Publicerad: 2022-05-13 10:19 | Uppdaterad: 2022-05-16 14:16

Sök till DATAETHICS Summer School 2022

DATAETHICS Summer School 2022: "Big Data, Big Implications: Data Protection in Biomedicine”

Är du student eller doktorand inom medicin, biomedicin och biovetenskap vid KI? Vill du diskutera betydelsen av etiska aspekter vid vetenskaplig hantering av biomedicinsk ”Big Data” och lyssna till den senaste utvecklingen inom datavetenskap, bioinformatik och tillämpad artificiell intelligens (AI) inom (bio)medicin? 

5-dagars kurs

Denna 5-dagars kurs i Barcelona erbjuder en unik blandning av föreläsningar och aktiviteter där du får bekanta dig med värdekedjan av etiska, sociala och juridiska överväganden inom digitalisering och datadriven utveckling inom Biomedical Big Data (BBD). Du kommer att lyssna på föreläsningar från ledande och etablerade tvärvetenskapliga experter inom datakurering och integritet, dataanvändning, etik, biomedicin och relaterade områden. Du ges också möjlighet till att nätverka med studenter och experter från bland annat de nio ledande europeiska lärosätena inom Eurolife, samt med företrädare från bl a industrin.

Efter avklarad kurs får du ett intyg och en elektronisk DATAETHICS Open Badge.

Mer information

Mer information om kursen och ansökan hittar du på DATAETHICS webbplats

Deltagande (reskostnader upp till 275 Euro och uppehälle) för 2 studenter från KI kommer att finansieras av DATAETHICS i enlighet med projektets villkor. 

DATUM: 4-8 juli 2022
PLATS: Barcelona följt av en kortare virtuell aktivitet
PROGRAM: Meddelas inom kort på webbplatsen
UNDERVISNINGSSPRÅK: Engelska
SISTA ANSÖKNINGSDAG: 7 juni kl 17:00 (CET)
MÅLGRUPP: Kandidat- och masterstudenter samt doktorander inom medicin, biomedicin och biovetenskap

Detta är den fjärde gemensamma kursen (inklusive pilotkursen) inom det Erasmusfinansierade strategiska partnerskapet DATAETHICS som leds av Eurolife, ett nätverk av 9 forskningsintensiva europeiska universitet.

DATAETHICS kurser fokuserar på etiska aspekter av vid hantering av stora datamängder inom (bio)medicin.

Kontakt

<a href="https://medarbetare.ki.se/people/jonas-sundback">Jonas Sundbäck</a>

  • Title: Forskare
  • Phone: +46-(0)8-524 867 68
  • Unit: C1 Mikrobiologi, tumör- och cellbiologi
  • Email: jonas.sundback@ki.se
catalogue Off Off Off Off

Kontakt

Tags

Doktorand Forskarutbildningsprogram Forskningsintresserad student Internationellt Kommittén för utbildning på forskarnivå Student
Emma Hägg 2022-05-16
Anna Dahlerus
Publicerad: 2022-05-12 12:17 | Uppdaterad: 2022-05-13 11:59

Tillbaka till framtiden: forskare, lärare och studenter om livet efter pandemin

Students on campus Solna in spring
Denna bild på studenter på KI:s campus Solna togs innan pandemin gjorde att utbildningen fick bedrivas på distans. Nu är det åter liv och rörelse på området. Foto: Avdelningen för utbildnings- och forskarutbildningsstöd, UFS

Pandemin har påverkat en hel värld, men när restriktionerna lyfts runt om i världen finns nya utmaningar. Vid Karolinska Institutet ställs lärare inför hybridundervisning, forskare ska återgå till tidigare forskning och studenter hitta tillbaka till rutiner på campus. Här berättar de om tiden före och under pandemin och efter att restriktionerna har lyfts.

Berättat för Magnus Trogen Pahlén.

Marianne Farnebo, forskare: ”Pandemin frigjorde tid” 

Marianne Farnebo
Marianne Farnebo, forskare vid institutionerna för cell- och molekylärbiologi samt biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn

– När pandemin först slog till så växlade jag över till att labba i princip på heltid. Delvis var det som ett sätt att motivera mina medarbetare att fortsätta sin laborativa forskning. Arbetet kan inte utföras hemifrån och många kände sig stressade inför att ta sig in till arbetet. Flera av mina medarbetare är från andra länder än Sverige och ställde sig frågande till vår svenska strategi att hantera pandemin. Den skilde sig ju mycket från hur andra länder valde att agera. 

Snart blev det svårt att få tag i material för våra försök, som till exempel labbreagenser och olika plastartiklar. Men trots det så påverkades min forskning ändå bara marginellt. Under de första sex månaderna minskade vår produktionstakt bara med cirka tio procent. 

En av förklaringarna till det är att pandemin frigjorde tid till forskningen. Under denna period så ställdes ju alla möten, konferenser och resor in. Dessutom blev vi med tiden allt bättre på att mötas digitalt. 

I dag har vi något av en motsatt situation: vi behöver frigöra tid till att återigen kunna resa och möta andra forskare inom vårt fält. Vi ser en boom i antalet konferenser och seminarier och vill gärna delta i dem vi ser kan vara till nytta.

Marianne Farnebo är forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi samt institutionen för biovetenskaper och näringslära.

Erik Johnsson, student: ”Det var en stor utmaning att plugga hemma”

Erik vid café Jorpes, Aula Medica.
Erik Johnsson, student på sjuksköterskeprogrammet. Foto: Stefan Zimmerman

– Den största omställningen för mig var att se hemmet som en plats för utbildning och lärande. Tidigare var hemmet en plats för fritid och ledighet, inte för plugg. När all undervisning gick över till distans så tvingades jag att ändra det tankesättet, och det blev en stor omställning. 

Eftersom varken biblioteket eller skolans lokaler fanns tillgängliga så fanns heller inget enkel väg att få tag i kurslitteratur. Därför blev jag tvungen att köpa mer litteratur än vad jag hade gjort annars. 

En stor utmaning i vardagen var att hitta motivationen till att plugga. Hemma finns många distraktioner som lätt leder tankarna bort från plugget. Dessutom gjorde det mig lite lat att ha alla bekvämligheter omkring mig. Det var svårt att hålla rutiner och rätt studieteknik. 

En vinst med att plugga hemma var att det sparade tid, eftersom jag slapp resorna till och från skolan. Och tack vare att alla föreläsningar var digitala kunde jag delta även när jag var sjuk. Det hade jag inte kunnat göra om föreläsningen bara hade hållits på campus. 

Nu arbetar jag med mitt examensarbete vilket gör att min studiesituation ser likadan ut igen som under pandemin. Men i de kommande kurserna så blir mer av utbildningen förlagd till campus, och då gäller det ju att växla tillbaka till mina gamla vanliga rutiner igen. Det ser jag verkligen fram emot!

Erik Johnsson är student på sjuksköterskeprogrammet.

Linda Ekenros, lärare: ”Hybridundervisningen efter restriktionerna var mer utmanande än distansundervisningen”

Linda står framför en trappa på campusområdet.
Linda Ekenros, lärare vid fysioterapeutprogrammet vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Foto: Ulf Sirborn

– När regeringen kom med sin rekommendation om distansundervisning i mars 2020 så var jag i full färd med att hålla en första introduktionsföreläsning för cirka 80 förväntansfulla studenter. Efter fikapausen så fick jag ge beskedet till studenterna att vi troligen inte skulle ses mer den terminen. Många av dem gick hem övertygade om att kursen inte alls skulle bli av. Men vi satte fart för att hitta sätt att omvandla de praktiska övningar vi planerat till fungerande onlineundervisning. 

Vi hade faktiskt redan planerat att utveckla viss undervisning i digital form. Nu blev vi tvungna att utveckla sätt att även göra de praktiska övningar digitala. Vi jobbade både kvällar och helger för att producera filmer som kunde publiceras i takt med att kursen pågick. Sen hade vi dagliga livesändningar där vi gjorde korta demonstrationer, och hänvisade vidare till de inspelade filmerna och till litteraturen. 

Studenterna blev väldigt tacksamma, särskilt de som inte trott att kursen skulle bli av. Vi fick dock förlänga terminen en bit in i juni för att göra det möjligt för studenter att komma till campus i små grupper för examination. Många träffades redan på egen hand för att träna med varandra eller med familjemedlemmar. De löste verkligen situationen väldigt bra. 

En viktig sak för oss var att examinationen inte fick hålla en lägre nivå än vanligt. De studenter som examinerades i början av pandemin möter ju samma arbetsuppgifter som alla andra. 

Sedan 2020 har vi varierat olika former av hybridundervisningen, i takt med att restriktionerna förändrats.  Och det har faktiskt varit mer utmanande än den drastiska starten av distansundervisningen. Det har inte varit lätt att lägga pusslet av en god tillgång till både lärare och rätt storlek på lokaler alla gånger. 

Nu har vi återgått till campusundervisning och arbetar även med att förnya delar av vårt inspelade material för att det ska hålla en bättre kvalitet. Nu har vi inte lika bråttom vilket gör det enklare och resultatet bättre. Att vi återgått till den praktiska undervisningen tillsammans med studenterna är viktigt eftersom de ska möta patienter efter utbildningen och även behöver träna på det mänskliga mötet.

Linda Ekenros är lärare vid fysioterapeutprogrammet vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Grace Marshall, masterstudent: ”Vi lärde känna Stockholm bättre tack vare pandemin”

Grace står på trappen i Aula Medica.
Grace Marshall, masterstudent i Bioentrepreneurship. Foto: Stefan Zimmerman

– Jag har mött flera svenskar som sagt att de tycker synd om mig för att jag flyttade hit mitt under en pandemi. Men det finns inget annat land jag hellre hade varit i under denna period. Mina vänner hemma i England hade en betydligt svårare vardag att hantera än mig. 

När min masterutbildning startade höstterminen 2021 så kunde vi välja mellan distansutbildning eller föreläsningar på plats. Eftersom jag då arbetade för en ideell organisation i Holland så valde jag att stanna kvar där för att fortsätta hjälpa dem. Så tack vare den flexibla studiestarten kunde jag följa föreläsningarna på distans från Holland hela september. 

Efter flytten till Stockholm så hann jag delta i föreläsningar på campus under tre veckor innan restriktionerna skärptes igen. Den korta tiden gjorde det svårare att hinna lära känna mina klasskompisar. Men eftersom de flesta är rätt utåtriktade och sociala så fungerade det ändå väl. Ofta träffades vi på olika caféer i stan för att plugga. Att vi inte var bundna till campus gjorde faktiskt att vi lärde känna Stockholm bättre. 

Svårare var det att lyckas lära känna lärarna på utbildningen, eftersom vi inte träffade dem på andra sätt än online. Jag är dock imponerad av deras förmåga att ställa om undervisningen till onlineundervisning. Men jag saknade att kunna prata med dem i samma rum som vid en fysisk lektion. Visst går det att ställa frågor även under en onlineundervisning, men det ger antingen ett större avbrott eller så kommer svaret ofta långt senare.

Vår masterutbildning inleddes med två av de svåraste momenten på utbildningen, och det hade varit enklare att ta till sig och förstå om de hade varit på campus. 

Nu arbetar jag med mitt examensarbete så det finns ingen anledning att återvända till campus. Efter det vill jag gärna stanna kvar i Stockholm, även om min mamma ständigt skickar jobbannonser från London.

Grace Marshall, masterstudent i Bioentrepreneurship.

Ujjwal Neogi, forskare: ”Vi ställde om all vår forskning för att fokusera på covid-19”

Ujjwal Neogi framför trappen i Aula Medica.
Ujjwal Neogi, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin. Foto: Stefan Zimmerman

– Pandemin förändrade min forskning rätt rejält. Före utbrottet arbetade jag med hiv med målet att hitta sätt att hindra hiv-virusets framfart i kroppen. Men när spridningen av sars-cov-2 tog fart så bytte min forskargrupp inriktning till covid-19. Då var vi ett av tre labb i Sverige som kunde odla sars-cov-2 i labbet för att undersöka dess egenskaper. Och vi kunde använda metoderna som vi hade utvecklat för forskningen kring hiv.

Dessutom gav Vetenskapsrådet oss tillåtelse att använda delar av vår finansiering för att forska om sars-cov-2. Två av mina doktorander bytte också helt inriktning till att arbeta med covid-19. 

Medan det mesta av vår forskning kring hiv sattes på paus ställde vi om för att även kunna stödja Karolinska Universitetssjukhuset med att testa för covid-19. Flera av mina anställda hjälpte till både kvällar och helger. 

Personligen hade jag redan erfarenhet av vad det innebär att leva och arbeta under en pandemi. När Indien drabbades av svininfluensan 2010 så arbetade jag vid ett sjukhus där. De erfarenheterna gjorde att jag snabbt isolerade mig och kunde undvika onödiga kontakter. Och detsamma gjorde mina medarbetare.  

Samtidigt så innebär det en psykisk påfrestning att inte kunna träffa andra människor. Särskilt drabbade blir naturligtvis studenterna som dessutom ofta är trångbodda vilket gör det svårt att arbeta hemifrån. Vi försökte därför träffas regelbundet för att umgås via Zoom. Och även se till att vi verkligen kunde utnyttja stunderna vi hade tillsammans i labbet. 

Nu har vi precis tagit upp vår forskning kring hiv igen. Men det är fortfarande svårt att få tag i de reagenser vi behöver för vårt arbete. Vi kommer att fortsätta tillämpa ett liknande arbetssätt under de kommande åren som under pandemin. Dock kommer vår forskning primärt att fokusera på att hitta ett funktionellt botemedel mot hiv.

Ujjwal Neogi är forskare vid institutionen för laboratoriemedicin.

Tillbakablick: Berättelser från pandemivåren 2020

Event type
Föreläsningar och seminarier
Aktuella karriärmöjligheter på Life Science branschen

2022-05-17 15:00 - 16:00 Add to iCal
Online
Location
Zoom
Lead

Kom och lyssna på Randstad Life Sciences som ska prata om hur den nuvarande arbetsmarknaden ser ut för forskare och berätta mer om olika typer av roller inom Life Science branschen.

Content

Målgrupp

Masterstudenter, Doktorander, Postdoktor

Datum 

17 maj, 15.00-16.00

Talare

Randstad Life Sciences - Bemanningsföretag och rekryteringsföretag 

Värd

Detta evenemang arrangeras av KI Karriär Service och Randstad Life Sciences

Anmälan

Anmäl dig här

 

Kontakt

Publicerad: 2022-04-27 14:28 | Uppdaterad: 2022-05-03 14:01

KI:s utbildningsprogram fortsatt populära

studenter på campus
Flera utbildningar på KI ligger i topp när det gäller antalet förstahandssökande. Foto: Martin Stenmark

Vid midnatt den 19 april stängde anmälan till högskolestudier höstterminen 2022. Då hade mer än 22 000 ansökt till Karolinska Institutets nybörjarprogram. Populärast är läkarprogrammet följt av psykolog-, tandläkar- och sjuksköterskeprogrammet.

Läkarprogrammet på KI är den populäraste utbildningen i landet. Andelen förstahandssökande till programmet ligger i topp vid en nationell jämförelse och placerar sig snäppet över juristprogrammen vid Stockholms respektive Lunds universitet som hamnar på en andra och tredje plats. 

– Vi är stolta och glada över att vara så populära! Vi har en högkvalitativ utbildning med en engagerad lärarkår, ett nära samarbete med sjukvården kopplat till en stark forskningsanknytning som jag tror attraherar, utöver läget huvudstaden, säger Marie Dahlin, programdirektor på läkarprogrammet vid Karolinska Institutet. 

Flera andra utbildningar på KI ligger i topp när det gäller antalet förstahandssökande. Bland annat tandläkarprogrammet som också hamnar högt på internationella rankinglistor över utbildningar

Årets söktryck till KI är dock lägre än föregående år, något som är en nationell trend. Totala antalet sökande till högskolan minskade i år från 419 097 till 376 665 vilket är en minskning på 10 procent. På KI har antalet sökande minskat med 13 procent sedan förra året. 

– Vi ser nu en viss minskning i jämförelse med ansökningen hösten-21. Vi har haft en tydlig coronaeffekt med ett stort antal sökande till våra utbildningar. Den effekten har avtagit något och vi börjar återgå till en mer normal nivå. Söktrycket ligger nu på liknande nivåer som vi hade hösten 2020, säger Victoria Rosander, vikarierande enhetschef för enheten för antagning, examen och disputation vid KI. 


Hitta mer statistik över sökande till högskolan på UHR:s hemsida.
 

Publicerad: 2022-04-26 13:18 | Uppdaterad: 2022-05-12 12:33

Blogga på KI:s blogg för utbytesstudier under din termin utomlands

Student står med ryggen mot kameran och bär en svart ryggsäck. Han blickar ut över vacker natur med berg och vatten.
KI-student på utbytesstudier Foto: Patrick Engeler

Är du student och ska åka på utbyte i höst? Nu söker vi nya studenter som ska studera utomlands under hösten och som vill blogga för KI om hur det är att studera utomlands för att inspirera fler studenter.

Uppdrag

På KI:s Studera utomlandsblogg bloggar tre studenter om hur livet som utbytesstudent är. Nu söker vi nya studenter som ska åka på utbyte HT2022 och vill blogga om sin upplevelse.

Ni bloggar från samma bloggplattformen men skriver enskilda inlägg. Inläggen ska handla både om de praktiska förberedelserna och om spännande upplevelser väl på plats. Du skapar och tar själv fram allt innehåll (text och bild) men med stöd och support från oss på funktionen för studentkommunikation på KI.

Vi tror att du är en KI-student som är kreativ, nyfiken och aktiv. Du bör tycka om att skriva och dela med dig av dina egna erfarenheter. Det är även bra om tycker om att fotografera. Arbetet med bloggen sker löpande under terminen och kan variera i omfattning från månad till månad men beräknas ta ca 6-12 h /månad. Du förväntas skriva minst fyra blogginlägg per månad. 

Upppdraget pågår från augusti 2022 t.o.m. januari 2023. 

Du får:

  • 150 kr/timmen
  • En bra merit på ditt CV
  • Inspiration och coachning

Mejla din ansökan med personligt brev där du berättar om dig själv, dina studier, vart du ska åka och varför du vill blogga senast den 15 maj till ki-student@ki.se. Tala även om i din ansökan om du har gjort något liknande jobb tidigare där du till exempel skrivit eller fotograferat. Intervjuer sker löpande.

Mejla oss på ki-student@ki.se vid frågor.

Publicerad: 2022-04-21 16:13 | Uppdaterad: 2022-05-12 14:21

Vill du sitta i studentpanelen under KI:s välkomstceremonin för nya studenter?

Fem glada studenter på scenen
Backstage välkomstceremoni ht21 Foto: Private

Vi söker studenter som vill dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper om hur det är att vara student vid KI till nya studenter på välkomstceremonin den 2 september.

Den 2 september kl 13:30 arrangerar KI en välkomstceremoni för alla nya studenter som börjar i höst. Välkomstceremonin hålls i Erling Perssonsalen i Aula Medica i Solna. Ett populärt inslag under ceremonin är studentpanelen som delar med sig av sina egna erfarenheter och kunskaper om hur livet som student på KI är. Det kan vara alltifrån att diskutera vilket som är bästa lunchställe på campus eller plugg-tips. Du kommer få frågor innan som du kan förbereda svar på. 

Du bör känna dig bekväm med att tala inför publik. Genrep av ceremonin kommer att ske under sen eftermiddag den 1 september och det är viktigt att du kan medverka både den 1 och 2 september. Vi uppskattar att arbetet totalt tar 6 timmar. 

Du får:

  • 150 kr/h
  • Möjlighet att lära känna studenter från andra program än ditt egna
  • En bra merit på ditt CV

Skicka ditt CV och ansökan till ki-student@ki.se senast den 1 juni där du berättar vem du är, vad du studerar och hur ditt liv som student ser ut (intressen, kåraktiviteter eller andra engagemang). Rekryteringen sker löpandes och kan komma att tillsättas innan sista ansökningsdag.

Vid frågor kontakta ki-student@ki.se

Publicerad: 2022-04-19 18:22 | Uppdaterad: 2022-04-27 20:52

Hej Maria Deckeman, specialist inom organisationsutveckling och ledarskap

Du har initierat en ambitiös satsning för att Karolinska Institutet ska bidra till att utforska behovet av inre utveckling som ett sätt att bli bättre förberedd och rustad att möta de komplexa utmaningar som organisationer, samhällen och världen står inför. En utgångspunkt är vårt engagemang i Inner Development Goals Summit den 29 april.

Maria Deckeman
Maria Deckeman

Varför ska jag delta i konferensen den 29 april och vad kan jag förvänta mig?

Alla studenter och medarbetare är välkomna att följa med på resan för att ytterligare utforska vilken roll inre utveckling, individuellt och kollektivt, kan spela för att ta sig an externa utmaningar och skapa mer hållbara organisationer och samhällen. Genom att delta i Inner Development Goals Summit den 29 april får du möjlighet att lyssna till och delta i diskussioner med världsledande forskare och praktiker. Jag hoppas verkligen att du genom att delta i mötet kommer att bli inspirerad att reflektera och fortsätta diskussionen dagarna, veckorna och månaderna som kommer efter konferensen.

Varför är Karolinska Institutet medarrangör till Inner Development Goals Summit?

Karolinska Institutet är en av flera akademiska institutioner som engagerar sig i initiativet Inner Development Goals, i Sverige och globalt. Som medicinskt universitet är inre utveckling och livslångt lärande centralt för att vi ska lyckas i vår strävan att driva kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. Men inre utveckling har bara värde om den hjälper oss att påskynda arbetet för att möta de komplexa utmaningarna i omvärlden.

Modern forskning visar att de förmågor och färdigheter vi alla behöver kan stimuleras och vidareutvecklas. Och det finns många metoder tillgängliga. Men vilka förmågor och inre kvaliteter som är viktigast för att göra oss bättre förberedda för att möta komplexa utmaningar, och hur dessa kan stimuleras ytterligare, är stora frågor som vi bara har börjat utforska. Det kommer att ta decennier innan vi har fått mer klarhet i detta. Som akademisk institution har vi både möjlighet och ansvar att kommunicera tillgänglig forskning till samhället. Som universitet har vi också ansvaret att ytterligare utforska och skapa ny kunskap.

Walter Osika
Walter Osika

Vad händer efter konferensen?

Vi förbereder ett utvecklingsprogram och ett forskningsprojekt för att ytterligare utforska de stora frågorna ovan. Satsningen finansieras med partsgemensamma medel och stödjs av de fackliga organisationerna vid KI. Mer information om forskningsprojektet och hur man söker till utvecklingsprogrammet kommer att finnas tillgängligt här på Medarbetarportalen i september 2022. Forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet ska ta reda på vad KI-medarbetare upplever som stora utvecklingsutmaningar. En av forskarna, Walter Osika, kommer att samordna forskningsdelen och bidra i utformning av program och bedömning av potentiella effekter.

Vårt övergripande mål är att Karolinska Institutets engagemang i initiativet Inner Development Goals ska bidra till ett mer hållbart arbetsliv för alla medarbetare, studenter och chefer på Karolinska Institutet och göra oss bättre rustade att ta oss an komplexa utmaningar genom ökad kunskap och utveckling av de inre förmågor som behövs.

Event type
Internt möte
NeurotechRI kickoff meeting

2022-04-28 13:00 - 16:30 Add to iCal
Online
Location
Zoom
Lead

Join us for the kick off of Neurotech Research and Innovation (NeurotechRI)!

Content

Neurotech Research and Innovation (NeurotechRI) is a parallel and interconnected project to NeurotechEU that brings together the same eight (soon to be nine) universities in Europe to transform cooperation in research and innovation in the European University for Brain and Technology NeurotechEU.

The purpose of this project, funded by Horizon 2020, is to set up an actionable and sustainable plan to develop a pan European,inter-institutional and inter-sectoral strategy to help Europe realize its full potential in the global knowledge economy.

Zoom link to meeting

Preliminary programme.

Kontakt

Publicerad: 2022-04-13 10:29 | Uppdaterad: 2022-04-13 10:40

KI:s klimatarbete i topp bland svenska lärosäten

Karolinska Institutet logotyp på fasad
Karolinska Institutet landar på en tredjeplats i en klimatrapport. Foto: Ulrich Schulte

Organisationen Klimatstudenterna har nyligen släppt rapporten Climate Action Ranking, där de rankar svenska lärosäten efter deras klimatarbete. I årets rapport hamnade KI på en tredjeplats.

Rankningen baseras på lärosätets faktiska utsläpp och utsläppsminskningar samt deras ambitionsnivå för en framtida hållbar utveckling. Resultatet baseras på svar från en undersökning som lärosätena själva besvarat. Poäng gavs inom följande fyra kategorier:

  • Flygutsläpp
  • Minskning av flygutsläpp
  • Mål, handlingsplaner och mätning
  • Måluppfyllelse

I årets rapport deltog 23 av Sveriges lärosäten. Karolinska Institutet tilldelas 85 av totalt 100 poäng, vilket ger en tredjeplacering, tätt efter Sveriges Lantbruksuniversitet (89,5 poäng) och Kungliga Tekniska Högskolan (95 poäng).  

Om Klimatstudenterna

Klimatstudenterna är en studentdriven organisation vars syfte är att hjälpa lärosäten att leda vägen i klimatomställningen. Målet är att snabbt växa till en nationell och internationell studentrörelse med lokala klimatstudentgrupper på alla lärosäten. Syftet med rapporten är att sätta press på svenska lärosäten att bli fossilfria.

Publicerad: 2022-04-12 10:03 | Uppdaterad: 2022-04-13 13:17

Intervju med läkarstudenter från Uganda

Two students with KI shirts outside of Aula medica in campus solna.
Allan Bakesiga and Linda Atulinda utbytesstudenter från Makerere University utanför Aula medica i Solna. Foto: Peter Bergman

Allan Bakesiga och Linda Atulinda är läkarstudenter vid Makerere University i Uganda. De gör just nu ett utbyte vid Karolinska Institutet via ett samarbete mellan universiteten. Samarbetet är ett av KI:s mest omfattande internationella samarbeten som har gjort det möjligt för studenter, forskare och professorer att göra utbyten åt båda hållen under många år.

Linda och Allan kom till Sverige i februari och stannar till slutet av april. De går sin sista termin på läkarprogrammet med inriktning kirurgi och har valt att studera vid KI för att få internationell erfarenhet.

– Det är första gången utanför Uganda och Afrika, så allt är väldigt annorlunda. Särskilt eftersom vi kom hit mitt i vintern och fick direkt uppleva smärtan när ens händer fryser. Men mycket var redan klart när vi kom hit vilket gjorde det enkelt att komma på plats, säger Allan.

Linda håller med och tillägger att hon tycker om Stockholms friska luft. Hon berättar att i Kampala, Ugandas huvudstad, är det mer trafik och dammigare.

Olika system tillåter varje land att lyckas på sitt sätt

Strukturen inom både sjukvården och studierna skiljer sig mellan Sverige och Uganda. Linda och Alan förklarar att efterfrågan på specialister är hög i Uganda men resurserna för att kunna praktisera som specialist är begränsat. Specialistvården finns främst i Kampala vilket kan göra det svårt för patienter som bor utanför att få den sjukvård som den är i behov av.

– Ska man som läkare arbeta utanför Kampala måste man kunna göra allt. I Sverige är det mer fokus på specialisering vilket gör att det finns fler specialister. Det är ett system som fungerar här, men i Uganda behöver en läkare vara allsidig, säger Linda.

Linda och Allan trivs med studiemiljön i Sverige. De säger att den är mer flexibel och tolerant än i Uganda.

– Hemma känner många studenter sig stressade, men på KI är det en mer vänlig miljö man får till exempel raster under lektionstid. Vilket är något jag märkt är viktigt i Sverige: behovet att ta pauser, säger Linda.

I Uganda är det fler patienter än läkare. Därför kan studenterna arbeta mer med patienter än i Sverige.

– Om en patient kommer till ett universitetssjukhus kan de inte välja om de får en student eller inte. Eftersom det finns så många patienter i Uganda gör det att man som student definitivt får chansen att arbeta med en patient, säger Allan.

– Det beror på att länderna har olika system som gör att varje land lyckas på sitt sätt, tillägger Linda.

Förhoppningar inför framtiden

Efter examen vill Linda och Allan arbeta i Uganda. Linda vill fortsätta med sitt engagemang där hon arbetar med olika organisationer för att samordna service och information inom vården för att se till att den möter patienters behov. Allan funderar på att fortsätta inom det akademiska området och forska.

Vi frågade också vilka råd de skulle ge blivande studenter.

– Ha ett öppet sinne och bestäm dig inte för din specialisering för snabbt. Testa flera olika saker och var öppen, säger Allan.

– Njut av studentlivet så mycket som möjligt. Det är viktigt att uppleva saker även utanför skolan. Du kommer att lära dig kommunikation och ledarskap genom studentengagemang, säger Linda.

När vi frågade vilka råd de skulle ge internationella studenter som kommer till Sverige svarade de:

– Tänk på att komma i tid, tid är viktigt i Sverige. Inte ens bussen väntar på dig trots att du kommer springande efter den i sista sekund, säger Linda.

Allan instämmer och säger:

– I Uganda är inte ens mötesarrangören i tid.

Om KI - MAK-samarbetet:

  • Makerere University i Kampala är Karolinska Institutets huvudpartner i Uganda.
  • Sedan början av 2000-talet har Karolinska Institutet och Makerere University haft ett starkt samarbete. Samarbetet omfattar lärar- och studentutbyten i båda riktningarna, inom programmen i medicin, omvårdnad, arbetsterapi, sjukgymnastik, barnmorska och folkhälsa.
  • I maj 2022 åker en delegation från KI till Makerere University för ett besök. 
Subscribe to Student