Publicerad: 2022-01-28 09:25 | Uppdaterad: 2022-01-28 09:41

Målinriktad behandling hjälpte barn med neuroblastom

Decorative image
Foto: Getty Images.

Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har hittat ytterligare pusselbitar för behandling av den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom som drabbar barn. En ny fallrapport, som publicerats i JCO Precision Oncology, beskriver en pojke med neuroblastom och en specifik mutation som framgångsrikt behandlats med ett målinriktat läkemedel.

– Att kombinera genetisk kartläggning och biologisk förståelse med ny målstyrd behandling är precisionsmedicin i verkligheten, som kan göra skillnad och bota fler barn med cancer, säger studiens korresponderande författare Per Kogner, professor vid Karolinska Institutet och barnonkolog på Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset. 

Fann en ny mutation

Studien är en fallbeskrivning gällande en liten pojke som kom till sjukvården vid 6 månaders ålder med cancerformen neuroblastom. Han var mycket påverkad av sin cancer men upprepade cytostatikabehandlingar gav inte den förbättring som man hoppades på. Efter en operation där primärtumören togs ut kunde man göra nya genetiska analyser, bland annat helgenomsekvensering (analys av hela arvsmassan) och proteinanalyser av tumören, berättar en av studiens förstaförfattare, Diana Treis, barnläkare och doktorand i Per Kogners forskargrupp vid Karolinska Institutet.

Analyser vid Göteborgs universitet hos professorerna Ruth Palmer och Bengt Hallberg visade att två kända proteiner i cancercellers signalvägar var aktiverade – de så kallade ALK- och TRKA-proteinerna. Vid närmare undersökning av gensekvensen hittades ingen mutation i ALK-sekvensen. I stället fann forskarna att en mutation i det protein som binder till och aktiverar ALK, ALKAL2-liganden, kan ha bidragit till uppkomsten av neuroblastom.

Snabbt tillfrisknande

Strax innan pojken fyllde två år kunde han påbörja en ny målinriktad behandling med läkemedlet entrectinib, som riktar sig mot ALK och TRKA. Efter påbörjad behandling mådde pojken snabbt bättre.

– Det här är det första fallet i världen, med den här cancerformen och den här biologin, som får just den här målinriktade behandlingen, säger Per Kogner.

Efter fem år med behandlingen har tumören krympt så att den nästan är helt borta. Per Kogner och hans kollegor kommer att fortsätta följa pojken för att se om och när behandling kan avslutas.

Kan få betydelse för fler barn

Utvecklingen av genetiska diagnostiska verktyg och hur de används kliniskt har gått snabbt framåt de senaste åren.

– Idag skulle helgenomsekvensering av ett barn som får neuroblastom i princip göras dag ett i en utredning, säger Tommy Martinsson, professor vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien.

Nu kan alla barn med cancer, ca 350 barn varje år, erbjudas helgenomsekvensering redan vid diagnosen via ett nationellt pilotprojekt inom Genomic Medicine Sweden, GMS, en nationell ansats som är unik ur ett internationellt perspektiv.

– Utöver att ge nya behandlingsmöjligheter för dessa barn så kommer pilotstudien också att visa på nyttan och hur helgenomsekvensering skulle kunna införas i sjukvården även för andra cancerformer, säger Tommy Martinsson.

Ett pussel för varje enskild patient

Precisionsmedicin är ett pussel att lägga för varje enskild patient som behandlas. Avancerade metoder för att undersöka genomet ger mycket värdefull information. Därutöver måste det också finnas läkemedelssubstanser, kliniska studier för att studera nya målinriktade behandlingar och den molekylärbiologiska kunskapen om signalvägar.

– Precisionsmedicin är verkligen ett teamwork mellan alla olika discipliner, sammanfattar Diana Treis.

Helgenomsekvenseringsarbetet har utförts vid SciLifeLabs plattform Clinical Genomics i Göteborg och Stockholm.

Forskningen har finansierats av Barncancerfonden, Cancerfonden och Stiftelsen för Strategisk Forskning. Medförfattaren Patricia Mendoza-García är anställd vid AstraZeneca/MedImmune. En annan medförfattare, KI-forskaren Jakob Stenman, har flera företagsintressen som listas i den vetenskapliga artikeln.

Publikation

Sustained Response to Entrectinib in an Infant With a Germline ALKAL2 Variant and Refractory Metastatic Neuroblastoma With Chromosomal 2p Gain and Anaplastic Lymphoma Kinase and Tropomyosin Receptor Kinase Activation”, Diana Treis, Ganesh Umapathy, Susanne Fransson, Jikui Guan, Patricia Mendoza-García, Joachim T. Siaw, Sandra Wessman, Lena Gordon Murkes, Jakob J. E. Stenman, Anna Djos, Lotta H. M. Elfman, John Inge Johnsen, Bengt Hallberg, Ruth H. Palmer, Tommy Martinsson, Per Kogner. JCO Precision Oncology, online 27 januari 2022, doi: 10.1200/PO.21.00271

Publicerad: 2022-01-28 09:00 | Uppdaterad: 2022-01-28 09:00

Nytt blodprov och MR kostnadseffektivt vid prostatacancerscreening

Photo of man with prostate problems at doctor's office.
Foto: iStock

Kombinationen av ett nytt blodprovsbaserat test och magnetkameraundersökning (MR) kan minska både överdiagnostik och samhällskostnader vid prostatacancerscreening, visar en ny hälsoekonomisk utvärdering från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften European Urology. Resultaten i studien stöder införandet av organiserad prostatacancertestning i Sverige, menar forskarna.

Ett hinder för att införa prostatacancerscreening har länge varit att PSA-test (prostataspecifikt antigen) med efterföljande vävnadsprovtagning medför att ett stort antal ofarliga småtumörer upptäcks. MR i kombination med riktade vävnadsprover har visat sig kunna minska denna överdiagnostik, men tillgången till MR-undersökning i vården är begränsad.

Sparar ännu fler MR-undersökningar

Mark Clements
Mark Clements. Foto: Gunilla Sonnebring

STHLM3MR-studien har tidigare visat att det blodprovsbaserade Stockholm3-testet, som utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet, kan spara en tredjedel av alla MR-undersökningar när det gäller enstaka screeningtillfällen. Nu rapporterar samma forskargrupp att denna kombination även skulle vara kostnadseffektiv i Sverige jämfört med ingen screening alls eller PSA-test vid MR-baserad screening.

– Våra senaste resultat visar att användningen av Stockholm3 minskar antalet MR-undersökningar under en livstid med 60 procent. Därmed minskar även onödiga biopsier med 9 procent, vilket i sin tur minskar överdiagnostiken av lågrisktumörer, säger Mark Clements, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, som ansvarar för kostnadseffektivitetsstudien.

Analysen förutspådde att MR-baserad screening kombinerad med PSA-test eller Stockholm3 skulle minska prostatacancerrelaterade dödsfall med 7–9 procent över en livstid, jämfört med ingen screening alls. Den hälsoekonomiska utvärderingen visade att screening med PSA följt av Stockholm3 och MR hos högriskindivider klassificeras som en måttlig kostnad per vunna kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) jämfört med ingen screening alls, enligt Socialstyrelsens definition. PSA kombinerat med MR klassificeras som en mycket hög kostnad per vunna QALY jämfört med Stockholm3 kombinerat med MR.

Stöd för OPT i Sverige

Shuang Hao
Shuang Hao. Foto: Stefan Zimmerman

– Kombinationen med Stockholm3 kan således spara sjukvårdsresurser och minska kostnader för samhället, samtidigt som hälsofördelarna med att tidigt kunna diagnostisera prostatacancer kvarstår. Det utgör därför ett intressant alternativ för prostatacancerscreening i Sverige, säger Shuang Hao, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och studiens förstaförfattare.

Flera regioner i Sverige har börjat planera och genomföra pilotprojekt för organiserad prostatacancertestning (OPT) genom de regionala cancercentrumen. Den nationella arbetsgruppen för OPT har rekommenderat att pilotprojekten utreder användningen av olika strategier för prostatacancerscreening.

Tobias Nordström, forskare vid vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), vid Karolinska Institutet.
Tobias Nordström. Foto: Stefan Zimmerman

– Vår nya studie ger stöd för att använda Stockholm3 som ett komplement vid MR-baserad screening, vilket skulle kunna utvärderas i någon av OPT-piloterna, säger Tobias Nordström, docent i urologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS) vid Karolinska Institutet som är huvudansvarig för STHLM3MR-studien och medförfattare till kostnadseffektivitetsstudien.

Kan anpassas för andra länder

Den hälsoekonomiska utvärderingen är specifik för Sverige, men simuleringsmodellen som använts i studien är öppen källkod och kan enkelt anpassas för att bedöma användningen av Stockholm3 och MR i andra länder. Stockholm3-testet är tillgängligt för kliniskt bruk i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Spanien och Tyskland och kommer att bli tillgängligt i ytterligare europeiska länder under 2022.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Swedish e-Science Research Centre (SeRC), Prostatacancerförbundet, Karolinska Institutet och Cancerfonden. Medförfattaren Henrik Grönberg har fem ansökningar om patent relaterade till prostatacancerdiagnostik. En annan medförfattare, Martin Eklund, är med på fyra av dessa patentansökningar. Karolinska Institutet samarbetar med företaget A3P Biomedical för att utveckla tekniken för Stockholm3-testet. Henrik Grönberg, Martin Eklund och Tobias Nordström äger aktier i A3P Biomedical.

Publikation

“Cost Effectiveness of the Stockholm3 Test and Magnetic Resonance Imaging in Prostate Cancer Screening: A Microsimulation Study”. S. Hao, E. Heintz, E. Östensson, A. Discacciati, F. Jäderling, H. Grönberg, M. Eklund, T. Nordström, M. Clements. European Urology, online 27 januari 2022, doi: 10.1016/j.eururo.2021.12.021.

Publicerad: 2022-01-13 18:00 | Uppdaterad: 2022-01-13 19:35

Stor internationell utvärdering visar att AI träffsäkert diagnostiserar prostatacancer

Foto: Getty Images
Foto: Getty Images

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har genomfört en omfattande internationell validering av artificiell intelligens (AI) för att diagnostisera och gradera prostatacancer. Studien, som publiceras i Nature Medicine, visar att AI-system kan identifiera och gradera prostatacancer i vävnadsprover från olika länder lika bra som patologer. Resultaten tyder på att AI-system är redo för att ansvarsfullt introduceras som ett komplement i prostatacancervården, menar forskarna.

Den internationella valideringen har genomförts som en tävling kallad PANDA. Tävlingen varade under tre månader och utmanade fler än 1000 AI-experter att utveckla system som med hög noggrannhet kan gradera prostatacancer.

Snabb innovation

Kimmo Kartasalo
Kimmo Kartasalo. Foto: Nita Mulliqi

– Redan efter tio dagar utvecklades algoritmer som var lika bra som genomsnittliga patologer. Genomförandet av PANDA visar hur tävlingar kan sporra till snabb innovation för att lösa specifika problem inom vården med hjälp av AI, säger Kimmo Kartasalo, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.

Ett problem i dagens prostatacancerdiagnostik är att olika patologer kan komma till olika slutsatser trots att de studerar samma vävnadsprover, vilket gör att valet av behandling baseras på osäker information. Här ser forskarna stor potential att använda AI-teknik för att förbättra reproducerbarheten, det vill säga att bedömningen av vävnadsproverna i större utsträckning överensstämmer oavsett vilken patolog som utfört den.

Träffsäker diagnostik

KI-forskarna har i tidigare studier visat att AI-system kan avgöra om ett vävnadsprov innehåller cancer eller inte, uppskatta cancertumörens utbredning i biopsin samt bedöma prostatacancerns allvarlighet likvärdigt med internationella experter. Men den stora farhågan med implementering av AI i sjukvården är att AI-system ofta är väldigt känsliga för data som skiljer sig från de data som systemet tränades på och därför inte ger tillförlitliga och robusta resultat på olika sjukhus och i olika länder.

Martin Eklund
Martin Eklund. Foto: Alexander Donka

– Resultaten från PANDA visar för första gången att AI-system kan ge lika noggrann diagnostisering och gradering av prostatacancer i en internationell miljö som när diagnostiken görs av mänskliga patologer. Nästa steg är kontrollerade studier för att avgöra hur AI-systemet på bästa sätt kan införas i vården, säger Martin Eklund, lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

– Framtida studier bör även inkludera en större variation av ovanliga men särskilt svårbedömda biopsier och fler länder med varierande etnicitet och demografi, fortsätter han.

Ersätter inte människan

AI-baserad utvärdering av prostatacancerbiopsier har potential att förbättra den diagnostiska kvaliteten och därigenom säkerställa en mer jämlik vård till en lägre kostnad.

– Tanken är inte att AI ska ersätta den mänskliga bedömningen, utan snarare agera som ett säkerhetsnät för att patologer inte ska missa cancerfall, samt hjälpa till med att standardisera bedömningarna. AI kan även vara ett alternativ i delar av världen där det helt saknas patologisk expertis idag, säger Lars Egevad, professor i patologi vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet och medförfattare till studien.

Studien genomfördes i samarbete med kollegor vid Radboud University Medical Center i Nederländerna, Åbo universitet i Finland och Google Health i USA. Den finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Prostatacancerförbundet med flera. Flera av artikelförfattarna har företagskopplingar och patent relaterade till prostatacancerdiagnostik eller maskininlärning för medicinska bilder och några har mottagit arvoden från företag. Se den vetenskapliga artikeln för en fullständig förteckning över potentiella intressekonflikter.

Publikation

“Artificial Intelligence for Diagnosis and Gleason Grading of Prostate Cancer: the PANDA challenge.” Wouter Bulten, Kimmo Kartasalo, Po-Hsuan Cameron Chen, Peter Ström, Hans Pinckaers, Kunal Nagpal, Yuannan Cai, David F. Steiner, Hester van Boven, Robert Vink, Christina Hulsbergen-van de Kaa, Jeroen van der Laak, Mahul B. Amin, Andrew J. Evans, Theodorus van der Kwast, Robert Allan, Peter A. Humphrey, Henrik Grönberg, Hemamali Samaratunga, Brett Delahunt, Toyonori Tsuzuki, Tomi Häkkinen, Lars Egevad, Maggie Demkin, Sohier Dane, Fraser Tan, Masi Valkonen, Greg S. Corrado, Lily Peng, Craig H. Mermel, Pekka Ruusuvuori, Geert Litjens, Martin Eklund and the PANDA Challenge consortium. Nature Medicine, online 13 januari 2022, doi: 10.1038/s41591-021-01620-2.

Fakta om prostatacancer

  • Prostatacancer är den främsta orsaken till cancerdöd bland män i Sverige.
  • Mer än 20 miljoner vävnadsprover från prostata undersöks varje år i Europa och USA.
  • Globalt finns en brist på patologer och i många utvecklingsländer finns det färre än en patolog per 1 miljon invånare.
  • En flaskhals i arbetet med att minska dödligheten i prostatacancer är svårigheten att göra objektiva och reproducerbara bedömningar av vävnadsprover från prostata.

Tags

Biomedicinsk laboratorievetenskap/teknologi Cancer och onkologi Funktionella bilder och medicinsk teknik Prostatacancer
Felicia Lindberg 2022-01-13
Publicerad: 2022-01-12 11:00 | Uppdaterad: 2022-01-12 11:23

Nya rön kan bidra till bättre diagnos och behandling av levercancer

Illustration av levern i människa
Foto: Getty Images

I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet identifierat förekomsten av en specifik kombination av ett protein och en lncRNA-molekyl i levercancer. Genom att öka förekomsten av lncRNA-molekylen minskar tumörcellernas fettdepåer vilket leder till att tumörcellernas delning upphör, och att de så småningom dör. Studien, som publiceras i den framstående tidskriften Gut, bidrar till ökad kunskap som kan leda till bättre diagnos och framtida cancerbehandlingar.

Vår arvsmassa ger kroppens celler instruktioner som avgör varje celltyps högt specialiserade funktion. Informationen skickas ut med hjälp av två olika sorters RNA-molekyler: kodande RNA som omvandlar DNA till proteiner och icke-kodande RNA som inte tillverkar proteiner.

Eftersom icke-kodande RNA-molekyler inte producerar proteiner har det tidigare inte forskats så mycket om just dessa, trots att cirka 97 procent av RNA-molekylerna i vår kropp är icke-kodande. Vissa proteiner, så kallade RNA-bindande proteiner, har dock visat sig ha en avgörande roll bland annat i cancer eftersom de kan påverka flera olika egenskaper hos RNA-molekyler.

Claudia Kutter
Claudia Kutter, foto: Niklas Norberg Wirten.

– Med hjälp av vävnadsmaterial som donerats av patienter med levercancer har vi kunnat kartlägga både den kodande och icke-kodande delen av vår arvsmassa för att identifiera vilka RNA-bindande proteiner som har hög närvaro i levercancerceller. Vi fann att många av dessa proteiner interagerade med en typ av långa icke-kodande RNA-molekyler, så kallade lncRNA, säger Claudia Kutter, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, och studiens seniora författare.

Forskargruppen gjorde en mer detaljerad undersökning av en specifik kombination av ett RNA-bindande protein (CCT3) och en lncRNA-molekyl (LINC00326). Genom att använda avancerad CRISPR-teknik kunde de såväl minska som öka mängden av protein och lncRNA för att se hur detta påverkade cancercellerna. När lncRNA ökade, minskade cancercellernas fettdepåer och tillväxten av cancerceller avtog samtidigt som en stor mängd cancerceller dog. Efter studier i laboratoriemiljö har resultaten också bekräftats in vivo.

Många fler kombinationer att undersöka

Forskarnas upptäckt ger en insikt i interaktionen mellan RNA-bindande proteiner och lncRNA-molekyler, och bidrar till en bättre vetenskaplig förståelse runt deras roll i tumörer.

Jonas Nørskov Søndergaard
Jonas Nørskov Søndergaard, foto: Janyerkye Tulyeu.

– Aktiviteterna för CCT3-LINC00326-paret kan redan nu användas i levercancerdiagnos och prognos. Kunskapen om just detta specifika par är bara en början och det finns många fler kombinationer av RNA-bindande proteiner och lncRNA-molekyler som vi vill undersöka vidare. På sikt kan det bidra till nya effektiva behandlingar såsom RNA-baserad behandling som inriktar sig på endast de sjuka cellerna och därmed kan minska biverkningarna, säger studiens försteförfattare Jonas Nørskov Søndergaard, forskare i Kutters forskningsgrupp.

Forskningen finansierades av Knut och Alice Wallenberg Stiftelse, Ruth och Richard Julin Stiftelse, SFO-SciLifeLab fellowship, Vetenskapsrådet, Lillian Sagens och Curt Ericssons forskningsstiftelse, Gösta Miltons donationsfond, Chinese Scholarship Council, KI-KID funding, The Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC), Nilsson-Ehle-donationerna, Barts and London Charity, Cancer Research UK, AIRC Fellowship for Abroad, Stiftelsen Tornspiran och Svenska Läkaresällskapet.

Publikation

"The CCT3-LINC00326 axis regulates hepatocarcinogenic lipid metabolism", Jonas Nørskov Søndergaard, Christian Sommerauer, Ionut Atanasoai, Laura C. Hinte, Keyi Geng, Giulia Guiducci, Lars Bräutigam, Myriam Aouadi, Lovorka Stojic, Isabel Barragan, Claudia Kutter, Gut. 12 januari, 2022, doi: 10.1136/gutjnl-2021-325109

Publicerad: 2021-12-23 08:56 | Uppdaterad: 2021-12-23 14:12

18 miljoner i anslag från Sjöbergstiftelsen

Funding
Foto: GettyImages

Fem forskare från Karolinska Institutet har beviljats anslag från Sjöbergstiftelsen med sammanlagt 18,1 miljoner kronor. Stiftelsen främjar forskning med inriktning mot cancer, hälsa och miljö.

De fem forskarna och deras projekt är:

Simon Ekman, institutionen för onkologi-patologi
Projekt: Novel Therapy Using microRNA Therapeutics in Non-Small Cell Lung Cancer Refractory to Targeted Therapies
Anslag: 3 miljoner

Rimma Axelsson, institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Projekt: Novel PET tracers 68Ga-FAPI-46 and 68Ga-ABY-025 in patients with gastro-esophageal cancer
Anslag: 3 miljoner

Lars Eriksson, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Projekt: Facilitating Early Diagnosis of Lung Cancer: Transdisciplinary Efforts Combining Data from Patient-Reports
Anslag: 5,1 miljoner

Mikael Björnstedt, institutionen för laboratoriemedicin
Projekt: Fas I och fas II studier av selenit som alternativ/komplementär behandling av avancerad resistent cancer
Anslag: 6 miljoner

Christel Hedman, institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Projekt: Livskvalitet, symtom och hälsoångest vid tyreoideacancer, en cancer med god prognos - men hur förebygger vi ohälsa?
Anslag: 1,5 miljoner

Om sjöbergstiftelsen

Sjöbergstiftelsen grundades 2016 av affärsmannen Bengt Sjöberg, som själv drabbats av lungcancer. Stiftelsen har som ändamål att främja vetenskaplig forskning med inriktning på cancer, hälsa och miljö. Bidrag och stöd lämnas i första hand till forskare vid universitet och högskolor i Sverige eller utomlands. Bengt Sjöberg avled 2017.

Mer om Sjöbergstiftelsen

Publicerad: 2021-12-22 11:57 | Uppdaterad: 2021-12-22 12:05

Internationellt cancerpris till två KI-forskare

Dekorativ bild
KI-forskarna Bennie Lemmens och Kirsty Spalding har tilldelats 2021 års ASPIRE-pris. Foto: Johannes Frandsen,Martin Stenmark

KI-forskarna Bennie Lemmens och Kirsty Spalding har tilldelats 2021 års ASPIRE-pris från The Mark Foundation for Cancer Research för sin innovativa och djärva syn på cancerforskning. De är två av totalt 25 pristagare som tillsammans får dela på nästan 9,5 miljoner dollar (86 miljoner kronor).

ASPIRE (Accelerating Scientific Platforms and Innovative Research) är ett av den USA-baserade stiftelsen The Mark Foundations finansieringsprogram.

Priserna är tänkta att stödja cancerforskningsprojekt med hög risk och hög avkastning som kan ge svar på viktiga frågor om genomförbarhet och koncepttest inom en kortare tidsram, vanligtvis ett år. Projekt som visar sig vara genomförbara kan väljas ut för ytterligare finansiering i en andra fas. I år har stiftelsen ökat sin räckvidd och för första gången delat ut priser i Sverige, Australien och Spanien.

KI:s pristagare är

Bennie Lemmens, lektor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, som tilldelas pris för sitt projekt ”Direct visualization and control of DNA replication kinetics in single cells and cancer tissues by X-MARK”.

Bennie Lemmens forskargrupp fokuserar på att förstå hur mänskliga celler kopierar sitt DNA och upprätthåller genomets stabilitet. De använder avancerad genetik och avbildningstekniker för att kontrollera och visualisera DNA-replikation i tid och rum.

Kirsty Spalding, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, som tilldelas pris för sitt projekt ”Targeting fat cells to reduce breast cancer progression and metastasis in humans”.

Kirsty Spaldings labb inriktar sig framför allt på studier av hur adipocyter bildas och omsätts, samt deras progenitorceller och lipidlager hos normalviktiga och överviktiga individer.

Om The Mark Foundation

The Mark Foundation for Cancer Research inrättades år 2017 och har sedan dess beviljat mer än 125 miljoner dollar i finansiering för att möjliggöra innovativ grundläggande, överbryggande och klinisk cancerforskning, vilket innefattar upptäckt av nya läkemedel.

Publicerad: 2021-12-16 13:34 | Uppdaterad: 2021-12-22 12:06

Elva KI-forskare beviljas anslag för forskning om cancer och allergi

Cancerpatient håller läkare i handen.
Elva forskare vid KI har fått sammanlagt 2,6 miljoner SEK för forskning om cancer och allergi. Foto: Getty Images

Elva forskare från fem institutioner vid KI har fått anslag från Cancer- och Allergifonden för sina patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. KI-forskarna tilldelas 2,6 miljoner SEK. Sammanlagt i år delar fonden ut 5 miljoner SEK till svensk cancer- och allergiforskning.

”Det unika med Cancer- och Allergifondens forskningsstöd är det patientnära fokuset, samt att vi gärna stöder forskningsprojekt från start. Det har varit många viktiga forskningsprojekt som ansökt om medel i år. Antalet ansökningar har varit fler än tidigare år. Det visar på behovet av stöd till forskning på cancer och allergi. Vi är extra glada att kunna stötta två projekt kring pankreascancer då det är en av de riktigt svåra cancerformerna som kommer att drabba allt fler i framtiden”, säger Mikael Björnstedt, professor i Patologi vid Karolinska Institutet, styrelseledamot och vetenskaplig sekreterare i Cancer- och Allergifonden.

Forskningsprojekt från KI som fått anslag

Adnane Achour vid institutionen för Medicin, Solna har fått projektanslag för projektet ”Utveckling av MHC klass I-bindande super-peptider för cancervaccin”.

Anders Näsman vid institutionen för onkologi-patologi har fått projektanslag för projektet ”Studier på diagnostiska och prognostiska markörer i huvudhalscancer, med fokus på orofaryngeala carcinom och maligna spottkörteltumörer”.

Anders Österborg vid institutionen för onkologi-patologi har fått projektanslag för projektet ”Precisionsbehandling vid lymfoida tumörer: från nya targets och drogutveckling, via translationella kliniska studier, till real-world analyser”.

Anna Nopp Scherman vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset har fått projektanslag för projektet ”Kan förenklad diagnostik av mjölkallergi hos barn minska astmautvecklingen och risken för nedsatt lungfunktion?”

Hanna Eriksson vid institutionen för onkologi-patologi har fått projektanslag för projektet ”Analyser av tumörmiljön vid hjärnmetastaserat melanom för förbättrad handläggning och behandling”.

Helen Kaipe vid institutionen för laboratoriemedicin har fått projektanslag för projektet ”Tumör-infiltrerande T-celler i pankreascancer och kemokiners roll vid immuncell-tumör interaktioner”.

Håkan Mellstedt vid institutionen för onkologi-patologi har fått projektanslag för projektet ”ROR1 - en ny målstruktur för individanpassad cancerbehandling (PrecisionsCancerMedicin)”.

Marianne Van Hage vid institutionen för Medicin, Solna har fått projektanslag för projektet ”Födoämnes- och luftvägsallergi – globala sjukdomar ur ett molekylärt och kliniskt perspektiv”.

Mikael Björnstedt vid institutionen för laboratoriemedicin har fått projektanslag för projektet ”Nya selenbaserade strategier för behandling av resistent cancer”.

Roland Grafström vid institutet för miljömedicin har fått projektanslag för projektet ”Toxikogenomisk kartläggning av mutagener och carcinogener”.

Susanne Gabrielsson vid institutionen för Medicin, Solna har fått projektanslag för projektet ”Extracellulära vesiklar som mål för cancerterapi och som biomarkörer i cancer”.

Publicerad: 2021-12-15 11:10 | Uppdaterad: 2021-12-15 11:10

Ny avhandling om cell-fritt DNA och ärftlig cancer

Illustration av DNA-sträng i blodet.
Illustration av Gerd Altmann, Pixabay, Public Domain CC0

Karin Wallander vid forskargruppen Klinisk genetik, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Hereditary predisposition and prognostic prediction in cancer" den 17 december 2021. Huvudhandledare är Emma Tham.

Vinterklädd person i skogsbrynet
Karin Wallander, klinisk genetik

Vad handlar din avhandling om?

Studierna i min avhandling fokuserar på cell-fritt DNA (DNA som släpps ut i blodomloppet av bland annat cancerceller) och ärftlig cancer. Vi analyserar blodprov från patienter med magsäckscancer och utvecklar en metod för att i cell-fritt DNA kunna hitta genetiska cancer-avvikelser. Vi undersöker ärftliga orsaker till ändtarmscancer och vi frågar oss om man bör erbjuda det mest omfattande genetiska test vi har, helgenomsekvensering, till alla som har fått tre eller fler tumörer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Det är möjligt att hitta genetiska förändringar kopplade till magsäckscancer i cell-fritt DNA med vår metod. I vår studie av personer med flera tumörer såg vi att det inte lönade sig att analysera på nytt med hel-genom-sekvensering, utan att man i första hand borde ha omvärderat analysen av de gener som redan gjorts kliniskt. I en familj med många fall av ändtarmscancer hittade vi genetiska varianter som skulle kunna öka risken för den cancerformen.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?

Våra studier ökar kunskapen om cell-fritt DNA. Det är troligt att analys av cell-fritt DNA kommer kunna erbjudas som kliniskt test, och då kan den hantering och analysmetod som vi använde snabbt implementeras. Våra studier ökar också förståelsen kring ärftlig cancer, och kan bidra till bättre vård på cancergenetiska mottagningar. Vi föreslår att man överväger en strukturerad klinisk omvärdering av tidigare genetisk analys, om den förra var utan fynd. Detta gäller framför allt patienter som har tydliga symptom på ett specifikt cancersyndrom.

Vilka mål har du för framtiden?

Målsättningen för vår grupp är att kunna analysera cell-fritt DNA som ett kliniskt test, vilket skulle kunna erbjudas till olika cancerformer. Vi har flera uppföljande studier, fokuserade på olika cancerformer och olika genetiska analysmetoder.

Jag hoppas personligen på att få fortsätta forska inom onkogenetik, och behålla det klinik-nära tillvägagångssättet.

Disputation

Fredagen den 17 december 2021 kl 09:00, lokal J3:11 Birger & Margareta Blombäck, Bioclinicum

Avhandling

Hereditary predisposition and prognostic prediction in cancer

Kontakt

Publicerad: 2021-12-09 11:18 | Uppdaterad: 2021-12-09 11:22

Stort forskningsbidrag till Jana de Boniface från Vetenskapsrådet

Jana de Boniface, researcher at the Breast Surgery Research group at MMK
Jana de Boniface, forskare i gruppen Bröstkirurgi, MMK, foto: Peter Knutson

Vi gratulerar Jana de Boniface vid gruppen Bröstkirurgi som tilldelas drygt 12,1 miljoner kronor i forskningsbidrag från Vetenskapsrådet.

Bidraget avser klinisk behandlingsforskning under perioden 2021-2024 för projektet ”Fysisk träning under neoadjuvant kemoterapi för bröstcancer för att öka patologiskt komplett respons: den randomiserade Neo-ACT studien”.

Publicerad: 2021-12-08 17:05 | Uppdaterad: 2021-12-23 14:22

Över en kvarts miljard SEK till cancerforskning på KI

Bild på kvinna som ligger på en brits och ska röntgas.
Totalt har 90 KI-forskare fått anslag från Cancerfonden. Foto: Getty Images

79 KI-forskare har tillsammans fått 254 450 000 SEK i anslag från Cancerfonden. Utöver det delades även fyra ”Fellowship prevention”-anslag ut till forskare på KI. Totalt delade Cancerfonden ut 850 miljoner kronor, vilket är det största beloppet någonsin.

De forskningsanslag som tilldelats störst belopp är:

Thomas Helleday vid institutionen för onkologi-patologi tilldelas 7 500 000 SEK för projektet ”Karaktärisering av DNA metabolism och reparationsproteiner som mål för nya cancerbehandlingar”.

Henrik Grönberg vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik tilldelas 6 750 000 SEK för projektet ”An outcome adaptive and randomized multi-arm biomarker driven study in patients with advanced prostate cancer”.

Jesper Lagergren vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi tilldelas 6 750 000 SEK för projektet ”Oesophageal kirurgiand gastric cancer: Improved prevention, detection and treatment”.

Arne Östman vid institutionen för onkologi-patologi tilldelas 6 000 000 SEK för projektet ”Discovery and translational studies of fibroblast niches in colorectal cancer”.

Maria Masucci vid institutionen för cell- och molekylärbiologi tilldelas 6 000 000 SEK för projektet ”Molecular Mechanisms of Infection-Associated Oncogenesis: Viral Reprogramming of Cellular Functions”.

De forskare som tilldelas Fellowship prevention-anslag är:

Christine Delisle Nyström vid institutionen för biovetenskaper och näringslära tilldelas anslag för 2022-2024 (70%), för projektet "Large-scale implementation of a mHealth obesity prevention program within Swedish primary child healthcare: MINISTOP 3.0".

Marike Gabrielson vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik tilldelas anslag för 2022-2024, för projektet ”Individualised primary prevention of breast cancer with tamoxifen in high-risk individuals”.

Jiayao Lei vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik tilldelas anslag för 2022-2024, för projektet ”Primary prevention of cervical cancer”.

Anna Plym vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik tilldelas anslag för 2022-2024, för projektet ”Investigating whether a healthy lifestyle can mitigate the genetic risk of prostate cancer in Swedish and U.S. men”.

Utöver det delades även forskarmånader på tre år och tre månader respektive ett år och tre månader ut till sju KI-forskare. 

Subscribe to Cancer och onkologi