Event type
Föreläsningar och seminarier
Webbinarium: "What analgesic dose should I use and why?"

2021-11-26 13:00 - 14:00 Add to iCal
Online
Lead

Utbildning i försöksdjursvetenskap är obligatoriskt för dig arbetar eller forskar med djurförsök på KI. Komparativ medicin erbjuder utbildning på olika nivå och CPD-seminarier (continuing professional development) är ett sätt att upprätthålla din kompetens i försöksdjursvetenskap.

Content

"What analgesic dose should I use and why?"

Föreläsare

Paul A. Flecknell, MA, VetMB, PhD, DECLAM, DLAS, DECVA, (Hon) DACLAM, FRSB, (Hon) FIAT, (Hon) FRCVS, Emeritus Professor, Newcastle University, and lead consultant at Flaire, U.K. 

Mer information och registrering

Se engelska sidan för eventet.

Event type
Föreläsningar och seminarier
Webbinarium: "Mouse immunity: options and opportunities in translational research"

2021-10-22 15:00 - 16:00 Add to iCal
Online
Lead

Utbildning i försöksdjursvetenskap är obligatoriskt för dig arbetar eller forskar med djurförsök på KI. Komparativ medicin erbjuder utbildning på olika nivå och CPD-seminarier (continuing professional development) är ett sätt att upprätthålla din kompetens i försöksdjursvetenskap.

Content

"Mouse immunity: options and opportunities in translational research"

Föreläsare

Cory Brayton, DVM, Diplomate ACLAM, Diplomate ACVP, is an associate professor of molecular and comparative pathobiology, and she serves as the Director of the Phenotyping Core at the Johns Hopkins University School of Medicine, BaltImore, MD, U.S. 

Publicerad: 2021-10-06 17:00 | Uppdaterad: 2021-10-07 11:03

Små bubblor kan bli framtida behandling mot inflammation

(Fr v) Oscar Wiklander, Joel Nordin, Samir EL Andaloussi och Dhanu Gupta.
(Fr v) Oscar Wiklander, Joel Nordin, Samir EL Andaloussi och Dhanu Gupta. Foto: Stefan Zimmerman.

Det finns stora förhoppningar om att små vätskeblåsor som utsöndras av våra celler, så kallade extracellulära vesiklar, kan användas för att leverera läkemedel i kroppen. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa nanobubblor kan transportera proteinläkemedel som dämpar inflammation vid olika inflammatoriska sjukdomar. Tekniken som presenteras i Nature Biomedical Engineering visar goda resultat i djurmodeller.

Extracellulära vesiklar (EVs) är viktiga för kommunikationen mellan kroppens celler som bärare av biologiska signaler. De är nanometerstora membranklädda vätskeblåsor som utsöndras av kroppens celler och kan leverera fettsyror, proteiner och genetiskt material till olika vävnader.

De små membranbubblorna återfinns naturligt i kroppsvätskor, har förmågan att ta sig förbi biologiska barriärer som blod-hjärnbarriären, och kan användas som naturliga bärare av terapeutiska substanser. Dessa fynd har lett till att EVs har genererat ett växande intresse som potentiella framtida läkemedel.

MS och IBD

Nu har forskare vid Karolinska Institutet använt sig av biomolekylära tekniker för att förse bubblornas membran (yta) med terapeutiska proteiner, närmare bestämt receptorer som binder till de inflammatoriska ämnena TNF-α och interleukin-6 (IL-6).

TNF-α och IL-6 bildas i kroppen vid inflammatoriska tillstånd som multipel skleros (MS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), och har en nyckelroll vid inflammation och efterföljande vävnadsskada. Denna kunskap har resulterat i utvecklingen av biologiska läkemedel som dämpar det inflammatoriska påslaget genom att hämma TNF-α och IL-6.

Starkast inflammationsdämpande effekt

I den aktuella studien har forskarna i stället försökt hämma de inflammatoriska ämnena med hjälp av terapeutiska EVs som på sin yta uttrycker de receptorer som binder till IL-6 och TNF-α.

– Vi använde olika sätt att optimera uttrycket av receptorer och testade de olika varianterna av EVs i inflammatoriska cellmodeller för att identifiera vilken strategi som gav starkast inflammationsdämpande effekt, säger Dhanu Gupta, doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, som tillsammans med Oscar Wiklander vid samma institution är delad försteförfattare till studien.

Därefter undersökte forskarna effekterna av terapeutiska EVs i tre relevanta inflammatoriska djurmodeller för sepsis (blodförgiftning), MS och IBD.

Minskning av neurologiska symptom

I djurmodellen för sepsis gav behandling en signifikant förbättrad överlevnad, vilket tyder på en framgångsrik dämpning av det inflammatoriska svaret.

I MS-modellen fann forskarna också en signifikant minskning av de neurologiska symptomen som ses vid MS-skov. Behandling med EVs som uttryckte båda receptorerna visade också en signifikant ökning av överlevnaden hos möss i modellen för IBD.

– Fynden är ett stort steg i rätt riktning och visar att extracellulära vesiklar kan vara en lovande behandling vid inflammation, men tekniken har även stor potential att appliceras på många andra sjukdomar, säger Samir EL Andaloussi, forskargruppsledare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, som tillsammans med Joel Nordin vid samma institution är delad sisteförfattare till studien.

Studien finansierades av Stiftelsen för Strategisk Forskning och Forskningsrådet. Matthew Wood, Samir EL Andaloussi, Dhanu Gupta, André Görgens, Joel Nordin, Oscar Wiklander, Per Lundin, Antonin de Fougerolles och Justin Hean har olika engagemang i och åtaganden för Evox Therapeutics. Det finns inga andra rapporterade intressekonflikter.

Publikation 

”Amelioration of systemic inflammation via the display of two different decoy protein receptors on extracellular vesicles”, Dhanu Gupta, Oscar P.B Wiklander, André Görgens, Mariana Conceição, Giulia Corso, Xiuming Liang, Yiqi Seow, Sriram Balusu, Ulrika Feldin, Beklem Bostancioglu, Rim Jawad, Doste R Mamand, Yi Xin Fiona Lee, Justin Hean, Imre Mäger, Thomas C. Roberts, Manuela Gustafsson, Dara K Mohammad, Helena Sork, Alexandra Backlund, Per Lundin, Antonin de Fougerolles, C.I. Edvard Smith, Matthew J.A. Wood, Roosmarijn E. Vandenbroucke, Joel Z. Nordin, Samir EL Andaloussi. Nature Biomedical Engineering, online 6 oktober 2021, doi: 10.1038/s41551-021-00792-z.

Event type
Föreläsningar och seminarier
Webbinarium: "Sex bias in preclinical research, why it exists and how to drive change"

2021-11-12 13:00 - 14:00 Add to iCal
Online
Lead

Utbildning i försöksdjursvetenskap är obligatoriskt för dig arbetar eller forskar med djurförsök på KI. Komparativ medicin erbjuder utbildning på olika nivå och CPD-seminarier (continuing professional development) är ett sätt att upprätthålla din kompetens i försöksdjursvetenskap.

Content

"Sex bias in preclinical research, why it exists and how to drive change"

Föreläsare

Natasha Karp is an Associate Director within AstraZeneca leading the UK team of preclinical statisticians. 

Mer information och registrering

Se engelska sidan för eventet.

Event type
Föreläsningar och seminarier
Webbinarium: Social media and animal research: engaging, not just educating

2021-10-07 13:00 - 14:00 Add to iCal
Online
Lead

Utbildning i försöksdjursvetenskap är obligatoriskt för dig arbetar eller forskar med djurförsök på KI. Komparativ medicin erbjuder utbildning på olika nivå och CPD-seminarier (continuing professional development) är ett sätt att upprätthålla din kompetens i försöksdjursvetenskap.

Content

"Social media and animal research: engaging, not just educating"

Föreläsare

Wendy Jarrett, Chief Executive, Understanding Animal Research, London, U.K.

Mer information och registrering

Se engelska sidan för eventet.

Event type
Föreläsningar och seminarier
Webbinarium: Animals, experiments and designs in pre-clinical science: traps, tips and solutions

2021-10-01 13:00 - 14:00 Add to iCal
Online
Lead

Utbildning i försöksdjursvetenskap är obligatoriskt för dig arbetar eller forskar med djurförsök på KI. Komparativ medicin erbjuder utbildning på olika nivå och CPD-seminarier (continuing professional development) är ett sätt att upprätthålla din kompetens i försöksdjursvetenskap.

Content

"Animals, experiments and designs in pre-clinical science: traps, tips and solutions"

Föreläsare

Manuel Berdoy, MPhil DPhil PGDipLATHE, Biomedical Services, Oxford University, U.K.

Mer information och registrering

Se engelska sidan för eventet.

Publicerad: 2021-09-03 15:01 | Uppdaterad: 2021-09-03 15:03

Djurrättsalliansen manifesterar på campus Solna

Djurrättsalliansen har just nu en kampanj för att ”pensionera” fem apor som ingår i forskning på KI. Kampanjen består av uppmaningar på sociala medier och utdelning av flygblad vid campus i Solna. KI använder apor i medicinsk forskning när andra alternativ saknas, bland annat i utveckling av vaccin.

Djurrättsalliansens kampanj ”Stoppa primatförsöken” handlar om fem krabbmakaker som funnits på KI sedan 2009. 

Under första veckan i september delar Djurrättsalliansen ut flygblad till medarbetare och studenter utanför KI:s campus i Solna. Fredag 3 september planerar de en manifestation utanför Astrid Fagraeus laboratorium (KM-F) i Solna.

Forskning med apor på KI

KI har under många år använt apor i den medicinska forskningen. De används när inga andra alternativ är möjliga och rör bland annat svåra infektionssjukdomar. Ett aktuellt exempel är forskning kring läkemedel och vaccin mot covid-19.

Användningen av djur i vetenskaplig forskning är strikt reglerat. Regleringen styrs av svenska lagar och EU-lagar om djurskydd. För att till exempel få utföra djurförsök i Sverige måste man ansöka om tillstånd hos en regional djurförsöksetisk nämnd som gör en etisk prövning där man väger påverkan på djuren mot allmännyttan av forskningen.

Makaker, KM-F, KI. Foto: KM/KI.

Apornas miljö

Aporna på KI vistas i stora utrymmen inredda för deras naturliga beteendebehov och möjlighet att umgås socialt i grupp. Det är obligatoriskt med grundutbildning i försöksdjursvetenskap för alla forskare och medarbetare som arbetar med djur och djurförsök, och vidare utbildning beroende på roll.

Ett viktigt arbete pågår för att kunna minska antalet djur i medicinsk forskning, förbättra teknikerna och ersätta djurförsök med andra metoder.

Frågor djurförsök

Om du som medarbetare har frågor om aporna kan du vända dig till registrator@km.ki.se.

Publicerad: 2021-08-24 09:06 | Uppdaterad: 2021-08-24 11:59

Ny teknik för att manipulera genuttryck och studera genetiska sjukdomar

Emma Andersson, forskare på institutionen för cell- och molekylärbiologi, tillsammans med doktorand Katrin Mangold, har nyligen publicerat en artikel i Cell Reports Methods där de visar hur de utvecklat en ny teknik för att minska användningen av möss samt få snabbare resultat.

Forskare i vit rock tittar i ett microskop.
Katrin Mangold och Emma Andersson i labbet. Foto: Simona Hankeova

För att förstå hur våra gener styr hur vi utvecklas från ett befruktat ägg till en fullt fungerande människa krävs experiment där vi "tar bort" eller "lägger till" delar av generna (bitar av DNA) för att se vad de behövs för, eller vad de kan göra. Ofta använder forskare möss för att förstå hur gener kontrollerar utveckling och sjukdom hos däggdjur, men att ta bort och lägga till gener i musmodeller har tidigare varit långsamt (månader till år), vilket tyvärr också kan leda till produktion av möss som inte kan användas. För att lösa detta problem utvecklade Emma Andersson och hennes forskargrupp på institutionen för cell- och molekylärbiologi en metod för att snabbt ta bort eller lägga till gener hos möss (dagar/veckor), fokuserade på hjärnan och ryggmärgen.

-Vi visade att metoden var mycket effektiv och kunde användas för att förstå funktionerna hos gener som är associerade med mänsklig sjukdom. Med den här nya tekniken blir det snabbare och lättare att studera gener hos möss, så att vi kan testa hur olika gener (upptäckta att de är muterade hos olika patienter) faktiskt styr hälsa och sjukdom berättar Emma.

Tekniken kan också användas för att systematiskt och snabbt testa många olika gener (screening), eller till härstamning - förstå vad varje stamcell i nervsystemet kan ge upphov till, genom att märka dessa och följa cellerna över tid.

Tekniken liknar begreppsmässigt mycket fostervattensprov som görs på gravida kvinnor för att testa för genetisk sjukdom hos det ofödda barnet.

Man injicerar ett DNA-modifierande virus i fostervattnet hos sövda gravida möss, som sedan kan modifiera cellerna i kontakt med fostervattnet. Man rör inte själva embryona och honmössen vaknar efter några minuter och springer runt och sköter sig normalt.

Forskare i skyddsrock i labbet.
Katrin Mangold using NEPTUNE in the lab. Foto: Emma Andersson

Emma och hennes forskargrupp döpte tekniken till ”NEPTUNE ”för” NEural Plate Targeting with in Utero Nano-injEction”, delvis som en hänvisning till Neptunus 'gud för vatten' (och livgivande fostervatten) och delvis som en referens till den blåa planeten i vårt solsystem. Eftersom livmodern hos gravida möss (som kan bära upp till 20 embryon under en graviditet) kan ses som en serie pärlor (embryon) på en sträng (längs livmodern), vilket också får oss att tänka på planeter i solsystemet. Alla världars potential i embryon och för att det var ett enkelt namn att komma ihåg.

-Vi kan nu använda NEPTUNE för att besvara många olösta frågor inom utvecklingsneurovetenskap. Vi utvecklar också tekniken för att kunna manipulera andra organsystem under utvecklingen. Detta kan minska användningen av möss inom life science med över 90-95%. Vi har etablerat en core facilitet så att andra har enkel tillgång till tekniken (INFINIGENE), och hoppas att vi på så sätt kan bidra till att minska antalet djur som används inom forskning. Sammantaget planerar vi att använda denna spännande teknik för att förstå hur stamceller utvecklas i embryon, vilka gener som är viktigast i specifika stadier, och varför vissa gener är associerade med genetiska störningar, särskilt hos barn.

Illustrationer av planeter i solsytemet med ett embryo i Neptunus.
Cell Reports Methods omslaget nr 4, 2021. Illustration av Mattias Karlén, koncept Emma Andersson. Foto: Illustration: Mattias Karlén.

Publication

Highly efficient manipulation of nervous system gene expression with NEPTUNE
Mangold K, Mašek J,  He J, Lendahl U, Fuchs E, Andersson ER
Cell Reports Methods Volume 1, Issue 4, 23 August 2021, 100043

 

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Webbinarium: A review of intraperitoneal injection of sodium pentobarbital as euthanasia method in laboratory rodents

2021-09-24 15:00 - 16:00 Add to iCal
Online
Lead

Utbildning i försöksdjursvetenskap är obligatoriskt för dig arbetar eller forskar med djurförsök på KI. Komparativ medicin erbjuder utbildning på olika nivå och CPD-seminarier (continuing professional development) är ett sätt att upprätthålla din kompetens i försöksdjursvetenskap.

Content

"A review of intraperitoneal injection of sodium pentobarbital as euthanasia method in laboratory rodents"

Föreläsare

Daniel S. Pang, Assoc. Prof., BVSc MSc PhD, Faculty of Veterinary Medicine, University of Calgary, Canada.

Mer information och registrering

Se engelska sidan för eventet.

Publicerad: 2021-07-01 18:00 | Uppdaterad: 2021-07-01 18:17

Autoantikroppar möjlig bidragande orsak till fibromyalgi

Illustration: Getty Images
Illustration: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med ett brittiskt forskarlag identifierat en möjlig bidragande orsak till den svårbehandlade smärtsjukdomen fibromyalgi. I en studie på möss och mänsklig vävnad fann forskarna att fibromyalgipatienternas antikroppar spelade en viktig roll för utvecklingen av sjukdomssymtom. Resultaten, som publicerats i tidskriften Journal of Clinical Investigation, kan bana väg för utveckling av nya behandlingsstrategier.

Camilla Svensson
Camilla Svensson. Foto: Ulf Sirborn

– Vår studie tyder på att det finns en autoimmun komponent i sjukdomsbilden hos patienter med fibromyalgi, och att dessa patienters antikroppar binder till celler som är en del av det perifera nervsystemet. Det är en viktig upptäckt som utmanar den traditionella bilden av fibromyalgi som en sjukdom enbart i det centrala nervsystemet, säger Camilla Svensson, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet och en av studiens korresponderande författare.

Fibromyalgi drabbar uppskattningsvis 2–4 procent av den svenska befolkning, varav den överväldigande majoriteten är kvinnor. Tillståndet kännetecknas av långvarig

ömhet och värk i stora delar av kroppen, kronisk trötthet, sömnproblem och ökad smärtkänslighet. Personer med fibromyalgi får ofta ont av sådant som inte upplevs som smärtsamt av andra, och kan även ha en ökad känslighet för kyla.

Fungerande medicinsk behandling saknas

Trots att syndromet studerats sedan början på 1900-talet saknas det idag effektiv medicinsk behandling för flertalet patienter med fibromyalgi och det är inte ovanligt att de drabbade möts av okunskap och misstro från omgivningen, inklusive från hälso- och sjukvården.

Orsaken till varför sjukdomen uppstår är till stor del okänd. Tidigare studier har visat att förändringar i hur smärtsignaler bearbetas i det centrala nervsystemet är involverade, samt att personer med fibromyalgi har förhöjda värden av vissa inflammatoriska ämnen i framförallt ryggmärgsvätskan. Forskare har även visat att drygt hälften av de som drabbas har ökad aktivitet i de tunna smärtnerverna och färre nervfibrer i huden.

I den här studien ville forskarna undersöka om kroppens immunförsvar kan vara en bidragande orsak till sjukdomssymptomen. Sjukdomen är nämligen vanligare hos personer med autoimmuna sjukdomar, dvs sjukdomar där kroppens immunceller bildar autoantikroppar mot kroppsegna ämnen.

Möss blev känsligare

Forskarna isolerade antikroppar från patienter med fibromyalgi och friska kontrollpersoner och injicerade dessa i möss. Därefter testades mössens känslighet genom att undersöka vilket lägsta tryck och temperatur mot tassen som resulterade i att musen flyttade sig eller drog undan tassen. Forskarna fann att möss med fibromyalgiantikroppar blev känsligare än möss som fått antikroppar från friska personer. De rörde sig även mindre än de andra mössen, fick en försämrad muskelstyrka i tassarna och ett minskat antal nervfibrer i huden.

I studier på mänsklig vävnad och odlade celler identifierade forskarna även vilka celler som autoantikropparna med stor sannolikhet verkar genom. De upptäckte att fibromyalgiantikropparna band till satellitgliaceller, en typ av cell som omsluter smärtnervernas cellkroppar, i de delar av det perifera nervsystemet som kallas dorsalrotsganglier (känselnervknutor vid ryggradens kotpelare). Antikropparna från fibromyalgipatienterna ökade aktiviteten i dessa satellitgliaceller i möss, jämfört med antikroppar från friska kontrollindivider, och band även till dessa celler i dorsalrotsganglier från människa.

Kan leda till nya behandlingar

– Våra resultat öppnar för möjligheten att identifiera individer med fibromyalgi som har ’problemantikroppar’ och undersöka om redan godkända läkemedel som minskar antikroppsproduktion kan dämpa fibromyalgisymtom, säger Camilla Svensson.

Studien genomfördes i samarbete med forskare från King’s College London och University of Liverpool i Storbritannien och inkluderade antikroppar från patienter med fibromyalgi från både Sverige och England.

Forskningen har finansierats med hjälp av Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse, en donation från familjen Lundblad till klinisk smärtforskning vid Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet, Region Stockholm, Europeiska unionen, International Association for the Study of Pain (IASP), Canadian Institutes of Health Research, Konung Gustaf V:s 80-årsfond, Medical Research Council i Storbritannien, Versus Arthritis, Pain Relief Foundation och Eli Lilly & Co. En av studieförfattarna, David Andersson, har rapporterat en intressekonflikt i form av finansiellt stöd från företaget Eli Lilly. Inga andra intressekonflikter har rapporterats.

Publikation

“Passive transfer of fibromyalgia symptoms from patients to mice,” *Andreas Goebel, *Emerson Krock, Clive Gentry, Mathilde R. Israel, Alexandra Jurczak, Carlos Morado Urbina, Katalin Sandor,Nisha Vastani, Margot Maurer, Ulku Cuhadar, Serena Sensi, Yuki Nomura, Joana Menezes, Azar Baharpoor, Louisa Brieskorn, Angelica Sandström, Jeanette Tour, Diana Kadetoff, Lisbet Haglund, Eva Kosek, Stuart Bevan, *Camilla I. Svensson och *David A. Andersson, Journal of Clinical Investigation, online 1 juli, 2021, doi: 10.1172/JCI144201 (*delar första respektive sista författarskap)

Tags

Autoimmuna sjukdomar Djurförsök Immunologi Smärtforskning
KI Kommunikati… 2021-07-01
Subscribe to Djurförsök