Publicerad: 2021-10-20 10:16 | Uppdaterad: 2021-10-20 10:19

Två vaccindoser boostar antikroppsnivåer i luftvägarna efter covid-19

Illustration av antikroppar mot coronavirus
Illustration: Getty Images

Antikroppar i luftvägarna försvinner snabbt efter genomgången sars-cov-2-infektion, men vaccination resulterar i en kraftig ökning av antikroppsnivåerna, särskilt efter två doser vaccin. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JCI Insight. Att fullfölja vaccination med två doser även om man haft covid-19 kan därför vara viktigt för att skydda mot återinfektion och förhindra smittspridning, menar forskarna.

Porträtt av Anna Smed Sörensen framför Aula Medica i Solna.
Anna Smed-Sörensen. Foto: Ulf Sirborn

– Det som gör studien unik är att vi tittat både på blodprover och luftvägsprover, vilket ger oss ny kunskap om det lokala immunsvaret där viruset infekterar. Eftersom det är svårare att ta prover från luftvägarna så vet vi betydligt mindre om antikroppsnivåer i luftvägarna än i blod, säger Anna Smed-Sörensen, docent och forskargruppsledare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och delad sisteförfattare.

I studien har forskarna undersökt hur nivåerna och varaktigheten av antikroppar mot sars-cov-2 skiljer sig åt mellan individer som haft covid-19 med olika svårighetsgrad, från mild till allvarlig sjukdom. 147 patienter rekryterades under mars-maj 2020 och följdes med upprepade provtagningar upp till åtta månader efter infektion. Hos 20 av patienterna studerade forskarna även antikroppsnivåerna efter vaccination mot sars-cov-2 (med AstraZenecas, Pfizer-BioNTechs eller Modernas vaccin) och jämförde med en kontrollgrupp som inte haft covid-19.

Kortlivade antikroppar i luftvägarna

Resultaten visar att personer med allvarlig covid-19-sjukdom hade högre antikroppsnivåer efter genomgången infektion än personer med mild sjukdom. Antikropparna i blod höll sig på en mätbar nivå under minst åtta månader medan antikropparna i luftvägarna, till exempel i näsan, var kortlivade och försvann redan efter tre månader.

– Det positiva är att antikropparna snabbt kom tillbaka efter vaccination hos de som haft covid-19, inte bara i blodet utan också i luftvägarna. Efter två doser vaccin såg vi att antikroppsnivåerna i luftvägarna till och med ofta blev högre än under sjukdomsförloppet. Personer som inte haft covid-19 innan vaccination fick betydligt lägre eller omätbara nivåer, säger Anna Smed-Sörensen.

Bland covid-19-patienterna hade den andra vaccindosen däremot inte lika stor effekt på antikroppar i blodet. Det är i linje med tidigare studier hos personer som haft covid-19 som visat en kraftig ökning av antikroppar i blodet efter den första vaccindosen, men inga eller endast små effekter av en andra vaccindos.

Har troligen en central roll

Karin Loré. Foto: Ulf Sirborn

– Våra resultat visar att enbart studier av blod inte återspeglar antikroppsnivåerna i luftvägarna, som troligen har en central roll för att neutralisera viruset lokalt. Att fullfölja vaccination med två doser kan därför vara viktigt för att uppnå ett optimalt immunsvar och minska smittspridningen mellan individer, säger Karin Loré, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och delad sisteförfattare.

Det är ännu inte känt vilka antikroppsnivåer som behövs för att skydda mot infektion eller om de snabbt sjunkande antikroppsnivåerna i luftvägarna leder till att viruset återigen kan få fäste där. Forskarna kommer nu att fortsätta analysera prover från ytterligare tidpunkter och undersöka den inflammatoriska miljön i luftvägarna under infektion och tillfrisknande samt efter vaccination.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Bill & Melinda Gates Foundation samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse genom SciLifeLab och Karolinska Institutet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Airway antibodies emerge according to COVID-19 severity and wane rapidly but reappear after SARS-CoV-2 vaccination”. Alberto Cagigi, Meng Yu, Björn Österberg, Julia Svensson, Sara Falck-Jones, Sindhu Vangeti, Eric Åhlberg, Lida Azizmohammadi, Anna Warnqvist, Ryan Falck-Jones, Pia C Gubisch, Mert Ödemis, Farangies Ghafoor, Mona Eisele, Klara Lenart, Max Bell, Niclas Johansson, Jan Albert, Jörgen Sälde, Deleah Pettie, Michael Murphy, Lauren Carter, Neil P King, Sebastian Ols, Johan Normark, Clas Ahlm, Mattias Forsell, Anna Färnert, Karin Loré, Anna Smed-Sörensen. JCI Insight, in press preview 19 oktober 2021, doi: 10.1172/jci.insight.151463.

Publicerad: 2021-09-14 17:00 | Uppdaterad: 2021-09-14 17:13

Nya fynd om B-celler kan ge bättre vacciner

Illustration: Getty Images
Effektor-B-celler producerar antikroppar som bekämpar inkräktare såsom virus. Illustration: Getty Images

Våra kroppar kan finjustera immunsvaret vid en infektion så att det står i proportion till det aktuella hotet. Ny forskning från Karolinska Institutet beskriver hur B-lymfocyter, de immunceller som producerar antikroppar, väljer mellan olika cellöden för att justera balansen mellan det akuta immunsvaret och minnessvaret som skyddar mot framtida hot. Studien, som publiceras i tidskriften Immunity, kan bidra till optimering av vacciner för att bekämpa virus och andra smittämnen.

Ett effektivt immunsvar vid infektioner och vaccinering kräver antikroppar, som produceras av specialiserade B-celler i immunförsvaret kallade effektor-B-celler. Dessa producerar stora mängder antikroppar som bekämpar det akuta hotet, medan minnes-B-celler skyddar oss mot framtida hot genom att snabbt generera nya effektor-B-celler som producerar antikroppar om inkräktaren återkommer. Hittills har vår förståelse för hur immunförsvaret styr balansen mellan effektor- och minnes-B-celler varit begränsad.

Tidig våg av minnesceller

Vassilis Glaros, Taras Kreslavsky och Sebastian Ols vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Från vänster Vassilis Glaros, Taras Kreslavsky och Sebastian Ols vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn

I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet studerat bildandet av B-celler snart efter infektion och vaccination i djurmodeller. De fann att B-cellerna tidigt fattar beslut om vilken celltyp de ska bilda och att detta får konsekvenser för balansen mellan det akuta svaret och minnessvaret.

– Vi visar att det finns en omfattande, tidig våg av minnesceller som verkar vara ett ”standardöde” för många aktiverade B-celler. Dessa tidiga minnesceller verkar ha lika lång livslängd som den traditionella våg av minnesceller som bildas senare. De tidiga minnescellerna fungerar som en reserv och kan snabbt återaktiveras och ombildas till effektor-B-celler om hotet ökar. På så sätt kan våra kroppar anpassa antikroppssvaret till hotnivån, säger Taras Kreslavsky, forskarassistent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, som lett studien.

Design av nya vacciner

Forskargruppen visar också att det tidiga minnessvaret är evolutionärt bevarat, vilket öppnar för möjligheten att påverka B-cellssvaret hos människor genom vaccination.

– Vi tror att det skulle kunna vara möjligt att designa vacciner som manipulerar vilken typ av B-celler som bildas och på så vis gör kroppens försvar mer effektivt, säger studiens försteförfattare, Vassilis Glaros, doktorand i Taras Kreslavskys forskargrupp.

Forskarna planerar nu att fortsätta studera hur det tidiga B-cellssvaret kan moduleras och konsekvenserna av att påverka balansen mellan effektor- och minnes-B-celler.

Avgörande för kroppens försvar

– Minnes-B-cellerna är avgörande för kroppens försvar mot föränderliga smittämnen, till exempel sars-cov-2-virusvarianter som orsakar covid-19. Våra minnes-B-celler är troligen bättre rustade för att anpassa sig och parera de nya varianterna än våra effektor-B-celler. Därför är det viktigt att vacciner framkallar ett brett minnessvar, säger medförfattaren Sebastian Ols, doktorand i Karin Lorés forskargrupp vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Studien gjordes i samarbete med bland annat Research Institute of Molecular Pathology (IMP) i Wien och Medical University of Vienna. Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, SciLifeLab, Åke Wibergs Stiftelse, Wenner-Gren Stiftelserna, Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG), Boehringer Ingelheim, Europeiska forskningsrådet (ERC), Bill & Melinda Gates Foundation, och Ministry of Science and Higher Education of the Russian Federation. Medförfattaren Neil P. King är medgrundare och aktieägare i Icosavax Inc samt ordförande i deras vetenskapliga råd. King-laboratoriet har ingått ett forskningsavtal med Pfizer utan koppling till den aktuella studien.

Publikation

“Limited access to antigen drives generation of early B cell memory while restraining the plasmablast response”. Vassilis Glaros, René Rauschmeier, Artem V. Artemov, Annika Reinhardt, Sebastian Ols, Aikaterini Emmanouilidi, Charlotte Gustafsson, Yuanyuan You, Claudio Mirabello, Åsa K. Björklund, Laurent Perez, Neil P. King, Robert Månsson, Davide Angeletti, Karin Loré, Igor Adameyko, Meinrad Busslinger, och Taras Kreslavsky. Immunity, online 14 september 2021, doi: 10.1016/j.immuni.2021.08.017.

Publicerad: 2021-09-03 15:01 | Uppdaterad: 2021-09-03 15:03

Djurrättsalliansen manifesterar på campus Solna

Djurrättsalliansen har just nu en kampanj för att ”pensionera” fem apor som ingår i forskning på KI. Kampanjen består av uppmaningar på sociala medier och utdelning av flygblad vid campus i Solna. KI använder apor i medicinsk forskning när andra alternativ saknas, bland annat i utveckling av vaccin.

Djurrättsalliansens kampanj ”Stoppa primatförsöken” handlar om fem krabbmakaker som funnits på KI sedan 2009. 

Under första veckan i september delar Djurrättsalliansen ut flygblad till medarbetare och studenter utanför KI:s campus i Solna. Fredag 3 september planerar de en manifestation utanför Astrid Fagraeus laboratorium (KM-F) i Solna.

Forskning med apor på KI

KI har under många år använt apor i den medicinska forskningen. De används när inga andra alternativ är möjliga och rör bland annat svåra infektionssjukdomar. Ett aktuellt exempel är forskning kring läkemedel och vaccin mot covid-19.

Användningen av djur i vetenskaplig forskning är strikt reglerat. Regleringen styrs av svenska lagar och EU-lagar om djurskydd. För att till exempel få utföra djurförsök i Sverige måste man ansöka om tillstånd hos en regional djurförsöksetisk nämnd som gör en etisk prövning där man väger påverkan på djuren mot allmännyttan av forskningen.

Makaker, KM-F, KI. Foto: KM/KI.

Apornas miljö

Aporna på KI vistas i stora utrymmen inredda för deras naturliga beteendebehov och möjlighet att umgås socialt i grupp. Det är obligatoriskt med grundutbildning i försöksdjursvetenskap för alla forskare och medarbetare som arbetar med djur och djurförsök, och vidare utbildning beroende på roll.

Ett viktigt arbete pågår för att kunna minska antalet djur i medicinsk forskning, förbättra teknikerna och ersätta djurförsök med andra metoder.

Frågor djurförsök

Om du som medarbetare har frågor om aporna kan du vända dig till registrator@km.ki.se.

Publicerad: 2021-06-15 09:38 | Uppdaterad: 2021-06-21 15:45

KI får anslag för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner

Person med handskar håller i en vaccinspruta.
Två forskningsmiljöer på Karolinska Institutet får anslag för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner. Foto: Getty Images

Två forskningsmiljöer på Karolinska Institutet får anslag för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner. Totalt sex forskningsmiljöer från fem olika universitet får dela på 100 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Forskningsmiljöerna bygger på samarbeten mellan olika regioner och kommer att titta på olika aspekter av hälso- och sjukvårdens behov.

Forskningsprojekt på KI som fått anslag:

FASTER – Nationell covid-19-vaccinforskningsplattform

En nationell plattform för forskning om vaccin mot covid-19 ska etableras. Registerforskning och kliniska prövningar kommer att vara grunden för utvärdering av immunsvar, säkerhet och effektivitet av vacciner. Forskningsplattformen blir Sveriges del i EU:s samarbete kring forskning om covid-19-vaccin, VACCELERATE. Ett nationellt kvalitetsregister för sars-cov-2 ska också etableras.

Fyra regioner deltar. Pontus Naucler vid institutionen för medicin, Solna, är projektledare.

Läs mer om projektet VACCELERATE
 

Covid-19-vaccination hos immunsupprimerade individer: Ett interdisciplinärt samarbete för att få klinisk och mekanistisk inblick i varaktig immunitet mot sars-cov-2-infektion

Ett tvärvetenskapligt team ska undersöka om patienter med immunbristsjukdomar kan utveckla långtidsimmunitet efter covid-19-vaccination, samt om de får särskilda biverkningar. Med hjälp av nationella register ska man också undersöka om de får ett skydd mot allvarlig covid-19.

Fyra regioner deltar. Soo Aleman vid institutionen för medicin, Huddinge, är projektledare.

Publicerad: 2021-05-31 09:00 | Uppdaterad: 2021-06-01 10:08

Vanliga vaccin skyddar mot fler HPV-virus än tidigare känt

Illustration av HPV
Foto: Getty Images

Humant papillomvirus, HPV, kan orsaka cancer och många länder erbjuder nationella vaccinprogram för att minska den risken. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat effekten av vanliga HPV-vaccin över tid. Resultaten som publicerats i The Journal of Infectious Diseases och Lancet Infectious Diseases visar ett långvarigt skydd mot fler HPV-varianter än vaccinet är utvecklat för.

Humant papillomvirus (HPV) är en vanligt förekommande och mycket smittsam sexuellt överförbar infektion. I de flesta fall läker HPV-infektionen ut av sig själv, men den kan också bli kronisk och orsaka olika typer av cancer.

Gruppen HPV omfattar mer än 200 olika typer av virus. Tretton av dem klassificeras som högriskvirus och kan till exempel orsaka livmoderhalscancer. HPV-typerna 16 och 18 orsakar omkring 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer. HPV typ 6 och 11 orsakar kondylom.

Idag används tvåvärda och fyrvärda vaccin mot HPV över hela världen med olika rapporterad effekt. Tvåvärd innebär att vaccinet skyddar mot två typer av HPV, medan ett fyrvärt vaccin skyddar mot fyra typer av virus.

Jämförde korsskyddande antikroppssvar

Som mått på en individs vaccinskydd mot tumörbildning orsakad av HPV-infektion används idag markörer för antikroppar mot olika HPV-virus. Men forskningen har hittills inte definierat vilka typer av vaccin och nivåer av antikroppar som ger ett fullgott och långsiktigt skydd. Inte heller om vaccin mot vissa HPV-typer också skyddar mot andra typer än de som ingår i vaccinen, så kallat korsskydd.

I två studier har forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Tampere University och German Cancer Research Center, DKFZ, i Heidelberg gjort oberoende jämförelser av korsskyddande antikroppssvar, inklusive antikroppar som skyddar mot HPV-typer som inte omfattas av olika nationella vaccinprogram.

Forskarna har utvärderat varaktigheten av antikroppsskyddet för tvåvärda och fyrvärda vaccin i upp till 12 år. Resultaten bygger på drygt 3 000 kvinnor i Finland, som var 16-17 år när de vaccinerades 2002 och 2004.

Efter 12 år gjordes en uppföljning från finska mödravårdens biobank, Finnish Maternity Cohort. Analysen omfattar antikroppar mot 16 olika HPV-typer.

Gav långvarigt skydd

Resultaten visar att kvinnorna som fått fyrvärt vaccin hade antikroppar mot HPV-typ 6/11/16/18 i upp till 12 år. Lika länge hade de som fått tvåvärt vaccin antikroppar mot HPV-typ 16/18.

Hos kvinnorna som fått tvåvärt vaccin var både den neutraliserande och bindande förmågan hos vaccininducerade antikroppar mot HPV16/18/31/33/45/52/58 signifikant högre än hos de som fått fyrvärt vaccin. Neutralisering innebär att viruset hindras från att ta sig in i värdceller.

Matti Lehtinen. Foto: Privat bild.

– Våra studier förklarar varför HPV-vaccin verkar ge ett mer omfattande skydd mot olika typer av cancer än vi tidigare visste. Resultaten visar också att fyrvärt och tvåvärt vaccin ger ett fullgott skydd under lång tid, säger studiens sisteförfattare Matti Lehtinen, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och forskningsledare vid Tampere University, Finland.

Forskningen finansierades av Academy of Finland och Finnish Cancer Foundation. Matti Lehtinen, Dan Apter och Jorma Paavonen har genom sina arbetsgivare fått forskningsstöd från Merck och GlaxoSmithKline Biologicals. Martin Müller utvecklar patent för produktion av HPV-vaccin vid Loyola University i USA, och licensierade av GlaxoSmithKline Biologicals och DKZF. Tim Waterboer har ett uppdrag som rådgivare för MSD Sharpe & Dohme. Det finns inga andra rapporterade intressekonflikter.

Publikationer

Sustainability of neutralizing antibodies induced by bi- or quadrivalent HPV vaccines correlates with efficacy”, Felipe Colaço Mariz, Penelope Gray, Noemi Bender, Tiina Eriksson, Hanna Kann, Dan Apter, Jorma Paavonen, Emma Pajunen, Kristina M. Prager, Peter Sehr, Heljä-Marja Surcel, Tim Waterboer, Martin Müller, Michael Pawlita, Matti Lehtinen. Lancet Infectious Diseases, online 31 maj 2021, doi: 10.1016/S1473-3099(20)30873-2.

Sustained cross-reactive antibody responses after human papillomavirus vaccinations: Up to 12 years follow-up in the Finnish Maternity Cohort”, Hanna Kann, Matti Lehtinen, Tiina Eriksson, Heljä-Marja Surcel, Joakim Dillner, Helena Faust. The Journal of Infectious Diseases, 3 oktober 2020, doi: 10.1093/infdis/jiaa617.

Publicerad: 2021-03-05 10:59 | Uppdaterad: 2021-03-08 16:02

Pågående studie testar covid-19-vaccin på patienter med nedsatt immunförsvar

Person med munskydd blir vaccinerad i armen
Foto: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet undersöker i en ny studie effekten och säkerheten av covid-19-vaccin hos patienter med nedsatt immunförsvar, som kan bli svårt sjuka om de drabbas av covid-19. Den 23 februari vaccinerades den första patienten i studien med ett mRNA-vaccin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Projektet har hittills beviljats två anslag om totalt tio miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Den kliniska studien är en gemensam satsning mellan olika verksamheter på Karolinska Universitetssjukhuset, och forskargrupper vid Karolinska Institutet och SciLifeLab. Patienter med nedsatt immunförsvar får ett mRNA-vaccin mot covid-19, varefter vaccinsvaret kommer att studeras och eventuella biverkningar följas upp. Dessutom kommer detaljerade analyser av olika delar av immunförsvaret att göras i blod-, saliv- och avföringsprover.

Mycket begränsat studerade

Soo Aleman står framför infektionsklinikens entré i Huddinge.
Soo Aleman. Foto: Erik Flyg

Patienter med nedsatt immunförsvar är i många fall mycket känsliga för covid-19-sjukdom och dödligheten är högre i denna grupp.

– Effekt och säkerhet efter covid-19-vaccination är dåligt studerade hos dessa patienter, och det är därför mycket angeläget att vi skaffar oss mer kunskap, kommenterar Soo Aleman, överläkare och sektionschef på Medicinsk enhet Infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet som är koordinerande prövare för hela studien.

Ett vaccin ska stimulera immunförsvaret till att bygga upp ett försvar mot mikroorganismer som bakterier eller virus, men om immunförsvaret är nedsatt är det inte säkert att ett fullgott skydd kan bildas. Det finns många patientkategorier som idag lever med nedsatt immunförsvar.

Evidensbaserad information

Porträtt av Hans-Gustaf Ljunggren.
Hans-Gustaf Ljunggren. Foto: Ulf Sirborn

Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Centrum för infektionsmedicin, institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet förestår den organisation som tar emot alla prover och bidrar till analyser.

– Kunskap om vaccinsvar är viktigt i denna grupp, då sjukvården måste kunna ge evidensbaserad information kring vaccineffekter under rådande pandemi. Det är också viktigt att skapa ny kunskap kring förutsättningar för att kunna bygga upp ett skyddande immunsvar efter vaccinering mot covid-19, säger Hans-Gustaf Ljunggren.

Margaret Sällberg Chen. Photo: Erik Cronber
Margaret Sällberg Chen. Foto: Erik Cronberg

Margaret Sällberg Chen, professor vid institutionen för odontologi på Karolinska Institutet, håller i ett av flera delprojekt inom studien. Hennes forskargrupp har precis avslutat en studie om salivimmunitet, där de tillsammans med KTH etablerat en ny mycket känslig metod för att mäta antikroppar i saliv. Metoden ska nu användas till den nya studien där forskarna ska följa antikroppssvar i saliv hos vaccinerade riskgrupper och friska kontrollpersoner.

KAW-anslag

Studien är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten. Projektet har hittills beviljats två anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW) via SciLifeLab. Fem miljoner kronor har beviljats till Soo Aleman som huvudsökande som delfinansiering till den kliniska prövningen. Ytterligare 5 miljoner kronor har tilldelats professor Karin Loré, expert inom vaccinationsimmunologi som studerat mRNA-vaccin i flera år och varit med och testat nya covid-19-vaccin vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och Stephan Mielke, chef för allogen stamcellstransplantation och cellterapi (CAST) vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet för den delstudie som bedrivs på CAST.

Karin Loré. Foto: Ulf Sirborn

– Det finns ännu mycket lite kunskap kring hur individer med till exempel avsaknad av eller mycket få antal B-celler svarar på covid-19-vaccinering och huruvida en modifierad vaccinationsstrategi kan behövas för att uppnå fullgott skydd. Vi planerar att göra ingående analyser av kvaliteten och hållbarheten av vaccinsvaret hos denna patientgrupp jämfört med friska kontroller. Ett sådant här projekt skulle inte vara möjligt utan ett nära samarbete mellan kliniker och forskare med olika expertis, säger Karin Loré.

Ekonomiskt bidrag har också erhållits från patientföreningarna Blodcancerförbundet och Primär Immunbrist Organisationen (PIO). Även andra forskningsanslag används för att studien ska kunna genomföras.

Denna nyhetsartikel är delvis baserad på ett pressmeddelande från Karolinska Universitetssjukhuset, med tillägg av ny information.

Deltagande huvudforskare vid Karolinska Institutet


Huvudprövare på Karolinska Universitetssjukhuset:
Soo Aleman, institutionen för medicin, Huddinge
Peter Bergman, institutionen för laboratoriemedicin
Piotr Nowak, institutionen för medicin/institutionen för laboratoriemedicin, Huddinge
Gunnar Söderdahl, institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Stephan Mielke, institutionen för laboratoriemedicin
Lotta Hansson, institutionen för onkologi-patologi

Centrum för infektionsmedicin, institutionen för medicin, Huddinge:
Hans-Gustaf Ljunggren
Marcus Buggert

Institutionen för medicin, Solna:
Karin Loré

Institutionen för odontologi:
Margaret Sällberg Chen

Publicerad: 2021-02-22 11:46 | Uppdaterad: 2021-06-08 14:01

KI deltar i uppbyggnaden av vaccinnätverk i EU

Vaccinspruta med EU-flagga i bakgrunden
KI bidrar i ett nytt nätverk för utvärdering och testning av nya vacciner. Foto: Getty Images

EU-kommissionen har lanserat en beredskapsplan för att möta utmaningen med de olika mutationerna av coronaviruset. KI bidrar tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset i ett nytt nätverk för utvärdering och testning av nya vacciner.

Nätverket som kallas “VACCELERATE” ska bidra både till utvärdering av pågående och framtida vaccineringar, samt lägga grunden för snabbare kliniska tester av kommande vaccin. För att snabbare upptäcka nya mutationer ska minst fem procent av alla positiva covid-19-tester även sekvenseras. 

Christian Giske. Photo: Stefan Zimmerman.
Christian Giske, professor vid institutionen för laboratoriemedicin Foto: Stefan Zimmerman

– Vi ska bland annat bidra till att alla de deltagande länderna har samma förutsättning för att genomföra sina tester på ett likvärdig och jämförbart sätt, säger Christian Giske, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, KI och överläkare i klinisk mikrobiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Nätverket inkluderar i dagsläget 16 EU-länder samt Israel och Schweiz som alla ska utbyta information. KI bidrar bland annat med kunskaper inom laboratoriediagnostik och immunologiska testsvar, medan Karolinska Universitetssjukhuset kommer att bidra till inklusion av försökspersoner.

Viktigt initiativ

KI har sammanlagt fått en finansiering på cirka 344 000 euro. Ansvariga för KI:s del är Christian Giske och Matti Sällberg medan Pontus Naucler, Anders Sönnerborg och Helena Hervius Askling ansvarar för Karolinska Universitetssjukhusets deltagande.  

– Detta är ett oerhört viktigt initiativ för att bekämpa smittspridningen, i dag och i framtiden. Vi behöver både följa effekten av pågående vaccinering och förbereda oss inför att snabbt utvärdera och hantera nya former av vacciner, säger Christian Giske. 

EU-kommissionens beredskapsplan ”HERA Incubator” rymmer en rad åtgärder för att hantera smittspridningen av nya virusvarianter. Här finns initiativ för snabbare godkännande av kommande vaccin och ett stöd till massproduktion av anpassade eller nya covid-19-vaccin i form av nya europeiska vaccinfabriker. 

Sammanlagt innebär EU-kommissionens plan nya satsningar om minst 225 miljoner euro. 

Publicerad: 2021-02-19 12:59 | Uppdaterad: 2021-10-19 14:39

KI-forskare har beviljats NIH-stöd för HIV-vaccinforskning och -design

Person med munskydd blir vaccinerad i armen
För sin forskning inom HIV-vaccin och -design tilldelas professor Gunilla Karlsson Hedestam NIH-stöd. Foto: Getty Images

För sin forskning inom HIV-vaccin och -design tilldelas professor Gunilla Karlsson Hedestam vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi 15 miljoner kronor i programstöd för tvärvetenskapliga, långsiktiga forskningsprogram (P01) från National Institutes of Health (NIH).

Klassiskt porträttfoto i studio.
Gunilla Karlsson Hedestam vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi Foto: Erik Flyg

Det totala beloppet på närmare 100 miljoner kronor ska delas mellan fem forskargrupper. Professor Karlsson Hedestam samarbetar med Dr. Guido Silvestri vid Emory University (USA) och Dr. Ian Wilson, Dr. Andrew Ward och Dr. Richard Wyatt vid The Scripps Research Institute (US) kring detta stöd, med Dr. Wyatt som forskningsledare.

Syftet med projektet är att utvärdera B-cellsvar mot strukturellt definierade virus spike-protein med mål att stimulera neutraliserande antikroppar mot konserverade ytor på annars mycket olikartade HIV-1-stammar. Eftersom endast en mycket liten andel B-celler i vår totala B-cellsrepertoar kan skapa sådana antikroppar krävs genetiska analyser för att karaktärisera B-cellrepertoaren innan och efter vaccination. Professor Gunilla Karlsson Hedestams laboratorium vid Karolinska Institutet har utvecklat metoder som är avgörande för projektet och möjliggör djupsekvensering av antikroppsrepertoarer samt analys av immunglobulin VDJ-gensegment på genomisk nivå för att förstå skillnader mellan individer. Metoderna publicerades nyligen i JEM (2020) och Immunity (2021).

Publicerad: 2021-02-08 11:42 | Uppdaterad: 2021-02-08 17:42

Professor Kenneth Chien om Moderna och covid-19-vaccinet

Illustration av virus, dna och sprutor - symboliserar de nya vaccinerna mot corona.
Bioteknikföretaget Moderna är ett av företagen som utvecklat ett vaccin mot covid-19. En av medgrundarna är KI-professorn Kenneth Chien. Foto: Pixabay

Framgången med de mRNA-baserade vaccinerna är ett lyft för hela mRNA-fältet och kan leda till nya behandlingar mot helt andra sjukdomar. Det konstaterar Kenneth Chien som är professor vid Karolinska Institutet och medgrundare till Moderna, ett av företagen som nu har utvecklat ett vaccin mot covid-19.

Kenneth Chien, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid KI. Foto: Ulf Sirborn

I januari i år godkände den europeiska läkemedelsmyndigheten ett mRNA-baserat vaccin mot covid-19, utvecklat av bioteknikföretaget Moderna. Företaget ligger i Cambridge på USA:s östkust och vaccinet blev deras första produkt på marknaden.

Kenneth Chien, professor i kardiovaskulär forskning vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet, är en av företagets grundare tillsammans med Derrick Rossi, Bob Langer, och Noubar Afeyan.

– Det är jätteroligt! Det här är en bekräftelse av Modernas teknik. Med en godkänd produkt får de resurser att utforska alla möjligheter med mRNA. Det är en otrolig möjlighet för dem och spännande för hela fältet, säger Kenneth Chien.

Moderna grundades 2010 och arbetar med att utveckla läkemedel och vacciner baserade på mRNA. I januari 2020 beslutade Modernas vd, Stephane Bancel, att företaget skulle utveckla ett vaccin mot covid-19, med finansiering från en internationell samarbetsorganisation för vaccinutveckling (CEPI). Redan i december 2020 godkändes vaccinet i USA.

Optimering av mRNA-teknik avgörande

Kenneth Chien menar att en viktig framgångsfaktor var att Moderna redan hade lagt betydande tid och resurser på att optimera sin mRNA-teknik på olika sätt. Till exempel utvecklade Robert Langer, professor vid MIT och en av företagets grundare, lipidbaserade nanopartiklar som skyddar de känsliga mRNA-molekylerna och som nu används i covid-vaccinet.

Hittills tyder data på att Modernas covid-vaccin håller toppklass vad gäller biverkningar och effekt, anser Kenneth Chien. Men, som andra mRNA-vacciner är det dyrare än traditionellt tillverkade vacciner och kräver fryslagring.

– Globalt sett kan andra vacciner komma att bli mer använda. Men för industriländer som har kapacitet för kylhållningen tror jag att Modernas och Pfizers mRNA-vacciner kommer att fungera väldigt bra.

Ger skydd mot muterade covid-19-varianter

En annan utmaning är de muterade varianter av coronaviruset som på senare tid har vuxit sig starkare. Baserat på tidiga data har Moderna meddelat att deras vaccin ger ett tillräckligt skydd även mot dem. Men företaget ska ändå undersöka möjligheten att lägga till en tredje dos av sitt vaccin och försöka att ta fram en vaccinkandidat specifikt riktad mot varianten från Sydafrika.

Kenneth Chien tvekar dock inte om att Moderna hade lyckats ta fram ett mRNA-vaccin även om coronapandemin inte hade inträffat. Bland sina projekt har företaget till exempel en vaccinkandidat mot cytomegalovirus, som visat lovande resultat i klinisk fas II.

Men pandemin gav arbetat en extra ekonomisk skjuts och framgångarna med vaccinet gör att företaget nu startar tre nya program för utveckling av mRNA-vacciner mot infektionssjukdomar; säsongsinfluensa, hiv och nipahvirus.

– Erfarenheterna från covid-19 har flyttat fram hela fältet tio år. Vi har snabbt kommit mycket längre vad gäller mRNA som både vaccin och som läkemedel.

Kenneth Chien kom att bli en av Modernas grundare genom att en kollega, Derrieck Rossi, frågade om han ville vara med och starta ett företag baserat på Rossis upptäckt att modifierat mRNA kunde användas för att programmera om celler till stamceller.

Kenneth Chien, som då ledde ett program för stamcellsforskning inom hjärtkärlområdet vid Harvarduniversitetet i USA, blev intresserad och testade mRNA:t på hjärtceller. De visade sig ta upp mRNA väldigt bra och börja producera det protein mRNA:t kodar för.

Det här var lovande, insåg Kenneth Chien. Det innebar att mRNA-tekniken kunde vara ett sätt att få hjärtats celler att tillverka ett protein kallat VEGF, och därigenom nybilda kärl som skadats vid exempelvis en hjärtattack. Med det som grund startade företaget.

Olika uppdrag för bioteknikföretag

Under största delen av sitt yrkesverksamma liv har Kenneth Chien haft olika uppdrag för bioteknikföretag parallellt med sin akademiska karriär. Han konstaterar att det finns både fördelar och utmaningar med att kombinera de två rollerna.

– Ditt labb får aldrig bli ett företag. Du måste göra det väldigt klart att ditt akademiska arbete helt handlar om att göra banbrytande upptäckter. Du kan utveckla de upptäckterna, men när de är redo för att hamna hos ett företag måste de lämna labbet. Det är inte alltid lätt att veta var de gränserna går, men det måste du göra.

Fram till för några år sedan var Kenneth Chien vetenskaplig rådgivare åt Moderna. Idag är hans kontakt med företaget genom en av Moderna samarbetspartner, läkemedelsbolaget AstraZeneca. AstraZeneca investerade tidigt i Modernas teknik att använda VEGF-mRNA för att simulera kärlbildning, som är baserad på Kenneth Chiens forskning. Det blev det första mRNA-läkemedlet att testas – och visa sig säkert – på människor och studeras nu i klinisk fas II för behandling av nedsatt blodflöde i hjärtat.

– Jag är stolt över vad jag har kunnat bidra med för Moderna. Jag hjälpte dem att utveckla sin kärnteknik och att ta det första mRNA-läkemedlet till kliniska studier. Men, som i föräldraskap, så småningom behöver dina barn dig inte lägre och nu klarar sig Moderna väldigt bra utan mig, säger Kennet Chien och skrattar varmt.

Publicerad: 2021-02-04 13:14 | Uppdaterad: 2021-03-08 14:52

Covid-19-vaccin från ny vaccinplattform effektivt i möss

Illustration av coronaviruset
Bild: Getty Images

Eftersom olika vaccintyper har sina fördelar och nackdelar och kan förstärka varandras effekter är det nödvändigt att fortsätta utveckla nya covid-19-vacciner. Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar nu att de har utvecklat ett vaccin mot sars-cov-2 med hjälp av en DNA-vaccinplattform som är billig och stabil, ger effektiv vaccinproduktion och uppvisar en god säkerhetsprofil. Studien som publiceras i Scientific Reports visar att vaccinet inducerar starka immunsvar hos möss.

Vaccinet, kallat DREP-S, administreras som DNA och är baserat på plattformen ”DNA-launched self-amplifying RNA” (DREP) som utvecklats vid Karolinska Institutet. Tekniken innebär att när vaccinet levereras till sina värdceller kommer det att lansera ett så kallat RNA-replikon, en självkopierande RNA-molekyl som producerar många kopior av en utvald RNA-sekvens.

Plattformen har tidigare använts för att utveckla flera vacciner som nu är i kliniska prövningar mot smittsamma virussjukdomar såsom HIV, ebola, chikungunya och HPV. Den är billig, stabil och ger effektiv vaccinproduktion. Den självkopierande funktionen hos vaccinet möjliggör administrering av lägre doser vilket skulle kunna innebära mildare biverkningar, enligt forskarna. Två andra fördelar är att vaccinet inte kräver konstant nedkylning under transport och lagring och att plattformen lämpar sig för snabb anpassning till nya virusvarianter.

Behov av nya vacciner

Vaccinet innehåller genen som kodar för spikproteinet (S) på sars-cov-2-virusets yta och utvecklades av Inga Szurgot i Peter Liljeströms forskargrupp tillsammans med kollegor i Gerald McInerneys forskargrupp vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Porträttbild av forskaren Inga Szurgot
Inga Szurgot. Foto John Sennett

– Även om flera vacciner mot covid-19 har godkänts för akut användning, är det fortfarande oklart hur länge den skyddande effekten håller i sig efter vaccination. Dessutom måste de vacciner som är baserade på mRNA-molekyler lagras och transporteras vid extremt låga temperaturer. Att upprätthålla sådana förhållanden kan orsaka logistiska problem och kommer kanske inte ens att vara möjligt i många delar av världen där behovet av vaccin är stort, säger studiens förstaförfattare Inga Szurgot.

Kan ge synergieffekt

I den nya studien kunde forskarna visa att DREP-S-vaccinet framkallar ett starkt immunsvar hos möss med höga nivåer av sars-cov-2-specifika IgG-antikroppar och ett mycket starkt T-cellsvar. En viktig observation var att antikropparna effektivt kunde neutralisera sars-cov-2-viruset efter en enda dos. Dessutom kunde forskarna visa att en andra dos med en annan vaccintyp innehållande rekombinant sars-cov-2-spikprotein resulterade i ett ännu bättre immunsvar.

– Olika vaccintyper och plattformar har sina specifika fördelar och kan fungera synergistiskt i vaccinationsprogram där en patient får en första dos med en typ av vaccin och en andra dos med en annan typ av vaccin. Detta tillvägagångssätt ger ofta bättre immunrespons och bör undersökas vidare, säger studiens sisteförfattare Peter Liljeström.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Development Office vid Karolinska Institutet och EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020. Författarna uppger inga potentiella intressekonflikter.

Publikation

“DNA-launched RNA Replicon Vaccines Induce Potent anti-SARS2 CoV-2 Immune Responses in Mice”. Inga Szurgot, Leo Hanke, Daniel J. Sheward, Laura Perez Vidakovics, Ben Murrell, Gerald M. McInerney och Peter Liljeström. Scientific Reports, online 4 februari 2021, doi: 10.1038/s41598-021-82498-5.

Subscribe to Vaccin