Publicerad: 2021-02-19 12:59 | Uppdaterad: 2021-10-19 14:39

KI-forskare har beviljats NIH-stöd för HIV-vaccinforskning och -design

Person med munskydd blir vaccinerad i armen
För sin forskning inom HIV-vaccin och -design tilldelas professor Gunilla Karlsson Hedestam NIH-stöd. Foto: Getty Images

För sin forskning inom HIV-vaccin och -design tilldelas professor Gunilla Karlsson Hedestam vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi 15 miljoner kronor i programstöd för tvärvetenskapliga, långsiktiga forskningsprogram (P01) från National Institutes of Health (NIH).

Klassiskt porträttfoto i studio.
Gunilla Karlsson Hedestam vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi Foto: Erik Flyg

Det totala beloppet på närmare 100 miljoner kronor ska delas mellan fem forskargrupper. Professor Karlsson Hedestam samarbetar med Dr. Guido Silvestri vid Emory University (USA) och Dr. Ian Wilson, Dr. Andrew Ward och Dr. Richard Wyatt vid The Scripps Research Institute (US) kring detta stöd, med Dr. Wyatt som forskningsledare.

Syftet med projektet är att utvärdera B-cellsvar mot strukturellt definierade virus spike-protein med mål att stimulera neutraliserande antikroppar mot konserverade ytor på annars mycket olikartade HIV-1-stammar. Eftersom endast en mycket liten andel B-celler i vår totala B-cellsrepertoar kan skapa sådana antikroppar krävs genetiska analyser för att karaktärisera B-cellrepertoaren innan och efter vaccination. Professor Gunilla Karlsson Hedestams laboratorium vid Karolinska Institutet har utvecklat metoder som är avgörande för projektet och möjliggör djupsekvensering av antikroppsrepertoarer samt analys av immunglobulin VDJ-gensegment på genomisk nivå för att förstå skillnader mellan individer. Metoderna publicerades nyligen i JEM (2020) och Immunity (2021).

Publicerad: 2021-02-08 11:42 | Uppdaterad: 2021-02-08 17:42

Professor Kenneth Chien om Moderna och covid-19-vaccinet

Illustration av virus, dna och sprutor - symboliserar de nya vaccinerna mot corona.
Bioteknikföretaget Moderna är ett av företagen som utvecklat ett vaccin mot covid-19. En av medgrundarna är KI-professorn Kenneth Chien. Foto: Pixabay

Framgången med de mRNA-baserade vaccinerna är ett lyft för hela mRNA-fältet och kan leda till nya behandlingar mot helt andra sjukdomar. Det konstaterar Kenneth Chien som är professor vid Karolinska Institutet och medgrundare till Moderna, ett av företagen som nu har utvecklat ett vaccin mot covid-19.

Kenneth Chien, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid KI. Foto: Ulf Sirborn

I januari i år godkände den europeiska läkemedelsmyndigheten ett mRNA-baserat vaccin mot covid-19, utvecklat av bioteknikföretaget Moderna. Företaget ligger i Cambridge på USA:s östkust och vaccinet blev deras första produkt på marknaden.

Kenneth Chien, professor i kardiovaskulär forskning vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet, är en av företagets grundare tillsammans med Derrick Rossi, Bob Langer, och Noubar Afeyan.

– Det är jätteroligt! Det här är en bekräftelse av Modernas teknik. Med en godkänd produkt får de resurser att utforska alla möjligheter med mRNA. Det är en otrolig möjlighet för dem och spännande för hela fältet, säger Kenneth Chien.

Moderna grundades 2010 och arbetar med att utveckla läkemedel och vacciner baserade på mRNA. I januari 2020 beslutade Modernas vd, Stephane Bancel, att företaget skulle utveckla ett vaccin mot covid-19, med finansiering från en internationell samarbetsorganisation för vaccinutveckling (CEPI). Redan i december 2020 godkändes vaccinet i USA.

Optimering av mRNA-teknik avgörande

Kenneth Chien menar att en viktig framgångsfaktor var att Moderna redan hade lagt betydande tid och resurser på att optimera sin mRNA-teknik på olika sätt. Till exempel utvecklade Robert Langer, professor vid MIT och en av företagets grundare, lipidbaserade nanopartiklar som skyddar de känsliga mRNA-molekylerna och som nu används i covid-vaccinet.

Hittills tyder data på att Modernas covid-vaccin håller toppklass vad gäller biverkningar och effekt, anser Kenneth Chien. Men, som andra mRNA-vacciner är det dyrare än traditionellt tillverkade vacciner och kräver fryslagring.

– Globalt sett kan andra vacciner komma att bli mer använda. Men för industriländer som har kapacitet för kylhållningen tror jag att Modernas och Pfizers mRNA-vacciner kommer att fungera väldigt bra.

Ger skydd mot muterade covid-19-varianter

En annan utmaning är de muterade varianter av coronaviruset som på senare tid har vuxit sig starkare. Baserat på tidiga data har Moderna meddelat att deras vaccin ger ett tillräckligt skydd även mot dem. Men företaget ska ändå undersöka möjligheten att lägga till en tredje dos av sitt vaccin och försöka att ta fram en vaccinkandidat specifikt riktad mot varianten från Sydafrika.

Kenneth Chien tvekar dock inte om att Moderna hade lyckats ta fram ett mRNA-vaccin även om coronapandemin inte hade inträffat. Bland sina projekt har företaget till exempel en vaccinkandidat mot cytomegalovirus, som visat lovande resultat i klinisk fas II.

Men pandemin gav arbetat en extra ekonomisk skjuts och framgångarna med vaccinet gör att företaget nu startar tre nya program för utveckling av mRNA-vacciner mot infektionssjukdomar; säsongsinfluensa, hiv och nipahvirus.

– Erfarenheterna från covid-19 har flyttat fram hela fältet tio år. Vi har snabbt kommit mycket längre vad gäller mRNA som både vaccin och som läkemedel.

Kenneth Chien kom att bli en av Modernas grundare genom att en kollega, Derrieck Rossi, frågade om han ville vara med och starta ett företag baserat på Rossis upptäckt att modifierat mRNA kunde användas för att programmera om celler till stamceller.

Kenneth Chien, som då ledde ett program för stamcellsforskning inom hjärtkärlområdet vid Harvarduniversitetet i USA, blev intresserad och testade mRNA:t på hjärtceller. De visade sig ta upp mRNA väldigt bra och börja producera det protein mRNA:t kodar för.

Det här var lovande, insåg Kenneth Chien. Det innebar att mRNA-tekniken kunde vara ett sätt att få hjärtats celler att tillverka ett protein kallat VEGF, och därigenom nybilda kärl som skadats vid exempelvis en hjärtattack. Med det som grund startade företaget.

Olika uppdrag för bioteknikföretag

Under största delen av sitt yrkesverksamma liv har Kenneth Chien haft olika uppdrag för bioteknikföretag parallellt med sin akademiska karriär. Han konstaterar att det finns både fördelar och utmaningar med att kombinera de två rollerna.

– Ditt labb får aldrig bli ett företag. Du måste göra det väldigt klart att ditt akademiska arbete helt handlar om att göra banbrytande upptäckter. Du kan utveckla de upptäckterna, men när de är redo för att hamna hos ett företag måste de lämna labbet. Det är inte alltid lätt att veta var de gränserna går, men det måste du göra.

Fram till för några år sedan var Kenneth Chien vetenskaplig rådgivare åt Moderna. Idag är hans kontakt med företaget genom en av Moderna samarbetspartner, läkemedelsbolaget AstraZeneca. AstraZeneca investerade tidigt i Modernas teknik att använda VEGF-mRNA för att simulera kärlbildning, som är baserad på Kenneth Chiens forskning. Det blev det första mRNA-läkemedlet att testas – och visa sig säkert – på människor och studeras nu i klinisk fas II för behandling av nedsatt blodflöde i hjärtat.

– Jag är stolt över vad jag har kunnat bidra med för Moderna. Jag hjälpte dem att utveckla sin kärnteknik och att ta det första mRNA-läkemedlet till kliniska studier. Men, som i föräldraskap, så småningom behöver dina barn dig inte lägre och nu klarar sig Moderna väldigt bra utan mig, säger Kennet Chien och skrattar varmt.

Publicerad: 2021-02-04 13:14 | Uppdaterad: 2021-03-08 14:52

Covid-19-vaccin från ny vaccinplattform effektivt i möss

Illustration av coronaviruset
Bild: Getty Images

Eftersom olika vaccintyper har sina fördelar och nackdelar och kan förstärka varandras effekter är det nödvändigt att fortsätta utveckla nya covid-19-vacciner. Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar nu att de har utvecklat ett vaccin mot sars-cov-2 med hjälp av en DNA-vaccinplattform som är billig och stabil, ger effektiv vaccinproduktion och uppvisar en god säkerhetsprofil. Studien som publiceras i Scientific Reports visar att vaccinet inducerar starka immunsvar hos möss.

Vaccinet, kallat DREP-S, administreras som DNA och är baserat på plattformen ”DNA-launched self-amplifying RNA” (DREP) som utvecklats vid Karolinska Institutet. Tekniken innebär att när vaccinet levereras till sina värdceller kommer det att lansera ett så kallat RNA-replikon, en självkopierande RNA-molekyl som producerar många kopior av en utvald RNA-sekvens.

Plattformen har tidigare använts för att utveckla flera vacciner som nu är i kliniska prövningar mot smittsamma virussjukdomar såsom HIV, ebola, chikungunya och HPV. Den är billig, stabil och ger effektiv vaccinproduktion. Den självkopierande funktionen hos vaccinet möjliggör administrering av lägre doser vilket skulle kunna innebära mildare biverkningar, enligt forskarna. Två andra fördelar är att vaccinet inte kräver konstant nedkylning under transport och lagring och att plattformen lämpar sig för snabb anpassning till nya virusvarianter.

Behov av nya vacciner

Vaccinet innehåller genen som kodar för spikproteinet (S) på sars-cov-2-virusets yta och utvecklades av Inga Szurgot i Peter Liljeströms forskargrupp tillsammans med kollegor i Gerald McInerneys forskargrupp vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Porträttbild av forskaren Inga Szurgot
Inga Szurgot. Foto John Sennett

– Även om flera vacciner mot covid-19 har godkänts för akut användning, är det fortfarande oklart hur länge den skyddande effekten håller i sig efter vaccination. Dessutom måste de vacciner som är baserade på mRNA-molekyler lagras och transporteras vid extremt låga temperaturer. Att upprätthålla sådana förhållanden kan orsaka logistiska problem och kommer kanske inte ens att vara möjligt i många delar av världen där behovet av vaccin är stort, säger studiens förstaförfattare Inga Szurgot.

Kan ge synergieffekt

I den nya studien kunde forskarna visa att DREP-S-vaccinet framkallar ett starkt immunsvar hos möss med höga nivåer av sars-cov-2-specifika IgG-antikroppar och ett mycket starkt T-cellsvar. En viktig observation var att antikropparna effektivt kunde neutralisera sars-cov-2-viruset efter en enda dos. Dessutom kunde forskarna visa att en andra dos med en annan vaccintyp innehållande rekombinant sars-cov-2-spikprotein resulterade i ett ännu bättre immunsvar.

– Olika vaccintyper och plattformar har sina specifika fördelar och kan fungera synergistiskt i vaccinationsprogram där en patient får en första dos med en typ av vaccin och en andra dos med en annan typ av vaccin. Detta tillvägagångssätt ger ofta bättre immunrespons och bör undersökas vidare, säger studiens sisteförfattare Peter Liljeström.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Development Office vid Karolinska Institutet och EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020. Författarna uppger inga potentiella intressekonflikter.

Publikation

“DNA-launched RNA Replicon Vaccines Induce Potent anti-SARS2 CoV-2 Immune Responses in Mice”. Inga Szurgot, Leo Hanke, Daniel J. Sheward, Laura Perez Vidakovics, Ben Murrell, Gerald M. McInerney och Peter Liljeström. Scientific Reports, online 4 februari 2021, doi: 10.1038/s41598-021-82498-5.

Publicerad: 2020-11-30 17:00 | Uppdaterad: 2021-03-08 14:55

Lovande vaccin mot Krim-Kongovirus

Hyalommafästing
Fästingar av Hyalomma-släktet sprider nairoviruset som orsakar Krim-Kongovirusinfektion. Foto: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet har lett ett internationellt forskarlag som för första gången testat ett vaccin mot Krim-Kongovirus på apor. Vaccinet gav skydd mot viruset, som kan orsaka blödarfeber med hög dödlighet, och hade inga allvarliga biverkningar, enligt en studie som publiceras i tidskriften Nature Microbiology. Nästa steg blir att testa vaccinet på människor.

Porträtt av Ali Mirazimi. Han har grå kavaj, hästsvans, glasögon och står utomhus i en park.
Ali Mirazimi, foto: Martin Stenmark.

– Krim-kongofeber är en allvarlig sjukdom som kan leda till döden. Behovet av att ta fram ett vaccin för att skydda riskgrupper är mycket stort. Därför är det väldigt glädjande att vårt vaccin gav ett starkt skydd mot viruset i apa och att vi nu kan börja planera för kliniska studier i människa, säger Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens korresponderande författare.

Krim-Kongovirusinfektion orsakas av nairovirus och smittar via hyalomma-fästingar som finns i Östeuropa, Afrika, Mellanöstern och delar av Asien. Den globala uppvärmningen väntas bidra till att hyalomma-fästingen sprids till andra världsdelar. Människor smittas via fästingbett samt i kontakt med blod och vävnader från infekterade djur och människor. Riskgrupper inkluderar vårdpersonal, djurhållare och människor i landsbygdsområden där fästingen förekommer.

WHO-listad sjukdom

Drabbade insjuknar med feber, muskelvärk, huvudvärk, bukvärk, ledsmärtor och kräkningar. Därefter kan blödningar från hud- och kroppsöppningar uppkomma. Dödligheten kan vara så hög som 30 procent. Det saknas effektiva läkemedel för behandling och Världshälsoorganisationen (WHO) har inkluderat Krim-Kongovirusinfektion på sin snabbspårslista över sjukdomar där behovet av antiviraler och vacciner är stort.

Idag finns olika vaccinkandidater som har testats i möss, men detta är det första vaccin som framgångsrikt prövats i apor. Apors immunsystem är mycket likt människans, och skiljer sig i flera avseenden jämfört med exempelvis gnagare. Apor är mottagliga för Krim-Kongovirusinfektion och den enda art där vaccinationsförhållandena motsvarar de som används för människa. Tester i apor är därför nödvändiga innan vaccinet kan ges till människa.

I den här studien har forskarna testat ett DNA-vaccin som tidigare visat lovande resultat mot Krim-Kongovirus i möss. Sex makaker vid samarbetspartnern National Institute of Health (NIH) i USA vaccinerades tre gånger med tre veckors mellanrum per gång. En kontrollgrupp på ytterligare sex djurmodeller fick ett overksamt vaccin enligt samma schema. Två veckor efter varje vaccination mätte forskarna antikroppsnivåer och T-celler, en typ av immunceller, i blodet. Blodproven visade ett starkt antikropps- och T-cellssvar efter den andra vaccinationen och ytterligare något efter den tredje. Inga allvarliga reaktioner på vaccinet noterades.

Gav starkt skydd

Tjugosju dagar efter den sista vaccinationen infekterades djurmodellerna med Krim-Kongoviruset. De vaccinerade aporna uppvisade ett starkt skydd mot viruset, medan kontrollgruppen hade höga virusnivåer i blod- och vävnadsprover.

De vaccinerade aporna hade inget virus i blodet, enbart milda kliniska sjukdomssymptom och färre kemiska förändringar i blodet än kontrollgruppen. Framförallt bibehöll de vaccinerade djuren normala nivåer av trombocyter och albumin i blodet, och hade färre markörer för leversjukdom. Trombocyter har till uppgift att stoppa blödningar medan albumin ser till att vätskan i blodbanan inte läcker ut till andra vävnader. Båda är viktiga markörer för sjukdomsutfallet hos människor.

Vaccinet som framställs innehåller två antigener som kodar för virusets glykoproteinprekursor och nukleoprotein. Forskarna planerar nu ytterligare djurstudier för att utvärdera vaccinering med enbart en av antigenerna, vilket skulle göra vaccinet billigare och enklare att producera. De vill även undersöka hur länge skyddet varar samt om antalet vaccinationer kan begränsas till en eller två gånger, vilket skulle förenkla administrationen av vaccinet.

Covid-19-vaccin utvecklas enligt samma teknologi

Matti Sällberg
Matti Sällberg, foto: Erik Flyg.

– Detta är mycket lovande data och vi är extra glada eftersom vi utvecklar vårt vaccin mot covid-19 enligt samma teknologi. Vi behöver fortsätta att utvärdera flera aspekter av vaccinet, till exempel hur länge immuniteten varar. Men det faktum att vi kunde se ett så pass starkt initialt skydd, utan allvarliga biverkningar, ger oss hopp om att vi har en riktigt bra vaccinkandidat som vi snart kan börja testa i människa, säger Matti Sällberg, professor och prefekt vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och medförfattare till studien.

Vaccinet mot Krim-Kongovirus bygger på samma teknologi som professorerna Mirazimi och Sällberg nu använder för att utveckla ett coronavirusvaccin mot covid-19, dvs ett DNA-vaccin som uttrycker flera virusproteiner och som ges med hjälp av in vivo elektroporering, en teknik där man använder elektriska pulser för att öka upptaget av vaccinet i cellen.

Forskningen har finansierats med hjälp av EU:s Horizon 2020 forsknings- och innovationsprogram, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Region Stockholm, Vinnova och NIAID/NIH.

Publikation

A DNA-based vaccine protects against Crimean-Congo hemorrhagic fever virus disease in a Cynomolgus macaque model,” David W. Hawman, Gustaf Ahlén, K. Sofia Appelberg, Kimberly Meade-White, Patrick W. Hanley, Dana Scott,Vanessa Monteil, Stephanie Devignot, Atsushi Okumura, Friedemann Weber, Heinz Feldmann, Matti Sällberg, Ali Mirazimi, Nature Microbiology, online 30 november, 2020, doi: 10.1038/s41564-020-00815-6

Publicerad: 2020-09-30 23:00 | Uppdaterad: 2021-01-27 18:43

HPV-vaccin effektivt mot livmoderhalscancer

Vaccin.
Foto: Getty Images.

Kvinnor som vaccineras mot HPV löper betydligt lägre risk att drabbas av cancer i livmoderhalsen. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine. Den positiva effekten är störst vid vaccinering i ung ålder.

Pär Sparén och Jiayao Lei
Pär Sparén och Jiayao Lei, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman

– Nu kan vi för första gången på befolkningsnivå visa att HPV-vaccination skyddar mot invasiv livmoderhalscancer, och inte bara mot cellförändringar som kan vara förstadier till livmoderhalscancer. Det är något vi tidigare anat men som vi nu faktiskt kan visa i en stor nationell, individbaserad studie, säger Jiayao Lei, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.

HPV (humant papillomvirus) är en grupp av virus som bland annat kan orsaka könsvårtor och olika typer av cancer, inklusive livmoderhalscancer, en sjukdom som globalt dödar fler än 250 000 kvinnor om året. Fler än 100 länder har idag nationella vaccinationsprogram mot HPV och i Sverige omfattas sedan augusti 2020 även pojkar av programmet.

Allvarligaste steget i sjukdomskedjan

Tidigare studier har visat att HPV-vaccin skyddar mot HPV-infektion, könsvårtor och cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Det har dock saknats stora befolkningsbaserade studier som på individnivå studerat kopplingen mellan HPV-vaccin och så kallad invasiv livmoderhalscancer, som är det allvarligaste steget i sjukdomskedjan.  

I den här studien följde forskarna nästan 1,7 miljoner kvinnor mellan 10–30 års ålder under en period på 11 år, varav drygt 500 000 vaccinerades mot HPV, de flesta innan 17 års ålder. Nitton vaccinerade kvinnor utvecklade livmoderhalscancer jämfört med 538 ovaccinerade kvinnor, vilket motsvarar 47 respektive 94 kvinnor per 100 000.

Forskarnas analys visar att HPV-vaccination kunde kopplas till en kraftigt minskad risk för livmoderhalscancer och att riskminskningen var hela 88 procent bland de kvinnor som vaccinerades innan 17 års ålder. Kvinnor som vaccinerades mellan 17–30 års ålder hade en halverad risk för livmoderhalscancer, jämfört med ovaccinerade kvinnor, enligt studien.

Tidig vaccinering skyddar mer

– Att kvinnor som vaccineras i ung ålder verkar vara mer skyddade kan bero på att de ännu inte har exponerats för viruset. HPV-vaccin har ju ingen botande effekt mot en pågående infektion, säger Pär Sparén, professor vid samma institution och studiens sisteförfattare.

Studien tog hänsyn till flera potentiella störfaktorer, såsom ålder, boendeort, uppföljnings- och kalendertid, samt föräldrarnas utbildning, inkomst, födelseland och sjukdomshistoria.

– Sammantaget visar vår studie att HPV-vaccination kraftigt kan minska risken för livmoderhalscancer, framförallt om den genomförs i tidig ålder. Detta ger starkt stöd till att fortsätta att erbjuda HPV-vaccin till barn och ungdomar via allmänna vaccinationsprogram, säger Pär Sparén.

Forskningen har finansierats av Stiftelsen för strategisk forskning, Cancerfonden, Vetenskapsrådet och China Scholarship Council.

Fakta: HPV och livmoderhalscancer

  • HPV (humant papillomvirus) är ett sexuellt överförbart vårtvirus som drabbar de flesta kvinnor och män någon gång i livet.
  • Infektionen kan finnas kvar i flera år men går i de allra flesta fall över av sig själv.
  • I vissa fall kan HPV leda till cellförändringar som kan utvecklas till cancer, framförallt i livmoderhalsen. 

Publikation

HPV Vaccination and Risk of Invasive Cervical Cancer,Jiayao Lei, Alexander Ploner, Miriam Elfström, Jiangrong Wang, Adam Roth, Fang Fang, Karin Sundström, Joakim Dillner, Pär Sparén, New England Journal of Medicine, online 30 september, 2020, doi: 10.1056/NEJMoa1917338

Publicerad: 2020-09-01 06:00 | Uppdaterad: 2021-01-27 18:35

Svininfluensavaccin under graviditeten ökade inte risken för autism hos barnet

Vaccin.
Foto: Getty Images

Två färska studier har inte kunnat utesluta risken för autism hos barn vars mamma vaccinerats mot svin- respektive säsongsinfluensa under graviditeten. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det inte finns något sådant samband. Studien publiceras i Annals of Internal Medicine.

Jonas Ludvigsson. Foto: Gustav Mårtensson

– Våra nollfynd är viktiga eftersom man tidigare inte har kunnat utesluta ett samband mellan vissa vaccinationer hos gravida och autism, och antivaccinrörelsen har vuxit sig starkare i västvärlden. Vaccination mot svininfluensa, H1N1, med Pandemrix har tidigare kopplats till en ökad risk för narkolepsi hos unga, men att vaccinera gravida kvinnor verkar inte påverka risken för autismspektrumstörning hos avkomman, säger professor Jonas F. Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och studiens huvudförfattare.

Flera studier har visat att influensavaccination under graviditet skyddar mot sjuklighet hos både kvinnan och hennes barn. Samtidigt finns det lite kunskap om vaccinets långtidseffekter hos barn som utsatts för det under fosterlivet.

Två nyligen publicerade studier antyder dock att vaccination mot influensa/H1N1-influensa, så kallad svininfluensa, under graviditeten och framförallt under den första trimestern, skulle kunna öka risken för autismspektrumstörning.

Autismspektrumstörning debuterar i barndomen och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som karakteriseras av försämrad kommunikation, brist på sociala färdigheter och ett repetitivt beteende.

Inget samband med autismspektrumstörning

Nu kan forskare vid Karolinska Institutet tillbakavisa ett sådant samband. För att identifiera autismspektrumstörning hos barnen har forskarna länkat vaccinationsdata för gravida kvinnor från sju svenska sjukvårdsregioner 2009-2010, till det svenska medicinska födelseregistret och det svenska patientregistret.

Justerat för potentiella störfaktorer, var H1N1-vaccinering under graviditeten inte någon riskfaktor för autismspektrumstörning hos barnet. Resultaten var liknande för vaccination i den första graviditetstrimestern.

Av de 39 726 vaccinexponerade barnen hade 1 procent, 394 barn, en diagnos av autismspektrumstörning under den sexåriga uppföljningen, jämfört med 1,1 procent, 330 barn, i kontrollgruppen om 29 293 icke-exponerade barn.

Vaccinationsforskning allt viktigare

Forskarna justerade sina analyser för att minimera inflytandet av andra möjliga faktorer på sambandet vaccination och autism. Till exempel mammans rökning, längd och vikt, ålder, och övriga sjukdomar.

Resultaten har betydelse för gravida kvinnor i hela världen.

Björn Pasternak. Foto: privat

– Vaccinationsforskning har aldrig varit viktigare. När det väl kommer ett vaccin mot covid-19 kommer miljoner gravida kvinnor i världen sannolikt att erbjudas en sådan vaccination. Även om vår forskargrupp inte studerade covid-19-vaccineffekter, ger vår forskning om H1N1-vaccination ökad kunskap om vacciner och graviditet i allmänhet, säger Björn Pasternak, forskare och medförfattare, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Projektet stöds av Vetenskapsrådet och FORTE. Björn Pasternak har fått stöd av programmet Strategiska forskningsområdet i Epidemiologi vid Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet. Jonas F. Ludvigsson leder en studie på uppdrag av det svenska IBD-kvalitetsregistret, SWIBREG. Denna studie har erhållit finansiering av Janssen.

Publikation

“Maternal influensa A(H1N1) immunization during pregnancy and risk for autism spectrum disorder in offspring: A cohort study”. Jonas F. Ludvigsson, Henric Winell, Sven Sandin, Sven Cnattingius, Olof Stephansson, och Björn Pasternak. Annals of Internal Medicine, online 31 augusti 2020, doi: 10.7326/M20-0167.

Event type
Konferenser och symposier
Stockholm Life Science Conference 2021

2021-05-25 10:00 - 15:00 Add to iCal
Online
Kollagebild av ett covid-19-provrör, en antikropp och ett kramande par personer.
Foto: Getty Images
Lead

Stockholm Life Science Conference är ett dynamiskt evenemang där vi samskapar framtidens life science-system under en heldag den 25 maj 2021.

Content

Se konferensens hemsida på engelska för det senaste programmet.

Covid-19 pandemin har betonat det akuta behovet av förbättrat samarbete mellan olika sektorer för att ta itu med de komplexa utmaningar som ligger framför oss. Det har väckt frågor om den roll life science sektorn kan och bör spela för att tillämpa det vi har lärt oss, ”build back better”, och skapa förutsättningarna för ett mer hållbart liv.

Under denna konferens kommer vi att undersöka sektorns nuvarande och potentiella roll och utforska en utökad vision för life science som inkluderar förebyggande insatser, implementering, ansvarsskyldighet, och "en universell beredskap för hälsa".

Under expertpaneler och gruppdiskussioner kommer vi att diskutera:

  • Hur kan vi påskynda genomförandet av de nationella och regionala strategierna för life science?
  • Vad har covid-19 lärt oss om hur life science systemet kan utvecklas och struktureras för att möta vanliga och pressande utmaningar?
  • Hur ser det nya post-pandemiska landskapet ut, och kan vi dra nytta av den nuvarande situationen för att ytterligare stärka life science-systemen?
  • Vilka systemhinder (juridiska, etiska, finansiella, strukturella, politiska) har covid-19-pandemin visat oss som måste tas bort för att skapa ett mer motståndskraftigt, rättvist, och hållbart samhälle?

Life science-sektorn kan spela en viktig roll i universell beredskap för hälsa. Kunskap, dialog och samarbete behövs nu mer än någonsin.

Vi ser fram emot att fortsätta detta arbete tillsammans den 25 maj på Stockholm Life Science Conference.

Stockholm Life Science Conference anordnas av Karolinska Institutet i samarbete med Region Stockholm, Stockholms universitet och KTH Royal Institute of Technology.

Kontakt

Publicerad: 2020-05-06 20:00 | Uppdaterad: 2020-05-07 14:26

Hopp om skydd mot virus med stark koppling till typ 1-diabetes

Coxsackievirusvaccin

Enligt en forskarhypotes kan vissa virusinfektioner spela en roll i det autoimmuna angrepp som leder fram till typ 1-diabetes. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med finska kollegor, tagit fram ett vaccin mot dessa virus, i förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes. Studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Uppskattningsvis 50 000 svenskar lever med typ 1-diabetes, som ibland kallas för barndiabetes. Det är inte känt vad som orsakar sjukdomen. Vissa gener har stor betydelse, men det krävs också en miljöpåverkan för att sjukdomen ska utvecklas. En miljöfaktor som tros vara viktig i sammanhanget är infektioner orsakade av vissa typer av enterovirus, som är mycket vanliga virus. Den aktuella undergruppen kallas Coxsackie B och dessa virus består i sin tur av sex stammar, som bland annat kan leda till förkylning. Men Coxsackie B, CVB, kan också orsaka allvarligare infektioner, som hjärtmuskelinflammation (myokardit) och hjärnhinneinflammation (meningit).

Enligt en forskarhypotes antas CVB också spela en roll vid utvecklandet av diabetes typ 1. Sjukdomen kännetecknas av ett autoimmunt angrepp på de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln och eventuellt kan virusinfektionen på något sätt påverka immunförsvaret i denna riktning. Epidemiologiska studier, där barn med genetisk riskprofil för typ 1-diabetes har följts via blodprov under många år, pekar mot att CVB kan ha en roll vid insjuknandet. Det finns också obduktionsfynd, som talar för att CVB kan ha betydelse för utvecklande av diabetes typ 1. Något säkert samband är dock inte påvisat, utan det rör sig om teorier, som dock är väl etablerade bland diabetesforskare.

Möjligt vaccin mot Coxsackievirus B

Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med kollegor vid Tampere University och University of Jyväskylä i Finland tagit fram ett vaccin som skyddar mot samtliga sex kända stammar av CVB. Vaccinet testades i djurmodeller och visade sig då skydda möss som infekterats med CVB från att utveckla diabetes typ 1.

Forskarna har sedan gått vidare och prövat vaccinet på rhesusapor, vars immunförsvar är mycket likt människans. De försöken har visat att vaccinet har en skyddande effekt mot dessa virusinfektioner, då apor som vaccinerats också har utvecklat antikroppar mot CVB.

- Resultaten ger stöd åt ett pågående kliniskt program som syftar till att testa ett liknande kommersiellt vaccin i människor, säger Heikki Hyöty, professor vid Tampere University som deltar i de kliniska prövningarna. Prövningarna görs av ett amerikanskt läkemedelsbolag i samarbete med ett finskt bioteknikbolag.

Kliniska studier nästa steg

Planen är att i nästa steg pröva det på barn som har en genetisk riskprofil för att utveckla diabetes typ 1. Om det på lång sikt visar sig att få eller inga av dessa barn utvecklar diabetes typ 1, då kan tesen om CVB som en utlösande miljöfaktor vara bekräftad, skriver forskarna i sin artikel.

Virginia Stone och Malin Flodström Tullberg
Från vänster: Medförfattarna Virginia Stone och Malin Flodström Tullberg, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge. Foto: Stefan Zimmerman

- Förhoppningen är att vaccinet ska visa sig ge ett skydd mot typ 1-diabetes och att det i så fall skulle bli möjligt att ge till barn. Det vore fantastiskt om de fall som vi idag misstänker orsakas av Coxsackievirus i så fall skulle kunna förhindras, även om det är svårt att uppskatta hur många diabetespatienter som skulle kunna påverkas. Samtidigt skulle vaccinet ge ett skydd mot hjärtmuskelinflammation, som kan ha ett allvarligt förlopp hos både barn och vuxna, och mot många förkylningar, som skapar stora bortfall i skola och arbetsliv, säger Malin Flodström-Tullberg, professor i typ 1-diabetes vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, och studiens korresponderande författare.

Studien är finansierad med medel från Business Finland, Academy of Finland, Barndiabetesfonden samt det Strategiska forskningsprogrammet i diabetes, SRP Diabetes, vid Karolinska Institutet. Det amerikanske läkemedelsbolag som gör prövningarna heter Provention Bio och Malin Flodström Tullberg är vetenskaplig rådgivare åt detta bolag. Patentet till vaccinet har licensierats från det finska företaget Vactech Oy, grundat av bland andra Heikki Hyöty, professor vid Tampere University, som har varit med och gjort den nu aktuella studien.

Publikation

A hexavalent Coxsackievirus B vaccine is highly immunogenic and has a strong protective capacity in mice and non-human primates”, V. M. Stone, M. M. Hankaniemi, O. H. Laitinen, A. B. Sioofy-Khojine, A. Lin, I. Diaz Lozano, M. A. Mazur, V. Marjomäki, K. Loré, H. Hyöty, V. P. Hytönen, M. Flodström-Tullberg, Science Advances, online 6 maj 2020, doi: 10.1126/sciadv.aaz2433

Publicerad: 2020-03-12 11:31 | Uppdaterad: 2020-03-12 12:31

HPV-infektioner kan utrotas om både pojkar och flickor vaccineras

A boy getting a vaccine

Humant papillomvirus (HPV) orsakar bland annat cancer i livmoderhalsen och i svalget. En svensk-finsk studie publicerad i tidskriften Journal of Infectious Diseases visar nu att de mest cancerframkallande HPV-typerna kan utrotas – men endast om både flickor och pojkar vaccineras. Från och med hösten 2020 kommer bägge kön att erbjudas HPV-vaccinet i Sverige.

Forskarna inledde en randomiserad studie år 2007, där 80 000 ungdomar i åldern 12–15 år i 250 skolor i 33 städer inbjöds att delta. I 11 städer erbjöds både pojkar och flickor HPV-vaccination, i 11 städer erbjöds endast flickor HPV-vaccin och i 11 städer erbjöds ungdomarna vaccination mot ett helt annat virus (kontroll).

Allmän HPV-testning vid 19 års ålder visade att vaccination av både pojkar och flickor förebyggde HPV-infektioner i samhället betydligt bättre än vaccination av endast flickor. Strategin att vaccinera bägge kön var också effektiv för att förhindra HPV-infektioner hos ovaccinerade flickor.

Kommer snart att erbjudas alla barn

Matti Lehtinen, gästforskare vid institutionen för laboratoriemedicin. Foto: privat

HPV-vaccination blev en del av det svenska vaccinationsprogrammet 2012. Hittills har vaccination endast erbjudits flickor men hösten 2019 beslutade den svenska regeringen om att erbjuda vaccinet till både pojkar och flickor från och med höstterminen 2020.

– Vår studie är unik på grund av att hela befolkningen i de städer som ingick i studien har erbjudits att delta och att valet av vaccinationsstrategi var randomiserat. Resultaten har otvivelaktigt påverkat beslutsfattandet om att erbjuda HPV-vaccin till pojkar, som nu allt fler länder fattat beslut om, säger studiens ansvarige forskare Matti Lehtinen vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.

Kan utrotas med vaccin

Matematisk modellering användes för att beräkna vilka resultaten av den randomiserade HPV-vaccinationsstudien skulle ha varit vid olika grad av deltagande i befolkningen. Den förbättrade effekten av att vaccinera både pojkar och flickor är särskilt viktig om endast 80 procent eller färre av flickorna vaccineras.

– Om endast flickor erbjuds HPV-vaccin kan inte ens ett skolbaserat HPV-vaccinationsprogram utrota den mest cancerframkallande HPV-typen 16. Vaccination av både pojkar och flickor med 75 procents deltagande kan däremot utrota HPV16 även hos personer under 30 år, som är den del av befolkningen som huvudsakligen sprider infektionen, säger Simopekka Vänskä, docent vid Finlands institut för hälsa och välfärd och studiens försteförfattare.

Vaccinet förhindrar flera cancerformer

Världshälsoorganisationen (WHO) har fastställt eliminering av livmoderhalscancer som ett prioriterat huvudmål.

– De nu publicerade resultaten från den enda randomiserade studien av olika vaccinationsstrategier ger information om hur detta mål ska kunna uppnås så snabbt som möjligt, säger Matti Lehtinen.

Humant papillomvirus orsakar ett antal olika cancerformer, framför allt livmoderhalscancer hos kvinnor och svalgcancer hos män och kvinnor. De flesta i befolkningen har haft minst en sexuellt överförd HPV-infektion någon gång under sin livstid.

Studien finansierades av Finlands Akademi och Cancerorganisationerna i Finland. GlaxoSmithKline Biologicals SA finansierade en av delstudierna (data från denna publiceras separat) och har fått möjlighet att kontrollera att data från den studien är korrekt angiven i artikeln i Journal of Infectious Diseases. Det internationella forskarlaget har också mottagit forskningsanslag från Cancerfonden, Kataloniens regionregering samt EU:s 6:e och 7:e ramprogram.

Publikation

”Vaccination with moderate coverage eradicates oncogenic human papillomaviruses if a gender-neutral strategy is applied”. Simopekka Vänskä, Tapio Luostarinen, Iacopo Bausssano, Dan Apter, Tiina Eriksson, Kari Natunen, Pekka Nieminen, Jorma Paavonen, Ville N. Pimenoff, Eero Pukkala, Anna Söderlund-Strand, Gary Dubin, Geoff Garnett, Joakim Dillner, & Matti Lehtinen. Journal of Infectious Diseases,online 11 mars 2020, doi: 10.1093/infdis/jiaa099.

Samtidigt publicerades även en Editorial commentary i samma tidskrift: "Is it now the time to plan for global gender-neutral vaccination?"

Publicerad: 2020-03-09 12:52 | Uppdaterad: 2020-04-02 14:42

Vaccinutveckling mot coronaviruset går in i nästa fas

Illustration of corona virus

Arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, går enligt planerna. Ett antal vaccinkandidater finns nu på plats i frysboxarna på institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet och i slutet av mars ska de första försöken på djur inledas. Det berättar professor och prefekten Matti Sällberg som tillsammans med virusforskaren professor Ali Mirazimi och forskaren Gustaf Ahlén leder arbetet.

Vad är statusen på vaccinutvecklingen?

Vi har ett antal vaccinkandidater klara i frysboxarna och har i vecka 13 bokat in de första djurförsöken. Då kommer vi att börja testa två vaccinkandidater i kanin för att se om vi kan få fram det immunsvar vi hoppas på. Dessa vaccinkandidater riktar in sig på de delar av viruset som är genetiskt stabila och som vi hoppas därmed ska ge skydd även mot andra coronavirus. Istället för att bara fokusera på att hitta ett vaccin mot SARS-CoV-2 försöker vi tänka ett varv längre och hitta ett vaccin som kan användas mot olika typer av coronavirus. Nästa gång det blir en coronaviruspandemi—och det kommer att hända igen—har man då ett effektivt vaccin att tillgå och behöver inte jaga efter en ny variant.

Vad händer med de andra vaccinkandidaterna?

portrait of Matti Sällberg at his desk. Laboratory environment.
Matti Sällberg. Foto: Peter Andréasson.

Inom 1–2 månader hoppas vi komma igång med att börja testa alla vaccinkandidater parallellt i möss. Då kan vi förhoppningsvis se vilka som har störst potential, alltså vilka som bäst skyddar mot infektion. Vi vill inte begränsa oss till en vaccinvariant utan kör på flera spår samtidigt tills vi vet vilken som funkar bäst. Men det mest sannolika är nog att vi landar i ett DNA-vaccin eftersom det finns plattformar som kan framställa miljontals doser av den typen av vaccin och vi vet att det är stabilt.

Samarbetar ni med andra forskare, myndigheter och företag?

Ja, absolut. Vi och sex partners inledde precis avtalsförhandling om 3 miljoner euro från EU för detta projekt som vi kallar ’OpenCorona.’ Där står vi på KI för vaccinutvecklingen medan de andra bidrar med sin expertis. Till exempel arbetar vi med företaget Cobra Biologics som producerar plasmiderna (små DNA-molekyler) som innehåller delar av SARS-CoV-2 enligt läkemedelsstandard (Good Manufacturing Practice; GMP) och med företaget Adlego som gör toxikologiska studier enligt Good Laboratory Practice. Tanken med projektet är bland annat att vi ska dela alla data öppet så att andra forskare kan ta del av och lära av det vi gör. Vi följer vår egen snitslade bana men anpassar oss också hela tiden till det senaste kunskapsläget och vad andra forskare kommer fram till.

Vad innebär pengarna för er?

Det är helt avgörande för oss. Det innebär att vi kan ta oss hela vägen fram till läkemedelsutveckling. Innan hade vi resurser för att få fram en vaccinkandidat, men nu kan vi ta detta hela vägen till en Fas I-studie i människa. Det innebär att när vi har en effektiv vaccinkandidat så kan vi få till produktion av vaccin enligt GMP vilket är den kvalitet som krävs för test på människa. Vi kan också göra toxicitetsstudier enligt GLP, och vi kan genomföra en Fas I-studie med vår partner Karolinska Universitetssjukhuset. Det innebär också att vi kan anställa fler personer som kan jobba med detta och att vi kan etablera en produktionslinje för coronavirusvaccin så att vi nästa gång det blir ett utbrott har alla bitarna på plats för hur vi kan jobba effektivt. Det gör en enorm skillnad att ha gjort den här resan en gång tidigare.

Har ni även kapaciteten att klara av Fas II och III studier?

Då behöver vi mer pengar eller ett samarbete med något läkemedelsbolag. Men jag tror att om vi får fram en lovande vaccinkandidat i en Fas I-studie så kommer det att finnas intressenter som vill utveckla detta vidare.

Subscribe to Vaccin