Publicerad: 2021-10-20 20:57 | Uppdaterad: 2021-10-20 20:57

Mitokondrierna hos patienter med typ 2-diabetes kan inte hålla koll på tiden

Illustration
Skelettmuskelcellers dygnsrytm hos typ 2-diabetes patienter vs friska individer. Illustration av Brendan Gabriel, producerad med Biorender.

Muskelceller hos patienter med typ 2-diabetes har en rubbad inre biologisk klocka visar en studie vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet. Resultaten tyder på att behandlingar för typ 2-diabetes kan vara mer eller mindre effektiva beroende på vilken tid på dagen de sätts in. Studien har publicerats i tidskriften Science Advances.

Nästan alla celler reglerar sina biologiska processer över en 24-timmars period, även kallad cellens dygnsrytm. För att göra det använder cellerna en biologisk klocka som slår av och på olika gener under natten och dagen, och gör det möjligt för människan att anpassa sina dagliga aktiviteter till dygnscykeln av dagsljus och mörker.

Det är sedan tidigare känt att vår metabola hälsa kan skadas när den biologiska klockan rubbas, exempelvis på grund av skiftarbete eller sömnstörningar. Det har dock varit oklart huruvida den biologiska klockan hos personer med typ 2-diabetes skiljer sig från friska individer.

Nu har en grupp forskare visat att skelettmusklerna hos individer med typ 2-diabetes har en annan dygnsrytm än hos friska individer. Enligt forskarna kan detta bero på en miss i kommunikationen mellan cellernas klockstyrda – eller cirkadiska – gener och mitokondrierna, som omvandlar näring och syre till energi för cellerna.

Tidsjusterad behandling

Juleen Zierath, foto: Ulf Sirborn.

– Förhoppningen är att den här forskningen kan hjälpa oss att finjustera tidpunkten för behandling och medicinering vid typ 2-diabetes, säger Juleen Zierath, professor vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet, och studiens korresponderande författare.

I studien har forskarna undersökt vilka gener i skelettmuskelceller som växlar i dygnsaktivitet hos individer med typ 2-diabetes jämfört med hos friska individer. De upptäckte att dessa celler från personer med typ 2-diabetes hade färre, och ibland annorlunda, klockgener.

Ytterligare experiment med data från kliniska tester samt djur- och laboratorieförsök visade att mitokondrierna kommunicerar med molekylerna i våra celler som håller koll på dygnsrytmen, och att den här kommunikationen är rubbad hos personer med typ 2-diabetes.

Vissa vanligt förekommande läkemedelsbehandlingar mot typ 2-diabetes påverkar mitokondrierna, vilket i ljuset av den aktuella studien kan innebära att deras effektivitet varierar beroende på vilken tid på dygnet de sätts in. Enligt forskarna belyser resultaten vikten av att ta hänsyn till cellernas dygnsrytm vid läkemedelsbehandling mot typ 2-diabetes.

Kost och motion kan påverka klockgenerna

Brendan Gabriel och Ali Altintas
F.v. Brendan Gabriel och Ali Altintas. Foto: Novo Nordisk Foundation Center for Basic Metabolic Research.

– Individer med typ 2-diabetes får ofta råd kring kost och motion som en del av deras behandling, och båda dessa interventioner kan påverka klockgenerna och mitokondrierna, säger Brendan Gabriel, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Brendan Gabriel är studiens försteförfattare tillsammans med Ali Altintas, som är lektor vid Novo Nordisk Foundation Center for Basic Metabolic Research (CBMR) vid Köpenhamns universitet.

– Vi vet att sömnstörningar är associerade med en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes, och med vår studie visar vi nu hur dessa störningar kan hänga ihop med cellernas molekylära biologi, säger Ali Altintas.

Studien har finansierats av AstraZeneca SciLifeLab Research Programme, Novo Nordisk stiftelse, Diabetesförbundet, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Strategiska forskningsprogrammet i diabetes vid Karolinska Institutet, Region Stockholm, Centrum för idrottsforskning, Wenner-Gren stiftelserna, European Foundation for the Study of Diabetes, Biochemical Society, U.K., Marie Skłodowska-Curie Actions, NIH, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne och Stiftelsen Lars Hiertas Minne.

Denna nyhetsartikel är baserad på ett engelskt pressmeddelande från Köpenhamns universitet.

Publikation

Disrupted circadian oscillations in type 2 diabetes are linked to altered rhythmic mitochondrial metabolism in skeletal muscle.” Brendan M. Gabriel, Ali Altıntas, Jonathon A. B. Smith, Laura Sardon-Puig, Xiping Zhang, Astrid L. Basse, Rhianna C. Laker, Hui Gao, Zhengye Liu, Lucile Dollet, Jonas T. Treebak, Antonio Zorzano, Zhiguang Huo, Mikael Rydén, Johanna T. Lanner, Karyn A. Esser, Romain Barrès, Nicolas J. Pillon, Anna Krook, Juleen R. Zierath, Science Advances, online Oct. 20, 2021, doi: 10.1126/sciadv.abi9654

Event type
Disputationer
Disputation: Weiwei Cai

2021-11-05 9:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Hörsal Vesalius, Berzelius väg 3, Karolinska Institutet och online
Lead

Välkommen till Weiwei Cais disputation med titeln "Analysis of antibodies to cartilage oligomeric matrix protein in rheumatoid arthritis and in mouse models".

Content

Doktorand

Weiwei Cai

Titel

"Analysis of antibodies to cartilage oligomeric matrix protein in rheumatoid arthritis and in mouse models"

Handledare

Rikard Holmdahl, Karolinska Institutet

Bi-handledare

Bingze Xu, Karolinska Institutet

Opponent

Silke Appel, University of Bergen

Betygsnämnd

Helena Erlandsson Harris, Karolinska Institutet

Carl Turesson, Lund University

Louise Berg, Karolinska Institutet

Kontakt

Event type
Disputationer
Disputation: Jaime Rose James

2021-09-24 15:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Eva & Georg Klein, plan 3, Biomedicum, Solnavägen 9
Lead

Välkommen till Jaime Rose James disputation med titeln "Redox regulation of T cells in autoimmunity".

Content

Doktorand

Jaime Rose James

Titel

"Redox regulation of T cells in autoimmunity"

Handledare

Rikard Holmdahl, Karolinska Institutet

Bi-handledare

Annika Åstrand, AstraZeneca

Rajneesh Malhotra, AstraZeneca

Opponent

Tomas Mustelin, University of Washington

Betygsnämnd

Karine Chemin, Karolinska Institutet

Edvard Smith, Karolinska Institutet

Göran Andersson, Swedish University of Agricultural Sciences

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
MBB seminarium: Vijay Kuchroo

2021-08-19 14:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Rum D1012, plan 10, Biomedicum, Solnavägen 9 och online
Lead

Välkommen till ett seminarium med Prof. Vijay Kuchroo, Harvard Medical School and Brigham och Women's Hospital. Titel: "Single cell clonotype tracing identifies gut resident autoreactive stem-like T cells that induce autoimmunity".
Information följer på engelska då seminariet hålls på engelska.

Content

Titel

"Single cell clonotype tracing identifies gut resident autoreactive stem-like T cells that induce autoimmunity"

Talare

Prof. Vijay Kuchroo, Harvard Medical School and Brigham and Women's Hospital

Dr. Vijay Kuchroo is the Samuel L. Wasserstrom Professor of Neurology at Harvard Medical School, Senior Scientist at Brigham and Women’s Hospital, and Co-Director of the Center for Infection and Immunity, at the Brigham Research Institutes, Boston. He is also an associate member of the Broad Institute, and a participant in a Klarman Cell Observatory project that focuses on T cell differentiation. He is the founding Director of the Evergrande Center for Immunologic Diseases at Harvard Medical School and Brigham and Women’s Hospital.

His major research interests include autoimmune diseases—particularly the role of co-stimulation—the genetic basis of experimental autoimmune encephalomyelitis and multiple sclerosis, as well as cell surface molecules and regulatory factors that regulate the induction of T cell tolerance and dysfunction. His laboratory bred several transgenic mice that serve as animal models for human multiple sclerosis. The Kuchroo laboratory was also the first to describe the TIM family of genes, and identified Tim-3 as an inhibitory receptor expressed on T cells, which is now being exploited for cancer immunotherapy. He was first to describe the development of highly pathogenic Th17 cells, which have been shown to induce multiple different autoimmune diseases in humans. Dr. Kuchroo is the lead author on a paper describing the development of Th17, which is one of the most cited papers in the field of Immunology.

Delta med Zoom

Delta i seminariet med Zoom

Kontakt

Publicerad: 2021-07-01 18:00 | Uppdaterad: 2021-07-01 18:17

Autoantikroppar möjlig bidragande orsak till fibromyalgi

Illustration: Getty Images
Illustration: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med ett brittiskt forskarlag identifierat en möjlig bidragande orsak till den svårbehandlade smärtsjukdomen fibromyalgi. I en studie på möss och mänsklig vävnad fann forskarna att fibromyalgipatienternas antikroppar spelade en viktig roll för utvecklingen av sjukdomssymtom. Resultaten, som publicerats i tidskriften Journal of Clinical Investigation, kan bana väg för utveckling av nya behandlingsstrategier.

Camilla Svensson
Camilla Svensson. Foto: Ulf Sirborn

– Vår studie tyder på att det finns en autoimmun komponent i sjukdomsbilden hos patienter med fibromyalgi, och att dessa patienters antikroppar binder till celler som är en del av det perifera nervsystemet. Det är en viktig upptäckt som utmanar den traditionella bilden av fibromyalgi som en sjukdom enbart i det centrala nervsystemet, säger Camilla Svensson, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet och en av studiens korresponderande författare.

Fibromyalgi drabbar uppskattningsvis 2–4 procent av den svenska befolkning, varav den överväldigande majoriteten är kvinnor. Tillståndet kännetecknas av långvarig

ömhet och värk i stora delar av kroppen, kronisk trötthet, sömnproblem och ökad smärtkänslighet. Personer med fibromyalgi får ofta ont av sådant som inte upplevs som smärtsamt av andra, och kan även ha en ökad känslighet för kyla.

Fungerande medicinsk behandling saknas

Trots att syndromet studerats sedan början på 1900-talet saknas det idag effektiv medicinsk behandling för flertalet patienter med fibromyalgi och det är inte ovanligt att de drabbade möts av okunskap och misstro från omgivningen, inklusive från hälso- och sjukvården.

Orsaken till varför sjukdomen uppstår är till stor del okänd. Tidigare studier har visat att förändringar i hur smärtsignaler bearbetas i det centrala nervsystemet är involverade, samt att personer med fibromyalgi har förhöjda värden av vissa inflammatoriska ämnen i framförallt ryggmärgsvätskan. Forskare har även visat att drygt hälften av de som drabbas har ökad aktivitet i de tunna smärtnerverna och färre nervfibrer i huden.

I den här studien ville forskarna undersöka om kroppens immunförsvar kan vara en bidragande orsak till sjukdomssymptomen. Sjukdomen är nämligen vanligare hos personer med autoimmuna sjukdomar, dvs sjukdomar där kroppens immunceller bildar autoantikroppar mot kroppsegna ämnen.

Möss blev känsligare

Forskarna isolerade antikroppar från patienter med fibromyalgi och friska kontrollpersoner och injicerade dessa i möss. Därefter testades mössens känslighet genom att undersöka vilket lägsta tryck och temperatur mot tassen som resulterade i att musen flyttade sig eller drog undan tassen. Forskarna fann att möss med fibromyalgiantikroppar blev känsligare än möss som fått antikroppar från friska personer. De rörde sig även mindre än de andra mössen, fick en försämrad muskelstyrka i tassarna och ett minskat antal nervfibrer i huden.

I studier på mänsklig vävnad och odlade celler identifierade forskarna även vilka celler som autoantikropparna med stor sannolikhet verkar genom. De upptäckte att fibromyalgiantikropparna band till satellitgliaceller, en typ av cell som omsluter smärtnervernas cellkroppar, i de delar av det perifera nervsystemet som kallas dorsalrotsganglier (känselnervknutor vid ryggradens kotpelare). Antikropparna från fibromyalgipatienterna ökade aktiviteten i dessa satellitgliaceller i möss, jämfört med antikroppar från friska kontrollindivider, och band även till dessa celler i dorsalrotsganglier från människa.

Kan leda till nya behandlingar

– Våra resultat öppnar för möjligheten att identifiera individer med fibromyalgi som har ’problemantikroppar’ och undersöka om redan godkända läkemedel som minskar antikroppsproduktion kan dämpa fibromyalgisymtom, säger Camilla Svensson.

Studien genomfördes i samarbete med forskare från King’s College London och University of Liverpool i Storbritannien och inkluderade antikroppar från patienter med fibromyalgi från både Sverige och England.

Forskningen har finansierats med hjälp av Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse, en donation från familjen Lundblad till klinisk smärtforskning vid Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet, Region Stockholm, Europeiska unionen, International Association for the Study of Pain (IASP), Canadian Institutes of Health Research, Konung Gustaf V:s 80-årsfond, Medical Research Council i Storbritannien, Versus Arthritis, Pain Relief Foundation och Eli Lilly & Co. En av studieförfattarna, David Andersson, har rapporterat en intressekonflikt i form av finansiellt stöd från företaget Eli Lilly. Inga andra intressekonflikter har rapporterats.

Publikation

“Passive transfer of fibromyalgia symptoms from patients to mice,” *Andreas Goebel, *Emerson Krock, Clive Gentry, Mathilde R. Israel, Alexandra Jurczak, Carlos Morado Urbina, Katalin Sandor,Nisha Vastani, Margot Maurer, Ulku Cuhadar, Serena Sensi, Yuki Nomura, Joana Menezes, Azar Baharpoor, Louisa Brieskorn, Angelica Sandström, Jeanette Tour, Diana Kadetoff, Lisbet Haglund, Eva Kosek, Stuart Bevan, *Camilla I. Svensson och *David A. Andersson, Journal of Clinical Investigation, online 1 juli, 2021, doi: 10.1172/JCI144201 (*delar första respektive sista författarskap)

Tags

Autoimmuna sjukdomar Djurförsök Immunologi Smärtforskning
KI Kommunikati… 2021-07-01
Publicerad: 2021-06-17 17:00 | Uppdaterad: 2021-06-17 17:32

Livets första månader avgörande för immunsystemets utveckling

Dekorativ bild.
Foto: Getty Images.

Många sjukdomar som orsakas av felaktigt reglerade immunsystem, såsom allergi, astma och autoimmunitet, kan spåras till händelser tidigt i livet. Hittills har mekanismerna bakom immunförsvarets utveckling varit ofullständigt kända. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt ett samband mellan bröstmjölk, utvecklingen av gynnsamma bakterier i tarmen och immunsystemets utveckling. Studien som publicerats i Cell kan till del förklara hur immunsystemet regleras.

Forskargruppen med Petter Brodin.
(Från vänster:) Jaromir Mikes, Lakshmikanth Tadepally, Ziyang Tan, Constantin Mugabo, Jun Wang, Lucie Rodriguez, Aron Arzoomand och Petter Brodin. Foto: Stefan Zimmerman.

– En möjlig tillämpning av våra resultat är förebyggande behandlingar för att minska risken för allergi, astma och autoimmun sjukdom senare i livet genom att hjälpa immunsystemet att etablera sina reglerande mekanismer. Vi tror också att vissa mekanismer som studien pekar ut i förlängningen kan leda till ytterligare typer av behandlingar, inte enbart förebyggande, mot sådana sjukdomar, säger Petter Brodin, barnläkare och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Förekomsten av autoimmuna sjukdomar som astma, diabetes typ 1 och Crohns sjukdom ökar hos barn och unga i delar av världen. Det är sjukdomar som begränsar livet på flera sätt, men som inte är lika vanliga i låginkomstländer som de är i Europa och USA.

Det är känt sedan tidigare att risken att drabbas av de här sjukdomarna till stor del bestäms av händelser tidigt i livet. Det finns till exempel ett samband mellan tidig användning av antibiotika och en ökad risk för astma. Man vet också att amning skyddar mot flera av dessa tillstånd.

Bifidobakterier hos ammande barn

Det finns en koppling mellan specifika, skyddande bakterier på huden, i luftvägarna och i tarmen med minskad risk för immunologiska sjukdomar. Men det behövs mer kunskap om hur de här bakterierna formar immunsystemet.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet, Evolve Biosystems, University of California, Davis, University of Nebraska, Lincoln, och University of Nevada, Reno, USA, studerat hur immunsystemet hos nyfödda barn anpassar sig till, och formas av, de många bakterier, virus, födoämnen och andra miljöfaktorer som barnet exponeras för under livets första månader.

Tidigare forskning har visat att bifidobakterier är vanligt förekommande hos ammade barn i länder med låg förekomst av autoimmuna sjukdomar.

Bröstmjölk innehåller rikligt med HMO, humana mjölkoligosackarider, som barnet inte kan tillgodogöra sig som näring. Produktionen av de här komplexa sockerarterna kan istället förknippas med evolutionära fördelar, som handlar om att ge näring till bakterier i tarmen med stor betydelse för barnets immunförsvar. Bifidobakterien är en sådan. 

– Vi har funnit att barn vars tarmflora har god förmåga att bryta ner HMOs har mindre inflammation i både blod och tarmen. Det beror troligen på bifidobakteriernas unikt goda förmåga att bryta ner HMOs, expandera hos ammande barn och utöva en gynnsam effekt på det utvecklande immunsystemet tidigt i livet, säger Petter Brodin.

Barn som ammats och fått tillskott av bifidobakterier hade högre nivåer av molekylerna ILA och Galectin-1 i tarmen. ILA, indole-3-lactic acid, behövs för att omvandla HMO-molekyler till näring. Galectin-1 har en huvudroll för att aktivera immunförsvaret vid hot och angrepp.

Nyfunnen mekanism  

Enligt forskarna är Galectin-1 en nyfunnen och mycket viktig mekanism för att bevara bakterier med gynnsamma, antiinflammatoriska egenskaper i tarmfloran.

Resultaten bygger på 208 ammade spädbarn födda på Karolinska Universitetssjukhuset mellan 2014 och 2019. Forskarna har med nya metoder kunnat analysera immunsystemet även ur små blodprov. Två grupper spädbarn i USA där hälften enbart ammats och hälften ammats och fått tillskott av bifidobakterier har varit kontroller.

En begränsning i studien är att forskarna varit hänvisade till blodprover och inte kunnat studera immunsystemet direkt i tarmen. Alla aspekter av tarmens immunsystem kan inte ses i blodet men det är inte etiskt försvarbart att ta tarmbiopsier från friska nyfödda barn.

Nu hoppas forskarna kunna följa barnen i studien under en längre tid för att se vilka som drabbas av atopiskt eksem, astma och allergier.

– Vi planerar en ny prövning kring bakteriesubstitution för att se om vi kan hjälpa alla barn få en hälsosammare immunologisk start i livet. Vi samarbetar också med andra forskare för att jämföra utvecklingen av immunsystemet hos svenska barn mot barn som växer upp på landsbygden i Afrika söder om Sahara där andelen som drabbas av allergier är betydligt lägre, säger Petter Brodin.

Forskningen finansierades av Europeiska Forskningsrådet, Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse, Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet. 

Petter Brodin, Axel Olin, Jaromir Mikes och Tadepally Lakshmikanth är grundare av Cytodelics AB, Sverige. Petter Brodin är rådgivare till Scailyte AG, Schweiz. Ryan D. Mitchell, Stephanie Chew, Johann Prambs, Heather K. Brown, Steven A. Frese och Bethany M. Henrick är anställda av Evolve BioSystems. Jennifer T. Smilowitz har fått finansiering för att genomföra IMPRINT-försöket och Amy M. Ehrlich fick finansiering för att bistå med manusarbetet. Bruce J. German är medgrundare av Evolve BioSystems. Steven A. Frese och Bethany M. Henrick är knutna till Institutionen för livsmedelsvetenskap och teknik, University of Nebraska Lincoln.

Publikation

Bifidobacteria-mediated immune system imprinting early in life”. Bethany M. Henrick, Lucie Rodriguez, Tadepally Lakshmikanth, Christian Pou, Ewa Henckel, Aron Arzoomand, Axel Olin, Jun Wang, Jaromir Mikes, Ziyang Tan, Yang Chen, Amy M. Ehrlich, Anna Karin Bernhardsson, Constantin Habimana Mugabo, Ylva Ambrosiani, Anna Gustafsson, Stephanie Chew, Heather K. Brown, Johann Prambs, Kajsa Bohlin, Ryan D. Mitchell, Mark A. Underwood, T. Smilowitz, Bruce J. German, Steven A. Frese, Petter Brodin. Cell, 17 juni 2021, doi:10.1016/j.cell.2021.05.030.

Publicerad: 2021-04-09 14:05 | Uppdaterad: 2021-04-12 13:50

Jakob Skov får pris för bästa svenska endokrina avhandling 2020

Vi gratulerar Jakob Skov vid forskargruppen Experimentell och klinisk neuroendokrinologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som får Svenska Endokrinologföreningens pris för Bästa Svenska Endokrina Avhandling 2020.

Jakob Skov
Jakob Skov

Jakob Skov disputerade den 5 juni 2020 med en avhandling om organspecifik autoimmunitet med fokus på Addisons sjukdom och tyroideasjukdomar. I avhandlingen studerades dels hur dessa sjukdomar ärvs och samärvs, dels tittade man på kardiovaskulära komplikationer till Addisons sjukdom. Studierna visade att kvinnor med Addisons sjukdom har en ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom, och att risken för hjärt-kärlsjukdom för både män och kvinnor korrelerar med högre doser av den hormonersättning (glukokortikoider och mineralkortikoider) patienterna står på.

Prismotivering

"En mycket välskriven avhandling med stort nyhetsvärde som tar väl vara på unika svenska registerdata. Jakob Skov är försteförfattare på alla fyra delarbetena, som alla är publicerade i välrenommerade internationella tidskrifter. Avhandlingen innehåller bl.a. den första tvillingstudien någonsin på Addisons sjukdom som visar att både Addison i sig och relaterade autoimmuna sjukdomar i stor utsträckning har genetiska orsaker. Ärftlighetsstudierna visar också att Graves’ sjukdom och Hashimotos tyreoidit har olika genetiska orsaker och inte bör betraktas som en gemensam autoimmun tyreoideasjukdom och att genetiska orsaker till Hashimotos tyreoidit har större betydelse för män. Av omedelbar klinisk relevans visar Jakobs avhandling också att patienter med Addisons sjukdom har en ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom, särskilt kvinnor och att denna ökade risk är associerad med högre substitutionsdoser av hydrokortison och fludrokortison."

Avhandling

Epidemiological studies on comorbidity, heritability and co-aggregation in organ-specific autoimmune diseases

Handledare

Sophie Bensing, docent och forskargruppsledare för forskargruppen Experimentell och klinisk neuroendokrinologi har varit huvudhandledare för Jakob Skov och bihandledare var Olle Kämpe, Jonas Ludvigsson, och Anders Sundström.

 

Event type
Föreläsningar och seminarier
SRP Diabetes webinar: Autoimmunity and Diabetes

2021-03-12 12:00 - 13:30 Add to iCal
Online
Location
zoom
Professor Chantal Mathieu
Professor Chantal Mathieu Foto: N/A
Lead

Välkommen till 2 föreläsningar (på engelska) om autoimmunitet och diabetes.

12.00-12.20 “Risk factors for latent autoimmune diabetes in adults” by Sofia Carlsson (Karolinska Institutet)

Keynote talk
12.30-13.10 “Dialog Between the Immune System and the Beta Cell” by Chantal Mathieu (KU Leuven)

Moderator och värd: Juleen Zierath (Karolinska Institutet)

Content

See attached poster

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
SRP Diabetes webinar: Autoimmunity and Diabetes

2021-03-12 12:00 - 13:30 Add to iCal
Online
Location
zoom
Professor Chantal Mathieu
Professor Chantal Mathieu Foto: N/A
Lead

Välkommen till 2 föreläsningar (på engelska) om autoimmunitet och diabetes.

12.00-12.20 “Risk factors for latent autoimmune diabetes in adults” by Sofia Carlsson (Karolinska Institutet)

Keynote talk
12.30-13.10 “Dialog Between the Immune System and the Beta Cell” by Chantal Mathieu (KU Leuven)

Moderator och värd: Juleen Zierath (Karolinska Institutet)

Content

See attached poster

Kontakt

Publicerad: 2021-02-24 20:00 | Uppdaterad: 2021-02-25 08:59

Genetisk orsak till svår leversjukdom upptäckt

Illustration av lever mot rosa bakgrund med forskare och läkare som symboliskt forskar om den.
Illustration: Getty Images.

Idag är levertransplantation den enda tillgängliga behandlingen vid den svåra leversjukdomen PSC. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Oslo universitet upptäckt vad som verkar vara den första rapporterade genetiska mutationen som orsakar PSC. Studien som publiceras i Science Translational Medicine ger nya förutsättningar för framtidens behandling.

Portrait of Niklas Björkström.
Niklas Björkström. Foto: Markus Marcetic.

PSC, primär skleroserande kolangit, är en kronisk inflammationssjukdom som drabbar gallvägarna. Den ovanliga sjukdomen debuterar hos unga vuxna och två tredjedelar av patienterna är män. I de allra flesta fall har patienten också inflammatorisk tarmsjukdom, som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.

Patienterna löper en hög risk för att utveckla gallvägscancer och/eller levercirros, och idag är levertransplantation den enda tillgängliga behandlingen. Den bakomliggande orsaken till sjukdomen är fortfarande okänd.

Familj med PSC

I en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Oslo universitet beskrivs nu för vad som verkar vara första gången en familj med en autosomalt dominant form av PSC, med fem sjuka och 13 friska familjemedlemmar. Autosomalt dominant innebär att en ärftlig sjukdom kan drabba en individ, även om bara en av föräldrarna har anlag för den.

Genom att analysera familjemedlemmarnas DNA hittade forskarna en genetisk avvikelse, eller mutation, i de fem sjuka patienterna, som inte fanns hos de friska familjemedlemmarna.

– Mutationen lokaliserar till en molekyl som finns på ytan av många vita blodkroppar, inklusive T-celler som utgör en del av kroppens immunförsvar, säger Niklas Björkström, läkare och forskare vid centrum för infektionsmedicin, institutionen för medicin i Huddinge, Karolinska Institutet, och en av de ansvariga forskarna bakom studien.

Störd T-cellsfunktion

Annika Bergquist. Foto: Stefan Zimmerman.

Forskarna återskapade en genetisk mutation hos möss som var identisk med den hos familjemedlemmarna med PSC. Mössen utvecklade PSC-liknande sjukdom och det antyder att den identifierade mutationen verkligen orsakat sjukdomen hos människorna i studien.

Slutligen lyckades forskarna visa att mutationen också störde T-cellernas funktion. När dessa ersattes med normala T-celler kunde mössen som bar på mutationen bli friska.

– Detta är ett stort steg framåt som hjälper oss att förstå PSC. Behandling som stoppar sjukdomsförloppet är angeläget, och ökad kunskap om mekanismerna bakom denna sjukdom har en avgörande betydelse, säger Annika Bergquist, adjungerad professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, och överläkare vid enheten för gastroenterologi vid Karolinska Universitetssjukhuset samt ansvarig klinisk forskare för studien i Stockholm.

Första genetiska förklaringen

Forskarnas fynd bidrar till en genetisk förklaring till PSC. Nu är deras fokus att ta reda på hur resultaten kan användas för att utveckla nya framtida behandlingsmetoder.

Studien finansieras av Helse Sør-Øst, Stiftelsen Kristian Gerhard Jebsen (Jebsen Inflammation Research Centre (JIRC)), the Norwegian PSC Centre, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Radiumhemmets Forskningsfonder, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Novo Nordisk Fonden, Centrum för innovativ medicin, Region Stockholm, och Karolinska Institutet.  Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

“A heterozygous germline CD100 mutation in a family with primary sclerosing cholangitis”. Xiaojun Jiang, Annika Bergquist, Britt-Sabina Löscher, Geetha Venkatesh, Jeff E. Mold, Kristian Holm, Jon K. Laerdahl, Sigrid S. Skånland, Kimia T. Maleki, Martin Cornillet, Kjetil Taskén, Andre Franke, Tom Hemming Karlsen, Niklas K. Björkström*, Espen Melum*. Science Translational Medicine, online 24 februari 2021, doi:10.1126/scitranslmed.abb0036. *Shared senior authors

 

Subscribe to Autoimmuna sjukdomar