Publicerad: 2021-10-15 12:17 | Uppdaterad: 2021-11-10 09:27

Lång väg från forskning till praktisk nytta

Illustration The iSpot
Illustration The iSpot.

Ska munskyddet på eller av? Hur lindras smärtan på bästa sätt? Ny kunskap kommer hela tiden från forskningen. Men att översätta nya vetenskapliga resultat till praktisk användning tar ofta lång tid.

Henna Hasson
Henna Hasson Foto: KI

Text: Ola Danielsson. Tidigare publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 3/2021.

Personal inom hälso- och sjukvården ska alltid följa de råd som har bäst evidens, och uppdatera sina rutiner i takt med att ny kunskap tillkommer. Men den processen är ofta mer komplicerad än många tänker sig, menar Henna Hasson, professor i implementeringsvetenskap vid Medical Management Center, institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet.

– Det finns ett gap mellan teori och praktik som kan beskrivas på olika sätt. Ur en forskares perspektiv kan det te sig som att en stor del av den utförda forskningen går förlorad, säger hon.

Och visst ligger det något i det. Enligt en uppskattning gjord av amerikanska forskare är det bara ungefär sju procent av all genomförd forskning som når hela vägen fram till praktisk användning. Resan från teori till praktik tar också lång tid – efter i genomsnitt 17 år har hälften av patienterna dragit nytta av forskningen.

Henna Hasson ser dock i sin forskning på problemet främst från kunskapsanvändarens perspektiv. Hon försöker förstå hur medarbetare, chefer eller patienter på bästa sätt kan få användning av den forskning som görs.

Forskning ska alltid vara tillförlitlig. Men för någon som vill använda den är det också nödvändigt att den är praktiskt relevant i en given situation.

– Att forskningen har en bra studiedesign och är publicerad i en fin tidskrift innebär inte automatiskt att den är praktiskt användbar, säger Ulrica von Thiele Schwarz, professor i psykologi vid Mälardalens högskola och forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet.

Tidskrävande arbete

Båda är de medlemmar i Procome, en forskningsgrupp vid Karolinska Institutet som studerar processer och utfall av förbättringsprojekt inom hälso- och sjukvård.

Den som vill få praktisk vägledning kan ju själv dyka ner i forskningshavet och söka efter olika studier om den fråga man är intresserad av. Men risken är att man drunknar i information.

– Att ta ställning till vilken kunskap som är den bästa är otroligt tidskrävande. Ny forskning tillkommer dessutom hela tiden, och det är väldigt svårt att själv sammanställa vad den samlade forskningen säger om en viss fråga, säger Ulrica von Thiele Schwarz.

Hjälp kan fås av SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, som sammanställer forskningsläget i olika medicinska frågor, dit det också går att lämna förslag på kliniskt viktiga frågeställningar. På basis av forskningsläget utfärdar bland andra Socialstyrelsen riktlinjer till vården, till exempel hur en viss sjukdom ska behandlas.

Många steg på vägen till patienten

  1. Forskning. När forskare genomför studier genereras ny kunskap.
  2. Kunskap summeras. Resultaten från många studier vägs samman i litteratursammanställningar.
  3. Rekommendationer. Baserat på sammanvägd kunskap kan exempelvis en förändrad metod rekommenderas i riktlinjer för vården.
  4. Spridning. Information om rekommendationerna sprids i verksamheter.
  5. Användning. Metoden används, eller implementeras, i möte med patienter

Det kan ta många år innan ny kunskap implementeras och bara en bråkdel av forskningen leder till slut till praktisk nytta för patienten. Källa: boken Användbar evidens - om följsamhet och anpassningar av Henna Hasson och Ulrica von Thiele Schwarz

Måste implementeras

Riktlinjer och rekommendationer kan vara enklare att förhålla sig till än forskningsartiklar. De förblir dock bara ord om de inte implementeras, det vill säga genomförs i en verksamhet. Men det sista steget glöms ofta bort, menar Henna Hasson.

– Ofta går det till så att nya rekommendationer kommuniceras i en organisation. Sen är det lätt hänt att man tror att implementeringen är klar. Men det man har gjort då är att sprida information. Det är först när någon de facto gör någonting annorlunda som kunskapen har implementerats, säger Henna Hasson. 

Vill man se att forskningsbaserade rekommendationer används behövs en ordentlig analys av vad som krävs.

– Utbildning räcker inte. I slutänden handlar det ofta om att genomföra förändringar på en arbetsplats. Kunskapsspridning kan vara en del i förändringen, men för att ändra människors beteenden behövs ofta fler insatser, säger hon.

Ulrica Von Thiele Schwarz
Ulrica Von Thiele Schwarz Foto: Johanna Wulff

Svårt på gruppnivå

Framför allt behöver medarbetarna få veta hur de förväntas agera och ges förutsättningarna för att göra det.

– Det är svårt nog att göra beteendeförändringar på egen hand, som alla som avgett ett nyårslöfte vet. I en organisation är det ännu svårare. Man ska inte bara lära sig tricken, utan också göra dem tillsammans med alla andra, säger Ulrica von Thiele Schwarz.

Chefen har en central roll i att samordna arbetet och tillhandahålla de rätta förutsättningarna. Ulrica von Thiele Schwarz och Henna Hassons forskning visar att dessa ibland saknas. Ett exempel är när en rutin för säker hantering av förbrukade kanyler inte följdes på en vårdavdelning.

– Förbrukade kanyler skulle läggas direkt i en burk, vilket inte gjordes. Man skyllde först på bristande säkerhetstänkande hos personalen. Men närmare analyser visade att burken där kanylerna skulle läggas satt fastskruvad på en vagn i korridoren, samtidigt som personalen jobbade två och två och gick in i olika rum. Det var inte möjligt att följa rutinen, säger Ulrica von Thiele Schwarz.

Enligt Henna Hasson är det en fördel om en implementeringsprocess börjar med att ett behov identifieras. Utifrån det kan man identifiera en insats med stöd i forskning, som sedan införs på ett systematiskt sätt. I praktiken går det dock sällan till på det sättet.

– Det finns många impulser som påverkar och saker införs av många anledningar. Det kan handla om att en annan klinik gör på ett visst sätt eller att någon har gått en kurs och lärt sig något nytt, säger Ulrica von Thiele Schwarz.

Viktigt med behovsanalys

– Ofta har man ett visst arbetssätt inom en organisation, och så kommer en ny metod som är lite bättre. Men att ställa om till den nya metoden kan vara förknippat med kostnader och risker. Därför är det viktigt att tänka efter före och göra sin behovsanalys, säger hon.

Det är också viktigt att kunna bromsa – för ibland går det för snabbt. Forskningen kanske inte är mogen att tillämpa. Eller så är det inte värt besväret.

– Vi implementeringsforskare är ofta de som är mest skeptiska till att dra i gång en förändring. Även om en metod leder till en liten förbättring på pappret så är det inte säkert att den gör det i praktiken. Man måste först vara beredd att sätta av den tid, kraft och de resurser som krävs för att vi ska bli lika bra på att jobba på det nya sättet, säger Ulrica von Thiele Schwarz.

Det kan vara lika viktigt att sluta göra något gammalt som att börja med något nytt. Det finns enligt Henna Hasson en rad insatser och metoder som används men som inte har stöd i dagens forskning.

– Ett klassiskt exempel är onödig antibiotikaförskrivning. Det kan också handla om vissa labbtester eller onödig användning av röntgen, säger Ulrica von Thiele Schwarz.

Det kan ha skett en ”indikationsglidning”, det vill säga att metoder används i fler sammanhang och för fler patienter än vad som har stöd i forskningen.

– I intervjustudier har det framkommit att läkaren i vissa fall vet att ett prov inte är medicinskt motiverat. Men läkaren vet att om provet inte görs kommer patienten fortsätta oroa sig. I det ljuset blir beslutet att förskriva provet logiskt, säger Ulrica von Thiele Schwarz.

Implementeringsforskningen undersöker vilka strategier för införande av evidensbaserade metoder, men också utfasning av dåliga metoder, som fungerar bäst. Med den kunskapen kan resan från teori till praktik snabbas upp.

Henna Hasson och Ulrica von Thiele Schwarz inriktar sig bland annat på vilken grad av anpassning och följsamhet som är optimal, det vill säga om det är viktigt att interventioner följs till punkt och pricka eller om de kan de anpassas till lokala förutsättningar. Nästa steg är så klart att deras slutsatser ska användas i praktiken. 
– Även vår forskning måste ju implementeras, säger Henna Hasson.

Så kan forskare försöka öka nyttan

Forskare kan inte styra över om den nya kunskap de kommit fram till kommer till användning eller inte. Men de kan underlätta kunskapsöverföringen genom att ha en användare i åtanke, tipsar implementeringsforskarna.

  • Håll det enkelt. I forskningen finns en tendens att utveckla metoder som innehåller många komponenter och måste utföras av personer med hög kompetens inom området. Det gör det lättare att uppmäta en effekt som kan skiljas från slumpen. Men i slutändan har man kanske utvecklat en intervention som ingen kan använda, säger Ulrica von Thiele Schwarz.
  • Gör tydliga jämförelser. Centralt för praktiken är att veta om en ny intervention är bättre än det man redan gör. Det är viktigt att forskare definierar vilka insatser den nya interventionen jämförs med i stället för att bara kalla det ”nuvarande praxis”, säger Henna Hasson.
  • Tillhandahåll utförlig information. Det finns många studier som visar att beskrivningen av interventioner i forskningsartiklar ofta innehåller så lite information att det inte går att läsa sig till vad man ska göra. Det är bra om forskare kan lägga till mer utförlig information om hur interventionen går till och vilka patienter den kan hjälpa, säger Ulrica von Thiele Schwarz.
Publicerad: 2021-08-27 00:05 | Uppdaterad: 2021-08-27 07:41

Drönare levererade hjärtstartare vid misstänkta hjärtstopp i unikt pilotprojekt

Foto av drönare som levererar hjärtstartare
En drönare flyger med en hjärtstartare vid larm om hjärtstopp. Foto: Andreas Claesson

Forskare vid Karolinska Institutet kan nu för första gången redovisa resultatet av ett pilotprojekt där drönare använts för att leverera hjärtstartare vid skarpa larm om misstänkt hjärtstopp. Drönarna användes i drygt en femtedel av larmen, och när de användes så utförde de pricksäkra leveranser och anlände oftast innan ambulansen var på plats. Resultatet har publicerats i tidskriften European Heart Journal och presenteras idag på hjärtkongressen ESC.

Porträttbild av forskaren Andreas Claesson
Andreas Claesson. Foto: European Society of Cardiology

– Det här är första gången i världen som en forskargrupp redovisar resultat från en studie där hjärtstartare har flugits ut av drönare vid riktiga larm om misstänkt hjärtstopp, säger ansvarig forskare Andreas Claesson, docent vid centrum för hjärtstoppsforskning på institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

När en person drabbas av hjärtstopp räknas varje minut. Så få som en av 10 överlever nämligen ett hjärtstopp utanför sjukhuset. Men med hjärt- och lungräddning samt en tidig strömstöt (defibrillering) från en hjärtstartare skulle så många som 70 procent kunna överleva. Då behöver dock hjälpen komma fram snabbare. År 2019 tog det i median 11 minuter innan ambulans i Sverige var på plats vid ett hjärtstopp.

Som ett steg i att minska tiden till defibrillering vid hjärtstopp utanför sjukhus har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med SOS Alarm, Västra Götalandsregionen och drönaroperatören Everdrone AB testat att flyga ut hjärtstartare med drönare som ett komplement till ambulans. Studien genomfördes sommaren 2020 i Göteborg och Kungälv, och beskriver ett integrerat förlopp där larmoperatör, drönarpilot och flygledning snabbt samverkar för att möjliggöra utryckningen.    

Snabba och precisa leveranser

Under studieperioden skickades drönarna ut vid 12 av totalt 53 larm om misstänkt hjärtstopp, och levererade framgångsrikt en hjärtstartare på platsen i 11 av fallen (92 procent). I sju fall (64 procent) anlände drönarna innan ambulansen kom, och sparade då i median 1 minut och 52 sekunder. Drönarna flög i median 3,1 kilometer och orsakade inga störningar eller skador på omgivningen. Ingen hjärtstartare användes på patienterna innan ambulansen anlände.

Sofia Schierbeck
Sofia Schierbeck. Foto: Privat bild

– Även om ingen av de drönarlevererade hjärtstartarna kom till användning denna gång, så visar vår studie att det är möjligt att transportera hjärtstartare med god precision och på ett säkert sätt vid skarpa fall. En förutsättning för att de i framtiden också ska komma till användning är att larmcentralens operatörer tar initiativ och instruerar personer på plats i att snabbt hämta och använda hjärtstartaren för att hjälpa personen som drabbats av hjärtstopp, säger studieförfattaren Sofia Schierbeck, doktorand vid centrum för hjärtstoppsforskning på institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.  

Forskarna noterar att teknologin behöver utvecklas vidare för att öka användningsgraden och minska responstiden ytterligare. Exempelvis kunde drönarna under 2020 inte användas när det var mörkt, regnande eller blåste åtta meter per sekund eller mer. Drönarsystemet var även förinställt på att undvika rutter över tätbefolkade områden, vilket innebar att vissa larmdestinationer hamnade utom räckhåll.

– Sedan studien genomfördes har vi identifierat flera förbättringsområden. I april i år inledde vi en uppföljande studie med ett mer optimerat system. Vi vill pröva om vi, i den uppföljande studien, kan använda drönarna i en större andel av fallen samt minska responstiden ytterligare och därigenom öka tidsbesparingen jämfört med ambulans. Varje minut utan behandling i det tidiga skedet minskar chansen till överlevnad med ca 10 procent och därför vi tror att denna nya leveransmetod har potential att rädda liv, säger Andreas Claesson.

Forskningen har finansierats med hjälp av Hjärt-Lungfonden.

Publikation

Automated External Defibrillators delivered by drones to patients with suspected Out-of-Hospital Cardiac Arrest.” Sofia Schierbeck, Jacob Hollenberg, Anette Nord, Leif Svensson, Per Nordberg, Mattias Ringh, Sune Forsberg, Peter Lundgren, Christer Axelsson, Andreas Claesson, European Heart Journal, online 27 augusti, 2021, doi: 10.1093/eurheartj/ehab498

Event type
Föreläsningar och seminarier
En dag för cancerforskning

2021-04-29 9:30 - 14:00 Add to iCal
Online
Ett hjul i olika färger.
N/A. Foto: N/A.
Lead

Välkommen med att under denna interaktiva dag ta del av spetsforskningen inom cancerområdet och ämnen såsom nya banbrytande behandlingsmetoder, fertilitet efter cancerbehandling, antioxidanter och cancer samt rehabilitering under ledning av moderator Mark Levengood. Vi kommer även att bjuda på annat spännande program och ett interaktivt deltagande från allmänheten.

Content

Deltagandet är avgiftsfritt men kräver registrering. Mera information samt anmälan sker via följande länk:

https://ki.se/en/cancerresearchki/en-dag-for-cancerforskning-karolinska…

Kontakt

Publicerad: 2020-11-11 10:44 | Uppdaterad: 2020-11-11 10:44

Avdelningen för Innovativ vård partner i EU-projektet Magnet4Europe

EU-finansierade projektet Magnet4Europe startar under hösten sin implementeringsfas. Partner på KI är Avdelningen för Innovativ vård.

Magnet4Europe är ett internationellt samarbetsprojekt som syftar till att förbättra mental hälsa och välbefinnande för hälso- och sjukvårdspersonal genom att förbättra den kliniska arbetsmiljön på cirka 60 sjukhus i Europa.

I ett 4-årigt EU-finansierat projekt, Magnet4Europe (H2020-848031), kommer forskarna att studera införandet av en evidensbaserad organisatorisk modell med målet att förbättra den kliniska arbetsmiljön på akutsjukhus och öka den mentala hälsan och välbefinnandet bland hälso- och sjukvårdspersonal vid ca 60 sjukhus i 6 europeiska länder (Sverige, Belgien, Tyskland, Norge, Storbritannien och Irland).

Magnet4Europe i media

Dagens Medicin Tre "magnetsjukhus" i Sverige

Projektledare (PI)

Lars E Eriksson

Projektteam

Lisa Smeds Alenius

Rikard Lindqvist 

Kontakt

Publicerad: 2020-09-01 08:56 | Uppdaterad: 2020-09-01 08:56

Nytt projekt om agil implementering inom förlossningsvården beviljas medel av Forte

Forskaren Monica Nyström (SOLIID) var medsökande i ett av de projekt som beviljades medel i Fortes utlysning gällande implementeringsforskning i våras.

Det fyraåriga projektet ”Vad fungerar i förlossningsvården? Test av ett agilt arbetssätt vid implementering av en ny regional riktlinje för värksvaghet under förlossning” som startat i juli 2020, leds av forskaren Malin Edqvist, Institutionen för medicin, avdelning för klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Monica Nyström, SOLIID, lektor vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, var medsökande till projektet som beviljades 5,95 miljoner kronor.

Arbetssätt från kvalitetsförbättring och implementering kombineras med agila arbetssätt för att åstadkomma utveckling och förbättring inom förlossningsvården. Aktionsforskningsansatsen som används innebär aktiv samverkan med företrädare för brukare, förbättringsteam, personal och chefer under hela forskningsprocessen där nya arbetssätt testas och utvärderas med hjälp av chefer och förbättringsteam vid två förlossningskliniker.

– I projektet ingår studier av förutsättningar för förändring samt effekter av nya arbetssätt på utvecklingsarbetet vid klinikerna samt på valda förbättringsområden inom området kejsarsnitt, förklarar Monica Nyström.

En mix av metoder används i projektets studier, däribland observationer, enkäter, intervjuer och registerdata.

Projektet kommer att bidra till ökad kunskap om hur implementeringsstrategier kan kontextualiseras för att fungera inom förlossningsvården.

Kontakt

Publicerad: 2020-09-01 08:46 | Uppdaterad: 2020-09-01 08:51

Nytt projekt om utveckling av socialtjänstens service i glesbyggd beviljas medel av Forte

Forskaren Elisabet Höög (SOLIID) var medsökande i ett av de projekt som beviljades medel i Fortes utlysning gällande Tillämpad välfärdsforskning i våras.

Forskaren Elisabet Höög, SOLIID, vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, fortsätter utforskandet av hur socialtjänstens arbete kan utvecklas i glesbygdskommuner. Hon var medsökande i ett av de projekt som beviljades medel i Fortes utlysning gällande Tillämpad välfärdsforskning tidigare i våras och som fick 970 000 Skr i planeringsbidrag.

Annika Nordström, Umeå universitet/FoU Välfärd i Västerbotten, är huvudsökande och projektledare för projektet “Gränsöverskridande kompetensförsörjning för en kunskapsstyrd socialtjänst i små glesbygdskommuner”.

Kontakt

Publicerad: 2020-05-29 12:34 | Uppdaterad: 2020-06-02 18:18

Ökad implementeringskapacitet inom hälso- och välfärdsorganisationer i fokus för anslag från Forte

Porträtt av forskare som deltar i implementeringsprojekt KI/Region Stockholm
Anna Bergström, Hanna Augustsson, Henna Hasson, Leif Eriksson. Foto: Mattias Lindbäck, Anna Molander, privat

Hallå där Anna Bergström! Forskningsprojektet "Att bygga kapacitet för implementering inom hälso- och välfärdsorganisationer – en longitudinell utvärdering av ett metodstöd i implementering för arbetsgrupper" är ett av de 14 projekt som beviljats medel från Forte. Kan du berätta lite mer om projektet du ska driva?

– Bakgrunden till det planerade projektet är att chefer och personal kontinuerligt måste implementera nya evidensbaserade metoder och riktlinjer för att säkerställa tillhandahållande av hälso- och välfärdstjänster av hög kvalitet, säkerhet och kostnadseffektivitet, förklarar Anna Bergström, forskare på Medical Management Centrum (MMC) vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME).

– Trots detta vet vi att chefer och personal ofta har en begränsad utbildning i, och tillgång till stöd i frågor om implementering.

Projektet syftar till att undersöka hur implementeringskapacitet kan byggas inom hälso- och välfärd i Region Stockholms verksamheter genom att utvärdera utbildning i evidensbaserad implementering. Building Implementation Capacity (BIC) interventionen bygger på det teoretiska ramverket Behaviour Change Wheel och betraktar implementering som en fråga om beteendeförändring.

Hur kommer ni att gå tillväga?

– Projektet kommer att omfatta studier av arbetsgrupper, bestående av chefer och personal från hälso- och välfärdsorganisationer som genom interventionen kommer ges färdigheter i att tillämpa en systematisk implementeringsmodell. En longitudinell utvärdering med kvantitativa och kvalitativa ansatser kommer att tillämpas för att utforska i vilken utsträckning interventionen resulterar i ökad kunskap och färdigheter, framgångsrik implementering samt i vilken utsträckning arbetsgruppens och organisationernas implementeringskapacitet utvecklas och vidmakthålls.

Vad gör detta projekt unikt?

– Det unika med detta projekt är dess fokus på att både studera implementeringen av en specifik metod eller riktlinje samt att utvärdera implementeringskapaciteten i deltagande organisationer. Därmed syftar projektet till att bidra till förståelsen av hur en hållbar implementeringskapacitet kan åstadkommas inom hälso- och välfärdsorganisationer och därmed bidra till att uppfylla Kunskapsstyrningsinitiativets mål.

Vilken patientgrupp kommer gagnas av forskningen och hur?

– Projektet syftar till att öka implementeringen av evidensbaserade insatser till olika typer av patientgrupper samt till andra målgrupper i befolkningen, t ex barn i förskola, genom att öka ingående verksamheters kapacitet att implementera nya evidensbaserade metoder och riktlinjer.

Vem är ni som genomför studien?

– Projektet bedrivs av mig (Anna Bergström), Hanna Augustsson, Henna Hasson samt Leif Eriksson och är ett samarbete mellan forskargruppen PROCOME på LIME, Karolinska Institutet och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin vid Region Stockholm.

Projektet har beviljats medel från Forte:s riktade utlysning för implementeringsforskning för att undersöka hur kapacitet för implementering inom verksamheter i Region Stockholm kan byggas i syfte att bättre kunna omsätta ny kunskap i praktik.

Kontakt

Event type
Konferenser och symposier
Stockholm Life Science Conference 2021

2021-05-25 10:00 - 15:00 Add to iCal
Online
Kollagebild av ett covid-19-provrör, en antikropp och ett kramande par personer.
Foto: Getty Images
Lead

Stockholm Life Science Conference är ett dynamiskt evenemang där vi samskapar framtidens life science-system under en heldag den 25 maj 2021.

Content

Se konferensens hemsida på engelska för det senaste programmet.

Covid-19 pandemin har betonat det akuta behovet av förbättrat samarbete mellan olika sektorer för att ta itu med de komplexa utmaningar som ligger framför oss. Det har väckt frågor om den roll life science sektorn kan och bör spela för att tillämpa det vi har lärt oss, ”build back better”, och skapa förutsättningarna för ett mer hållbart liv.

Under denna konferens kommer vi att undersöka sektorns nuvarande och potentiella roll och utforska en utökad vision för life science som inkluderar förebyggande insatser, implementering, ansvarsskyldighet, och "en universell beredskap för hälsa".

Under expertpaneler och gruppdiskussioner kommer vi att diskutera:

  • Hur kan vi påskynda genomförandet av de nationella och regionala strategierna för life science?
  • Vad har covid-19 lärt oss om hur life science systemet kan utvecklas och struktureras för att möta vanliga och pressande utmaningar?
  • Hur ser det nya post-pandemiska landskapet ut, och kan vi dra nytta av den nuvarande situationen för att ytterligare stärka life science-systemen?
  • Vilka systemhinder (juridiska, etiska, finansiella, strukturella, politiska) har covid-19-pandemin visat oss som måste tas bort för att skapa ett mer motståndskraftigt, rättvist, och hållbart samhälle?

Life science-sektorn kan spela en viktig roll i universell beredskap för hälsa. Kunskap, dialog och samarbete behövs nu mer än någonsin.

Vi ser fram emot att fortsätta detta arbete tillsammans den 25 maj på Stockholm Life Science Conference.

Stockholm Life Science Conference anordnas av Karolinska Institutet i samarbete med Region Stockholm, Stockholms universitet och KTH Royal Institute of Technology.

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Föreläsning med Donna Zulman från Stanford University

2019-09-20 12:00 - 13:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Rum David, entréplan, Widerströmska huset, Tomtebodavägen 18a, Solna
Lead

KI Medical Management Centrum i samverkan med Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, bjuder in till ett föredrag med Donna Zulman.

Content
portrait of Donna Zulman

Titel

“Multimorbidity research and strategies for high-risk/high-need patient populations”

Föreläsare

Donna Zulman, Assistant Professor in the Division of Primary Care and Population Health, Department of Medicine, Stanford University, and a physician investigator at the Center for Innovation to Implementation, VA Palo Alto Health Care System (https://profiles.stanford.edu/donna-zulman).

Bakgrund

Donna Zulman is an accomplished US researcher, academic and clinician whose recent research is into in multi-morbidity and implementation science. Togehter with Steve Asch, Donna designed and runs the Stanford University course on “Methods for Health Care Delivery Innovation, Implementation, and Evaluation” and recently organised a conference on “Innovative Primary Care for High-Utilizing Complex Patients.”

Donna’s research has yielded over 60 peer-reviewed articles to date and received recognition in the form of federal and foundation research grants, early career awards from professional societies, and university awards for teaching and mentorship activities.

Värdar

Medical Management Centrum vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, KI och Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO

Kontakt

Publicerad: 2018-05-15 13:05 | Uppdaterad: 2019-05-13 18:17

Ny MMC studie om anpassningar och följsamhet

 

Anpassningar och följsamhet

Forskningsresultat är givetvis tänkta att användas i hälso- och sjukvårdens praxis. Men inte vilka resultat som helst – först ska studieresultaten uppnås i flera studier för att säkra att dessa inte beror på slumpen utan håller i sig vid flera upprepningar. Därför är replikering ett viktigt första steg på vägen från forskning till praktik. Det är dessutom långt ifrån lika enkelt som det kanske låter. Läs MMCs färska studie hur svenska interventionsforskare hanterar replikering och mer specifikt frågan om anpassningar och följsamhet till evidensbaserade metoder.

Subscribe to Implementeringsforskning