Event type
Föreläsningar och seminarier
KIB Presentation: Explore a protein across species with the Alliance of Genome Resources

2022-01-26 12:00 - 12:30 Add to iCal
Online
Location
Zoom
Lead

På 30 minuter kommer databasen Alliance of Genome Resources att presenteras. Databasen rekommenderas av Journal of Nucleic Acid Research (NAR), i deras databas-edition 2020. Med denna databas kan du göra molekylära jämförelser mellan olika försöksdjursmodeller.
För doktorander och forskare inom klinisk forskning eller translationell forskning. Presentationen är på engelska men vi pratar även svenska.

Content

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
KIB Presentation: Find an orthologous phenotype with the Monarch Initiative

2022-02-23 12:00 - 12:30 Add to iCal
Online
Location
Zoom
Lead

På 30 minuter kommer databasen Monarch Initiative att presenteras. Databasen har rekommenderats av Journal of Nucleic Acid Research (NAR), i deras databas-edition 2017. Med Monarch Initiative kan du matcha fenotyper från andra arter mot mänskliga fenotyper.
För doktorander och forskare inom klinisk forskning eller translationell forskning. Presentationen är på engelska men vi pratar även svenska.

Content

Kontakt

Publicerad: 2021-06-28 12:44 | Uppdaterad: 2021-06-28 12:44

Anslag från CIMED 2022-2024 vid BioNut

funding

Grattis till forskarna vid BioNut som mottagit projektbidrag från CIMED för 2022-2024. Totalt 4,5 miljoner SEK har tilldelats BioNut.

CIMED projektbidrag 2022-2024 - Senior

Anna Rising

Projekttitel: "A new injectable material for bone regeneration and novel strategies for fracture repair."

Qiang Pan-Hammarström

Projekttitel: "Clinical and genetic studies on malignant B cell lymphomas – basis for development of better prognostic models and novel therapies."

CIMED projektbidrag 2022-2024 - Junior

Marco Gerling

Projekttitel: "A clinical tool for improved pancreatic cancer therapy and a molecular map of tumor invasion."

Publicerad: 2021-06-28 07:00 | Uppdaterad: 2021-06-29 14:39

Mottagare av CIMED medel 2022-2024 på MedH

funding
Foto: N/A

Vi gratulerar dessa duktiga forskare vid MedH och Campus Flemingsberg som mottagit projektbidrag samt flertalet forskarmånader under perioden 2022-2024.

CIMED projektbidrag 2022-2024 – Junior

Cecilia Morgantini
Projekttitel: Characterize the immunological response of diabetic patients with chronic foot ulcers

Martin Cornillet
Projekttitel: Systems biology of liver regeneration to improve tumor resection: From basics to clinics

Mattias Carlsten
Projekttitel: Improving outcome and quality of life for post-transplant leukemia relapse patients by directing donor lymphocytes to the bone marrow and thereby avoid GvHD – Clinical implementation of a novel 3D imaging method

Ola Blennow 
Projekttitel: MST-studien: Hur korrelerar immunstatus hos IMmunsupprimerade patienter med svårighetsgrad och duration av SMittsamhet vid covid-19 infektion? 
*Ola har även tilldelats totalt fyra kliniska forskarmånader under perioden


Vanessa Lundin
Projekttitel: Modelling Bone Marrow Disease in-a-dish: Studies of Molecular Mechanisms underlying Myeloid Malignancies

CIMED kliniska forskarmånader 2022-2024 – Junior

Daniel Andersson
Projekttitel: Effekter av könskonträr hormonbehandling på muskler, fettväv och metabola riskfaktorer samt metabola långtidseffekter av könsskillnader i fettvävens förmåga att frisätta fettsyror

Hannes Hagström
Projekttitel: Förbättrad diagnostik och prognostisering vid fettlever

Roland Fiskesund
Projekttitel: Utveckling och utvärdering av neutrofiltranfusion för behandling av antibiotikaresistenta infektioner hos neutropena patienter

Magnus Tobiasson
Projekttitel: Minimal residual disease (MRD)-targeted treatment to improve outcome of allogeneic stem cell transplantation (HCT) for patients with myelodysplastic syndrome (MDS)

Miroslav Vujasinovic
Projekttitel: Metabolic consequences of chronic pancreatitis

CIMED projektbidrag  2022-2024 – Senior

Soo Aleman
Projekttitel: Immunologiskt svar efter Covid-19 mRNA vaccination av patienter med nedsatt immunförsvar

Bo Angelin
Projekttitel: Finding novel causes of familial hypercholesterolemia in Sweden – Nya mekanismer för familjär hyperkolesterolemi i Sverige

Niklas Björkström
Projekttitel: Utilizing clinical intervention in severe viral infections to study pathogenesis and treatment mechanisms

Ingrid Dahlman
Projekttitel: Elucidating the interplay between circadian rhythm and physical exercise on metabolism in patients with typ 1 diabetes and overweight

Hareth Nahi
Projekttitel: Low dose venetoclax as a single agent treatment of plasma cell malignancies harbouring t(11;14)

CIMED forskarmånader 2022-2024 – Senior

Jonas Sunden-Cullberg
Projekttitel: Sepsis på akutmottagning och intensivvårdsavdelning – kan ett sepsislarm identifiera rätt patienter, ge mer jämlik behandling och minska dödlighet?

Piotr Nowak
Projekttitel: The impact of microbiome and HIV-reservoir on immunological response to vaccination against SARS-CoV-2 in patients with HIV

Staffan Wahlin
Projekttitel: Leversjukdom och levercancer vid akut intermittent porfyri. 

Publicerad: 2021-06-24 14:26 | Uppdaterad: 2021-06-29 15:03

Mottagare av CIMED medel 2022-2024 på CLINTEC

Photo of woman blowing confetti.
Foto: iStock

Vi gratulerar dessa duktiga forskare som mottagit projektbidrag från CIMED. Totalt 10,6 miljoner har tilldelats CLINTEC, samt även flertalet forskarmånader under perioden.

CIMED projektbidrag 2022-2024 - Junior

Pernilla Danielsson Liljeqvist

Projekttitel: En randomiserad kontrollerad multicenterstudie för utvärdering av ett digitalt stödsystem i barnfetmabehandling – EurEvira.

Carl Jorns

Projekttitel: The landscape and role of tissueresident lymphocytes in human organ donors and liver transplantation.

Carl har även tilldelats klinisk forskningstid i form av totalt 9 kliniska forskarmånader under perioden.

Hannes Olauson

Projekttitel: Targeting ischemia-reperfusion injury in kidney transplantation to improve graft function and survival.

CIMED kliniska forskarmånader 2022-2024 - Junior

Åsa Bonnard

Åsa har tilldelats klinisk forskningstid i form av totalt 6 kliniska forskarmånader under perioden.

Projekttitel: Kolesteatom i Sverige - en Nationell studie med Lokal fördjupning.

Marie Evans

Marie har tilldelats klinisk forskningstid i form av totalt 9 kliniska forskarmånader under perioden.

Projekttitel: Advanced chronic kidney disease - new implications of uremic toxins on cardiovascular disease, uremic symptoms and quality of life.

Lotta Herling

Lotta har tilldelats klinisk forskningstid i form av totalt 6 kliniska forskarmånader under perioden.

Projekttitel: Fosters hjärtfunktion och intrauterin tillväxthämning - förbättrade metoder för att bedöma långtidsrisk för kardiovaskulär sjukdom.

CIMED projektbidrag  2022-2024 - Senior

Ganesh Acharya

Projekttitel: A translational study to improve fertility outcome after cancer treatment in young women: The development of organoid systems to support follicle development in vitro and endometrial recovery.

Cecilia Götherström

Projekttitel: BOOSTB4: Boost Brittle Bones Before Birth – a clinical trial to treat severe Osteogenesis Imperfecta before and after birth.

Fredrik Lanner

Projekttitel: Embryonic stem cell based treatment of retinal degenerative disease.

Olav Rooyackers

Projekttitel: Personalizing protein nutrition for the critically ill.

Michael Uhlin

Projekttitel: Development, utilization and evaluation of novel immune therapies in allogenic hematopoietic stem cell transplantation.

CIMED kliniska forskarmånader 2022-2024 - Senior

Björn Fischler

Björn har tilldelats klinisk forskningstid i form av totalt 9 kliniska forskarmånader under perioden.

Projekttitel: Flera nyanser av gult. Patogenes, förlopp och behandling av spädbarn med olika former av gallstassjukdom.

Stellan Hertegård

Stellan har tilldelats klinisk forskningstid i form av totalt 4 kliniska forskarmånader under perioden.

Projekttitel: An open Phase I/II study in patients with dysphonia and vocal fold scarring to evaluate safety, tolerability and vocal function after surgery and local administration of autologous mesenchymal stromal cell product.

Greg Nowak

Greg har tilldelats klinisk forskningstid i form av totalt 6 kliniska forskarmånader under perioden.

Projekttitel: Intrahepatic microdialysis in continuous assessment of liver graft during static or dynamic preservation and early after transplantation - clinical study.

Ioannis Rouvelas

Ioannis har tilldelats klinisk forskningstid i form av totalt 9 kliniska forskarmånader under perioden.

Projekttitel: Novel modalities in the management of advanced gastric cancer-the role of minimally invasive surgery and the Pressurized Intra Peritoneal Aerosol Chemotherapy (PIPAC).

Mikael Sundin

Mikael har tilldelats klinisk forskningstid i form av totalt 6 kliniska forskarmånader under perioden.

Projekttitel: Rätt metod vid rätt tillfälle – från blodstatus till helgenomsekvensering i barnhematologisk diagnostik.

Publicerad: 2021-05-10 11:32 | Uppdaterad: 2021-05-11 21:00

Ny forskarskola KI-Region Stockholm i klinisk behandlingsforskning

En femte KI-Region Stockholm forskarskola i klinisk behandlingsforskning har inrättats. Skolan väntas starta hösten 2022 som komplement till befintliga kliniska forskarskolor i epidemiologi, molekylärmedicin, klinisk psykiatri och allmänmedicin/primärvård.

Ansvarig institution för den nya forskarskolan är Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI-SÖS). Mer information om kursinnehåll för den nya skolan, antal platser och när utlysningen öppnar kommuniceras under hösten 2021. Liksom för övriga kliniska KI-Region Stockholm forskarskolor så vänder sig utbildningen till kliniskt verksamma doktorander. Kurspaketet kommer att omfatta sammanlagt 16 veckor heltidsstudier (24 hp) och pågå under två år (4 block uppdelat på 4 veckor per termin). 

Forskningsrådet KI-Region Stockholm har fattat ett inriktningsbeslut om att medfinansiera skolan. Antal platser och eventuell lönekompensation till kursdeltagarnas klinik beslutas inom ramen för ordinarie budgetprocess för ALF/FoU-medel, och meddelas i höst efter att budgeten har fastställts.

–Den nya forskarskolan i klinisk behandlingsforskning är ett välkommet tillskott till de befintliga forskarskolorna för kliniskt verksamma doktorander. Framsteg inom forskningsområden såsom cancer, transplantation och autoimmunitet har lett till nya effektiva behandlingsmetoder för olika patientgrupper, och där är den nya forskarskolan väl positionerad för att utbilda nästa generation kliniska forskare om sådana innovationer och inspirera till nya genombrott inom behandlingsforskningen, säger Robert Harris, vicerektor för forskarutbildning.

–Begränsad möjlighet för klinisk forskning är en av KI:s högst prioriterade risker att hantera 2021, och en viktig aspekt är tid för klinisk forskning och forskarutbildning. Det är ett komplext problem och det finns inte en lösning utan vi behöver arbeta med frågan på flera olika sätt. De kliniska KI-Region Stockholm forskarskolorna är oerhört uppskattade av våra kliniska doktorander. Den nya forskarskolan är ett viktigt tillskott, säger Birgitta Henriques Normark, vicerektor för forskning och KI:s ordförande i Forskningsrådet KI-Region Stockholm.

Kontakt: Per Svensson, forskarskoledirektor

Event type
Föreläsningar och seminarier
Undanträngningseffekter i pandemins spår: Hur stort är problemet och vad är KIs roll?

2021-05-20 12:00 - 14:30 Add to iCal
Online
Location
https://ki-se.zoom.us/webinar/register/WN_UJV9ncaSQii7k79SvqssOw
Lead

En alltmer aktuell men ännu i stora delar obesvarad fråga såväl nationellt som internationellt är vilka undanträngningseffekter pågående pandemin är har lett till? Har vissa populationer eller grupper drabbats mer än andra? Vilka prioriteringar har gjorts medvetet och/eller omedvetet. Vilka etiska aspekter har vi missat i den allmänna diskussionen under pandemiåret som gått?

Content

Prioriteringar och etiska aspekter

Hur bör vi på Karolinska Institutet förhålla oss till detta? Vilka initiativ bör vi ta? Kort sagt vad är Karolinska Institutets roll idag och framåt?

Varmt välkommen till en eftermiddag där vi kommer att diskutera dessa frågor.

Program

Bland talarna finns:

  • Ole Petter Ottersen, rektor, Karolinska Institutet
  • Claes Frostell, professor och anestesiolog, Karolinska Institutet
  • Jonas Ludvigsson, professor och barnläkare, Karolinska Insitutet
  • Charlotte Petri Gornitzka, UNICEF
  • Anna Mia Ekström, professor och infektionsläkare, Karolinska Institutet
  • Christina Dalman, professor i psykiatrisk epidemiologi, Karolinska Institutet
  • Jesper Roine, professor och ekonom, Stockholms Universitet
  • Torbjörn Tännsjö, professor och etiker, Stockholms Universitet
  • Göran Stiernstedt, medlem i Corona Kommissionen och ordf i Karolinska Institutets konsistorium

Anmälan

https://ki-se.zoom.us/webinar/register/WN_UJV9ncaSQii7k79SvqssOw

Kontakt

Publicerad: 2021-03-17 02:00 | Uppdaterad: 2021-03-17 07:45

Precisare diagnos möjlig med analys av hela arvsmassan

Resultat av DNA-sekvensering
Foto: Getty Images

Fler än 1 200 personer med sällsynta sjukdomar har hittills fått en genetisk diagnos tack vare integrering av storskalig genomik i sjukvården i region Stockholm. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som sammanställt resultatet av de första fem årens samarbete kring helgenomsekvensering mellan Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab. Arbetet publiceras i tidskriften Genome Medicine och utgör en grund för den framväxande precisionsmedicinen.

Henrik Stranneheim, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.
Henrik Stranneheim, foto: Kristina Dalén.

– Vi har etablerat ett arbetssätt där sjukhus och universitet samarbetar för att analysera patienters hela arvsmassa i syfte att hitta genetiska förklaringar till olika sjukdomar. Detta är ett exempel på hur precisionsmedicin kan användas för att ställa diagnos och skräddarsy behandling för enskilda patienter, säger studiens förstaförfattare Henrik Stranneheim, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Den teknologiska utvecklingen av storskalig helgenomsekvensering, dvs sekvensering av en individs hela genuppsättning, har utvecklats snabbt det senaste årtiondet. Trots det är det få kliniker i världen som rutinmässigt använder teknologin.

Hittade sjukdomsorsakande mutationer

För drygt fem år sedan startades centret Genomic Medicine Center Karolinska-Rare Diseases (GMCK-RD) av Karolinska Universitetslaboratoriet och enheten Clinical Genomics på SciLifeLab, där forskare från bland annat Karolinska Institutet och KTH är verksamma. Centret utförde under de första fem åren genanalyser på fler än 3 219 patienter, vilket ledde till klinisk diagnos för fler än 1 287 patienter (40 procent) med sällsynta sjukdomar. Resultaten beskrivs i den studie som nu publicerats.

Totalt hittade forskarna sjukdomsorsakande mutationer i mer än 750 olika gener. Sjutton helt nya sjukdomsgener upptäcktes också. Fynden har i vissa fall gjort det möjligt att individanpassa behandling för patienter med exempelvis medfödda metabola sjukdomar, sällsynta epilepsier och primära immunbrister.

Porträttbild av Anna Wedell, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.
Anna Wedell, foto: Stefan Zimmerman.

– Klinisk helgenomsekvensering har haft en enorm betydelse inom området sällsynta sjukdomar. Använt på rätt sätt, riktat mot varje patients individuella sjukdomsbild, kan nya grupper av patienter få rätt diagnos och behandling på ett sätt som inte tidigare var möjligt, säger Anna Wedell, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, och en av studiens korresponderande författare.

Egenutvecklad modell

En stor utmaning vid helgenomsekvensering är att hantera och tolka alla miljontals genvarianter som existerar i varje individ. Centret har därför utvecklat en modell där man först analyserar de gener som brukar innehålla sjukdomsorsakande mutationer utifrån patienternas symtom. Detta innebär att läkarna har en viktig roll i att styra vilka genanalyser ska göras först.

Om de första analyserna inte ger något resultat breddas analysen till fler genpaneler tills en diagnos kan säkerställas och/eller hela genomet sekvenserats. Denna process har även lett till att flera tidigare okända sjukdomsgener har identifierats, vilket gett nya möjligheter att klarlägga sjukdomsmekanismer på djupet, enligt forskarna.

Nu pågår ett omfattande arbete med att implementera liknande arbetssätt på en bredare front inom den svenska hälso- och sjukvården. Bland annat har Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset nyligen inrättat ett gemensamt precisionsmedicinskt centrum (PMCK) som ska konsolidera och bredda samarbetet kring precisionsmedicin.

Porträttbild av Anna Lindstrand, adjungerad professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.
Anna Lindstrand, foto: Rick Guidotti.

– För att lyckas med precisionsmedicin är ett multidisciplinärt samarbete över gränserna mellan sjukvården och akademin helt nödvändigt. Genom dessa initiativ kombinerar vi klinisk kompetens med bioinformatiska verktyg och tillsammans levererar träffsäkra diagnoser och individualiserade behandlingar, säger studiens andra korresponderande författare Anna Lindstrand, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, och överläkare vid avdelningen för klinisk genetik, Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskningen har finansierats av Region Stockholm, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Karolinska Institutet, Knut & Alice Wallenbergs stiftelse och Forskningsrådet i Norge.

Publikation

Integration of whole genome sequencing into a health care setting: High diagnostic rates across multiple clinical entities in 3219 rare disease patients,” Henrik Stranneheim, Kristina Lagerstedt-Robinson, Måns Magnusson, Malin Kvarnung, Daniel Nilsson, Nicole Lesko, Martin Engvall, Britt-Marie Anderlid, Henrik Arnell, Carolina Backman Johansson, Michela Barbaro, Erik Björck, Helene Bruhn, Jesper Eisfeldt, Cristoph Freyer, Giedre Grigelioniene, Peter Gustavsson, Anna Hammarsjö, Maritta Hellström-Pigg, Erik Iwarsson, Anders Jemt, Mikael Laaksonen, Sara Lind Enoksson, Helena Malmgren, Karin Naess, Magnus Nordenskjöld, Mikael Oscarson, Maria Pettersson, Chiara Rasi, Adam Rosenbaum, Ellika Sahlin, Eliane Sardh, Tommy Stödberg, Bianca Tesi, Emma Tham, Håkan Thonberg, Virpi Töhönen, Ulrika von Döbeln, Daphne Vassiliou, Sofie Vonlanthen, Ann-Charlotte Wikström, Josephine Wincent, Ola Winqvist, Anna Wredenberg, Sofia Ygberg, Rolf H Zetterström, Per Marits, Maria Johansson Soller, Ann Nordgren, Valtteri Wirta, Anna Lindstrand, Anna Wedell, Genome Medicine, online 17 mars, 2021, doi: 10.1186/s13073-021-00855-5

Event type
Annan
Välkommen på digital invigning av SCAPIS-studien

2021-03-17 15:00 - 16:15 Add to iCal
Online
Location
https://www.scapis.org/opening/
scapis
Lead

SCAPIS är världens största hjärt- och lungstudie. Data, bilder och prover från 30 000 svenskar blir nu en nationell forskningsresurs för att skapa kunskap för en bättre folkhälsa. Inspireras av hur du som forskare kan ta del av ett mer omfattande material än någonsin tidigare!

Välkommen!

Content

Invigning av SCAPIS

Karin Hübinette är programledare av SCAPIS invigning

Välkommen till invigning den 17 mars kl. 15.00-16.15. Programledare Karin Hübinette med gäster kommer att presentera SCAPIS och ge en inblick i världens just nu största hjärt-lungstudie.

Läs mer om studien här https://www.scapis.org/

 

Event type
Föreläsningar och seminarier
En dag för cancerforskning

2021-04-29 9:30 - 14:00 Add to iCal
Online
Ett hjul i olika färger.
N/A. Foto: N/A.
Lead

Välkommen med att under denna interaktiva dag ta del av spetsforskningen inom cancerområdet och ämnen såsom nya banbrytande behandlingsmetoder, fertilitet efter cancerbehandling, antioxidanter och cancer samt rehabilitering under ledning av moderator Mark Levengood. Vi kommer även att bjuda på annat spännande program och ett interaktivt deltagande från allmänheten.

Content

Deltagandet är avgiftsfritt men kräver registrering. Mera information samt anmälan sker via följande länk:

https://ki.se/en/cancerresearchki/en-dag-for-cancerforskning-karolinska…

Kontakt

Subscribe to Klinisk forskning