Publicerad: 2023-12-18 10:42 | Uppdaterad: 2024-03-15 15:42

AI ett tillgängligt bollplank för forskaren 24/7

Dekorativ bild.
Illustration: Getty Images.

För KI-forskaren Ylva Trolle Lagerros erbjuder AI och Microsoft Copilot (tidigare Bing Chat Enterprise) tidsbesparingar och texter med angivna källor, men också framtida möjligheten för forskningssamarbeten med flera länder. Hon ser också värdefulla kopplingar mellan användningen av AI-verktyg och uppdraget som lärare och forskare om digitala stöd inom hälso- och sjukvård.

Beskriv ditt forskningsområde. 

Porträtt av forskaren Ylva Trolle Lagerros.
Ylva Trolle Lagerros. Foto: Privat.

– Min forskning handlar bland annat om hur levnadsvanorna påverkar framtida hälsorisker och hur vi kan skapa eller nyttja digitala lösningar för att få stöd att förändra våra levnadsvanor. I min forskning studerar jag även olika aspekter av digital vård och digitala stöd inom hälso- och sjukvården, säger Ylva Trolle Lagerros, docent vid institutionen för medicin, Solna, och överläkare på Centrum för obesitas, Karolinska Institutet.

Hur fick du upp ögonen för AI som arbetsverktyg? 

– Samma vecka som ChatGPT lanserades, testade jag verktyget. Jag blev som många andra glatt överraskad och började fundera på hur verktyget skulle kunna användas. Min användning har hittills mest drivits av allmän nyfikenhet, men både inom forskningen och kliniskt tror jag att det finns mycket att vinna genom att själv lära känna tekniken. 

– I framtiden behöver vi hitta sätt att avlasta hälso- och sjukvården. Det finns stora behov, men allt fler kommer kunna bli hjälpta av digitala lösningar. För varje person som med hjälp av digitala lösningar till exempel kan förbättra sina levnadsvanor så avlastas vården, och vårdpersonalen kan lägga mer tid på de patienter som behöver annan hjälp. Jag tror dessutom att framtidens patienter kommer att kräva digitala lösningar. 

Hur använder du AI-chattar idag? 

– Jag tycker att AI-chattar, som det funkar just nu, ska ses lite som praktikanter. Perfekta för att sammanfatta texter, hitta relevanta fakta, bolla idéer med – men inte göra sådant där det är viktigt att det blir exakt rätt och riktigt. Jag skulle kanske kunnat ringa en kollega och diskutera mina funderingar på till exempel en anslagsansökan eller en ny föreläsning, men min ChatGPT är alltid tillgänglig och ger omedelbara vinklingar på olika tankar som jag bollar med den – oavsett tid på dygnet. Allt är verkligen inte användbart, men jag ser den mer som ett kul och lättsamt bollplank. 

– Jag har använt AI-chattar som ett alternativ till att googla runt för att hitta nya infallsvinklar till min undervisning. Jag har frågat den om etiska aspekter på olika saker för att få lite nya perspektiv och tankar. Jag har använt den till att sammanfatta engelska texter till en populärvetenskaplig svensk text, och även sammanfattat ett antal artiklar till en kortare text. Precis som en praktikant ger den mig ett första utkast som jag kan jobba vidare med. 

– Nyligen upptäckte jag att det är möjligt att skriva en engelsk mening med ett svenskt ord och att chatten kan översätta just det ordet med rätt känsla. Den är också bra på att hitta synonymer för att bättre få fram vad man vill säga i en text på ett snyggt sätt. Dessutom kan man få hjälp att skapa strukturer, till exempel gillar den att spalta upp saker i punktform.

Vilka olika AI-applikationer har du testat?

– Jag har använt ChatGPT mest, men jag har precis upptäckt Microsoft Copilot som har fördelen att den ger referenser. Jag har också kollat in AI-verktyg för bilder såsom Dall-e och Stable Diffusion. Att kunna skapa egna referensbilder baserat på exakt vad man vill visa, är ju fantastiskt. Det är något vi skulle kunna använda mycket mer, för att exempelvis illustrera forskningsresultat eller för att skapa pedagogiska illustrationer när man undervisar.

Vilka utmaningar kan du se med AI inom forskning? 

– Jag misstänker ibland att nyhetsartiklar på nätet kan vara AI-genererade. En AI kan generera tusentals artiklar på samma tid som en forskargrupp gör en artikel. Om AI börjar generera mängder av skräpartiklar inom forskningen kommer vi att behöva vada genom enorma mängder tveksam forskning. 

– Risken är då att människor inte kommer att lita på forskningen på samma sätt. Här kommer det bli en utmaning med kvalitetssäkring för att kunna sortera ut vad som är relevant och vad som är smörja. Vissa chattar kan redan generera falska referenser som man verkligen behöver ha huvudet på skaft för att kunna identifiera.

Vilka möjligheter ser du med AI över tid? 

– På kort sikt skulle jag vilja ladda in en text och få ut en proffsig powerpoint-presentation. Jag ser också fram emot att AI-generera egna bilder precis som jag vill ha dem.

– På längre sikt finns det många saker som skulle kunna gagna en forskare. Jag skulle gärna vilja ha realtidsöversättning som blev rätt i kontext och ton. Då skulle man kunna jobba med andra forskare globalt, men på sitt språk. Det skulle nog öppna upp för fler samarbeten med länder där det på grund av språket är svårare att göra forskningsprojekt. 

– Som lärare tror jag att AI har möjlighet att helt revolutionera utbildning. Tänk om varje elev fick en egen lärare som anpassade uppgifter och takt enligt studenten behov. I nuläget går massor av tid förlorad för studenterna för att utbildningen måste vara anpassad att passa majoriteten. På det här sättet skulle vi fånga upp studenter som tycker att det är för tråkigt, för svårt, att det går för långsamt eller som tappat entusiasmen för att lära sig, säger Ylva Trolle Lagerros.