Event type
Föreläsningar och seminarier
Webbinarium: "Translational potential of rats in research"

2021-12-10 15:00 - 16:00 Add to iCal
Online
Lead

Utbildning i försöksdjursvetenskap är obligatoriskt för dig som arbetar eller forskar med djurförsök på KI. Komparativ medicin erbjuder utbildning på olika nivå och CPD-seminarier (continuing professional development) är ett sätt att upprätthålla din kompetens i försöksdjursvetenskap.

Content

"Translational potential of rats in research"

Föreläsare

Sara Hashway, DVM, Diplomate ACLAM, Office of Animal Resources (OAR) and Attending Veterinarian, University of Colorado Boulder, U.S. 

Mer information och registrering

Se engelska sidan för eventet.

Publicerad: 2021-11-09 11:00 | Uppdaterad: 2021-11-23 10:04

Brist på viktig molekyl i röda blodkroppar orsakar kärlskador vid typ 2-diabetes

röda blodkroppar
Illustration av röda blodkroppar, Pixabay.

Förändrad funktion av de röda blodkropparna leder till skador på blodkärlen vid typ 2-diabetes. Resultat från en ny studie i celler från patienter med typ 2-diabetes och i möss visar att denna effekt orsakas av brist på en viktig molekyl i de röda blodkropparna. Studien av forskare vid Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften Diabetes.

Det är känt att patienter med typ 2-diabetes löper betydande risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Dessa orsakas av skador på blodkärl i flera organ vilket leder till bland annat hjärtinfarkt, stroke, njurskador och ögonskador. De underliggande mekanismerna bakom hjärt-kärlskador vid typ 2-diabetes är dock till stora delar okända och det saknas behandling som förhindrar att sådana skador uppstår.

De senaste årens forskning har visat att de röda blodkropparna, vars viktigaste uppgift är att transportera syre till kroppens olika organ, förändras vid typ 2-diabetes och kan bidra till de kärlskador som uppstår som komplikationer vid typ 2-diabetes. Forskare vid Karolinska Institutet har i celler från patienter med typ 2-diabetes och i möss studerat vilka förändringar i de röda blodkropparna som kan förklara de skadliga effekterna vid typ 2-diabetes.

Minskade nivåer microRNA-210

Forskarna fann att nivåerna av molekylen microRNA-210 var kraftigt minskade i röda blodkroppar från 36 patienter med typ 2-diabetes jämfört med röda blodkroppar från 32 friska individer. MicroRNA tillhör en grupp molekyler som har en reglerande effekt på cellernas funktion. Minskningen av microRNA-210 ledde till ökad bildning av fria syreradikaler i blodkärlsväggen och skada på de celler som täcker blodkärlens insida, så kallade endotelceller. I laboratorieförsök ökades mängden microRNA-210 i de röda blodkropparna vilket förhindrade uppkomsten av skador på blodkärlen.

Zhichao Zhou och John Pernow
Från vänster, Zhichao Zhou och John Pernow vid KI. Privata foton.

– Resultaten visar på en tidigare okänd orsak bakom kärlskador vid typ 2-diabetes. Vi hoppas att fynden ska bana väg för nya behandlingar som syftar till att återställa mängden microRNA-210 i de röda blodkropparna och därigenom minska risken för kärlkomplikationer vid diabetes, säger studiens korresponderande författare Zhichao Zhou, forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, som genomförde studien med bland annat Professor John Pernow vid samma institution.

Forskningen finansierades av Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Region Stockholm, Karolinska Institutets Fonder, Diabetes Wellness Research Foundation, EFSD/Sanofi European Diabetes Research Programme in Macrovascular Complications, Loo och Hans Ostermans Stiftelse, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, Stiftelsen Lars Hiertas Minne, von Kantzows Stiftelse och Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse.

Publikation

Downregulation of erythrocyte miR-210 induces endothelial dysfunction in type 2 diabetes”, Zhichao Zhou, Aida Collado, Changyan Sun, Yahor Tratsiakovich, Ali Mahdi, Hanna Winter, Ekaterina Chernogubova, Till Seime, Sampath Narayanan, Tong Jiao, Hong Jin, Michael Alvarsson, Xiaowei Zheng, Jiangning Yang, MD, Ulf Hedin, Sergiu-Bogdan Catrina, Lars Maegdefessel, John Pernow, Diabetes, online 9 november, 2021 doi: 10.2337/db21-0093

Event type
Föreläsningar och seminarier
Webbinarium: "What analgesic dose should I use and why?"

2021-11-26 13:00 - 14:00 Add to iCal
Online
Lead

Utbildning i försöksdjursvetenskap är obligatoriskt för dig arbetar eller forskar med djurförsök på KI. Komparativ medicin erbjuder utbildning på olika nivå och CPD-seminarier (continuing professional development) är ett sätt att upprätthålla din kompetens i försöksdjursvetenskap.

Content

"What analgesic dose should I use and why?"

Föreläsare

Paul A. Flecknell, MA, VetMB, PhD, DECLAM, DLAS, DECVA, (Hon) DACLAM, FRSB, (Hon) FIAT, (Hon) FRCVS, Emeritus Professor, Newcastle University, and lead consultant at Flaire, U.K. 

Mer information och registrering

Se engelska sidan för eventet.

Event type
Föreläsningar och seminarier
Webbinarium: "Mouse immunity: options and opportunities in translational research"

2021-10-22 15:00 - 16:00 Add to iCal
Online
Lead

Utbildning i försöksdjursvetenskap är obligatoriskt för dig arbetar eller forskar med djurförsök på KI. Komparativ medicin erbjuder utbildning på olika nivå och CPD-seminarier (continuing professional development) är ett sätt att upprätthålla din kompetens i försöksdjursvetenskap.

Content

"Mouse immunity: options and opportunities in translational research"

Föreläsare

Cory Brayton, DVM, Diplomate ACLAM, Diplomate ACVP, is an associate professor of molecular and comparative pathobiology, and she serves as the Director of the Phenotyping Core at the Johns Hopkins University School of Medicine, BaltImore, MD, U.S. 

Publicerad: 2021-10-06 17:00 | Uppdaterad: 2021-10-07 11:03

Små bubblor kan bli framtida behandling mot inflammation

(Fr v) Oscar Wiklander, Joel Nordin, Samir EL Andaloussi och Dhanu Gupta.
(Fr v) Oscar Wiklander, Joel Nordin, Samir EL Andaloussi och Dhanu Gupta. Foto: Stefan Zimmerman.

Det finns stora förhoppningar om att små vätskeblåsor som utsöndras av våra celler, så kallade extracellulära vesiklar, kan användas för att leverera läkemedel i kroppen. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa nanobubblor kan transportera proteinläkemedel som dämpar inflammation vid olika inflammatoriska sjukdomar. Tekniken som presenteras i Nature Biomedical Engineering visar goda resultat i djurmodeller.

Extracellulära vesiklar (EVs) är viktiga för kommunikationen mellan kroppens celler som bärare av biologiska signaler. De är nanometerstora membranklädda vätskeblåsor som utsöndras av kroppens celler och kan leverera fettsyror, proteiner och genetiskt material till olika vävnader.

De små membranbubblorna återfinns naturligt i kroppsvätskor, har förmågan att ta sig förbi biologiska barriärer som blod-hjärnbarriären, och kan användas som naturliga bärare av terapeutiska substanser. Dessa fynd har lett till att EVs har genererat ett växande intresse som potentiella framtida läkemedel.

MS och IBD

Nu har forskare vid Karolinska Institutet använt sig av biomolekylära tekniker för att förse bubblornas membran (yta) med terapeutiska proteiner, närmare bestämt receptorer som binder till de inflammatoriska ämnena TNF-α och interleukin-6 (IL-6).

TNF-α och IL-6 bildas i kroppen vid inflammatoriska tillstånd som multipel skleros (MS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), och har en nyckelroll vid inflammation och efterföljande vävnadsskada. Denna kunskap har resulterat i utvecklingen av biologiska läkemedel som dämpar det inflammatoriska påslaget genom att hämma TNF-α och IL-6.

Starkast inflammationsdämpande effekt

I den aktuella studien har forskarna i stället försökt hämma de inflammatoriska ämnena med hjälp av terapeutiska EVs som på sin yta uttrycker de receptorer som binder till IL-6 och TNF-α.

– Vi använde olika sätt att optimera uttrycket av receptorer och testade de olika varianterna av EVs i inflammatoriska cellmodeller för att identifiera vilken strategi som gav starkast inflammationsdämpande effekt, säger Dhanu Gupta, doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, som tillsammans med Oscar Wiklander vid samma institution är delad försteförfattare till studien.

Därefter undersökte forskarna effekterna av terapeutiska EVs i tre relevanta inflammatoriska djurmodeller för sepsis (blodförgiftning), MS och IBD.

Minskning av neurologiska symptom

I djurmodellen för sepsis gav behandling en signifikant förbättrad överlevnad, vilket tyder på en framgångsrik dämpning av det inflammatoriska svaret.

I MS-modellen fann forskarna också en signifikant minskning av de neurologiska symptomen som ses vid MS-skov. Behandling med EVs som uttryckte båda receptorerna visade också en signifikant ökning av överlevnaden hos möss i modellen för IBD.

– Fynden är ett stort steg i rätt riktning och visar att extracellulära vesiklar kan vara en lovande behandling vid inflammation, men tekniken har även stor potential att appliceras på många andra sjukdomar, säger Samir EL Andaloussi, forskargruppsledare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, som tillsammans med Joel Nordin vid samma institution är delad sisteförfattare till studien.

Studien finansierades av Stiftelsen för Strategisk Forskning och Forskningsrådet. Matthew Wood, Samir EL Andaloussi, Dhanu Gupta, André Görgens, Joel Nordin, Oscar Wiklander, Per Lundin, Antonin de Fougerolles och Justin Hean har olika engagemang i och åtaganden för Evox Therapeutics. Det finns inga andra rapporterade intressekonflikter.

Publikation 

”Amelioration of systemic inflammation via the display of two different decoy protein receptors on extracellular vesicles”, Dhanu Gupta, Oscar P.B Wiklander, André Görgens, Mariana Conceição, Giulia Corso, Xiuming Liang, Yiqi Seow, Sriram Balusu, Ulrika Feldin, Beklem Bostancioglu, Rim Jawad, Doste R Mamand, Yi Xin Fiona Lee, Justin Hean, Imre Mäger, Thomas C. Roberts, Manuela Gustafsson, Dara K Mohammad, Helena Sork, Alexandra Backlund, Per Lundin, Antonin de Fougerolles, C.I. Edvard Smith, Matthew J.A. Wood, Roosmarijn E. Vandenbroucke, Joel Z. Nordin, Samir EL Andaloussi. Nature Biomedical Engineering, online 6 oktober 2021, doi: 10.1038/s41551-021-00792-z.

Event type
Föreläsningar och seminarier
Webbinarium: "Sex bias in preclinical research, why it exists and how to drive change"

2021-11-12 13:00 - 14:00 Add to iCal
Online
Lead

Utbildning i försöksdjursvetenskap är obligatoriskt för dig arbetar eller forskar med djurförsök på KI. Komparativ medicin erbjuder utbildning på olika nivå och CPD-seminarier (continuing professional development) är ett sätt att upprätthålla din kompetens i försöksdjursvetenskap.

Content

"Sex bias in preclinical research, why it exists and how to drive change"

Föreläsare

Natasha Karp is an Associate Director within AstraZeneca leading the UK team of preclinical statisticians. 

Mer information och registrering

Se engelska sidan för eventet.

Event type
Föreläsningar och seminarier
Webbinarium: Social media and animal research: engaging, not just educating

2021-10-07 13:00 - 14:00 Add to iCal
Online
Lead

Utbildning i försöksdjursvetenskap är obligatoriskt för dig arbetar eller forskar med djurförsök på KI. Komparativ medicin erbjuder utbildning på olika nivå och CPD-seminarier (continuing professional development) är ett sätt att upprätthålla din kompetens i försöksdjursvetenskap.

Content

"Social media and animal research: engaging, not just educating"

Föreläsare

Wendy Jarrett, Chief Executive, Understanding Animal Research, London, U.K.

Mer information och registrering

Se engelska sidan för eventet.

Event type
Föreläsningar och seminarier
Webbinarium: Animals, experiments and designs in pre-clinical science: traps, tips and solutions

2021-10-01 13:00 - 14:00 Add to iCal
Online
Lead

Utbildning i försöksdjursvetenskap är obligatoriskt för dig arbetar eller forskar med djurförsök på KI. Komparativ medicin erbjuder utbildning på olika nivå och CPD-seminarier (continuing professional development) är ett sätt att upprätthålla din kompetens i försöksdjursvetenskap.

Content

"Animals, experiments and designs in pre-clinical science: traps, tips and solutions"

Föreläsare

Manuel Berdoy, MPhil DPhil PGDipLATHE, Biomedical Services, Oxford University, U.K.

Mer information och registrering

Se engelska sidan för eventet.

Publicerad: 2021-09-03 15:01 | Uppdaterad: 2021-09-03 15:03

Djurrättsalliansen manifesterar på campus Solna

Djurrättsalliansen har just nu en kampanj för att ”pensionera” fem apor som ingår i forskning på KI. Kampanjen består av uppmaningar på sociala medier och utdelning av flygblad vid campus i Solna. KI använder apor i medicinsk forskning när andra alternativ saknas, bland annat i utveckling av vaccin.

Djurrättsalliansens kampanj ”Stoppa primatförsöken” handlar om fem krabbmakaker som funnits på KI sedan 2009. 

Under första veckan i september delar Djurrättsalliansen ut flygblad till medarbetare och studenter utanför KI:s campus i Solna. Fredag 3 september planerar de en manifestation utanför Astrid Fagraeus laboratorium (KM-F) i Solna.

Forskning med apor på KI

KI har under många år använt apor i den medicinska forskningen. De används när inga andra alternativ är möjliga och rör bland annat svåra infektionssjukdomar. Ett aktuellt exempel är forskning kring läkemedel och vaccin mot covid-19.

Användningen av djur i vetenskaplig forskning är strikt reglerat. Regleringen styrs av svenska lagar och EU-lagar om djurskydd. För att till exempel få utföra djurförsök i Sverige måste man ansöka om tillstånd hos en regional djurförsöksetisk nämnd som gör en etisk prövning där man väger påverkan på djuren mot allmännyttan av forskningen.

Makaker, KM-F, KI. Foto: KM/KI.

Apornas miljö

Aporna på KI vistas i stora utrymmen inredda för deras naturliga beteendebehov och möjlighet att umgås socialt i grupp. Det är obligatoriskt med grundutbildning i försöksdjursvetenskap för alla forskare och medarbetare som arbetar med djur och djurförsök, och vidare utbildning beroende på roll.

Ett viktigt arbete pågår för att kunna minska antalet djur i medicinsk forskning, förbättra teknikerna och ersätta djurförsök med andra metoder.

Frågor djurförsök

Om du som medarbetare har frågor om aporna kan du vända dig till registrator@km.ki.se.

Publicerad: 2021-08-24 09:06 | Uppdaterad: 2021-08-24 11:59

Ny teknik för att manipulera genuttryck och studera genetiska sjukdomar

Emma Andersson, forskare på institutionen för cell- och molekylärbiologi, tillsammans med doktorand Katrin Mangold, har nyligen publicerat en artikel i Cell Reports Methods där de visar hur de utvecklat en ny teknik för att minska användningen av möss samt få snabbare resultat.

Forskare i vit rock tittar i ett microskop.
Katrin Mangold och Emma Andersson i labbet. Foto: Simona Hankeova

För att förstå hur våra gener styr hur vi utvecklas från ett befruktat ägg till en fullt fungerande människa krävs experiment där vi "tar bort" eller "lägger till" delar av generna (bitar av DNA) för att se vad de behövs för, eller vad de kan göra. Ofta använder forskare möss för att förstå hur gener kontrollerar utveckling och sjukdom hos däggdjur, men att ta bort och lägga till gener i musmodeller har tidigare varit långsamt (månader till år), vilket tyvärr också kan leda till produktion av möss som inte kan användas. För att lösa detta problem utvecklade Emma Andersson och hennes forskargrupp på institutionen för cell- och molekylärbiologi en metod för att snabbt ta bort eller lägga till gener hos möss (dagar/veckor), fokuserade på hjärnan och ryggmärgen.

-Vi visade att metoden var mycket effektiv och kunde användas för att förstå funktionerna hos gener som är associerade med mänsklig sjukdom. Med den här nya tekniken blir det snabbare och lättare att studera gener hos möss, så att vi kan testa hur olika gener (upptäckta att de är muterade hos olika patienter) faktiskt styr hälsa och sjukdom berättar Emma.

Tekniken kan också användas för att systematiskt och snabbt testa många olika gener (screening), eller till härstamning - förstå vad varje stamcell i nervsystemet kan ge upphov till, genom att märka dessa och följa cellerna över tid.

Tekniken liknar begreppsmässigt mycket fostervattensprov som görs på gravida kvinnor för att testa för genetisk sjukdom hos det ofödda barnet.

Man injicerar ett DNA-modifierande virus i fostervattnet hos sövda gravida möss, som sedan kan modifiera cellerna i kontakt med fostervattnet. Man rör inte själva embryona och honmössen vaknar efter några minuter och springer runt och sköter sig normalt.

Forskare i skyddsrock i labbet.
Katrin Mangold using NEPTUNE in the lab. Foto: Emma Andersson

Emma och hennes forskargrupp döpte tekniken till ”NEPTUNE ”för” NEural Plate Targeting with in Utero Nano-injEction”, delvis som en hänvisning till Neptunus 'gud för vatten' (och livgivande fostervatten) och delvis som en referens till den blåa planeten i vårt solsystem. Eftersom livmodern hos gravida möss (som kan bära upp till 20 embryon under en graviditet) kan ses som en serie pärlor (embryon) på en sträng (längs livmodern), vilket också får oss att tänka på planeter i solsystemet. Alla världars potential i embryon och för att det var ett enkelt namn att komma ihåg.

-Vi kan nu använda NEPTUNE för att besvara många olösta frågor inom utvecklingsneurovetenskap. Vi utvecklar också tekniken för att kunna manipulera andra organsystem under utvecklingen. Detta kan minska användningen av möss inom life science med över 90-95%. Vi har etablerat en core facilitet så att andra har enkel tillgång till tekniken (INFINIGENE), och hoppas att vi på så sätt kan bidra till att minska antalet djur som används inom forskning. Sammantaget planerar vi att använda denna spännande teknik för att förstå hur stamceller utvecklas i embryon, vilka gener som är viktigast i specifika stadier, och varför vissa gener är associerade med genetiska störningar, särskilt hos barn.

Illustrationer av planeter i solsytemet med ett embryo i Neptunus.
Cell Reports Methods omslaget nr 4, 2021. Illustration av Mattias Karlén, koncept Emma Andersson. Foto: Illustration: Mattias Karlén.

Publication

Highly efficient manipulation of nervous system gene expression with NEPTUNE
Mangold K, Mašek J,  He J, Lendahl U, Fuchs E, Andersson ER
Cell Reports Methods Volume 1, Issue 4, 23 August 2021, 100043

 

Kontakt

Subscribe to Djurförsök