Arbetsförhållanden kan förklara utbildningsskillnader i dödlighet
Forskare från Institutionen för miljömedicin vid Karolinska Institutet har funnit att brist på inflytande och utvecklingsmöjligheter i arbetet samt tungt fysiskt arbete är viktiga förklarande faktorer för utbildningsmässiga skillnader i total dödlighet och dödlighet till följd av ischemisk hjärtsjukdom.
Resultaten publiceras i Scandinavian Journal of Work, Environment, and Health.
Utbildningsmässiga skillnader i dödlighet är välkända, men bakomliggande mekanismer är inte helt kända. Denna studie tog hänsyn till många olika faktorer i ungdomen som potentiellt kunde förklara urval till utbildning och yrke och senare hälsoutfall. Försteförfattaren Melody Almroth, forskare vid Institutet för miljömedicin, förklarar:
- Även efter att ha beaktat en bred uppsättning socioekonomiska, beteendemässiga och hälsorelaterade faktorer var dåliga arbetsförhållanden viktiga för att förklara utbildningsmässiga skillnader i dödlighet.
Studien utgick från en kohort på 46 565 män som var inkallade till mönstringsundersökning vid 18 års ålder år 1969/1970. Dessa individer följdes över tid med avseende på total dödlighet och dödlighet till följd av ischemisk hjärtsjukdom. Genom att använda regressionsmodeller uppskattade forskarna utbildningsmässiga skillnader i dödlighet och förklarande effekter. Förändring i hazard ratio (HR) efter justering för fysisk arbetsbelastning, inflytande och utvecklingsmöjligheter i arbetet kring kring 55 års ålder pekade på betydelsen av dessa arbetsförhållanden.
- Resultaten visar att ökat inflytande över arbetet och minskad fysisk arbetsbelastning skulle kunna minska dödsfall och förbättra utbildningsmässiga ojämlikheter, säger Melody Almroth.
Publikation
The role of working conditions in educational differences in all-cause and ischemic heart disease mortality among Swedish men.
Almroth M, Hemmingsson T, Falkstedt D, Kjellberg K, Carlsson E, Pan KY, Berglund K, Thern E
Scand J Work Environ Health 2024 Mar;():