktuella examen. Lärosätet har då ett år på sig att avhjälpa bristerna för att inte riskera att förlora sin examensrätt.

De berörda programmen på KI ska nu lämna ett förslag på förbättringsåtgärder till styrelsen för utbildning för att komma till rätta de brister UKÄ påpekar.

Av de fyra tandläkarutbildningar som utvärderats fick ingen högsta betyg. Liksom KI fick utbildningen i Malmö omdömet ”bristande kvalitet”.

Ingen av de sju utvärderade tandhygienistutbildningarna fick betyget ”mycket hög kvalitet”. Förutom KI fick även utbildningarna i Karlstad och Göteborg omdömet ”bristande kvalitet”.

Text: Sara Nilsson