Publicerad: 2022-01-20 08:16 | Uppdaterad: 2022-01-20 08:17

Inflammatorisk tarmsjukdom – förekomst och behandling

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), som omfattar Crohns sjukdom och ulcerös kolit, är en kronisk inflammatorisk sjukdom i mag- och tarmkanalen. Den högsta förekomsten av IBD ses i västvärlden och den lägsta i utvecklingsländer.

Person håller sig för magen med illustrerat tarmsystem över tröjan.
Foto: Getty Images

IBD kan leda till både försämrad hälsorelaterad livskvalitet, betydande förlust av arbetsproduktivitet och ökad sjuklighet. I Sverige uppskattas minst 70 000 personer ha IBD. Behandlingen av IBD omfattar både kirurgi och läkemedelsbehandling, inklusive nyare behandlingsalternativ såsom biologiska läkemedel. Eftersom många patienter inte svarar på eller förlorar effekten av ett visst biologiskt läkemedel behöver vi veta mer om olika behandlingsalternativ.

I denna avhandling från Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik har doktoranden Anders Forss studerat kliniska utfall och effekten av ett relativt nytt biologiskt läkemedel. Med hjälp av registerbaserade data studerade han även epidemiologiska aspekter av IBD, där han bland annat validerade giltigheten av IBD-relaterade kirurgiska åtgärdskoder och undersökte hur många som årligen insjuknar i IBD i Sverige.

Vad är de viktigaste fynden i din avhandling?

–Vi fann att det svenska Nationella Patientregistret är en tillförlitlig datakälla för forskare som vill identifiera och studera patienter som genomgått IBD-relaterad kirurgi. Vi studerade också effektiviteten av det biologiska läkemedlet ustekinumab (anti-interleukin (IL)-12/23) för behandling av patienter med Crohns sjukdom. Vi fann att behandling med ustekinumab var associerad med långsiktig klinisk effektivitet och förbättring av hälsorelaterad livskvalitet när det används i rutinmässig klinisk vård. Vi kunde genom en registerbaserad studie bringa viss klarhet i tidigare motstridiga uppskattningar av utvecklingen av antalet nya fall av IBD i Sverige. Vi fann att alltfler årligen insjuknade i IBD under åren 1990 till 2001, men att trenden var den motsatta, med minskat antal nya fall per år, under perioden 2002 till 2014.

Vad bör man göra framöver inom det här forskningsområdet?

–Det finns ett behov av ytterligare studier som jämför ustekinumab med andra biologiska läkemedel (så kallade head-to-head-studier). Det skulle också vara intressant att studera hur effektiv behandlingen med ustekinumab är i olika undergrupper av patienter med Crohns sjukdom, t.ex. beroende på vilken del av tarmen som är inflammerad. Eftersom vi fann en trend av minskat antal nya fall av IBD från 2002 fram till 2014 skulle det vara intressant att undersöka om denna trend fortfarande håller i sig och om det finns några regionala skillnader i Sverige. De bakomliggande orsakerna till ett minskat antal nya fall per år är inte klarlagda. Framtida studier som kan identifiera dessa orsaker vore därför välkomna.

Avhandling

Medical and surgical treatment of inflammatory bowel disease.

Anders Forss. Karolinska Institutet (2021), ISBN:

Publicerad: 2022-01-18 17:59 | Uppdaterad: 2022-01-20 08:11

Ny avhandling om beteendemässiga och psykologiska symtom på demens (BPSD)

Hallå där, Emilia Schwertner, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS. Den 21 januari försvarar du din avhandling ”Factors associated with behavioral and psychological symptoms of dementia”, vad handlar den om?

Porträtt av Emilia Schwertner, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS.
Emilia Schwertner, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS. Foto: Privat.

Min avhandling behandlar ämnet Beteendemässiga och psykologiska symtom på demens (BPSD). BPSD avser alla icke-kognitiva symtom på demens, såsom psykotiska och affektiva symtom, hyperaktivitet och apati. Jag letade också efter möjliga orsaker till BPSD. Mer specifikt undersökte jag dess samband med otillfredsställda behov, till exempel social isolering, smärta eller syn- och hörselnedsättning.

Vilka är de viktigaste resultaten? 

Sammanfattningsvis fann vi att BPSD är vanligt hos individer med demens som bor på SÄBO (särskilda boende för äldre), särskilt avvikande motoriskt beteende, agitation/aggression och irritabilitet. Dessutom observerade vi att individer med demens kan ha flera av sina behov otillfredsställda, varav de vanligaste var smärta, sömnproblem, nedsatt hörsel och syn. Viktigt är att det fanns ett samband mellan antalet otillfredsställda behov och BPSD i varje typ av demens.

Hur kan denna nya kunskap bidra till att förbättra människors hälsa? 

Mina resultat lyfter fram miljöns betydelse för uppkomsten av symtom. Miljön är en modifierbar faktor. Detta innebär att genom korrekta ingrepp kan vi minska förekomsten av BPSD, som i sin tur kommer att leda till lägre användning av psykiatrisk medicin och bättre livskvalitet för personer med demens samt deras vårdare.

Vad händer i framtiden för dig? Kommer du fortsätta att forska?

Jag skulle vilja arbeta kliniskt ett tag.

Kontakt

Event type
Disputationer
Disputation: Johannes Ristau

2022-02-11 9:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Air & Fire conference room, SciLifeLab, Stockholm
Lead

Untangling the contribution of untranslated regions to mRNA translation in health and disease

Content

Opponent

Professor Martin Bushell, CRUK Beatson Institute, Glasgow

Betygsnämnd

Docent Carsten Daub, institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
PhD Cristian Bellodi, avdelningen för molekylär hematologi, institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet
Professor Catharina Larsson, Karolinska Institutet, institutionen för onkologi-patologi

Handledare

Huvudhandledare

Docent Ola Larsson, institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet

Bihandledare

Professor Galina Selivanova, institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet
Professor Emeritus Johan Hansson institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet

Välkommen!

Publicerad: 2022-01-17 17:11 | Uppdaterad: 2022-01-17 17:11

Beteendemässiga utfall vid antidepressiv behandling

Humör- och ångeststörningar är några av de vanligaste sjukdomarna i världen och kan vara dödliga. Lämplig behandling är därför viktig. Antidepressiva medel är förstahandsvalet vid farmakologisk behandling för dessa sjukdomar, med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) som den vanligaste typen i västvärlden.

Porträtt av Tyra Lagerberg
Tyra Lagerberg, privat foto

Det finns dock en oro för att SSRI-behandling kan öka risken för allvarliga beteendeutfall, såsom våld och självmord, särskilt bland unga. Men humör- och ångeststörningar kan i sig utgöra riskfaktorer för dessa utfall.

Syftet med en ny avhandling av Tyra Lagerberg, doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, är därför att öka förståelsen av riskerna och fördelarna med behandling med SSRI i relation till allvarliga utfall i olika åldersgrupper, inklusive när SSRI kombineras med andra läkemedel, som CNS-läkemedel.

Tyra har också dokumenterat förskrivningsmönster för antidepressiva läkemedel bland unga –  den åldersgrupp där balansen mellan fördelar och risker med antidepressiv behandling är minst tydlig. Hennes studier visar en ökande prevalens av antidepressiva läkemedel och samtidig användning av antidepressiva medel med andra CNS-läkemedel bland svenska ungdomar. Studierna visar också samband mellan SSRI-användning och våldsbrott och självmordsbeteende. Resultaten kommer förhoppningsvis att hjälpa till att vägleda framtida forskning och kliniskt beslutsfattande.

Kan du berätta något om de viktigaste resultaten i din avhandling?

–Vi bekräftade att risken för våldsbrott och självmordsbeteende är förhöjd vid SSRI-behandling i åldersgrupperna upp till 60 år. Det är dock oklart hur stor del av dessa resultat kommer sig av att de underliggande sjukdomarna som SSRI ordineras för orsakar sambandet, s k ”confounding by indication”. I en av våra studier såg vi att risken för suicidalt beteende var högst under månaden omedelbart innan påbörjad behandling med SSRI och sedan minskade under behandlingstiden.

Vi dokumenterade också den ökande prevalensen av samtidig medicinering av andra CNS-läkemedelsklasser med antidepressiva medel hos barn, ungdomar och unga vuxna. Detta är viktigt att undersöka vidare, med tanke på att det saknas riktlinjer för lämpligheten av att kombinera antidepressiva med andra läkemedel. I en screeningstudie identifierade vi flera läkemedel som var associerade med minskad risk för suicidalt beteende när de initierades under SSRI-behandling, och som kan undersökas vidare för att bedöma om – och i så fall under vilka omständigheter – de är lämpliga att lägga till vid SSRI-behandling.

Varför valde du att forska om just detta?

–Antidepressiva läkemedel i allmänhet och SSRI i synnerhet är vanliga receptbelagda läkemedel, vilket innebär att det är viktigt att studera deras risker och fördelar. De är i sin tur utvecklade för att behandla vanliga sjukdomar som kan innebära ett stort lidande för individen. Det kvarstår dock debatt om hur säkra och effektiva SSRI är, och jag hoppades kunna bidra till kunskapsbasen med denna avhandling. Det ska understrykas att vi inte har hittat definitiva svar, och debatten kring dessa mediciner kommer att fortsätta.

Hur tycker du att forskningen ska fortsätta framöver på det här området?

–Som nämnts är orsakssambanden i våra studier osäkra, så man behöver undersöka detta ytterligare med olika studiedesigner och/eller olika data. Oavsett orsakssamband kan man utveckla prediktionsmodeller för att möjliggöra identifiering av individer med hög risk för våld eller suicidalt beteende under SSRI-behandling. Detta skulle hjälpa kliniker att identifiera vilka patienter som behöver mest uppmärksamhet. Fler studier om riskerna och fördelarna med samtidig medicinering av SSRI och andra CNS-läkemedel behövs också.

Avhandling

Behavioural outcomes of treatment with selective serotonin reuptake inhibitors.

Tyra Lagerberg. Karolinska Institutet (2021), ISBN: 978-91-8016-348-4

Event type
Halvtidskontroller
Halvtidskontroll - Anna Holmqvist

2022-02-11 10:00 - 12:30 Add to iCal
Danderyds sjukhus
Location
Föreläsningssal Venen, hus 18 (målp. J) plan 5 samt via Zoom: Join Zoom Meeting https://ki-se.zoom.us/j/63641575048
Lead

Fatigue in brain injury and long lasting pain -attention, emotional aspects and neuronal correlates.

Content

Huvudhandledare: Marika Möller, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Bihandledare: Monika Löfgren, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Britt-Marie Stålnacke, institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Love Engström Nordin, Institutionen för Neurobiologi, vetenskap och samhälle (NVS)

Halvtidskommitté: Karin Jensen, Karolinska Institutet, Institutionen för Neurovetenskap
Cecilie Röe, Oslo Universitet
Birgitta Johansson, Göteborgs Universitet

ZOOM: 
Join Zoom Meeting 
https://ki-se.zoom.us/j/63641575048 

 

Kontakt

Event type
Disputationer
Disputation: Tom Mulder

2022-02-25 9:30 Add to iCal
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Location
BioClinicum J3:06 Ulf von Euler, Solnavägen 30
Lead

Immune cells in chronic lymphocytic leukemia and hodgkin lymphoma in relation to tumor burden and treatment

Content

Opponent

Doktor Caspar da Cunha-Bang, Copenhagen University Hospital, Rigshospitalet, Department of Hematology

Betygsnämnd

Docent Karine Chemin, Karolinska Institutet, institutionen för medicin, Solna, avdelningen för reumatologi
Adjungerad Professor Leif Stenke, Karolinska Institutet, institutionen för medicin, Solna, avdelningen för klinisk medicin
Docent Hans Hagberg, Uppsala universitet, institutionen för immunologi, genetik och patologi, avdelningen för experimentell och klinisk onkologi

Handledare

Huvudhandledare

Forskarassistent Marzia Palma, Karolinska Institutet, institutionen för onkologi-patologi

Bihandledare

Professor Anders Österborg, Karolinska Institutet, institutionen för onkologi-patologi
Docent Lotta Hansson, Karolinska Institutet, institutionen för onkologi-patologi
Forskarassistent Robert Månsson, Karolinska Institutet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Välkommen!

Event type
Disputationer
Disputation: Malin Freidle

2022-02-11 13:00 Add to iCal
Campus Flemingsberg
Location
Alfred Nobels allé 23, sal H2 eller via Zoom
Lead

Titel: Motor and cognitive abilities in Parkinson’s disease with a brain activity perspective: Performance at baseline and the effects of a balance training program

Content

Huvudhandledare

Erika Franzén, professor, Karolinska Institutet, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sektionen för fysioterapi 

Bihandledare

William H. Thompson, med. dr., Karolinska Institutet, institutionen för klinisk neurovetenskap

Alexander V. Lebedev, bitr. lektor, Karolinska Institutet, institutionen för klinisk neurovetenskap

Maria Hagströmer, professor, Karolinska Institutet, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sektionen för fysioterapi

Opponent

Anna Stigsdotter-Neely, professor, Karlstads universitet, institutionen för sociala och pyskologiska studier

Betygsnämnd

Carl-Johan Boraxbekk, Umeå universitet, institutionen för strålningsvetenskaper

Håkan Fischer, professor, Stockholms universitet, psykologiska institutionen

Karin Wirdefeldt, Karolinska Institutet, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik

Zoom

Välkommen att delta via Zoom. Länk publiceras inom kort.

Kontakt

<a href="https://medarbetare.ki.se/people/malin-freidle">Malin Freidle</a>

  • Title: Doktorand
  • Phone:
  • Unit: H1 Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
  • Email: malin.freidle@ki.se
catalogue Off Off Off Off

Event type
Halvtidskontroller
Halvtidsseminarium: Natalia Stathakarou

2022-01-26 13:00 Add to iCal
Online
Location
Zoom
Lead

Välkommen till Natalia Stathakarous halvtidsseminarium den 26 januari 2022.

Content

Anslut via Zoom

Använd Zoom-länk för att ansluta till mötet.

Titel

"Exploring virtual patient designs for supporting the interprofessional education of civilian and military trauma teams"

Författare

Natalia Stathakarou, Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet

Huvudhandledare

Klas Karlgren, Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet

Bihandledare

Andrzej Kononowicz, Department of Bioinformatics and Telemedicine, the Jagiellonian University, Kraków, Poland

Halvtidsnämnd

Eleni Dafli, Lab of Medical Physics, School of Medicine, Aristotle University of Thessaloniki, Greece

Ioannis Parodis, Division of Rheumatology, Department of Medicine, Karolinska Institutet & Karolinska University Hospital, Sweden

Daniel Schwarz, Faculty of Medicine, Department of Simulation Medicine, Institute of Biostatistics and Analyses, Masaryk University, the Czech Republic

Kontakt

Event type
Annan
ISP-seminarium: Lara Garcia Merino

2022-01-21 10:00 - 11:30 Add to iCal
Campus Flemingsberg
Location
Gene, Neo och Zoom
Lead

Välkommen på ISP seminarium vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära!

Lara Garcia Merino
Engelsk titel: “Somatic mutations in the vascular wall and implications for age-related vascular disease”

Content

Huvudhandledare:

Maria Eriksson

Bi-handledare:

Gwladys Revêchon och Christer Betsholtz

Anslut till Zoom

MötesID: 681 4672 5154

Kontakt

Publicerad: 2022-01-13 07:49 | Uppdaterad: 2022-01-13 08:03

Ny avhandling om biomarkörer i frontotemporallobssjukdom (FTD)

Hallå där, Linn Öijerstedt, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik, NVS. Den 20 januari försvarar du din avhandling ”Biomarkers in frontotemporal dementia : findings from the GENFI study”. Vad handlar den om?

Linn Öijerstedt, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik, NVS.
Linn Öijerstedt, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik, NVS. Foto: Annika Clemes

Frontotemporallobssjukdom (FTD) är en grupp svåra neurodegenerativa sjukdomar där botande behandling fortfarande saknas. Det finns heller inga objektiva undersökningar som kan bekräfta FTD och inte sällan blir patienterna feldiagnosticerade då symptomen överlappar med exempelvis Alzheimers sjukdom. Det är således oerhört viktigt att identifiera biomarkörer specifika för FTD för att bland annat underlätta diagnostiken men också för att till exempel mäta behandlingseffekten av nya läkemedel. GENFI (genfi.org) är en internationell, multicenterstudie där vi inkluderar individer med en ärftlig risk för FTD och följer dessa över tid för att ha möjlighet att studera de tidiga stadierna av sjukdomen.

Vilka är de viktigaste resultaten? 

Vi har bland annat bekräftat att mutation i genen C9orf72 är särskilt vanligt förekommande hos personer med FTD i Sverige och att FTD generellt sett ofta är en ärftlig sjukdom. Vi har också identifierat potentiella kognitiva biomarkörer samt biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF) och blod. Baserat på nivån av vissa proteiner i CSF har vi till exempel kunnat skilja mellan individer med och utan symptom på FTD. Våra resultat indikerar också att det sker en ökning av ett par proteiner redan innan en mutationsbärare uppvisar några symptom.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa? 

Resultaten är ett led i målsättningen att på sikt finna biomarkörer som kan vara värdefulla i kliniken för att bekräfta FTD. Vi kan också spekulera att resultaten möjligtvis skulle kunna användas för att tidigt upptäcka dem som snart kommer att bli sjuka samt för att identifiera patologiska processer karakteristiska vid FTD (vilket till exempel kan vara värdefullt för att mäta en behandlingseffekt). Att urskilja FTD i ett tidigt stadium samt att kunna utvärdera en behandling blir mer och mer aktuellt då de första kliniska prövningar är på gång i Sverige.

Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska? 

Ja, forskningen kommer nog alltid vara central för mig. Jag ska fokusera lite mer på klinisk tjänstgöring en tid framöver men har såklart en massa spännande forskningsprojekt parallellt.

 

Kontakt

Subscribe to Forskarutbildning