Arbetsmiljö och produktivitet inom akademin - En studie om den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för forskares prestation
I föreliggande rapport presenteras resultaten från ett uppdrag om att undersöka sambanden mellan arbetsmiljö och produktivitet inom akademin. Samverkansgruppen vid Karolinska institutet är uppdragsgivare och finansiär.
Uppdraget
Övergripande syftet med projektet är att undersöka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön inklusive ledarskapets betydelse för medarbetares vetenskapliga produktivitet.
I uppdraget ingick att följande fyra moment skulle belysas:
- Rangordning av prestation på institutionsnivå baserat på bibliometri och erhållna bidrag.
- Rangordning av arbetsmiljö på institutionsnivå baserat på medarbetarundersökningen.
- Sambandet mellan arbetsmiljö och prestation (bibliometri, bidrag) på institutionsnivå och sektionsnivå om så möjligt.
- Vilka faktorer i arbetsmiljön är de mest betydelsefulla för prestationen?
Resultat
Det finns tydliga kluster av institutionerna med likartade bibliometriska och ekonomiska profiler. De vetenskapligt högpresterande institutionerna kännetecknas generellt av att en hög andel av tjänsten är forskningstid och av en låg till måttlig undervisningsbörda. Medan de lägre presterande institutionerna generellt har mer splittrade arbetsuppgifter (hög andel undervisning, medel till låg andel forskning, klinik).
Resultaten visar att arbetsmiljön har ett tydligt samband både med framtida publicering och externa bidrag. De arbetsmiljöfaktorer som hade den starkaste och mest konsekventa påverkan var ledarskapsegenskaper såsom omtänksam, rättvis och föredöme. Det är också egenskaper som ingår i det ledarskap som i litteraturen får mest stöd som ett effektivt och bra ledarskap, s.k. transformativt ledarskap. Andra viktiga faktorer är socialt klimat med stöd från arbetskamrater och chefer samt de arbetskrav och det mått av inflytande man har över den egna arbetssituationen.
Arbetsmiljöns betydelse för framtida publicering var starkast på de mer kvalitativa bibliometriska aspekterna, såsom fältnormerade citeringsgrad av tidskrifter (AvgJCf) och andel av publikationerna som tillhör de 5 % mest citerade inom sitt fält (share top 5 %). Förändring över tid i de kvalitativa bibliometriska indikatorerna förklarades till över 60 % av arbetsmiljön.
Arbetsmiljön var betydelsefull även för framtida externa bidrag. För detta var det mest betydelsefulla att det fanns tydliga mål och roller i verksamheten samt en god balans mellan arbetets krav och inflytande över det egna arbetet (kontroll). Otydliga mål och roller i konflikt påverkar inflödet av externa bidrag negativt. En förändring i erhållna bidrag förklaras med över 40 % av arbetsmiljön (sammanslaget samtliga faktorer). Detta innebär att det är viktigt att verksamheten säkerställer tydlighet i roller och mål samt en god balanserad arbetssituation för att nå framgång i externa forskningsanslag. Som framgår i rapporten har de institutioner som är i de lägre klustren också en hög andel som uppger att de har svårt att klara av arbetet när man har uppsplittrade arbetsuppgifter (undervisning, forskning, klinik).
Då externa bidrag antingen kan ses som en förutsättning för vetenskaplig prestation eller som i denna rapport som ett utfall/resultat av vetenskaplig prestation genomfördes avslutningsvis en analys av hur externa bidrag påverkar de framtida bibliometriska indikatorerna. Resultaten visade att externa bidrag påverkade framtida publicering återigen med starkast påverkan på de bibliometriska kvalitetsindikatorerna. Externa bidrag är en viktig förutsättning för forskningsaktivitet som rapporten visar. Men resultaten visar också arbetsmiljöns betydelse både för att erhålla bidrag och för att publicera.
Resultaten från denna rapport visar att KI har en förbättringspotential för att kunna öka den vetenskapliga produktiviteten. Detta, genom att fokusera på att förbättra de påvisade viktiga arbetsmiljöfaktorerna och förutsättningarna för att ha en god balanserad arbetssituation. Troligen är det ett avsevärt resurstapp för KI med för hög splittring i tjänsterna med medförande otydliga roller och mål då detta påverkar möjligheten till publicering och till att erhålla externa anslag. Det skapar dessutom en ojämlikhet i möjligheten till vetenskaplig prestation och därmed även till hur man som enskild forskare bedöms för framtida karriärutveckling. Resultaten kan därmed bli direkt tillämpliga i universitetens strategiska arbete med att förbättra den vetenskapliga produktiviteten.
Slutsatser
Resultaten från denna studie är i enlighet med vad tidigare internationell forskning har visat och stärker därmed evidensläget då vår studie, till skillnad mot majoriteten av de tidigare, var en longitudinell studie med objektiva prestationsindikatorer. Förutom att stödja det internationella evidensläget kring viktiga faktorer för vetenskapliga prestationer så visar nya fynd från vår studie framförallt att arbetets krav och inflytande/kontroll är påverkar vetenskaplig prestation samt att det är möjligt att förbättra (men även försämra) vetenskaplig prestation genom att förändra arbetsmiljön. Vi bidrar även med att kunna tydligare visa vilka dimensioner i ledarskapet som är mest betydelsefulla for forskares prestationer.