Publicerad: 2022-01-19 09:41 | Uppdaterad: 2022-01-19 11:03

Bevarat T-cellssvar mot omikron efter infektion och vaccination

Person med handskar håller i en vaccinspruta.
Foto: Getty Images

Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp genom vaccination eller infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler känner fortfarande igen omikron, visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

Omikron har på kort tid tagit över som den dominerande varianten av viruset sars-cov-2. Nya data antyder att omikron inte bara har en högre smittspridning än tidigare varianter, utan också kan infektera människor med tidigare immunitet genom att undkomma så kallade neutraliserande antikroppar.

Svår sjukdom verkar dock vara relativt ovanligt hos individer med tidigare vaccination eller infektion, vilket tyder på att andra komponenter av immunsystemet fortfarande kanske känner igen omikron. En ny studie av forskare vid Karolinska Institutet visar nu att så kallade minnes-T-celler som bildats vid tidigare sars-cov-2-infektion eller mRNA-covid-19-vaccination även svarar mot omikronvarianten.

Fortsatt bra skydd

Porträtt av Marcus i labbmiljö
Marcus Buggert. Foto: Melker Dahlstrand, SSMF

– Tillsammans med virala faktorer, såsom minskad virusdelning i de nedre luftvägarna, samt andra immunfaktorer så ger dessa resultat oss en bättre bild som eventuellt kan förklara varför skyddet mot svår omikronsjukdom är fortsatt bra hos tidigare mRNA-vaccinerade individer, säger Marcus Buggert, forskare vid Centrum för infektionsmedicin, Karolinska institutet, som lett studien.

Studien är ett samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och bygger på blodprover från 40 vaccinerade individer, 48 individer som genomgått mild eller svår infektion med sars-cov-2, samt 48 individer som varken vaccinerats eller smittats tidigare. Proverna från de vaccinerade samlades in sex månader efter en andra dos av mRNA-vaccin. Proverna från de tidigare smittade togs 9 månader efter konstaterad infektion under våren 2020, innan uppkomsten av de nya virusvarianterna. Övriga prover togs från friska blodgivare i slutet av 2020.

Bäst T-cellssvar hos vaccinerade

Minnes-T-cellerna hos både den vaccinerade och den tidigare infekterade gruppen hade god förmåga att känna igen spike-proteinet från omikronvarianten. Det bästa svaret från minnes-T-celler sågs dock hos den vaccinerade gruppen.

– Dessa resultat antyder att boosterimmunisering kan ge fördelar som sträcker sig utöver bildandet av neutraliserande antikroppar för att förbättra skyddet mot återkommande episoder av covid-19, säger Marcus Buggert.

Även om minnes-T-cellssvaret på det stora hela var intakt mot omikron, så fanns det en del individer som svarade sämre.

– Vi vill nu förstå varför svaret skiljer mellan olika individer och om en tredje vaccindos kan förbättra T-cellssvaret mot omikron ännu mer, säger han.

Studien finansierades med hjälp av SciLifeLab/KAW National COVID-19 Research Program (finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse), Vetenskapsrådet, Nordstjernan AB, Cancerfonden, Barncancerfonden, Åke Wibergs Stiftelse, Svenska Läkaresällskapet, Region Stockholm och Karolinska Institutet. Marcus Buggert är konsult åt Oxford Immunotec. KI-forskaren och medförfattaren Soo Aleman har mottagit arvoden från Gilead, AbbVie, MSD och Biogen samt forskningsanslag från Gilead och AbbVie. Medförfattaren Alessandro Sette vid La Jolla Institute är konsult åt Gritstone Bio, Flow Pharma, Arcturus Therapeutics, ImmunoScape, CellCarta, Avalia, Moderna, Fortress och Repertoire. La Jolla Institute har ansökt om patent relaterade till olika aspekter av T-cellsepitoper och vaccindesign.

Publikation

‘Ancestral SARS-CoV-2-specific T cells cross-recognize Omicron’. Yu Gao, Curtis Cai, Alba Grifoni, Thomas R. Müller, Julia Niessl, Anna Olofsson, Marion Humbert, Lotta Hansson, Anders Österborg, Peter Bergman, Puran Chen, Annika Olsson, Johan K. Sandberg, Daniela Weiskopf, David A. Price, Hans-Gustaf Ljunggren, Annika C. Karlsson, Alessandro Sette, Soo Aleman, Marcus Buggert. Nature Medicine, 14 januari 2022. DOI: 10.1038/d41591-022-00017-z.

Publicerad: 2022-01-14 16:15 | Uppdaterad: 2022-01-17 08:34

KI-forskare studerade baricitinib som möjlig covid-behandling – får nu grönt ljus av WHO

Farmaceuter står vid en hylla med läkemedel
KI-forskare studerade baricitinib som möjlig covid-behandling. Foto: Getty Images

WHO:s experter rekommenderar nu behandling med läkemedlet baricitinib mot svår covid-19. Forskare vid Karolinska Institutet var med i den tidiga analysen av läkemedlets effektivitet mot covid-19. ”Jag hade själv haft nytta av det när jag drabbades av covid-19”, säger adjungerad professor Ali Mirazimi.

Vad innebär det att Världshälsoorganisationen har godkänt baricitinib?

– Läkemedlet godkändes av den amerikanske läkemedelsmyndigheten FDA under 2021 men är ännu inte godkänt av EU:s läkemedelsmyndighet EMA. Jag tror att WHO:s rekommendation innebär en positiv signal inför godkännande även i Europa inom kort. När det gäller resten av världen, där det inte finns lika starka läkemedelsregleringsmyndigheter, tror jag att WHO:s rekommendation kan få stor betydelse, säger Volker Lauschke, senior forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, och biträdande direktör vid Bosch-institutet för klinisk farmakologi i Stuttgart, Tyskland.  

Hur kan läkemedlet hjälpa patienter?

Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin. Foto: Bildmakarna

– Substansen kan ges i ett senare skede av sjukdomen till personer som är medelsvårt eller svårt sjuka. Då används även kortison med det kan inte ges förrän man är säker på att allt virus är borta, annars riskerar personen att bli mycket sämre i stället. Så det är ett bra komplement och innebär att fler liv kommer att kunna räddas. Det är ingen mirakelmedicin, men den minskar dödligheten med upp till 70 procent och minskar även antalet dagar på sjukhus, säger adjungerad professor Ali Mirazimi vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

Vilken roll har KI haft i processen?

– Vi studerade baricitinib tidigt under pandemin genom att kombinera tredimensionella miniorgan av mänskliga lever- och lungceller, RNA-sekvensering och högupplöst mikroskopi och såg att läkemedlet både motverkar inflammation och blockerar virusets möjlighet att ta sig in i celler. Resultaten gav stöd för fortsatt utveckling av läkemedlet som sedan gjorts av läkemedelsföretaget, säger Volker Lauschke.

Läkemedlet används sedan tidigare mot ledgångsreumatism och fångades upp med hjälp av artificiell intelligens i en studie av er i samarbete med forskare vid Benevolent AI och Imperial College, London som en möjlig kandidat mot covid-19.

Hur ofta används AI för att hitta nya läkemedel?

– Det är relativt nytt tillvägagångssätt men kommer att komma mycket mer framöver. Covid-19 är en bra modellsjukdom eftersom den drabbat många vilket ger en stor mängd patientdata att analysera så att man kan dra säkrare slutsatser, säger Ali Mirazimi.  

Processen att hitta nya läkemedel kan ta mycket lång tid men detta har gått relativt snabbt?

Volker Lauschke, senior forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet. Foto: Jannis Politidis

– Patienter som drabbas av covid-19 tycker nog att detta kommer sent men i själva verket är det snabbt ur ett läkemedelsutvecklingsperspektiv. Det är ju viktigt att gå igenom alla steg i utvecklingen så att man vet att det är säkert och har effekt. Men under covid-19 har allting gått snabbare eftersom det är viktigt – prioriteringar och samarbeten har gjort det möjligt. Jag hoppas att det här fungerar som en katalysator – att man nu förstår att exempelvis den tredimensionella modell vi använt för att studera detta läkemedel även fungerar för att hitta läkemedel mot andra sjukdomar så att även dessa kan gå snabbare, säger Volker Lauschke.

Hur vet man att läkemedlet är säkert när det gått snabbt att få godkänt?

– Just i detta fall är det ju ett läkemedel som redan använts mot en annan sjukdom, ledgångsreumatism, så det finns gott om säkerhetsdata, även för kronisk långvarig användning, säger Volker Lauschke.

Ali Mirazimi, du blev själv inlagd på sjukhus i flera dagar på grund av svår covid 2020. Hade du haft nytta av baricitinib?

– Jag tror det hade passat mitt tillstånd då och troligen hade jag blivit frisk snabbare om jag fått det. Det är roligt att läkemedlet kommer ut till fler patienter och att vi var med i processen, säger Ali Mirazimi.

Fotnot: Läkemedlet baricitinib är vid denna artikels publicering ännu ej godkänt för användning i Sverige.

Publicerad: 2022-01-13 17:00 | Uppdaterad: 2022-01-13 17:09

Genvariant som skyddar mot covid-19 identifierad

Illustration: Getty Images
Illustration av Getty Images

En internationell metastudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en specifik genvariant som skyddar mot svår covid-19. Forskarna lyckades peka ut varianten genom att studera människor med olika härkomst och menar att fynden understryker vikten av kliniska studier som inkluderar människor med olika ursprung. Resultatet har publicerats i tidskriften Nature Genetics.

Utöver hög ålder och vissa bakomliggande sjukdomar så påverkar genetiska faktorer risken att bli svårt sjuk i covid-19. Tidigare studier på framför allt individer av europeisk härkomst har visat att individer som bär ett särskilt stycke DNA har 20 procent lägre risk att bli inlagd på intensivvårdsavdelning vid covid-19. Detta DNA-stycke kodar för gener i immunförsvaret mot virus och är nedärvd från neandertalare i cirka hälften av alla människor utanför Afrika.

DNA-stycket är dock långt och innehåller många olika genvarianter, vilket gjort det svårt att veta exakt vilken genvariant som skyddar och som eventuellt skulle kunna utgöra en måltavla vid läkemedelsbehandling mot svår covid-19-infektion.

Studerade människor med olika härkomst

För att identifiera den specifika genvarianten letade forskarna i den aktuella studien efter individer som bar endast delar av detta DNA-stycke. Eftersom nedärvningen från neandertalare skedde efter utvandringen från Afrika, såg forskarna en potential i att rikta in sig på individer med afrikansk härkomst som saknar arv från neandertalare och därmed även majoriteten av detta DNA-segment. En liten bit av detta DNA är dock detsamma både hos personer med afrikansk och europeisk härkomst.

Jennifer Huffman
Forskare Jennifer Huffman, foto: Doris Huffman.

Forskarna fann att individer med huvudsakligen afrikansk härkomst hade samma skydd som individer med europeisk härkomst, vilket gjorde att de kunde peka ut en specifik genvariant som särskilt intressant.

– Att individer med afrikansk härkomst hade samma skydd gjorde att vi kunde identifiera den unika skillnaden i DNA:t som faktiskt skyddar mot covid-19-infektion, säger studiens försteförfattare Jennifer Huffman, forskare vid VA Boston Healthcare System i USA.

Analysen omfattade totalt 2 787 sjukhusinlagda covid-19-patienter av afrikansk härkomst och 130,997 personer i en kontrollgrupp från sex kohortstudier. 80 procent av individer med afrikansk härkomst bar den skyddande varianten. Effekten jämfördes med en tidigare större metastudie av individer med europeisk härkomst.

Viktigt för nya covid-läkemedel

Brent Richards
Professor Brent Richards, foto: The Lady Davis Institute of the Jewish General Hospital.

Enligt forskarna påverkar den skyddande genvarianten (rs10774671-G) hur långt det protein blir som kodas av genen OAS1. Andra studier har visat att den längre varianten av proteinet är bättre på att bryta ner viruset sars-cov-2, som orsakar sjukdomen covid-19.

– Att vi börjar förstå de genetiska riskfaktorerna i detalj är en nyckel för att utveckla nya läkemedel mot covid-19, säger medförfattaren Brent Richards, forskare vid Lady Davis Institute of the Jewish General Hospital samt professor vid McGill University i Kanada.

Understryker behov av mångfald

Porträttbild av Hugo Zeberg, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi
Biträdande lektor Hugo Zeberg, privat foto.

Covid-19-pandemin har lett till omfattande samarbeten mellan forskare från olika delar av världen, vilket gjort det möjligt att studera genetiska riskfaktorer hos en bredare mångfald av individer än i många tidigare studier. Majoriteten av all forskning sker dock fortfarande på individer av huvudsakligen europeisk härkomst.

– Den här studien visar hur viktigt det är att inkludera individer med olika härkomst. Hade vi bara studerat en grupp hade vi inte lyckats identifiera genvarianten i det här fallet, säger studiens korresponderande författare Hugo Zeberg, biträdande lektor vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Publikation

Multi-ancestry fine mapping implicates OAS1 splicing in risk of severe COVID-19”. Jennifer E. Huffman, Guillaume Butler-Laporte, Atlas Khan, Erola Pairo-Castineira, Theodore G. Drivas, Gina M. Peloso, Tomoko Nakanishi, COVID-19 Host Genetics Initiative, Andrea Ganna, Anurag Verma, J. Kenneth Baillie, Krzysztof Kiryluk, J. Brent Richards and Hugo Zeberg. Nature Genetics, online 13 januari, 2022, doi: 10.1038/s41588-021-00996-8.

Publicerad: 2022-01-10 12:21 | Uppdaterad: 2022-01-12 12:04

Han får ERC:s startanslag för forskning om mördar-T-celler i kroppens organ

Porträtt av Marcus i labbmiljö
Foto: Melker Dahlstrand, SSMF

KI-forskaren Marcus Buggert har tilldelats det europeiska forskningsrådets prestigefulla anslag ERC Starting Grant för sin forskning om cell-medierad immunitet i människokroppen mot virussjukdomar. Totalt investerar nu ERC 619 miljoner euro i anslag till 397 unga forskningsledare.

Syftet med ERC:s startanslag är att stödja särskilt framstående och begåvade forskare tidigt i karriären så att de kan arbeta nyskapande och utvecklas till morgondagens forskningsledare. Marcus Buggert som är verksam vid institutionen för medicin, Huddinge tilldelas 1,5 miljoner euro fördelat över fem år för sitt projekt kallat TRACE. 

– Jag är oerhört tacksam för att ha blivit tilldelad ERC:s startanslag. Det här anslaget kommer ge oss möjligheten att besvara hur mycket ett blodprov kan berätta om det antivirala immunsvaret i vävnader. Ett långsiktigt stöd likt detta är oerhört viktigt för oss om vi ska kunna se utanför boxen och bryta ny mark, säger Marcus Buggert. 

Projektets titel: Tracing virus-specific CD8+ T cell clonotype zonation and function in humans (TRACE).

Kort beskrivning: Covid-19-pandemin har belyst vikten av att förstå hur immunförsvaret kan generera skydd mot olika virusformer, som hela tiden omger oss. Ett problem inom forskningen om hur kroppens så kallade mördar-T-celler bekämpar virus har dock varit att majoriteten av studier utgått från blodet – trots att de flesta virus och immunceller finns i kroppens olika organ. Med stöd av ERC:s startanslag ska Marcus Buggert och hans grupp nu använda sig av nya enkelcellstekniker för att studera hur mördar-T-celler agerar mot sars-cov-2 och andra virus, både akuta och kroniska, i unika prover från mänskliga organdonatorer. Målet är bland annat att skapa en referenskarta över var i kroppen det finns större ansamlingar av mördar-T-celler och hur den omgivande miljön påverkar dessa immuncellers funktionella egenskaper. En viktig del i projektet är också att översätta den nya kunskapen till covid-19-fältet för att försöka förstå hur mördar-T-celler känner igen just sars-cov-2. På längre sikt hoppas Marcus Buggert kunna besvara hur mycket ett blodprov kan berätta om immuniteten mot olika virus i kroppen. 

Fakta om ERC:s startanslag 2021

ERC Starting Grants delas ut inom tre områden: livsvetenskaper; fysik och teknik; samt samhällsvetenskap och humaniora. Totalt inkom 4066 ansökningar i 2021 års utlysning och delas nu ut 397 startanslag, varav 1113 ansökningar respektive 111 utdelade anslag inom området livsvetenskaper.

Anslag delas denna gång ut till universitet och forskningsorganisationer i 22 länder. Tyskland erhåller flest anslag (72), följt av Frankrike (53) och Storbritannien (46). Sverige erhåller totalt 14 anslag och tar därmed ledningen i den ”nordiska ligan” framför Norge (9), Finland (8) och Danmark (7).

Av de forskare som får startanslag är 43 procent kvinnor, vilket är en ökning från 37 procent 2020 och den högsta andelen någonsin. Enligt ett pressmeddelande från ERC kommer 13 forskare att flytta från USA till Europa med stöd av startanslaget, som också uppges skapa cirka 2000 jobb inom den akademiska sektorn.

Publicerad: 2021-12-21 10:41 | Uppdaterad: 2021-12-21 10:41

Samarbete mellan NUS i Singapore och KI DS inleds

Charlotte Thålin
Charlotte Thålin Foto: Ludvig Kostyal

KI DS och National University of Singapore (NUS) inleder samarbete.

Charlotte Thålin har varit hos NUS i Singapore och presenterat resultat från COMMUNITY-studien. Efter ett lyckat möte planeras nu samarbeten mellan KI DS och NUS, det blir spännande att följa!

Sedan våren 2020 pågår COMMUNITY-studien vid Danderyds sjukhus. Huvudsyfte är att studera immunitet efter covid-19 och vaccination. Våren 2020 samlades prover in från 2 149 medarbetare, där cirka 19 procent visades ha antikroppar efter infektion med SARS-CoV-2. Studiedeltagarna och deras immunsvar har sedan följts upp var fjärde månad. 

Kontakt

Publicerad: 2021-12-20 11:32 | Uppdaterad: 2021-12-20 12:56

Vårdanställda utan symtom kan ha bidragit till smittspridning av sars-cov-2

Foto: Getty Images
Foto: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur många vårdanställda i Stockholm som var på arbetet under den första vågen av pandemin trots att de var smittsamma med sars-cov-2, eftersom de vid tidpunkten inte hade några symtom. Resultaten som publicerats i tidskriften PLOS ONE visar på mycket låga siffror, men forskarna menar ändå att detta kan ha haft betydelse för smittspridningen.

Av totalt 9 449 vårdanställda i Stockholm som provtogs för pågående infektion under perioden april-juni 2020 medan de var i tjänst var det enbart 57 personer (0,6 procent) som testade positivt för sars-cov-2-viruset i så höga nivåer att de troligen var smittsamma. Bland dessa var 19 individer presymtomatiska, det vill säga fick symtom inom de kommande två veckorna, medan 16 individer (28 procent) förblev asymtomatiska. 22 personer hade varit sjukskrivna tidigare men tillfrisknat.

Vanligast bland yngre

Joakim Dillner
Joakim Dillner. Foto: Andreas Andersson

Yngre vårdanställda under 30 år var överrepresenterade bland de som testade positivt för pågående infektion medan de var i tjänst. Yngre personer hade också generellt högre virusnivåer än äldre. 42 av de 57 potentiellt smittsamma personerna arbetade nära patienter och vissa vårdade äldre patienter i hemmet.

– Siffrorna är mycket låga, men det faktum att personerna varit på jobbet trots att de haft höga nivåer av sars-cov-2 kan ändå ha haft betydelse för smittspridningen. Våra fynd visar på vikten att vaccinera särskilt yngre vårdanställda, som i högre utsträckning verkar kunna utsöndra mycket virus utan att ha symtom, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Uppfattas inte som sjukdomssymtom

Forskarna skickade också ut frågeformulär till 3 981 vårdanställda som tagit antikroppstest för att påvisa tidigare infektion med sars-cov-2. 704 av dem hade antikroppar mot coronaviruset. Av dessa var det enbart drygt tio procent som uppgav att de varit helt asymtomatiska och omedvetna om att de haft infektionen, vilket kan jämföras med 28 procent i den delen av studien som mätte pågående infektion.

Ville Pimenoff
Ville Pimenoff. Foto: Vilma Pimenoff

– Att siffrorna skiljer sig åt skulle kunna förklaras av att symtomen kan vara så svaga att de inte uppfattas som verkliga sjukdomssymtom förrän efteråt när infektionen blivit bekräftad, säger Ville Pimenoff, forskare vid samma institution och studiens försteförfattare.

En begränsning med studien är att alla inte tillfrågades om tidigare symtom. Dessutom saknas information om sjukskrivningarna berodde på covid-19 eller inte eftersom det inte utfördes systematisk PCR-testning under tidsperioden. Forskarna har heller inte studerat om personerna som utsöndrade mycket virus verkligen smittat någon eller inte.

Studien finansierades av Karolinska Universitetssjukhuset, Region Stockholm, Erling-Perssons familjestiftelse, Kungliga Tekniska Högskolan, Creades AB och SciLifeLab. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Potential SARS-CoV-2 infectiousness among asymptomatic healthcare workers”. Ville N. Pimenoff, Miriam Elfström, Kalle Conneryd Lundgren, Susanna Klevebro, Erik Melen, Joakim Dillner. PLOS ONE, online 17 december 2021, doi: 10.1371/journal.pone.0260453.

Publicerad: 2021-12-15 09:08 | Uppdaterad: 2021-12-15 10:28

Goda nyheter om vaccin motverkar skepsis på nätet, men endast en begränsad tid

Vaccin.
Foto: Gettyimages

Mediebevakning av positiv vaccinforskning kan ha en positiv effekt på den övergripande stämningen i sociala medier – och motverka felaktig information om vaccin – men effekterna avtar med tiden.
Forskare vid Oxford University och Karolinska Institutet har analyserat sociala medier för att undersöka samband mellan viktiga vaccinrelaterade nyheter och attityder till vaccin.

Forskarna granskade nästan två miljoner tweets från Storbritannien under november 2020 till januari 2021, en period som sammanföll med nyheter om de stora vaccinförsöken som tillkännagavs eller publicerades, och godkännanden av den brittiska myndigheten för medicin och hälsoföreskrifter (UK Medicine and Health Regulations Authority, MHRA). De fann att varje större nyhet om studieresultat om vaccinprövningar förknippades med en stor minskning av negativa tweetar samma dag, med en minskning från cirka 40 % till 20 % av alla dagliga tweetar.

Effekten var dock kortvarig och andelen negativa tweets återgick till bakgrundsgenomsnittet inom några dagar. De observerade också en liknande minskning av negativitet när Pfizer/BioNTech tillkännagav resultaten från sina fas III-vaccinförsök.

Professor Seena Fazel vid Oxfords institution för psykiatri, som ledde forskningen, säger: "Tveksamhet till vaccin är inget nytt fenomen, men sociala medier har exponentiellt ökat möjligheten för rykten, halvsanningar och direkta villfarelser att spridas globalt på några sekunder. Vår studie är informativ eftersom den visade att tydliga, positiva budskap kring ny forskning faktiskt bekämpar det här negativa flödet, men också att den positiva trenden bara varar under en begränsad tidsperiod."

Porträtt på Zheng Chang vid Karolinska Institutet
Forskarassistent Zheng Chang Foto: Gunilla Sonnebring

Attitydförändringar möjliga

Dr Zheng Chang från Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, som var med och ledde forskningen, säger: "Det tyder också på att åtminstone vissa människors attityder till vaccination kan förändras och påverkas av budskap om folkhälsa. Det visar också på behovet av att utveckla mer effektiva kampanjer med syfte att främja vaccinering."

Flera covid-19-vacciner har godkänts globalt och bredskalig vaccination pågår för närvarande, men attityder till vaccinering och i synnerhet vad som har kallats vaccinationstveksamhet utgör ett potentiellt hot mot att uppnå täckning och bred immunitet i befolkningen.

De nästan 2 miljoner tweetarna från 522 893 personer i Storbritannien fokuserade på innehåll om vaccin och stora vetenskapliga nyheter om vaccin. Andelen tweetar med negativt vaccininnehåll varierade, med minskningar på 20–24 % samma dag som stora nyheter. Andelen negativa tweetar återgick dock till ett genomsnitt på cirka 40 % inom några dagar. Engagemangsgraden var högre för negativa tweetar.

Publikation

Artikeln “Harnessing Twitter data to survey public attention and attitudes towards COVID-19 vaccines in the UK” finns att läsa i sin helhet i Scientific Reports: www.nature.com/articles/s41598-021-02710-4

Publicerad: 2021-12-08 14:15 | Uppdaterad: 2021-12-08 14:15

Matti Sällberg får Årets forskarutmärkelse av Forska!Sverige

Matti Sällberg
Matti Sällberg Foto: Erik Flyg

Under en ceremoni i Sveriges riksdag delades Årets forskarutmärkelse ut till bland annat Matti Sällberg, professor och prefekt på institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

Med utmärkelsen vill Forska!Sverige uppmärksamma några av dem som stod i det allra första ledet för att hantera pandemin. 

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige motiverar priset:

– Årets forskarutmärkelse tilldelas Matti Sällberg som tillsammans med forskarkollegor världen över kämpat hårt mot tiden för att öka kunskapen om viruset och sätt att bemöta pandemin. Parallellt har han tagit ett ansvar utöver det förväntade genom att axla en viktig roll i den kunskapsspridning i samhället som är helt nödvändig, men mycket svår och tidskrävande, när en ny sjukdom bryter ut och drabbar Sverige och hela världen.

Publicerad: 2021-11-23 15:53 | Uppdaterad: 2021-11-23 18:20

VR-anslag till Erika Jonsson Laukka för projekt om postcovid

kvinna i profil, under hatt som luktar på en blomma.
Foto: Pixabay

Erika Jonsson Laukka har beviljas projektbidrag från Vetenskapsrådets specialutlysning för forskning om postcovid.

Porträtt av Erika Jonsson Laukka, ny sektionschef för ARC, NVS
Erika Jonsson Laukka, ny sektionschef för ARC, NVS Foto: Stefan Zimmerman

Erika Jonsson Laukka, lektor och sektionschef vid Aging Research Center (ARC), beviljas 2 000 000 kronor för sitt projektet med titeln Långvariga nedsättningar i kognitiv och lukt-funktion efter mild Covid-19 – modifierande faktorer, hjärnkorrelat och prognostisk betydelse för välbefinnande och vardaglig funktionsförmåga, under perioden 2022-2025.

Ett stort antal individer lever med sviterna av Covid-19. Det medför svårigheter för individen och för en redan högt belastad sjukvård.

– Detta projekt sätter fokus på två vanligt förekommande symtom i denna grupp, nedsättningar i kognitiv förmåga och luktfunktion, berättar Erika Jonsson Laukka.

Projektet syftar till att öka kunskapen om hur kognitiva nedsättningar och luktnedsättning efter mild Covid-19 yttrar sig och hur länge de varar. För att förstå de långsiktiga effekterna är det nödvändigt att följa dessa individer över tid.

– Vi vill vidare undersöka vilka individer som löper störst risk att drabbas respektive har bäst chans att förbättras, underliggande mekanismer och möjliga konsekvenser.

Medsökande forskare som deltar i projektet är Goran Papenberg, Grégoria Kalpouzos, och Marc Guitart-Masip vid ARC samt Marika Möller och Kristian Borg, Institutionen för rehabiliteringsmedicin vid Danderyds Sjukhus.

Publicerad: 2021-11-18 14:20 | Uppdaterad: 2021-11-18 14:26

Sannolikt lägre risk för graviditetskomplikationer vid sars-cov-2-smitta än tidigare befarat

Mamma med nyfött barn
Foto: Getty Images.

Risken för graviditetskomplikationer hos mammor som smittats med sars-cov-2 är sannolikt lägre än flera tidigare studier visat. Det indikerar en svensk rikstäckande studie av alla gravida kvinnor som testats för sars-cov-2 mellan mars 2020 och januari 2021. Studien, som publicerats i BJOG: An international Journal of Obstetrics & Gynaecology och letts av forskare vid Karolinska Institutet, visar att sambandet varierar stort beroende på vilka rutiner som använts för testning av gravida kvinnor.

Professor Olof Stephansson
Professor Olof Stephansson. Foto: Ulf Sirborn.

– När vi tittar på kliniker som testat alla gravida kvinnor så ser vi att riskerna för graviditetskomplikationer vid positivt test för sars-cov-2 är betydligt lägre än när vi tittar på kliniker som inte testat alla. Detta innebär att selektiv testning, som är den i Sverige vanligaste rutinen för testning av gravida kvinnor, sannolikt överskattar risken för förlossningskomplikationer vid positivt testsvar, säger studiens försteförfattare Olof Stephansson, professor vid institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet.

Viruset sars-cov-2 kan orsaka covid-19-sjukdom men man kan också bära på viruset utan sjukdomssymptom. Enligt forskarna är en möjlig tolkning av skillnaderna att gravida med komplikationer testas oftare än de utan komplikationer, vilket leder till överskattning av risker när testningen är selektiv. Gravida med asymtomatisk eller mild infektion tenderar också att ha färre komplikationer än gravida med allvarlig covid-19 och därför testas i mindre utsträckning. Även andra hälsofaktorer, som fetma eller diabetes, kan påverka både risken för förlossningskomplikationer och vem som testas.

Analyserade över 88,000 förlossningar

Med hjälp av svenska registerdata kunde forskarna vid bland annat Karolinska Institutet, Örebro universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset analysera utfall från totalt 88 593 förlossningar mellan 11 mars 2020 och 31 januari 2021, varav knappt 17 procent genomfördes på kliniker där alla gravida testades.

På sjukhus som testade alla gravida nära förlossningen syntes ingen statistiskt signifikant skillnad mellan barn till testpositiva och testnegativa mammor avseende dödfödsel och låga Apgarpoäng, som används för att mäta nyföddas vitalitet. På sjukhus med selektiv testning pekade dock statistiken på att barn till testpositiva mammor löpte fyra gånger högre risk för dödfödsel och mer än dubbelt så hög risk för låga Apgarpoäng än barn till mammor som testat negativt eller inte testats alls.

Vid allmän testning hade barn till testpositiva mammor två gånger högre risk för neonatalvård jämfört med barn till testnegativa mammor, vilket kan jämföras med det statistiska utfallet vid selektiv testning som indikerade tre gånger högre risk för neonatalvård för barn till testpositiva mammor. Även risken för prematur födsel var högre vid selektiv testning jämfört med allmän testning.

– Våra fynd tyder på att barn till mammor med sars-cov-2-infektion har något ökad risk för neonatalvård och för tidig födsel, men att risken för dödfödsel och låga Apgarpoäng inte skiljer sig nämnvärt från barn till testnegativa mammor. Vi saknade uppgift om hur allvarlig infektionen var och svår covid-19 har tidigare visats vara kopplat till ökade risker för mor och barn under graviditet och förlossning. Samtidigt är det viktigt att påpeka att för de allra flesta mammor och barn går förlossningen bra även om mamman testat positivt för sars-cov-2, säger Olof Stephansson.

Historisk jämförelse

När forskarna jämförde utfallet under pandemin och de föregående fem åren (mars 2015–januari 2020) fann de ingen skillnad vad gäller dödfödsel eller låga Apgarpoäng, men en något lägre risk för förtidsfödsel (4,7 procent jämfört med 4,9 procent), vilket drevs av en lägre andel spontana förtidsfödslar. Risken för neonatalvård var något högre under pandemin (8,3 procent) jämfört med de föregående fem åren (8,1 procent).

Professor Martin Neovius. Foto: Kate Gabor.

– De historiska skillnaderna är väldigt små, vilket är intressant givet att det funnits en farhåga om ökade risker på befolkningsnivå under pandemin. En möjlig förklaring till att vi sett en lägre andel, om än mycket liten, spontana förtidsfödslar kan vara att mammor har haft färre andra infektioner och eventuellt stressat mindre under pandemin. Den aningen högre andelen nyfödda på neonatalavdelning kan delvis bero på att man har önskat vara extra uppmärksam på dessa barn när mamman testat positivt, speciellt i början av pandemin, säger Martin Neovius, professor vid institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.

Forskningen finansierades av Svenska Läkarsällskapet, NordForsk, Samverkansorganisation Karolinska Institutet-Region Stockholm (ALF), Svenska Frimurare Orden.

Publikation

SARS-CoV-2 and pregnancy outcomes under universal and non-universal testing in Sweden: register-based nationwide cohort study”, Olof Stephansson, Björn Pasternak, Mia Ahlberg, Helena Hervius Askling, Bernice Aronsson, Emma Appelqvist, Jerker Jonsson, Verena Sengpiel, Jonas Söderling, Mikael Norman, Jonas F. Ludvigsson, Martin Neovius. BJOG: An international Journal of Obstetrics & Gynaecology, version of record online 18 november 2021, doi: 10.1111/1471-0528.16990.

Subscribe to Covid-19