Publicerad: 2021-06-16 09:52 | Uppdaterad: 2021-06-16 09:52

KI etablerar ett "Health Emergency and Pandemic Science Center"

Munskydd med världskarta på
KI etablerar ett nytt center för att rusta sig för kommande pandemier. Foto: Getty Images

Den 1 juli 2021 etableras ett nytt virtuellt center – Health Emergency and Pandemic Science Center – vid Karolinska Institutet. Covid-19-pandemin har visat att vid akuta hälsohot och pandemier måste universitet och högskolor ha förmåga att snabbt kunna ställa om sin forskning, utbildning och övriga verksamheter för att bidra till att lösa akuta behov.

Det nya centret ska inledningsvis vara virtuellt och ytterligare skärpa och förbättra KI:s förmåga att möta hälsohot.

– Det ska bidra till att KI kan ta ett tydligare och mer aktivt samhällsansvar, medverka till att stärka beredskapen inför nästa pandemi – men det ska också kunna positionera KI inom området och på så sätt ge bättre möjligheter för nationell och internationell finansiering och utveckla det internationella samarbetet, säger Ole Petter Ottersen, rektor på Karolinska Institutet.

Verksamhetsidén är att genom multidisciplinär forskning och utbildning bidra till ständiga förbättringar av den regionala, nationella och globala beredskapen för akuta hälsokriser och pandemier. I detta ingår även att ha beredskap för att snabbt kunna ställa om KI:s verksamhet vid en akut hälsokris eller pandemi.

Kompetensen från expertgrupper säkras

Det är viktigt att kunna tillgodose aktuella kompetensbehov och ställa KI:s expertis till samhällets förfogande. De nio resursgrupperna med samlade interna experter och KIRP (interdisciplinär resursgrupp post-pandemin) som funnits sedan pandemins början våren 2020, kommer att fasas ut när det nya centret finns på plats. Men kompetensen från grupperna kommer att säkras inför etableringen av det virtuella centret. Målet är att konsolidera och vidareutveckla befintliga strukturer och säkra den kompetens som tillgängliggjorts genom KIRP.

Uppbyggnaden av det nya centret ska ske etappvis. Det ska granskas under 2024 utifrån dess relevans för akuta hälsokriser och pandemier. Därefter tar man på nytt ställning om centrets verksamhet.

Publicerad: 2021-06-15 09:38 | Uppdaterad: 2021-06-18 15:08

KI får anslag för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner

Person med handskar håller i en vaccinspruta.
Två forskningsmiljöer på Karolinska Institutet får anslag för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner. Foto: Getty Images

Två forskningsmiljöer på Karolinska Institutet får anslag för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner. Totalt sex forskningsmiljöer från fem olika universitet får dela på 100 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Forskningsmiljöerna bygger på samarbeten mellan olika regioner och kommer att titta på olika aspekter av hälso- och sjukvårdens behov.

Forskningsprojekt på KI som fått anslag:

FASTER – Nationell covid-19-vaccinforskningsplattform

En nationell plattform för forskning om vaccin mot covid-19 ska etableras. Registerforskning och kliniska prövningar kommer att vara grunden för utvärdering av immunsvar, säkerhet och effektivitet av vacciner. Forskningsplattformen blir Sveriges del i EU:s samarbete kring forskning om covid-19-vaccin, VACCELERATE. Ett nationellt kvalitetsregister för sars-cov-2 ska också etableras.

Fyra regioner deltar. Pontus Naucler vid institutionen för medicin, Solna, är projektledare.

Läs mer om projektet VACCELERATE
 

Covid-19-vaccination hos immunsupprimerade individer: Ett interdisciplinärt samarbete för att få klinisk och mekanistisk inblick i varaktig immunitet mot sars-cov-2-infektion

Ett tvärvetenskapligt team ska undersöka om patienter med immunbristsjukdomar kan utveckla långtidsimmunitet efter covid-19-vaccination, samt om de får särskilda biverkningar. Med hjälp av nationella register ska man också undersöka om de får ett skydd mot allvarlig covid-19.

Fyra regioner deltar. Soo Aleman vid institutionen för medicin, Huddinge, är projektledare.

Publicerad: 2021-06-03 10:00 | Uppdaterad: 2021-06-09 08:56

Nationell covid-19-portal en viktig resurs för delning av data

Jordklot omringat av coronavirus
Den nationella covid-19-portalen har bidragit till ökat stöd för ett stort antal forskningsprojekt och publikationer. Foto: Getty Images

En svensk covid-19-dataportal har under nu ett års tid varit del av ett europeiskt nätverk för att främja datadelning och åtkomst av data-relaterade resurser. Dataportalen har nu varit i drift i ett år och har bidragit till ökat stöd för ett stort antal forskningsprojekt och publikationer.

Coronapandemin har gett upphov till en global sjukvårdskris vilket har ställt krav på snabb utveckling av både nya läkemedelsterapier och vaccin. Öppen delning av forskningsdata och kod för att accelerera covid-19-relaterad forskning har ökat möjligheterna att återanvända forskningsdata. Även fokus på att främja samarbeten har visat sig vara viktigt för att främja forskning och utveckling under året.

Den svenska covid-19-dataportalen var den första nationella portal som lanserades som en del av en europeisk datadelningsplattform på initiativ av Europeiska kommissionen. Där finns information, riktlinjer, verktyg och tjänster som forskare kan använda för att dela sina data. Portalen haft hittills över 20 000 användare, stöttat ett stort antal forskningsprojekt och samlat information och data från över 1300 covid-19-relaterade forskningspublikationer.

Dataportalen har utvecklats och drivs av SciLifeLab Data Centre och samarbetspartner på uppdrag av Vetenskapsrådet. SciLifeLab är ett samarbete mellan Karolinska Institutet (KI), KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Publicerad: 2021-05-18 14:17 | Uppdaterad: 2021-05-18 14:21

COVID-X-projektet är Månadens Projekt

Covid-X European Commission
Foto: Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen har valt COVID-X som månadens projekt. Projektet stöder små och medelstora företag som främjar lösningar i kampen mot COVID-19.

Den här månaden presenterar Europeiska kommissionen COVID-X-projektet som startade i november 2020 med uppdraget att investera cirka 4 miljoner euro för att snabbt kunna marknadsföra mer än 30 europeiska datateknologilösningar som har potential att möta och klara av de många utmaningar som COVID-19-pandemin genererat.

Källa: Project of the Month: Supporting SMEs to advance their solutions in the fight against COVID-19

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Sommar-LIME talks: Apollo’s Arrow: The Profound and Enduring Impact of Coronavirus on the Way We Live

2021-06-18 16:00 - 17:00 Add to iCal
Online
Location
Zoom
LIME talks
Lead

Välkomna till en sommar-special av LIME talks! Medverkar gör professor Nicholas Christakis som kommer att prata om "Apollo's Arrow: The Profound and Enduring Impact of Coronavirus on the Way We Live".

Content
Bokframsida Apollo's Arrow av Nicholas A Christakis
Framsida av boken Apollo's Arrow av Nicholas A. Christakis

LIME talks hålls på engelska!

Apollo's Arrow offers a broad account of the impact of the coronavirus pandemic as it swept through American society in 2020 and of how the pandemic will unfold, and ultimately end, in the coming years.

Using up-to-the-moment information, and drawing on epidemiology, sociology, medicine, public health, history, virology, and other fields, it explores what it means to live in a time of plague — an experience that is paradoxically uncommon to the vast majority of humans who are alive, yet deeply fundamental to our species.

Unleashing new divisions in our society as well as new opportunities for cooperation, this 21st-century pandemic has upended our lives in ways that test our frayed collective culture.

Apollo's Arrow envisions what happens when the great force of a deadly germ meets the enduring reality of our evolved social nature.

Anslut via Zoom

Registrera dig till Zoom webbinariet (https://ki-se.zoom.us/j/65177740762) för att kunna delta!

Nicholas A. Christakis
Nicholas A. Christakis Photo: Big Think

Presenter

Nicholas A. Christakis, MD, PhD, MPH, is the Sterling Professor of Social and Natural Science at Yale University.

His work is in the fields of network science, biosocial science, and behavior genetics. Further prof Christakis directs the Human Nature Lab and is the Co-Director of the Yale Institute for Network Science. He was elected to the National Academy of Medicine in 2006; the American Association for the Advancement of Science in 2010 and the American Academy of Arts and Sciences in 2017.

Host

Carl Johan Sundberg, Head of the Dept. of Learning, Informatics, Management and Ethics (LIME), Karolinska Institutet

News from LIME talks

Register to news from LIME talks

Event type
Föreläsningar och seminarier
SciLifeLab COVID-19 onlineseminarium den 19 maj 2021

2021-05-19 15:15 - 16:45 Add to iCal
Online
Location
Online via Zoom
Lead

Välkommen till SciLifeLab COVID-19 onlineseminarium med Leen Delang vid KU Leuven och Jonas Klingström, Karolinska Institutet, onsdagen den 19 maj 2021, kl. 15:15.

Content

Talare

Leen Delang, Assistant Professor in Virology vid KU Leuven, Belgien

“Antiviral therapies for emerging RNA viruses: combatting arboviruses and SARS-CoV-2”

Jonas Klingström, Karolinska Institutet, Institutionen för medicin Huddinge

“SARS-CoV-2 transmission and pathogenesis"

Värd

Marjo-Riitta Puumalainen, Karolinska Institutet, Institutionen för onkologi-patologi

Organisatör

SciLifeLab COVID-19 research program

Kontaktperson

Alice Sollazzo (alice.sollazzo@scilifelab.se)

Event type
Föreläsningar och seminarier
SciLifeLab COVID-19 seminar

2021-05-19 15:15 - 16:45 Add to iCal
Location
Zoom
Lead

SciLifeLab COVID-19 seminar

Content

Speakers

1) Leen Delang, Assistant Professor in Virology at KU Leuven. 
“Antiviral therapies for emerging RNA viruses: combatting arboviruses and SARS-CoV-2”

2) Jonas Klingström, Associate Professor in Virology at the Department of Medicine, Karolinska Institutet
“SARS-CoV-2 transmission and pathogenesis"

Host

Marjo-Riitta Puumalainen

Organizer

SciLifeLab COVID-19 research program

Zoom-länk

https://uu-se.zoom.us/j/65167049370

 

Kontakt

Publicerad: 2021-05-04 15:26 | Uppdaterad: 2021-05-04 15:26

KI får 6,5 miljoner i anslag till covid-19-forskning

Foto på corona virus
Tretton KI-forskare får sammanlagt 6,5 miljoner kronor i anslag, cirka 40 procent av anslagen som delas ut av Hjärt-Lungfonden 2021. Foto: pixabay.com

Tretton KI-forskare har fått anslag av Hjärt-Lungfonden till sin forskning om det nya coronaviruset. Anslagen är sammanlagt 6,5 miljoner kronor, cirka 40 procent av anslagen som delas ut av Hjärt-Lungfonden (2021). Forskningens fokus ligger på efterförlopp av covid-19 där sjukdomen har orsakat sena komplikationer på hjärta, kärl och lungor. Totalt delades 15,7 miljoner kronor ut till 30 forskningsprojekt vid sex olika universitet.

Forskare och projekt som fått anslag:

Charlotte Thålin vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, för projektet ”Prognostiska biomarkörer för allvarlig covid-19 sjukdom och komplikationer”.

Peter Lindholm vid institutionen för fysiologi och farmakologi, för projektet ”Kan vi bota långvariga besvär efter covid-19 med hyperbar oxygen (HBO): En randomiserad placebokontrollerad läkemedelsprövning”.

Malin Nygren Bonnier vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, för projektet ”Effekten av specifika interventioner för patienter med långcovid-19”.

Judith Bruchfeld vid institutionen för medicin, Solna, för projektet ”Uppföljning av patienter med långtidseffekter av covid-19 (långcovid)”.

Åsa Wheelock vid institutionen för medicin, Solna, för projektet ”Hem-monitorering och molekylär fenotypning av patienter med långtidscovid för subgruppering samt uppföljning av interventioner”.

John Pernow vid institutionen för medicin, Solna, för projektet ”Kärlskador orsakade av röda blodkroppar vid covid-19”.

Marcus Buggert vid institutionen för medicin, Huddinge, för projektet ”Kartläggning av immunologiska faktorer i blod och lunga kopplat till långtidscovid”.

Eddie Weitzberg vid institutionen för fysiologi och farmakologi, för projektet ”Behandling med dietärt nitrat mot komplikationer i blodkärl och lunga efter covid-19”.

Jacob Odeberg vid institutionen för medicin, Solna, för projektet ”Prognostiska biomarkörer för allvarlig covid-19-sjukdom och komplikationer”.

Anna Smed-Sörensen vid institutionen för medicin, Solna, för projektet ”Studier av immunsvar i luftvägar och lungor för att förstå sjukdomsgrad vid covid-19”.

Laszlo Szekely vid institutionen för laboratoriemedicin, för projektet  Behandlingsbara förändringar i lungor och hjärta identifierade genom obduktion av covid-19 och postcovid-patienter”.

Magnus Sköld vid institutionen för medicin, Solna, för projektet ”Predicting pulmonary fibrosis and ventilation-perfusion mismatch in COVID-19 patients by CT and MR image analysis”.

Petter Höglund vid institutionen för medicin, Huddinge, för projektet ”Trombocytens roll för trombosbildning och koagulationrubbning vid covid-19”.

Publicerad: 2021-04-29 17:00 | Uppdaterad: 2021-04-29 17:18

Låg risk för nyfödda att smittas om mamman har covid-19

Mamma som håller sitt nyfödda barn
Foto: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten har undersökt hur det går för nyfödda barn vars mammor testat positivt för sars-cov-2 under graviditet eller förlossning. Resultaten visar att barn till test-positiva mammor i större utsträckning föddes för tidigt, men det var ytterst få nyfödda som smittades med covid-19. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA, stöder de svenska rekommendationerna att inte separera mamman från barnet vid födseln.

Den populationsbaserade studien omfattar 92 procent av alla nyfödda, närmare 90 000 födslar, i Sverige under det första pandemiåret (11 mars 2020 till 31 januari 2021) och utgör därmed en av de största sammanställningarna på området hittills.

Något ökad sjuklighet

Resultaten visar något ökad sjuklighet hos nyfödda barn vars mödrar testat positivt för sars-cov-2, bland annat ökad risk för andningsrelaterade störningar. Sambanden kunde nästan helt förklaras av att kvinnor som testat positivt oftare fött barn före utsatt tid. Några direkta samband mellan moderns infektion och luftvägsinfektion eller lunginflammation bland barnen kunde inte ses.

Totalt föddes 2 323 barn av mammor som testat positivt för sars-cov-2, varav cirka en tredjedel av mammorna testats nära inpå eller strax efter förlossningen. Endast 21 (0,9 procent) av barnen till test-positiva kvinnor testade själva positivt för sars-cov-2 någon gång under nyföddhetsperioden (de första 28 dagarna), majoriteten utan att uppvisa några symtom, och enstaka barn vårdades av andra orsaker än covid-19.

Stöder svenska rekommendationer

Studien stöder de svenska rekommendationerna att barn till kvinnor som testat positivt för sars-cov-2 under graviditet eller förlossning inte rutinmässigt behöver separeras från mamman vid födseln. I många av världens länder genomför man en sådan separation som försiktighetsåtgärd, trots att evidens för åtgärden saknats.

Porträtt av Mikael Norman klädd i svart skjorta och grå kavaj mot svart bakgrund.
Mikael Norman. Foto: Stefan Zimmerman

– Att separera det nyfödda barnet från modern är ett stort ingrepp med negativa konsekvenser för både mammans och barnets hälsa som måste vägas mot eventuella fördelar. Vår studie tyder på att mor och barn kan vårdas tillsammans och att amning kan rekommenderas utan att öka risken för barnets hälsa. Det är positiva nyheter för alla födande kvinnor, deras barn och för personalen i förlossnings- och neonatalvården, säger Mikael Norman, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, och en av de ansvariga forskarna i studien.

Daglig rapportering till tre register

Studien har möjliggjorts genom daglig rapportering till tre svenska register: Graviditetsregistret, Neonatalregistret och Smittskyddsregistret (SmiNet). SmiNet är ett anmälningssystem som Folkhälsomyndigheten och regionernas smittskyddsenheter använder gemensamt för att övervaka de drygt 60 sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen.

– Genom att samköra de tre olika registren har vi kunnat följa och rapportera utfallen för de nyfödda i realtid, under både den första och andra vågen av covid-19, säger Mikael Norman.

Forskningen finansierades av Svenska Läkaresällskapet, NordForsk, Region Stockholm (ALF-medel) och Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm. Medförfattaren Jonas F. Ludvigsson leder en studie på uppdrag av det svenska IBD-kvalitetsregistret (SWIBREG) som har fått finansiering från Janssen. Inga andra potentiella intressekonflikter uppges.

Publikation

”Association of Maternal SARS-CoV-2 Infection in Pregnancy With Neonatal Outcomes”. Mikael Norman, Lars Navér, Jonas Söderling, Mia Ahlberg, Helena Hervius Askling, Bernice Aronsson, Emma Byström, Jerker Jonsson, Verena Sengpiel, Jonas F. Ludvigsson, Stellan Håkansson, Olof Stephansson. JAMA, online 29 april 2021, doi: 10.1001/jama.2021.5775.

Event type
Föreläsningar och seminarier
Undanträngningseffekter i pandemins spår: Hur stort är problemet och vad är KIs roll?

2021-05-20 12:00 - 14:30 Add to iCal
Online
Location
https://ki-se.zoom.us/webinar/register/WN_UJV9ncaSQii7k79SvqssOw
Lead

En alltmer aktuell men ännu i stora delar obesvarad fråga såväl nationellt som internationellt är vilka undanträngningseffekter pågående pandemin är har lett till? Har vissa populationer eller grupper drabbats mer än andra? Vilka prioriteringar har gjorts medvetet och/eller omedvetet. Vilka etiska aspekter har vi missat i den allmänna diskussionen under pandemiåret som gått?

Content

Prioriteringar och etiska aspekter

Hur bör vi på Karolinska Institutet förhålla oss till detta? Vilka initiativ bör vi ta? Kort sagt vad är Karolinska Institutets roll idag och framåt?

Varmt välkommen till en eftermiddag där vi kommer att diskutera dessa frågor.

Program

Bland talarna finns:

  • Ole Petter Ottersen, rektor, Karolinska Institutet
  • Claes Frostell, professor och anestesiolog, Karolinska Institutet
  • Jonas Ludvigsson, professor och barnläkare, Karolinska Insitutet
  • Charlotte Petri Gornitzka, UNICEF
  • Anna Mia Ekström, professor och infektionsläkare, Karolinska Institutet
  • Christina Dalman, professor i psykiatrisk epidemiologi, Karolinska Institutet
  • Jesper Roine, professor och ekonom, Stockholms Universitet
  • Torbjörn Tännsjö, professor och etiker, Stockholms Universitet
  • Göran Stiernstedt, medlem i Corona Kommissionen och ordf i Karolinska Institutets konsistorium

Anmälan

https://ki-se.zoom.us/webinar/register/WN_UJV9ncaSQii7k79SvqssOw

Kontakt

Subscribe to Covid-19