Annika Östman Wernerson: Vi har alla, både medarbetare och studenter, många viktiga uppgifter att göra tillsammans framöver

Utredningens uppgift är därför också att analysera omfattningen av förödelsen och dess konsekvenser. Men fokus under hela processen ligger på att lära av händelsen och att identifiera de rutiner, strukturer och system som krävs för att säkra hanteringen inför framtiden – inte bara vid Neo – utan vid hela KI där kryofrysar finns.

Det är många frågor som väntar på svar, och tillsammans med berörda forskare och verksamheter, har vi i universitetsledningen vinnlagt oss om att dessa ska besvaras utifrån fakta.

Även om haveriet påverkar en liten del av KI:s totala forskning, så är det en stor katastrof för forskargrupperna vars forskningsmaterial har ödelagts. 

När den interna utredningen är klar kommer en extern och oberoende granskningsgrupp få tillgång till allt utredningsmaterial för en oberoende rapport. Syftet är att kvalitetssäkra genomfört arbete och säkerställa att alla aspekter av betydelse har identifierats och granskats.

Lika viktigt är den kontinuerliga dialogen mellan de forskare och andra medarbetare som närmast berörs av det inträffade, med prefekter, dekan för KI Syd, utredare och oss i universitetsledningen. Flera möten har hållits och fler planeras, berörda på Neo hålls även uppdaterade genom regelbundna nyhetsbrev.

Information om fryshaveriet och det pågående utredningsarbetet publiceras löpande på medarbetarportalen.

Vårens institutionsmöten

Institutionsbesöken fortsätter, och sedan sist har vi haft nöjet att besöka institutionen för klinisk forskning och utbildning, SÖS (KI SÖS) och institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik – Clintec. Samtalen var lärorika och intressanta, och spann över ämnen som verksamhetsnära utbildning, samverkan med sjukhusen, förenade anställningar, translationella labb, lokaler, rekryteringsutmaningar och pensionsfrågor bland mycket annat.

Denna vecka besöker vi institutionerna för fysiologi och farmakologi (Fyfa), institutionen för neurovetenskap (Neuro) och institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC).

Återlämnande av kvarlevor

I slutet av 2018 uppvaktades KI av organisationen Kommittén för återlämnandet av finska kvarlevor. De ställde krav på att de omkring 80 kvarlevor med finskt ursprung som finns i KI:s anatomiska samlingar ska återbördas till de platser där de hämtades under andra halvan av 1800-talet. KI har velat se en sådan återlämning, men beslut måste fattas av den svenska regeringen – i samförstånd med den finska. KI kan alltså inte på egen hand genomföra det som kommittén begärde 2018. 

Men nu har processen tagit avgörande steg framåt då det finska undervisnings- och kulturministeriet nyligen framfört i ett brev till svenska regeringen begäran om att kvarlevorna av människor från det område som i dag är Finland ska återlämnas så att de kan begravas.

KI kommer göra vad som krävs i det här ärendet. Det är vår önskan att det ska kunna slutföras på ett värdigt och korrekt sätt. 

I sammanhanget kan jag också nämna att Christina Larsdotter, vars kvarlevor varit förvarade i KI:s anatomiska samlingar sedan mitten av 1800-talet, kommer att återbegravas i Malå senare i år i samverkan med bland andra Malå sameförening. I januari i år fattade jag också beslut om att namnge en lärosal på KI:s campus efter Christina Larsdotter.

Nästa vecka ser jag fram emot några dagars skidåkning, det ska bli härligt med lite utomhusaktiviteter! Det känns också bra att dagarna blir allt ljusare och att våren närmar sig. Vi har alla, både medarbetare och studenter, många viktiga uppgifter att göra tillsammans framöver och det är viktigt att vi får vila och samla kraft mellan varven.