Publicerad: 2021-09-21 17:06 | Uppdaterad: 2021-09-21 17:06

Undervikt och undernäring, dock inte fetma, är riskfaktorer för äldre att dö i COVID-19

coronaviurs
Coronaviruset. Photo: Getty Images

En studie som nyligen publicerades i Clinical Nutrition visar att undervikt och undernäring ger ökad risk att dö under vårdtiden för äldre patienter med COVID-19 vårdade på geriatrisk klinik. Studien utfördes vid Karolinska Institutet i samarbete med Tema Inflammation & Åldrande vid Karolinska Universitetssjukhuset och geriatriska sjukhus i Stockholmsregionen.

–Dessa resultat är viktiga eftersom det finns bristfällig information om de mycket gamla och sköra patienterna. Fetma är en välkänd riskfaktor för svår COVID-19-infektion hos yngre vuxna, men hos geriatriska COVID-19-patienter som mestadels är äldre än 75 år fann vi istället att undervikt och undernäring ökade risken för dödlighet under sjukhusvistelsen , säger Laura Kananen, forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, KI.

I vår studie tittade vi närmare på body-mass index (BMI) och näringsstatus samt sambandet med överlevnad under vårdtiden. Näringsstatus utvärderades med hjälp av ett instrument: Mini Nutritional Assessment-Short Form (MNA-SF). Data i analysen omfattade journaler för ~ 10 000 geriatriska patienter i Stockholm under de två första vågorna av pandemin. Vårt viktigaste fynd var att indikatorer på undernäring; dvs. undervikt (BMI <18,5) och låga MNA-SF-poäng (0-7), gav en ökad risk för att dö under vårdtiden hos COVID-19-patienterna. Däremot fann vi inga belägg för att fetma skulle vara en riskfaktor. Vår studie är en påminnelse om att näringsstatus bör undersökas och behandlas väl hos äldre patienter samt ger evidensbaserad vägledning för geriatriska kliniker.

Publikation

Body mass index and Mini Nutritional Assessment-Short Form as predictors of in-geriatric hospital mortality in older adults with COVID-19.
Kananen L, Eriksdotter M, Boström AM, Kivipelto M, Annetorp M, Metzner C, Bäck Jerlardtz V, Engström M, Johnson P, Lundberg LG, Åkesson E, Sühl Öberg C, Hägg S, Religa D, Jylhävä J, Cederholm T
Clin Nutr 2021 Jul;():

 

Kontakt

Publicerad: 2021-09-21 09:00 | Uppdaterad: 2021-09-21 10:03

40 enkla åtgärder som minskar död i kritisk sjukdom

Ung kvinna får intensivvård.
Foto: Getty Images

Varje år dör miljontals människor på grund av kritisk sjukdom. Många av dessa dödsfall kan undvikas med enkla livräddande insatser. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet sammanställt de viktigaste vårdinsatser som medicinska experter globalt anser bör erbjudas till alla kritiskt sjuka patienter oavsett var de befinner sig. Studien har publicerats i tidskriften BMJ Global Health och inkluderar en speciell sektion för covid-19.

Kritisk sjukdom uppstår när kroppens viktigaste organ inte längre fungerar som de ska och det finns risk för nära förestående död. Blockerad luftväg samt andnings- och cirkulationssvikt är vanligt förekommande i dessa fall, och tidig upptäckt och snabba vårdåtgärder kan vara livräddande. Tyvärr missas fortfarande enkla vårdåtgärder, och förbättringar inom sjukvården vid kritisk sjukdom skulle kunna rädda många liv i världen.

Mot denna bakgrund har en grupp kliniker och forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Ifakara Health Institute i Tanzania och London School of Hygiene & Tropical Medicine (LSHTM) utvecklat konceptet Essential Emergency and Critical Care (EECC), vilket betyder ungefär essentiell vård av kritisk sjukdom.

EECC-konceptet

EECC beskriver en rad behandlingar och åtgärder som bör kunna implementeras på alla sorters sjukhusavdelningar runt om i världen. Det är enkla livräddande åtgärder med låg kostnad som en grupp på fler än 250 kliniska experter från nästan 60 länder kommit fram till har särskilt stor betydelse för att undvika dödsfall för kritiskt sjuka patienter.

I studien fick expertpanelen, som bestod av olika medicinska specialister från hög-, medel- och låginkomstländer, gradera en rad föreslagna behandlingar och åtgärder från WHO och diverse medicinska specialiteter. Efter tre vändor hade experterna nått mer än 90 procent samstämmighet kring 40 kliniska behandlingar och åtgärder och 67 beredskapskrav för att kunna genomföra åtgärderna på ett sjukhus. Utöver detta enades gruppen om ytterligare sju åtgärder och nio beredskapskrav för covid-19.

Stöd för vårdpersonal och beslutsfattare

Carl Otto Schell
Carl Otto Schell, foto: Stina Schell.

– EECC-paketet är ett stöd för vårdpersonal och beslutsfattare, en verktygslåda av enkla, effektiva åtgärder med låg kostnad som alla sjukhus världen över bör kunna erbjuda. Syftet är att stödja kloka prioriteringar, och hjälpa sjukvården att genomdriva dessa, i vissa fall små, förändringar så att många fler kritiskt sjuka patienter kan överleva, säger studiens huvudförfattare Carl Otto Schell, doktorand vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet och överläkare vid Nyköpings Lasarett.

Exempel på behandlingar och åtgärder i EECC är:

* Regelbunden bedömning av vitalparametrar, såsom puls, syremättnad och blodtryck för att identifiera kritisk sjukdom.
* Behandling av patienter med andningssvikt, cirkulationssvikt eller sänkt medvetande med enkla åtgärder som optimal kroppsposition, syrgas och dropp.
* Allmänna processer som syftar till att möjliggöra ett säkert och fungerande arbetsflöde, till exempel kommunikation och isolering av patienter med smittsamma sjukdomar.
* Krav på utrustning, förbrukningsvaror, mediciner, utbildning, infrastruktur med mera som varje sjukhus behöver för att kunna identifiera och vårda kritiskt sjuka patienter.
* Särskilda åtgärder vid behandling av kritiskt sjuka covid-19-patienter, inklusive extra monitorering av syremättnad och användning av läkemedel som blodförtunnade och kortison.

Livräddande insatser

Tim Baker
Tim Baker, foto: Ulrika Baker.

– Covid-19-pandemin har satt fokus på vård av kritiskt sjuka patienter. Om alla sjukhus runt om i världen kunde tillhandahålla EECC till alla sina kritiskt sjuka patienter så skulle vi kunna rädda många liv, både under pandemin och efteråt, säger Tim Baker, docent vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, Ifakara Health Institute och LSHTM.

Forskarna har skapat en webbsida, The EECC Network, som består av ett nätverk av läkare, forskare, beslutsfattare och medlemmar av allmänheten som vill förbättra vården för kritiskt sjuka patienter över hela världen.

Studien har finansierats med hjälp av anslag från Wellcome Trust och från Centrum för klinisk forskning Sörmland, Uppsala universitet. Några av studieförfattarna har rapporterat intressekonflikter utanför det aktuella arbetet, inklusive personliga ersättningar och styrelseuppdrag. Se den vetenskapliga artikeln för mer information.

Publikation

Essential Emergency and Critical Care – a consensus among global clinical experts.” Carl Otto Schell, Karima Khalid, Alexandra Wharton-Smith, Jacquie Narotso Oliwa, Hendry Robert Sawe, Nobhojit Roy, Alex Sanga, John C. Marshall, Jamie Rylance, Claudia Hanson, Raphael Kazidule Kayambankadzanja, Lee A. Wallis, Maria Jirwe, Tim Baker, and the EECC Collaborators, BMJ Global Health, online 21 september, 2021, doi: 10.1136/bmjgh-2021-006585

Tags

Akutsjukvård Allmänmedicin Covid-19 Folkhälsovetenskap Medical management (sv) Vårdvetenskap
Anna Molin 2021-09-21

Event type
Föreläsningar och seminarier
Stockholm Public Health Lectures: From policy to evidence – catching up with the rapid implementation of COVID-19 response measures

2021-10-20 16:00 - 17:30 Add to iCal
Online
Location
Online via Zoom
Lead

Institutionen för global folkhälsa, i samarbete med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, bjuder in till det kommande tillfället i föreläsningsserien Stockholm Public Health Lectures. Temat för föreläsningen är bevis på COVID-19-åtgärder.

Content
Kollage av tre bilder. Första bilden: En vy av Sthlm, den andra en folksamling, den tredje en föreläsningssal.
Foto: Lasse Skog och iStock.

Föreläsningen tar upp utmaningar i samband med den snabba utvecklingen av riktlinjer för att möta nya globala folkhälsokatastrofer. Sammanställningen av evidens och utvecklingen av rekommendationer kring internationellt resande, relaterat till restriktioner i samband med COVID-19, kommer att användas som exempel. Vi hoppas att detta kan ge oss generell kunskap för att förbereda beslutsfattare, folkhälsoarbetare och forskare för kommande hälsokatastrofer.

Föreläsningar

  • International travel-related COVID-19 control measures: exploring the process and challenges associated with rapidly producing evidence to inform policy (Jacob Burns, Ludwig-Maximilians-Universität München, Tyskland).
  • Processes and challenges when developing Emergency interim guidelines or Rapid advice guidelines on public health emergencies – examples from WHO´s COVID-19 response (Lisa Askie, professor, Science Division, World Health Organization, Schweiz).

Paneldeltagare: Jacob Burns, Lisa Askie, Anders Tegnell (statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten) och representant från Europeiska smittskyddsmyndigheten TBD.
Moderator: Knut Lönnroth, professor, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.

Anmälan

Anmäl dig för att delta i webbinariet den 20 oktober. Möteslänken för att ansluta till Zoom-webbinariet skickas ut till anmälda deltagare.

Om Stockholm Public Health Lectures

Föreläsningsserien fokuserar på aktuella frågor inom folkhälsoområdet samt frågor som rör planering av hälso- och sjukvården. Tillfällena hålls på engelska, är kostnadsfria och riktar sig till en bred publik. Stockholm Public Health Lectures hålls två gånger per termin.

Kontakt

Publicerad: 2021-07-08 17:00 | Uppdaterad: 2021-07-08 17:22

Genetiska riskfaktorer för svår covid-19 kartlagda

Ung kvinna får intensivvård.
Foto: Getty Images

I mars 2020 förenades tusentals forskare runt om i världen för att besvara frågan varför vissa covid-19-patienter utvecklar svår, livshotande sjukdom medan andra klarar sig med milda eller inga symtom. En omfattande sammanställning av vad de kommit fram till hittills publiceras nu i tidskriften Nature. Resultaten, som bygger på analyser av närmare 50 000 patienter, avslöjar 13 genetiska riskfaktorer med stark koppling till allvarlig sjukdom.

Varför blir vissa så svårt sjuka i covid-19? Utöver riskfaktorer som ålder och diabetes så ligger en del av förklaringen i att vi bär på olika genetiska varianter som påverkar risken att bli svårt sjuk i covid-19. För att kartlägga genetiska riskfaktorer krävs ett stort antal patienter. Därför initierades en global insats kallad The COVID-19 Host Genetics Initiative i början av pandemin. Initiativet omfattar för närvarande mer än 61 studier från 25 länder. Forskare från Karolinska Institutet och Uppsala universitet ingår genom den svenska studien SweCovid, med genetiska data från cirka 300 individer som varit inlagda på intensivvårdsavdelning.

Kan förstå covid-19 bättre

Porträttbild av Hugo Zeberg, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi
Hugo Zeberg. Foto: privat

– Resultaten från detta stora internationella samarbete visar på styrkan i genetiska studier för att lära sig mer om infektionssjukdomar. Vi kan använda genetiken för att förstå covid-19 bättre, säger Hugo Zeberg, forskare vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet som lett den svenska delen i projektet.

Forskarna identifierade 13 genregioner som är starkt kopplade till sars-cov-2-infektion eller svår covid-19. Nästa steg är att förstå varför de identifierade genvarianterna leder till svårare sjukdom. Bland de nya identifierade riskfaktorerna finns genvarianter som man sedan tidigare vet är kopplade till lungcancer, autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar samt genvarianter som är viktiga i vårt försvar mot infektionssjukdomar.

Öppnar för nya behandlingar

– De genetiska fynden ger oss viktig kunskap som öppnar upp för framtida behandlingar av patienter med svår covid-19-sjukdom, säger Michael Hultström, läkare och forskare vid Uppsala universitet som arbetat med insamlingen av genetiska data från svenska patienter.

Två av de genetiska riskfaktorerna var vanligare bland patienter med östasiatiskt eller sydasiatiskt ursprung än bland patienter med europeiskt ursprung, vilket understryker vikten av att samla in genetiska data från olika delar av världen. Pandemin har lett till omfattande samarbeten mellan forskare från hela världen, vilket möjliggjort storskaliga genetiska analyser.

– Detta illustrerar hur mycket bättre vetenskapen är – hur mycket snabbare det går och hur mycket mer vi upptäcker – när vi arbetar tillsammans, kommenterar Andrea Ganna, forskare vid Helsingfors universitet och grundare av The COVID-19 Host Genetics Initiative.

Analyserna visar även att det troligen finns ett orsakssamband mellan faktorer som rökning och högt BMI (kroppsmasseindex) och risken att utveckla svår covid-19.

Publikation

“Mapping the human genetic architecture of COVID-19”. The COVID-19 Host Genetics Initiative (Andrea Ganna et al), Nature, online 8 juli 2021, doi: 10.1038/s41586-021-03767-x.

Publicerad: 2021-06-23 11:00 | Uppdaterad: 2021-06-24 08:11

Billig metod kan hitta nya varianter av coronaviruset

Illustration: Getty Images
Illustration: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en teknik för kostnadseffektiv övervakning av global spridning av nya sars-cov-2-varianter. Tekniken presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Sedan starten av pandemin har tusentals sekvenseringar av sars-cov-2-virusets hela arvsmassa genomförts för att påvisa virusets utveckling och globala spridning. Arvsmassan, genomet, behöver analyseras för att identifiera särskilt smittsamma eller farliga virusvarianter och varianter som befintliga vacciner inte fungerar mot.

För att den globala övervakningen av sars-cov-2 ska fungera är det viktigt att kunna sekvensera och analysera många prover på ett kostnadseffektivt sätt. Därför har forskare vid Bienko-Crosetto-laboratoriet vid Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory (SciLifeLab) utvecklat en ny billig metod, COVseq, som kan användas för övervakning av virusets arvsmassa i massiv skala.

Anpassad metod

I ett första steg skapas mängder med kopior av virusets arvsmassa med hjälp av så kallad multiplex PCR (polymeraskedjereaktion). Sedan märks proverna och slås samman i ett sekvenseringsbibliotek med hjälp av en metod som tidigare har utvecklats i Bienko-Crosetto-laboratoriet och som nu anpassats för sars-cov-2-analys.

Studiens tre försteförfattare Michele Simonetti, Ning Zhang och Luuk Harbers
Studiens tre försteförfattare Michele Simonetti, Ning Zhang och Luuk Harbers

– Genom att utföra reaktioner i mycket små volymer och slå samman hundratals prover i samma sekvenseringsbibliotek skulle vi kunna sekvensera tusentals virusgenom per vecka till en kostnad lägre än 15 dollar per prov, säger Ning Zhang, tidigare postdok vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, som är delad förstaförfattare tillsammans med doktoranderna Michele Simonetti och Luuk Harbers verksamma vid samma institution.

Jämförande analyser av 29 sars-cov-2-positiva prover visade att COVseq har likande förmåga som standardmetoden att hitta små förändringar i arvsmassan. Analyser av ytterligare 245 prover visade att metoden även har hög förmåga att upptäcka särskilt oroväckande virusvarianter. Men den viktigaste fördelen med COVseq jämfört med befintliga metoder är dess kostnadseffektivitet.

Kan användas av folkhälsoinstitut

Nicola Crosetto, senior researcher at the Department of Medical Biochemistry and Biophysics
Nicola Crosetto. Foto: Stefan Zimmerman

– Vår billiga metod skulle omedelbart kunna användas för sars-cov-2-övervakning av folkhälsoinstitut och kan dessutom enkelt anpassas till andra RNA-virus, som influensa- och denguevirus, säger Nicola Crosetto, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Studien gjordes i samarbete med forskare vid sjukhuset 'Amedeo di Savoia' och Candiolo Cancer Institute i Turin, Italien. Forskningsprojektet har fått bidrag från det nationella covid-19-forskningsprogrammet vid SciLifeLab, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, samt från Stiftelsen för Strategisk Forskning och privata donationer från Chiesi Pharma AB och Tetra Laval-gruppen. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“COVseq is a cost-effective workflow for mass-scale SARS-CoV-2 genomic surveillance”. Michele Simonetti, Ning Zhang, Luuk Harbers, Maria Grazia Milia, Silvia Brossa, Thi Thu Huong Nguyen, Francesco Cerutti, Enrico Berrino, Anna Sapino, Magda Bienko, Antonino Sottile, Valeria Ghisetti and Nicola Crosetto. Nature Communications, online 23 juni 2021, doi: 10.1038/s41467-021-24078-9.

Publicerad: 2021-06-22 14:32 | Uppdaterad: 2021-06-24 09:13

Samtal om döden stärker relationer

illustration till DöBra ateljé
DöBra Ateljé. Illustration: Max Kleijberg

Under våren har två avhandlingar publicerats vid institutionen LIME på KI. Den ena om att i förväg reflektera över döden och samtala om dessa frågor. Den andra handlar om att med hjälp av olika konstnärliga aktiviteter skapa möjligheter för möten mellan barn och äldre, men också stödja engagemang kring frågor som rör döden.

Författarna till avhandlingarna är forskarna Malin Eneslätt och Max Kleijberg, som båda ingår i avdelningen för innovativ vård vid LIME (Institutionen för lärande, informatik, management och etik), KI.

Malin Eneslätt
Malin Eneslätt. Foto: Magnus Stenberg, Snowgarden.

De berättar hur coronapandemin gjort det tydligt hur viktigt det är att samtala om och förbereda sig inför döden. Båda disputerade nyligen med varsin avhandling som ingår i forskningsprogrammet DöBra.

– Våra resultat visar att användandet av DöBra-kortleken kunde stärka relationer och gjorde att frågor om döende och död lyftes i nya sammanhang. Coronapandemin har kanske gjort att döden kommit oss närmare och att vi blivit mer medvetna om vår egen dödlighet, säger Malin Eneslätt, författare till Dösnack: metoder och verktyg för samtal om döende, död och framtida vård i livets slutskede.

Kortleken DöBra
Kortleken DöBra. Foto: Jezzica Sunmo

Genom att använda verktyget DöBra-kortleken som innehåller 37 påståenden om sådant som kan vara viktigt i livets slutskede, till exempel att vara fri från smärta, att ha ordning på sin ekonomi och att sina närmaste kring sig, startas samtal. Det finns också valfria alternativ där man själv kan formulera något annat som är viktigt.

Hjälpsamt verktyg

– Vi fann att DöBra-kortleken kan vara ett hjälpsamt verktyg för att prata om döende, död och framtida vård i livets slutskede. Samtalen kan underlättas genom att kortleken erbjuder något konkret att göra och de förtryckta påståendena kan stödja reflektion och diskussion kring frågor som man annars inte hade tänkt på, säger Malin Eneslätt.

Frågor om generationsöverskridande möten och samtal om döende, död och sorg blivit mer aktuellt för många.

– Min avhandling bidrar till en förståelse för hur lokala generationsöverskridande konstnärliga projekt kan utvecklas och genomföras för att stödja engagemang kring frågor som rör livets slut och stimulera generationsöverskridande möten, säger Max Kleijberg, författare till Studio DöBra: creating spaces for engaging with end-of-life issues and interacting across generations through community-based arts activities

Slutsatsen är att, för dem som vill, kan DöBra-kortleken underlätta samtal om vad som kan vara viktigt i livets slutskede. Malin Eneslätt, som är utbildad sjuksköterska, ser hur dessa samtal kan vara ett sätt att förbereda inför att ta beslut om vården i ett senare skede, men även ett sätt att synliggöra de nätverk som kan verka stödjande och som kan komplettera den formella vården.

Konstnärliga aktiviteter

Max Kleijberg, som även är designer, såg att olika konstnärliga aktiviteter, tillsammans med till exempel aktivitetsledare, kulturproducenter, konstnärer och fritidspedagoger, genom användning av element av lek hjälpte till i det generationsöverskridande mötet om döende, död och sorg.

Close-up portrait of Max Kleijberg wearing a beige shirt
Max Kleijberg. Foto: Anna Forsberg.

– Min avhandling bidrar till en förståelse för hur lokala generationsöverskridande konstnärliga projekt kan utvecklas och genomföras för att stödja engagemang kring frågor som rör livets slut och stimulera generationsöverskridande möten, säger Max Kleijberg, författare till Studio DöBra: creating spaces for engaging with end-of-life issues and interacting across generations through community-based arts activities

Slutsatsen är att, för dem som vill, kan DöBra-kortleken underlätta samtal om vad som kan vara viktigt i livets slutskede. Malin Eneslätt, som är utbildad sjuksköterska, ser hur dessa samtal kan vara ett sätt att förbereda inför att ta beslut om vården i ett senare skede, men även ett sätt att synliggöra de nätverk som kan verka stödjande och som kan komplettera den formella vården.

Max Kleijberg, som även är designer, såg att olika konstnärliga aktiviteter, tillsammans med till exempel aktivitetsledare, kulturproducenter, konstnärer och fritidspedagoger, genom användning av element av lek hjälpte till i det generationsöverskridande mötet om döende, död och sorg.

Fakta om forskningsprogrammet DöBra

DöBra är ett nationellt forskningsprogram som vill lyfta frågor kring döende, död och sorg för att möjliggöra förberedelse för mötet med livets slutskede. Programmet undersöker bland annat hur kultur, miljö och samtal kan förbättra för den döende och de närstående oavsett var man vårdas i livets slutskede.

Forskningen bedrivs vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), KI och Umeå universitet. Programmet arbetar förebyggande och utifrån ett folkhälsoperspektiv. Detta gör vi genom att stödja kompetensutveckling och genom att stärka individer, närsamhälle och personal för att bättre kunna hantera frågor som rör livets slutskede, både inom och utanför vård- och omsorgssystemet.

Läs mer på DöBra.se

DöBra Ateljé

I projektet användes olika konstaktiviteter, till exempel kollage, design, och lek, för att möjliggöra informella möten mellan barn (från cirka 9 år) och äldre personer (de flesta över 80 år). Mötena var ett tillfälle för deltagarna att utbyta erfarenheter och tankar kring döende, död och sorg.

Läs mer på DöBraAteljé

DöBra-kortleken

DöBra-kortleken är ett verktyg som hjälper till att reflektera kring och samtala om frågan "Vad är viktigt i livets slutskede"?

Läs mer på DöBraKortleken

Publicerad: 2021-06-16 09:52 | Uppdaterad: 2021-07-20 10:10

KI etablerar ett "Health Emergency and Pandemic Science Center"

Munskydd med världskarta på
KI etablerar ett nytt center för att rusta sig för kommande pandemier. Foto: Getty Images

Den 1 juli 2021 etableras ett nytt virtuellt center – Health Emergency and Pandemic Science Center – vid Karolinska Institutet. Covid-19-pandemin har visat att vid akuta hälsohot och pandemier måste universitet och högskolor ha förmåga att snabbt kunna ställa om sin forskning, utbildning och övriga verksamheter för att bidra till att lösa akuta behov.

Det nya centret ska inledningsvis vara virtuellt och ytterligare skärpa och förbättra KI:s förmåga att möta hälsohot.

– Det ska bidra till att KI kan ta ett tydligare och mer aktivt samhällsansvar, medverka till att stärka beredskapen inför nästa pandemi – men det ska också kunna positionera KI inom området och på så sätt ge bättre möjligheter för nationell och internationell finansiering och utveckla det internationella samarbetet, säger Ole Petter Ottersen, rektor på Karolinska Institutet.

Verksamhetsidén är att genom multidisciplinär forskning och utbildning bidra till ständiga förbättringar av den regionala, nationella och globala beredskapen för akuta hälsokriser och pandemier. I detta ingår även att ha beredskap för att snabbt kunna ställa om KI:s verksamhet vid en akut hälsokris eller pandemi.

Kompetensen från expertgrupper säkras

Det är viktigt att kunna tillgodose aktuella kompetensbehov och ställa KI:s expertis till samhällets förfogande. De nio resursgrupperna med samlade interna experter och KIRP (interdisciplinär resursgrupp post-pandemin) som funnits sedan pandemins början våren 2020, kommer att fasas ut när det nya centret finns på plats. Men kompetensen från grupperna kommer att säkras inför etableringen av det virtuella centret. Målet är att konsolidera och vidareutveckla befintliga strukturer och säkra den kompetens som tillgängliggjorts genom KIRP.

Uppbyggnaden av det nya centret ska ske etappvis. Det ska granskas under 2024 utifrån dess relevans för akuta hälsokriser och pandemier. Därefter tar man på nytt ställning om centrets verksamhet.

Publicerad: 2021-06-15 09:38 | Uppdaterad: 2021-06-21 15:45

KI får anslag för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner

Person med handskar håller i en vaccinspruta.
Två forskningsmiljöer på Karolinska Institutet får anslag för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner. Foto: Getty Images

Två forskningsmiljöer på Karolinska Institutet får anslag för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner. Totalt sex forskningsmiljöer från fem olika universitet får dela på 100 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Forskningsmiljöerna bygger på samarbeten mellan olika regioner och kommer att titta på olika aspekter av hälso- och sjukvårdens behov.

Forskningsprojekt på KI som fått anslag:

FASTER – Nationell covid-19-vaccinforskningsplattform

En nationell plattform för forskning om vaccin mot covid-19 ska etableras. Registerforskning och kliniska prövningar kommer att vara grunden för utvärdering av immunsvar, säkerhet och effektivitet av vacciner. Forskningsplattformen blir Sveriges del i EU:s samarbete kring forskning om covid-19-vaccin, VACCELERATE. Ett nationellt kvalitetsregister för sars-cov-2 ska också etableras.

Fyra regioner deltar. Pontus Naucler vid institutionen för medicin, Solna, är projektledare.

Läs mer om projektet VACCELERATE
 

Covid-19-vaccination hos immunsupprimerade individer: Ett interdisciplinärt samarbete för att få klinisk och mekanistisk inblick i varaktig immunitet mot sars-cov-2-infektion

Ett tvärvetenskapligt team ska undersöka om patienter med immunbristsjukdomar kan utveckla långtidsimmunitet efter covid-19-vaccination, samt om de får särskilda biverkningar. Med hjälp av nationella register ska man också undersöka om de får ett skydd mot allvarlig covid-19.

Fyra regioner deltar. Soo Aleman vid institutionen för medicin, Huddinge, är projektledare.

Publicerad: 2021-06-03 10:00 | Uppdaterad: 2021-06-09 08:56

Nationell covid-19-portal en viktig resurs för delning av data

Jordklot omringat av coronavirus
Den nationella covid-19-portalen har bidragit till ökat stöd för ett stort antal forskningsprojekt och publikationer. Foto: Getty Images

En svensk covid-19-dataportal har under nu ett års tid varit del av ett europeiskt nätverk för att främja datadelning och åtkomst av data-relaterade resurser. Dataportalen har nu varit i drift i ett år och har bidragit till ökat stöd för ett stort antal forskningsprojekt och publikationer.

Coronapandemin har gett upphov till en global sjukvårdskris vilket har ställt krav på snabb utveckling av både nya läkemedelsterapier och vaccin. Öppen delning av forskningsdata och kod för att accelerera covid-19-relaterad forskning har ökat möjligheterna att återanvända forskningsdata. Även fokus på att främja samarbeten har visat sig vara viktigt för att främja forskning och utveckling under året.

Den svenska covid-19-dataportalen var den första nationella portal som lanserades som en del av en europeisk datadelningsplattform på initiativ av Europeiska kommissionen. Där finns information, riktlinjer, verktyg och tjänster som forskare kan använda för att dela sina data. Portalen haft hittills över 20 000 användare, stöttat ett stort antal forskningsprojekt och samlat information och data från över 1300 covid-19-relaterade forskningspublikationer.

Dataportalen har utvecklats och drivs av SciLifeLab Data Centre och samarbetspartner på uppdrag av Vetenskapsrådet. SciLifeLab är ett samarbete mellan Karolinska Institutet (KI), KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Publicerad: 2021-05-18 14:17 | Uppdaterad: 2021-05-18 14:21

COVID-X-projektet är Månadens Projekt

Covid-X European Commission
Foto: Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen har valt COVID-X som månadens projekt. Projektet stöder små och medelstora företag som främjar lösningar i kampen mot COVID-19.

Den här månaden presenterar Europeiska kommissionen COVID-X-projektet som startade i november 2020 med uppdraget att investera cirka 4 miljoner euro för att snabbt kunna marknadsföra mer än 30 europeiska datateknologilösningar som har potential att möta och klara av de många utmaningar som COVID-19-pandemin genererat.

Källa: Project of the Month: Supporting SMEs to advance their solutions in the fight against COVID-19

Kontakt

Subscribe to Covid-19