Begreppsförvirring i forskning om värdebaserad vård
En ny studie från Karolinska Institutet visar att managementkonceptet värdebaserad vård ofta missuppfattas av de forskare som intresserar sig för området. Enligt studien, som publiceras i tidskriften BMJ Quality & Safety, tycks begreppsförvirringen också kvarstå när forskarna citerar varandra och utvecklar sina teorier över tid.
För att driva förbättringsarbeten inom hälso- och sjukvården tillämpar politiker och andra beslutsfattare ofta olika managementteorier. Exempel på managementteorier som letat sig in i hälso- och sjukvården är Six Sigma, Total Quality Management och Lean. Många teorier har också kopplats till New Public Management (NPM), som på senare tid har fått mycket uppmärksamhet och kritik när det gäller hur olika styrsystem påverkar den offentliga sektorn.
– Ett problem med de olika managementkoncepten är att de ofta är modebetonade, när vårdorganisationen börjat använda en modell upplever personalen att det är dags att byta till nästa. Dessutom innehåller många av koncepten praktiskt taget samma idéer fast använder olika terminologi. Forskningen har gett detta fenomen, som sker i tre till fem årscykler, beteckningen pseudo-innovation, säger Carl Savage, forskningsledare vid Medical Management Centrum, Karolinska Institutet.
Det senaste managementkonceptet som börjat få fotfäste i hälso- och sjukvården är värdebaserad vård, som går ut på att mäta vårdens resultat (snarare än vad som produceras) och jämföra det mot vad det kostar. För närvarande införs värdebaserad vård på flertalet sjukhus i Sverige, bland dem Akademiska sjukhuset i Uppsala och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Även för det framtida Nya Karolinska Solna kommer värdebaserad vård bli en organisatorisk grundpelare.
Trendsättande artikel
I den nu publicerade studien har forskarna vid Medical Managment Centrum granskat totalt 199 vetenskapliga artiklar som på olika sätt belyser värdebaserad vård, enligt ett system där de först identifierat en trendsättande artikel och sedan följt det avtryck som denna artikel gett i den vetenskapliga diskussionen i form av uppföljningsstudier och citeringar. Resultaten visar att över en fjärdedel av alla forskare som i underlaget hänvisar till värdebaserad vård inte har förstått centrala delar av konceptet. Det verkar inte heller som att förståelsen har förbättrats över tid, vilket tyder på att forskarna inte har vidareutvecklat sina teorier.
Enligt forskarna bakom den aktuella studien finns det anledning att känna oro över begreppsförvirringen bland kollegorna. Om de verkliga experterna inte riktigt vet vad värdebaserad vård är för något, är risken stor att inte heller beslutsfattare inom hälso- och sjukvården gör det.
– En dålig förståelse av vad värdebaserad vård innebär skapar sämre förutsättningar för beslutsfattare, chefer och kliniker att kunna utnyttja idéernas fulla potential. Det finns också en risk för resursslöseri om det engagemang som finns kring att förbättra vården skulle gå förlorad för att vi hela tiden hoppar på nya trender istället för att förstå, tillämpa och utvärdera olika managementkoncept fullt ut, säger Jens Jacob Fredriksson, läkare, doktorand och en av forskarna bakom studien.
Medical Management Centrum är en del av institutionen för lärande, informatik, management och etik.
Publikation
Pseudo-understanding: an analysis of the dilution of value in healthcare
Jens Jacob Fredriksson, David Ebbevi, Carl Savage
BMJ Quality & Safety, online 14 May 2015, doi:10.1136/bmjqs-2014-003803