Event type
Halvtidskontroller
Halvtidsseminarium: Martina Gustavsson

2022-01-26 14:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Mötesrum Equity, Widerströmska huset, tredje våningen och på Zoom
Lead

Välkommen till Martina Gustavssons halvtidsseminarium onsdagen den 26 januari 2022, som hålls i mötesrummet Equity i Widerströmska huset, Solna, samt på Zoom.

Content

Titel: Preparing for the worst; exploring the effects of moral (di)stress among health care workers in disasters

Huvudhandledare:

Johan von Schreeb, Professor, Institutionen för Global Folkhälsa, Karolinska Institutet

Bihandledare:

Niklas Juth, Lektor, LIME, Karolinska Institutet
Filip Arnberg, Docent, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala Universitet

Halvtidsnämnd:

Sofia Kälvemark Sporrong, Professor, Uppsala Universitet
Anna Dahlgren PhD, Karolinska Institutet
John Pringle PhD, McGill University

Kontakt

Publicerad: 2021-12-08 09:09 | Uppdaterad: 2021-12-08 09:34

Ojämlik vård och social isolering hot mot flyktingars hälsa

dekorativ bild.
Illustration: Getty Images.

Aldrig tidigare har så många människor varit på flykt från krig och fattigdom. Det innebär förändringar och förluster som kan sätta djupa psykologiska spår. Läkaren Maria Sundvalls avhandling vid Karolinska Institutet bygger på enkätstudier och intervjuer med flyktingar i Sverige om deras kontakter med psykiatri och primärvård, men också om vikten av sociala nätverk för hälsa och integration. Resultaten kan få betydelse för dialogen mellan nyanlända, vård och myndigheter.

Porträtt av forskaren Maria Sundvall.
Maria Sundvall. Foto: Frida Johansson Metso.

Vad handlar din avhandling om?

– Asylsökande lever i en särskilt otrygg situation och många bär på traumatiska minnen. Tidigare forskning visar att flyktingar har mer hälsoproblem än befolkningen i de mottagande länderna, och framför allt när det gäller psykisk hälsa. I min avhandling har jag försökt öka kunskaperna om vad som händer när flyktingar söker vård i Sverige, och vad deras sociala nätverk betyder för hälsa och integration, säger Maria Sundvall, läkare och doktorand vid institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet.

Beskriv de fyra delstudierna.

– I de två första studierna har vi utvärderat asylsökandes journaler från psykiatrin efter ett självmordsförsök. Den första delstudien omfattar 88 asylsökande och 88 kontrollpersoner med svenska personnummer. Vi tittade på kända riskfaktorer för självmord, till exempel tidigare trauma, och vilka bedömningar och vårdinsatser som de respektive grupperna erbjudits. Vi läste också journalerna för 18 asylsökande kvinnor som tvångsvårdats på psykiatrisk klinik efter självmordsförsöket.

– Vi gjorde också en mindre intervjustudie och en enkätstudie med 410 irakiska flyktingar i Sverige för att undersöka sociala faktorer som påverkar hälsan och resiliensen, det vill säga förmågan att gå vidare efter svåra händelser. I analysen har vi fokuserat på betydelsen av socialt nätverk för deltagarnas anpassning och livssituation.

Berätta om resultaten.

– I de två första studierna fann vi bland annat att asylsökande kvinnor gjort mer allvarliga självmordsförsök, oftare tvångsvårdats och fått fler typer av behandlingar än kvinnorna i kontrollgruppen. Ändå följdes både de asylsökande kvinnorna och männen upp på en psykiatriskt mindre specialiserad nivå, oftast i primärvården. Det tyder på en ojämlikhet i vården.

– Intervju- och enkätstudierna visade att deltagarnas sociala nätverk ofta krympt till den närmaste familjen under exilen. Många upplevde stora svårigheter i att skaffa sig nya kontakter för att komma in i det svenska samhället. Det största hindret var språket. Många beskrev också negativa kontakter med svenska myndigheter. De som uppgav oro för familjemedlemmar, konflikter i familjen eller att de inte kunnat återförenas med familjen skattade också högre på skalor för psykiska problem. En relativt stor andel uppgav att de inte hade något som helst socialt stöd med konkreta problem.

Sammanfatta den huvudsakliga slutsatsen?

– Det behövs en bredare syn på hälsa som en social process och ett resultat av individens levnadsvillkor. Personal inom vård och omsorg behöver i högre grad intressera sig för de subjektiva erfarenheterna och berättelserna hos de personer de vill hjälpa. Det skulle ha stor betydelse för såväl flyktingar i integrationsprocessen som för myndigheter och behandlare i vården.  

Hur kan dina forskningsresultat användas?

– Personal som möter asylsökande med självmordsproblematik behöver mer kunskap om psykologiska trauman, kulturella faktorer som påverkar sättet att uttrycka lidande och om sociala livsvillkor för utsatta personer. De behöver också tid och resurser för detta och ett mandat att ge vård enbart utifrån medicinska behov.

– Resultaten visar också att flyktingar behöver stöd att behålla kontakterna med sina tidigare nätverk och att skapa nya sociala kontakter. Myndigheter behöver intressera sig för flyktingars stödsystem och inse att deras förmåga att stödja flyktingar beror på förmågan att skapa dialog och tillit.

Maria Sundvall försvarade sin avhandling den 6 december.

Doktorsavhandling

”Refugees and asylum seekers: their social networks and encounter with the mental health services,” Maria Sundvall, Karolinska Institutet 2021, ISBN: 978-91-8016-378-1.

 

 

Publicerad: 2021-11-10 09:00 | Uppdaterad: 2021-11-10 09:08

Studie visar hur felaktig hälsoinformation kan tacklas

Dekorativ bild
Illustration av Getty Images

Den nuvarande pandemin visar hur snabbt felaktig hälsoinformation kan spridas. Det finns dock effektiva sätt för att motverka osanningar, visar en ny studie om strategier för hälsokommunikation vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ Global Health. Studien, som fokuserat på missuppfattningar om tyfoidfeber i Sierra Leone, tyder också på att det är mer effektivt att nämna och därefter korrigera felaktiga påståenden än att enbart tillhandahålla vetenskapliga fakta.

Maike Winters
Maike Winters, foto: Stefan Zimmerman.

– Felaktig information, förstärkt av sociala medier, är en växande utmaning för folkhälsan. Det kan potentiellt minska skyddsåtgärder, uppmuntra riskfyllt beteende och därmed främja spridningen av smittsamma sjukdomar. Lyckligtvis visar vår studie att det finns effektiva verktyg för att motverka dess påverkan och spridning, säger Maike Winters, forskare vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.

Studien omfattade två typer av interventioner som utformats för att motverka vitt sprida missuppfattningar i Sierra Leone om att tyfoidfeber orsakas av myggor och alltid förekommer tillsammans med malaria. Även om sjukdomarna delar symtom såsom feber är de väldigt olika. Tyfoidfeber är en bakteriell infektion som främst sprids via förorenat dricksvatten och mat, medan malaria orsakas av en parasit som överförs från myggor. Trots det diagnostiserar hälsocentraler i Sierra Leone ofta patienter med ”tyfoid-malaria”, delvis på grund av opålitliga tester, och bidrar därmed till att sprida den falska föreställningen om att sjukdomarna på något sätt hänger ihop.

Ljuddraman via WhatsApp

För att slå hål på dessa myter utformade forskarna i Sverige och Sierra Leone två kommunikationskampanjer där de rekryterade lokala skådespelare för att spela läkare och sjuksköterskor i fyra avsnitt av påhittade ljuddraman som levererades via meddelandeplattformen WhatsApp. Det första dramat (grupp A) tacklade den felaktiga informationen direkt och gav ett detaljerat motargument, medan det andra dramat (grupp B) enbart fokuserade på att tillhandahålla den vetenskapligt korrekta informationen men diskuterade inte missuppfattningarna. En kontrollgrupp fick lyssna på ljudinspelningar om amning som var orelaterade till tyfoidfeber.

Totalt ingick 736 vuxna boende i Freetown, Sierra Leone, som slumpmässigt fördelades jämnt till de olika grupperna och ombads fylla i en enkät om tyfoidfeber innan och efter de lyssnat på ljuddramat. Efter kommunikationskampanjerna minskade andelen deltagare som felaktigt svarade att tyfoidfeber orsakas av myggor från 50 procent i båda grupperna till 33 procent i grupp A (motargument) och 36 procent i grupp B (enbart korrekt information). Deltagare som felaktigt angav att tyfoidfeber och malaria alltid samexisterar minskade från runt 60 procent till 29 procent i grupp A och 39 procent i grupp B.

Missuppfattningar minskade

Forskarna drar slutsatsen att båda interventionerna avsevärt minskade missuppfattningarna, men att metoden där man först omnämnde och därefter rättade den felaktiga informationen verkade mer effektiv. Jämfört med kontrollgruppen, vars enkätsvar förblev i stort sett oförändrade, rapporterade personer i interventionsgrupperna att de vidtog fler förebyggande åtgärder för att minska risken för tyfoidfeber efter kampanjerna, som att dricka renat vatten. Till skillnad från vissa tidigare studier fann forskarna inga bevis för att omnämnande av falsk information oavsiktligt skulle leda till ökad tilltro och spridning.

– Dessa resultat ökar vår kunskap om effektiviteten av olika kommunikationsstrategier för folkhälsan när det kommer till specifika hälsorelaterade myter som inte är föremål för politiserad debatt. Om samma strategier skulle funka för att minska tilltron till kraftigt polariserad desinformation kring COVID-19 är oklart, men definitivt värt att utforska, säger Maike Winters.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet.

Publikation

Debunking highly prevalent health misinformation using audio dramas delivered by WhatsApp: evidence from a randomised controlled trial in Sierra Leone,” Maike Winters, Ben Oppenheim, Paul Sengeh, Mohammad B. Jalloh, Nance Webber, Samuel Abu Pratt, Bailah Leigh, Helle Mölsted Alvesson, Zangin Zeebari, Carl Johan Sundberg, Mohamed F. Jalloh, Helena Nordenstedt, BMJ Global Health, online 10 november, 2021, doi: 10.1136/bmjgh-2021-006954

Publicerad: 2021-10-20 00:10 | Uppdaterad: 2021-10-20 09:29

Företagsinflytande förknippat med långsamt införande av folkhälsoinsatser globalt

Dekorativ bild
Foto: Getty Images

Det globala införandet av WHO:s folkhälsoinsatser riktade mot alkohol, ohälsosam mat och rökning går trögt visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och London School of Hygiene & Tropical Medicine och publicerats i tidskriften The Lancet Global Health. Enligt forskarna går utvecklingen långsammast i fattiga länder, länder med bristande demokrati och där företag har stort inflytande i form av exempelvis korruption, mutor och politisk favorisering.

År 2013 antog Världshälsoorganisationens 194 medlemsstater ett handlingsprogram för att motverka icke-smittsamma sjukdomar såsom hjärtkärlsjukdomar, cancer, diabetes och kroniska lungsjukdomar. Åtgärdsprogrammet inkluderar totalt 19 rekommendationer som syftar till att förebygga sjukdom samt förbättra monitorering och behandling.

Utöver nationella mål, handlingsplaner och kliniska riktlinjer inkluderar rekommendationerna åtgärder för att minska efterfrågan på skadliga produkter som tobak, alkohol och ohälsosam mat. Dessa förebyggande insatser anses viktiga för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål om att minska förtida död i icke-smittsamma sjukdomar med en tredjedel mellan 2015 och 2030.

I den aktuella studien studerade forskarna i vilken utsträckning medlemsstaterna infört åtgärderna och analyserade vilka nationella faktorer som kunde kopplas till graden av implementering. Analysen bygger på WHO:s egna rapporter samt ett ramverk av nationella indikatorer som författarna har tagit fram.

Forskarna konstaterade att i genomsnitt hade enbart en tredjedel av folkhälsoinsatserna införts till fullo år 2020. När delvis genomförda insatser räknades som en halv poäng var genomsnittet 47 procent, vilket är en ökning från 45,9 procent 2017 och 39 procent 2015.

Åtgärder mot alkohol, skräpmat och rökning i botten

Införandet var lägst när det kom till åtgärder mot alkohol, ohälsosam mat och tobak. Till exempel saknade två tredjedelar av länderna år 2020 restriktioner mot att marknadsföra ohälsosam mat till barn. Åtgärder mot alkohol minskade i genomsnitt mellan 2015 och 2020, medan åtgärder mot rökning ökade något. De vanligaste insatserna var kliniska riktlinjer och nationella handlingsplaner och mål för att bekämpa folkhälsosjukdomar.

Hampus Holmer
Hampus Holmer. Foto: Anton Jarnheimer

– Vår studie visar att införandet av WHO:s folkhälsoinsatser går trögt, särskilt när det kommer till insatser riktade mot riskfaktorer som rökning, alkohol och ohälsosam mat. Det är oroväckande eftersom icke-smittsamma sjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen i dag, även när det gäller förtida död. Detta är också sjukdomar som i flera fall kan öka risken att dö av infektionssjukdomar som covid-19 eller tuberkulos, säger studiens korresponderande författare Hampus Holmer, forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, som genomfört studien tillsammans med Luke Allen, forskare vid London School of Hygiene & Tropical Medicine, Storbritannien, och professor Simon Wigley vid Bilkent University, Turkiet.

Genomförandet går särskilt långsamt i fattiga länder och länder med bristande demokrati. I botten ligger tre länder i Västafrika – Ekvatorialguinea, Guinea-Bissau och Sierra Leone – med en till två delvis införda åtgärder. Norge och Turkiet ligger i topp med 90 procent helt eller delvis införda insatser medan Sverige ligger efter med cirka 60 procent helt eller delvis införda åtgärder.

Koppling till företagsinflytande

Forskarnas analys visar att den positiva effekten av demokrati försvann om företagens politiska inflytande var högre än genomsnittet. Företags inflytande bedömdes med ett befintligt index med 25 parametrar, inklusive korruption, mutor och politisk favorisering samt utländska investeringar och bidrag till politiska kampanjer. Lobbying ingick inte i bedömningen eftersom det saknades tillförlitliga data för ett stort antal länder, vilket forskarna konstaterar är en begränsning i studien.

Luke Allen
Luke Allen, privat foto

– Vår analys visar att företags politiska inflytande är förknippat med graden av införande: Ju större inflytande företag hade, desto lägre införande av förebyggande folkhälsoinsatser. Även om vi inte kan bevisa ett orsakssamband tyder våra fynd på att mer insatser behövs för att stötta framför allt ekonomiskt svaga länder i att införa folkhälsoinsatser, särskilt kring kommersiella produkter, säger studiens försteförfattare Luke Allen.

Forskarna fann också att länder som haft många dödsfall i icke-smittsamma sjukdomar vidtog fler åtgärder, vilket skulle kunna tolkas som att beslutsfattare blir sporrade att agera när sjukdomsbördan stiger. Detta kan vara ett problem eftersom det kan ta flera år innan sjukdomsbördan påverkas.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Svenska Läkaresällskapet, National Institute for Health Research, Storbritannien, och Fulbright-kommissionen. Inga intressekonflikter har rapporterats.

Publikation

Implementation of non-communicable disease policies from 2015 to 2020: a geopolitical analysis of 194 countries.” Luke N Allen, Simon Wigley, Hampus Holmer, The Lancet Global Health, online 20 oktober, 2021, doi: 10.1016/PIIS2214-109X(21)00359-4

Publicerad: 2021-10-19 21:28 | Uppdaterad: 2021-10-19 21:29

Emilie Agardh får 4 920 000 kronor i projektanslag från Forte

Grattis till Emilie Agardh som får 4 920 000 kronori projektanslag från Forte för projektet En ny metod för ojämlikhet i hälsa.

Emilie Agardh
Emilie Agardh. Foto: Private.

Kan du berätta mer om projektanslaget?

“This award from Forte makes it possible for me and my team to contribute to the knowledge building around the impact of public health problems generated by inequality. There is a revisited and emergent attention to inequality in health. In Sweden for example, the Government set up a commission for Equity in Health in 2015 and presented a Bill in 2018, with the goal to close the avoidable health gaps within a generation.

The vast amount of research on health inequality, however, is typically based on different types of health indicators or data that only reflect specific diseases or causes of death. This gives a fragmented picture of the problem. In our project we will use Swedish registers and standardized methods developed within the Global Burden of Disease GBD study, to estimate the magnitude of inequality in health (both fatal and non-fatal) for the whole population of Sweden over time and identify diseases where inequality is greatest”, säger Emilie Agardh.

Vad betyder det här för dig och din forskning?

“It is fantastic to finally be able start with this research project that we have planned for since long. For one thing, we have during the past years created an extensive Swedish Burden of Disease database, aligned to GBD methods, with data on over 300 diseases and causes of death and a range of socioeconomic indicators.

Sweden is one of few countries with unique identity numbers, which makes it possible to link data for the whole population from many areas of society to a specific individual, and the GBD has unique methods to estimate disease burden from fatal and non-fatal health outcomes around the world. This means that we can simultaneously analyze the impact of over 300 diseases and causes of death generated by inequality for the whole population of Sweden over time.

Using this new approach will give us a more complete picture to help understand and explain inequalities in health. These results will hopefully not only support policy measures in Sweden, but also be of broad international importance, since this project will also help develop methods for socioeconomic stratification of disease burden, which can be applicable globally”. 

Vad är nästa steg i forskningen?

"Start analyzing the extensive data we have collected".

Kontakt

Publicerad: 2021-10-18 14:15 | Uppdaterad: 2021-10-20 16:34

Amning kopplas till minskad risk för typ 1-diabetes

Dekorativ bild
Foto: Getty Images

Forskning om kostens betydelse för utveckling av typ 1-diabetes har generellt låg evidens, men det finns välgjorda studier som talar för att långvarig amning och senare introduktion av gluten kan minska risken att drabbas. Det visar en omfattande systematisk översikt och metaanalys av tillgänglig forskning kring livsmedel som kan kopplas till risken för barn att utveckla sjukdomen. Studien av forskare vid Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften EBioMedicine.

Allt fler barn i världen drabbas av den autoimmuna sjukdomen typ 1-diabetes. I Sverige får 40 barn per 100 000 diagnosen varje år, vilket är den näst högsta risken (incidensen) i världen. Den negativa utvecklingen verkar bero på en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer men frågan hur sjukdomen eventuellt kan förebyggas återstår att besvara.

Forskningen om kostens betydelse för utvecklingen av typ 1-diabetes har hittills inte resulterat i några entydiga slutsatser. Nu har forskare vid Karolinska Institutet inventerat och analyserat tillgänglig forskning om kopplingen mellan kostvanor hos mor och barn och risken att drabbas av typ 1-diabetes under barndomen.

Anna-Maria Lampousi
Anna-Maria Lampousi, doktorand vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman.

– Vår metaanalys tyder på att amning och senare introduktion av gluten kan ha en skyddande effekt mot typ 1-diabetes. Samtidigt är det viktigt att påpeka att både genetiska och olika miljömässiga faktorer sannolikt påverkar risken för typ 1-diabetes, och att för den enskilde individen är risken att drabbas fortfarande låg, även om man får modersmjölksersättning eller gluten under de första månaderna i livet, säger studiens försteförfattare Anna-Maria Lampousi, doktorand vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Analyserade 26 kostfaktorer

Forskarna har screenat 5 935 artiklar som publicerats i medicinska tidskrifter fram till oktober 2020. Av det totala antalet studier kunde 96 inkluderas i metaanalysen därför att de innehöll resultat kring kostvanor och typ 1-diabetesrisk bland barn, samt var av tillräcklig kvalitet.

Sammantaget utvärderades 26 olika faktorer relaterade till kost såsom amning, ålder vid introduktion till olika livsmedel, mammans intag under graviditet och kostvanor i barndomen.

Tyngst evidens hade studierna som pekade på att långvarig amning och senare introduktion av gluten var förknippat med lägre risk för typ 1-diabetes. För spädbarn som ammades i minst sex till 12 månader var risken för typ 1-diabetes 61 procent lägre än hos andra barn. Barn som introducerades till gluten vid tre till sex månaders ålder hade 64 procent lägre risk jämfört med barn som fått gluten tidigare.

Forskarna har inte studerat vilka mekanismer som kan tänkas ligga bakom sambanden, men tidigare forskning har visat att amning har allmänt positiva effekter, till exempel för utvecklingen av barnets immunsystem och tarmflora, medan experimentella studier har visat att gluten kan skada de insulinproducerande betacellerna.

Komjölk och frukt

I genomgången hittades också samband med måttligt bevisvärde för en lägre risk för typ 1-diabetes hos barn som får uteslutande bröstmjölk i minst två månader samt senare introduktion av komjölk (efter två till tre månaders ålder) och frukt (fyra till sex månaders ålder i stället för tidigare).

Det fanns även en koppling mellan ökad typ 1-diabetesrisk och konsumtion av minst två till tre portioner komjölk per dag under barndomen, men detta fynd hade lågt bevisvärde och ska tolkas med försiktighet, enligt forskarna. Studierna visade även på en skyddande effekt av D-vitamintillskott under spädbarnstiden. Mammans kostvanor under graviditeten var inte förknippad med typ 1-diabetes hos barnet.

Sofia Carlsson
Sofia Carlsson, lektor vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman

– Med den här metaanalysen har vi försökt att utreda vilka kostfaktorer som med stark eller måttlig evidens kan kopplas till typ 1-diabetesrisk. Vår analys tyder på att det finns anledning att närmare undersöka amningens skyddande effekter vad gäller typ 1-diabetes samt betydelsen av senare introduktion av gluten, komjölk och frukt under spädbarnsåren. Samtidigt var evidensen för flertalet kostfaktorer generellt låg och vi behöver mer högkvalitativ forskning för att kunna dra några säkra slutsatser, säger Sofia Carlsson, lektor vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och studiens seniora författare.

Studien finansierade av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd (Forte), Novo Nordisk Fonden, och Diabetesfonden. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

Dietary factors and risk of islet autoimmunity and type 1 diabetes: a systematic review and meta-analysis”, Anna-Maria Lampousi, Sofia Carlsson, Josefin E. Löfvenborg. EBioMedicine, online 14 oktober 2021, doi:10.1016/j.ebiom.2021.103633.

Publicerad: 2021-10-14 20:58 | Uppdaterad: 2021-10-14 21:01

Statiner kopplas till minskad risk att dö i covid-19 i stor befolkningsstudie

En illustrerad symbolbild av hjärtat.
Illustration: Getty Images.

Blodfettssänkande statiner är en rekommenderad och vanlig insats för att förebygga hjärt-kärlhändelser. Under pandemin har det diskuterats om statiner påverkar risken att dö i covid-19, men resultaten från tidigare studier har varit motstridiga. Nu har forskare vid Karolinska Institutet genomfört den hittills största befolkningsstudien på området. Studien som publicerats i PLOS Medicine tyder på att statinbehandling innebär en något lägre risk att dö i covid-19.

Statiner används för att sänka kolesterolnivåerna, lipidvärdet, i blodet och används ofta som förebyggande behandling hos patienter med risk för hjärt-kärlhändelser.

Under pandemin har frågan om statiner kan minska dödligheten i covid-19, via effekter på koagulation och immunsystemet, engagerat forskare och läkare.

Tidigare studier har inte gett entydiga svar och har ofta haft begränsningen att de enbart inkluderat sjukhusinlagda patienter. Nu har forskar vid Karolinska Institutet genomfört den hittills mest omfattande befolkningsbaserade studien för att undersöka sambandet mellan statiner och dödligheten i covid-19.

Största befolkningsstudien

Med hjälp av data från svenska register har forskarna följt 963 876 invånare i Stockholm äldre än 45 år under perioden mars-november 2020. Resultaten bygger på analyser av data om deltagarnas receptbelagda läkemedel, hälso- och sjukvårdsdata samt Dödsorsaksregistret.

Informationen har analyserats med hänsyn till faktorer som bland annat befintliga hälsotillstånd. Resultaten visar att statinbehandling var associerad med en något lägre risk att dö i covid-19. Kopplingen varierade inte väsentligt mellan riskgrupper.

Forskarna Rita Bergqvist, Viktor Ahlqvist och Cecilia Magnusson utomhus i höstsol..
(Fr v) Rita Bergqvist, Viktor Ahlqvist och Cecilia Magnusson. Foto: Ulf Sirborn.

– Resultaten tyder på att statinbehandling kan ha en måttligt förebyggande effekt på covid-19-dödlighet, säger Rita Bergqvist, läkarstudent vid Karolinska Institutet, och delad försteförfattare.

Fortsatt användning av statiner

Det behövs randomiserade studier för att fastställa om det finns ett orsakssamband, konstaterar forskarna.

– Sammanfattningsvis stöder fynden den fortsatta användningen av statiner för tillstånd som hjärt-kärlsjukdom och höga nivåer av blodfetter, i linje med nuvarande rekommendationer, under covid-19-pandemin, säger Viktor Ahlqvist, doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, och delad försteförfattare.

En begränsning i studien omfattar användningen av förskrivningsdata utan möjligheter att kontrollera individuell läkemedelsanvändning. Forskarna har heller inte kunnat kontrollera för riskfaktorer som rökning och högt BMI, utan enbart diagnostiserade hälsotillstånd.

Forskarna har inte tagit emot finansiering för studien. Medförfattaren Johan Sundström innehar aktier i bland annat Eli Lilly, Boehringer, Bayer, Pfizer and AstraZeneca. Det finns inga andra rapporterade intressekonflikter.

Publikation

“HMG-CoA reductase inhibitors and COVID-19 mortality in Stockholm, Sweden: a registry based cohort study”, Rita Bergqvist, Viktor H. Ahlqvist, Michael Lundberg, Maria-Pia Hergens, Johan Sundström, Max Bell, Cecilia Magnusson. PLOS Medicine, online 14 oktober 2021, doi: 10.1371/journal.pmed.1003820.

Publicerad: 2021-09-21 09:00 | Uppdaterad: 2021-09-21 10:03

40 enkla åtgärder som minskar död i kritisk sjukdom

Ung kvinna får intensivvård.
Foto: Getty Images

Varje år dör miljontals människor på grund av kritisk sjukdom. Många av dessa dödsfall kan undvikas med enkla livräddande insatser. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet sammanställt de viktigaste vårdinsatser som medicinska experter globalt anser bör erbjudas till alla kritiskt sjuka patienter oavsett var de befinner sig. Studien har publicerats i tidskriften BMJ Global Health och inkluderar en speciell sektion för covid-19.

Kritisk sjukdom uppstår när kroppens viktigaste organ inte längre fungerar som de ska och det finns risk för nära förestående död. Blockerad luftväg samt andnings- och cirkulationssvikt är vanligt förekommande i dessa fall, och tidig upptäckt och snabba vårdåtgärder kan vara livräddande. Tyvärr missas fortfarande enkla vårdåtgärder, och förbättringar inom sjukvården vid kritisk sjukdom skulle kunna rädda många liv i världen.

Mot denna bakgrund har en grupp kliniker och forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Ifakara Health Institute i Tanzania och London School of Hygiene & Tropical Medicine (LSHTM) utvecklat konceptet Essential Emergency and Critical Care (EECC), vilket betyder ungefär essentiell vård av kritisk sjukdom.

EECC-konceptet

EECC beskriver en rad behandlingar och åtgärder som bör kunna implementeras på alla sorters sjukhusavdelningar runt om i världen. Det är enkla livräddande åtgärder med låg kostnad som en grupp på fler än 250 kliniska experter från nästan 60 länder kommit fram till har särskilt stor betydelse för att undvika dödsfall för kritiskt sjuka patienter.

I studien fick expertpanelen, som bestod av olika medicinska specialister från hög-, medel- och låginkomstländer, gradera en rad föreslagna behandlingar och åtgärder från WHO och diverse medicinska specialiteter. Efter tre vändor hade experterna nått mer än 90 procent samstämmighet kring 40 kliniska behandlingar och åtgärder och 67 beredskapskrav för att kunna genomföra åtgärderna på ett sjukhus. Utöver detta enades gruppen om ytterligare sju åtgärder och nio beredskapskrav för covid-19.

Stöd för vårdpersonal och beslutsfattare

Carl Otto Schell
Carl Otto Schell, foto: Stina Schell.

– EECC-paketet är ett stöd för vårdpersonal och beslutsfattare, en verktygslåda av enkla, effektiva åtgärder med låg kostnad som alla sjukhus världen över bör kunna erbjuda. Syftet är att stödja kloka prioriteringar, och hjälpa sjukvården att genomdriva dessa, i vissa fall små, förändringar så att många fler kritiskt sjuka patienter kan överleva, säger studiens huvudförfattare Carl Otto Schell, doktorand vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet och överläkare vid Nyköpings Lasarett.

Exempel på behandlingar och åtgärder i EECC är:

* Regelbunden bedömning av vitalparametrar, såsom puls, syremättnad och blodtryck för att identifiera kritisk sjukdom.
* Behandling av patienter med andningssvikt, cirkulationssvikt eller sänkt medvetande med enkla åtgärder som optimal kroppsposition, syrgas och dropp.
* Allmänna processer som syftar till att möjliggöra ett säkert och fungerande arbetsflöde, till exempel kommunikation och isolering av patienter med smittsamma sjukdomar.
* Krav på utrustning, förbrukningsvaror, mediciner, utbildning, infrastruktur med mera som varje sjukhus behöver för att kunna identifiera och vårda kritiskt sjuka patienter.
* Särskilda åtgärder vid behandling av kritiskt sjuka covid-19-patienter, inklusive extra monitorering av syremättnad och användning av läkemedel som blodförtunnade och kortison.

Livräddande insatser

Tim Baker
Tim Baker, foto: Ulrika Baker.

– Covid-19-pandemin har satt fokus på vård av kritiskt sjuka patienter. Om alla sjukhus runt om i världen kunde tillhandahålla EECC till alla sina kritiskt sjuka patienter så skulle vi kunna rädda många liv, både under pandemin och efteråt, säger Tim Baker, docent vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, Ifakara Health Institute och LSHTM.

Forskarna har skapat en webbsida, The EECC Network, som består av ett nätverk av läkare, forskare, beslutsfattare och medlemmar av allmänheten som vill förbättra vården för kritiskt sjuka patienter över hela världen.

Studien har finansierats med hjälp av anslag från Wellcome Trust och från Centrum för klinisk forskning Sörmland, Uppsala universitet. Några av studieförfattarna har rapporterat intressekonflikter utanför det aktuella arbetet, inklusive personliga ersättningar och styrelseuppdrag. Se den vetenskapliga artikeln för mer information.

Publikation

Essential Emergency and Critical Care – a consensus among global clinical experts.” Carl Otto Schell, Karima Khalid, Alexandra Wharton-Smith, Jacquie Narotso Oliwa, Hendry Robert Sawe, Nobhojit Roy, Alex Sanga, John C. Marshall, Jamie Rylance, Claudia Hanson, Raphael Kazidule Kayambankadzanja, Lee A. Wallis, Maria Jirwe, Tim Baker, and the EECC Collaborators, BMJ Global Health, online 21 september, 2021, doi: 10.1136/bmjgh-2021-006585

Tags

Akutsjukvård Allmänmedicin Covid-19 Folkhälsovetenskap Medical management (sv) Vårdvetenskap
Anna Molin 2021-09-21

Event type
Föreläsningar och seminarier
Stockholm Public Health Lectures: From policy to evidence – catching up with the rapid implementation of COVID-19 response measures

2021-10-20 16:00 - 17:30 Add to iCal
Online
Location
Online via Zoom
Lead

Institutionen för global folkhälsa, i samarbete med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, bjuder in till det kommande tillfället i föreläsningsserien Stockholm Public Health Lectures. Temat för föreläsningen är bevis på COVID-19-åtgärder.

Content
Kollage av tre bilder. Första bilden: En vy av Sthlm, den andra en folksamling, den tredje en föreläsningssal.
Foto: Lasse Skog och iStock.

Föreläsningen tar upp utmaningar i samband med den snabba utvecklingen av riktlinjer för att möta nya globala folkhälsokatastrofer. Sammanställningen av evidens och utvecklingen av rekommendationer kring internationellt resande, relaterat till restriktioner i samband med COVID-19, kommer att användas som exempel. Vi hoppas att detta kan ge oss generell kunskap för att förbereda beslutsfattare, folkhälsoarbetare och forskare för kommande hälsokatastrofer.

Föreläsningar

  • International travel-related COVID-19 control measures: exploring the process and challenges associated with rapidly producing evidence to inform policy (Jacob Burns, Ludwig-Maximilians-Universität München, Tyskland).
  • Processes and challenges when developing Emergency interim guidelines or Rapid advice guidelines on public health emergencies – examples from WHO´s COVID-19 response (Lisa Askie, professor, Science Division, World Health Organization, Schweiz).

Paneldeltagare: Jacob Burns, Lisa Askie, Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten och Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska Institutet.
Moderator: Knut Lönnroth, professor, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.

Anmälan

Anmäl dig för att delta i webbinariet den 20 oktober. Möteslänken för att ansluta till Zoom-webbinariet skickas ut till anmälda deltagare.

Om Stockholm Public Health Lectures

Föreläsningsserien fokuserar på aktuella frågor inom folkhälsoområdet samt frågor som rör planering av hälso- och sjukvården. Tillfällena hålls på engelska, är kostnadsfria och riktar sig till en bred publik. Stockholm Public Health Lectures hålls två gånger per termin.

Kontakt

Publicerad: 2021-07-14 10:30 | Uppdaterad: 2021-07-14 11:14

Jägar-samlar-grupper identifierar sjuka européer utan svårighet

Porträtteten är kompositbilder av samma försökspersoner som blivit injicerad med placebo (vänster) eller med en bakteriekomponent från E. Coli (höger). Bilderna är tagna två timmar efter injektion.
Porträttet är kompositbilder av samma försökspersoner som blivit injicerad med placebo (vänster) eller med en bakteriekomponent från E. Coli (höger). Illustration: Artin Arshamian.

Den evolutionära förmågan att identifiera sjuka individer är viktig för att minska smittspridning och på så sätt öka chanserna att överleva. De flesta djur klarar det, men det har länge diskuterats om människan har detta beteendeimmunförsvar. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att jägar-samlar-grupper med stor säkerhet identifierar sjuka från Västeuropa. Studien har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Artin Arshamian. Foto: Bildmakarna.

– Vi har testat om människor har en förmåga att kunna identifiera sjukdom hos en person från en annan grupp som man har få eller inga erfarenheter av, under de första timmarna efter insjuknande. Det har vi gjort genom att på ett unikt sätt kombinera experimentella metoder med fältstudier, säger Artin Arshamian, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Det är känt sedan tidigare att däggdjur kan identifiera sjuka individer från sin egen art och på sätt undvika risken att själva smittas. Den förmågan är ett viktigt resultat av evolutionen.

Det har länge varit okänt om även människan har ett liknande beteendeimmunförsvar, och då i första hand när det gäller grupper från andra kulturer än den man själv tillhör (så kallade utgrupper).

Nu har ett stort internationellt forskarteam från Karolinska Institutet, University of York, National Autonomous University of Mexico, University College London, The University of Melbourne, samt Lunds och Stockholms universitet testat om förmågan att känna igen en sjuk person är en universell mänsklig egenskap.

Från regnskog till Mexico City

En grupp svenska försökspersoner injicerades med en bakteriekomponent eller placebo. Efter två timmar fotograferades deltagarnas ansikten. I nästa steg fick andra försökspersoner från Sverige, och med hjälp av ett nätverk av fältlingvister och antropologer, fem andra grupper världen över försöka identifiera vilka av dessa ansikten som var friska och vilka som var sjuka.

Sammantaget hade dessa deltagare olika exponering för människor från Sverige, från ständig exponering till ingen exponering överhuvudtaget.

Tre av dessa grupper tillhör små jägar-samlar-grupper från Thailand, Malaysia och Mexiko som lever i regnskogen, samt öknen utan tillgång till tv och internet. Vid sidan av dessa jägar-samlar-grupper testades också personer från två storstäder utanför Europa. En grupp kom från en medelstor stad i Thailand och en annan från metropolen Mexiko City.

Samtliga grupper kunde i mycket hög utsträckning känna igen en sjuk person, men resultaten var delvis överraskande.

– Vi trodde förvisso att samtliga grupper skulle kunna identifiera en sjuk person, men antog också att grupper med större exponering skulle ha ett övertag mot grupper som hade låg eller ingen erfarenhet av sjuka svenskar. Men det stämde inte alls och gruppen svenska försökspersoner var inte bättre än alla de andra trots att de under hela sina liv har exponerats för både friska och sjuka svenska ansikten. Som exempel var thailändarna till och med lite bättre på det här, säger Artin Arshamian.

– Det är kanske en extra viktig förmåga i ljuset av pandemin som påmint oss om hur en dödlig sjukdom snabbt kan spridas över hela världen, tillägger han.

Omvärdera teori om utgrupper

Sedan tidigare vet man att västerlänningar anser att blek läpp- och ansiktsfärg, samt hängande mungipor och ögonlock är tecken på sjukdom, men det är osäkert om alla grupper använder sig av dessa ledtrådar.  

Resultatet verkar också motbevisa en teori om hur en grupp bedömer en utgrupp.

– En teori om utvecklingen av ett beteendeimmunförsvar menar att evolutionen har lett till att vi tar det säkra före det osäkra för att avgöra om en främling är frisk eller sjuk, och därmed hellre fäller än friar.  Vi visar att det inte stämmer och att jägar-samlar-grupper utan någon erfarenhet av västerlänningar kan vara helt objektiva i sina bedömningar.

Nu arbetar forskarna med parallella projekt, bland dem att undersöka om sjuka och friska kan identifieras på sättet de rör sig.

– Generellt så vet vi fortfarande mycket lite om hur jägar-samlar-grupper beter sig och våra antaganden om många olika psykologiska beteenden är nästan uteslutande baserade på hur västerlänningar beter sig. Men vår studie visar att det är nödvändigt att direkt studera dessa grupper för att bättre förstå mänskligt beteende.    

Forskningen finansierades av Netherlands Organization for Scientific Research (NWO), Ammodo KNAW Award, Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Swedish Foundation for Humanities and Social Sciences, och Stockholm Stress Center. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

“Human sickness detection is not dependent on cultural experience”, Artin Arshamian, Tina Sundelin, Ewelina Wnuk, Carolyn O'Meara, Niclas Burenhult, Gabriela Garrido Rodriguez, Mats Lekander, Mats J. Olsson, Julie Lasselin, John Axelsson, Asifa Majid. Proceedings of the Royal Society B, 14 juli 2021, doi: 10.1098/rspb.2021.0922.

Subscribe to Folkhälsovetenskap