Event type
Föreläsningar och seminarier
StratNeuros lunchseminarieserie: "Repair Mechanisms in nervous system injuries"

2021-09-20 12:00 - 13:00 Add to iCal
Online
Location
Ulf von Euler seminarierum (J3:06), plan 3 (entréplan), Bioclinicum, Solnavägen 30 och Zoom
Lead

StratNeuros lunchsemiarier är tillbaka i höst med en preliminär återgång till fysiska seminarier.

Content

Tema

Repair Mechanisms in nervous system injuries

Föreläsare

Jonas Frisén. Foto: Stefan Zimmerman.

Titel: Reactions to CNS injuries: mechanisms and opportunities

Talare: Jonas Frisén, Karolinska Institutet

Porträtt.
Malin Parmar, Lunds universitet. Foto: Privat.

Titel: Stem cell therapy for Parkinson’s Disease: from cell replacement to circuitry repair

Talare: Malin Parmar, Lunds universitet

Värd

Gonçalo Castelo-Branco, Karolinksa Institutet, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik

Registrera dig för att delta på plats

Platserna är begränsade till 50 stycken. Det serveras en lättare kostnadsfri lunch.

Registrera dig för att delta på plats

Kontakt

Publicerad: 2021-07-26 14:22 | Uppdaterad: 2021-07-26 14:33

Andras skräckreaktioner väcker våra egna minnen av tidigare fara

dekorativ bild
Foto: Getty Images.

Både människor och andra djur lär sig snabbt om faror i sin omgivning genom att observera beteendet hos andra individer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att både råttor och människor kan använda sig av sådan social information för att återaktivera rädslo-minnen som lärts in genom egna erfarenheter.

Forskarna visar också att den sociala minnesaktiveringen är starkare i en miljö som påminner om den där de ursprungliga rädslominnena skapades. Studien, som publiceras i tidskriften PNAS, bygger på två experiment med människor som deltagare och bekräftades sedan i experiment på råttor.

Forskningens leddes av professor Andreas Olsson vid institutionen för klinisk neurovetenskap och finansieras av bland annat av German Research Foundation, europeiska forskningsrådet ERC och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Publikation

“Observation of others’ threat reactions recovers memories previously shaped by firsthand experiences”. Jan Haaker, Lorenzo Diaz-Mataix, Gemma Guillazo-Blanch, Sara A. Stark, Lea Kern,Joseph E. LeDoux, Andreas Olsson. PNAS, July 27, 2021; vol. 118 no. 29, doi: 10.1073/pnas.2101290118.

Publicerad: 2021-07-07 00:30 | Uppdaterad: 2021-07-10 23:07

Adhd hos vuxna är kopplat till en rad fysiska åkommor

Kvinna sitter på stol med animerade streck och frågetecken över huvudet.
Foto: Getty Images

Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar. Det visar en stor registerbaserad studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Lancet Psychiatry.

Porträtt på Ebba Du Rietz
Ebba Du Rietz. Foto: Privat

– Identifiering av samtidigt förekommande fysiska sjukdomar kan få betydelse för behandling av vuxna med adhd och gynna patienternas långsiktiga hälsa och livskvalitet, säger studiens förstaförfattare Ebba Du Rietz, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Adhd (attention deficit hyperactivity disorder), är en vanlig neuropsykiatrisk diagnos som kännetecknas av ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. En vanlig behandling för adhd är centralstimulerande läkemedel (metylfenidat, dexamfetamin eller lisdexamfetamin).

Fyra miljoner individer studerade

Tidigare studier har funnit att vuxna med adhd löper ökad risk för ett antal fysiska åkommor, men endast ett fåtal av dessa associationer har studerats noggrant. Dessutom saknas till stor del detaljerade behandlingsriktlinjer för vuxna med adhd och samtidigt förekommande fysisk sjukdom. Forskare vid Karolinska Institutet har därför undersökt möjliga samband mellan adhd och ett brett spektrum av fysiska sjukdomar i vuxen ålder samt om gener eller miljöfaktorer är inblandade.

Över fyra miljoner individer (helsyskon och halvsyskon med samma mödrar) födda mellan 1932–1995 identifierades med hjälp av svenska register och följdes mellan 1973–2013. Kliniska diagnoser erhölls från det svenska patientregistret. Forskarna undersökte risken för 35 olika fysiska åkommor hos personer med adhd jämfört med personer utan denna diagnos samt hos syskon till personer med adhd jämfört med syskon till personer utan diagnosen.

Henrik Larsson. Foto: Gunnar Ask

Kopplat till många sjukdomar

Individer med adhd hade en statistiskt signifikant ökad risk för alla studerade fysiska åkommor utom artrit. Starkast var associationerna för sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar. De diagnoser som hade tydligast koppling till adhd var alkoholrelaterad leversjukdom, sömnstörningar, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), epilepsi, fettlever och fetma. Adhd var också kopplat till en något ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, Parkinsons sjukdom och demens.

– Resultaten är viktiga eftersom centralstimulerande behandling kräver noggrann övervakning vid samtidig hjärtsjukdom, högt blodtryck och leversvikt, säger studiens sisteförfattare Henrik Larsson, professor vid Örebro universitet och anknuten forskare vid Karolinska Institutet.

Underliggande genetiska faktorer

Den ökade risken kunde till stor del förklaras av underliggande genetiska faktorer som bidrog till både adhd och den fysiska sjukdomen, med undantag för sjukdomar i nervsystemet och åldersrelaterade sjukdomar. Helsyskon till individer med adhd hade signifikant ökad risk för de flesta fysiska åkommor.

Forskarna planerar nu att studera de underliggande mekanismerna och riskfaktorerna samt hur adhd hos vuxna påverkar fysiska sjukdomars hantering och prognos.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Region Stockholm, StratNeuro (Karolinska Institutet), EU:s Horizon 2020, och National Institute of Mental Health. Ebba Du Rietz har mottagit talararvode från Shire Sweden AB utanför den aktuella studien. Henrik Larsson har mottagit talararvode från Evolan Pharma och Shire/Takeda och har fått forskningsbidrag från Shire/Takeda. Medförfattaren Marica Leone är anställd hos Janssen Pharmaceutical Companies inom Johnson & Johnson. Se den vetenskapliga artikeln för en fullständig förteckning över potentiella intressekonflikter.

Publikation

“Mapping phenotypic and aetiological associations between ADHD and physical conditions in adulthood in Sweden: a genetically informed register study”. Ebba Du Rietz, Isabell Brikell, Agnieszka Butwicka, Marica Leone, Zheng Chang, Samuele Cortese, Brian M. D’Onofrio, Catharina A. Hartman, Paul Lichtenstein, Stephen V. Faraone, Ralf Kuja-Halkola, Henrik Larsson. Lancet Psychiatry, online 6 juli 2021, doi: 10.1016/S2215-0366(21)00171-1.

Publicerad: 2021-07-06 11:49 | Uppdaterad: 2021-08-25 17:44

KI-forskare erhåller 38 miljoner kronor för forskning om Parkinsons sjukdom

Per Svenningsson tillsammans med representanter från Nordstjernan Holding AB och Axel Johnson Gruppen.
Per Svenningsson vid KI får 38 miljoner kronor från Nordstjernan Holding AB och Axel Johnson Gruppen. Foto: Stefan Zimmerman

Professor Per Svenningsson vid Karolinska Institutet erhåller medel för ett femårigt forskningsprojekt på 38 miljoner kronor från Nordstjernan Holding AB och Axel Johnson Gruppen. Satsningen går till fundamental forskning kring uppkomsten av Parkinsons sjukdom samt till kliniknära studier för att skräddarsy behandling nu och bromsa sjukdomsförloppet i framtiden.

Per Svenningsson tillsammans med representanter från Nordstjernan Holding AB och Axel Johnson Gruppen.
Dr Xiaoqun Zhang, Antonia Ax:son Johnson vid Axel Johnson Gruppen, Göran Ennerfelt vid Nordstjernan Holding AB och Per Svenningsson vid KI. Foto: Stefan Zimmerman

– Vi är mycket glada att konkret kunna bidra till forskningen på Karolinska Institutet som fokuserar på att öka förståelsen och behandlingen av Parkinsons sjukdom, säger Göran Ennerfelt från Axel Johnson Gruppen. Kurt Almqvist från Nordstjernan fortsätter:

– Vi är även glada över att kunna bidra till denna satsning på att få fram läkemedel mot en svår sjukdom och minska lidandet som drabbar många människor världen över.

– Medlen möjliggör banbrytande och långsiktig satsning på forskning kring Parkinsons sjukdom vid Karolinska Institutet. Dessutom stimulerar satsningen yngre forskare att arbeta inom området inte minst genom att erbjuda möjlighet till internationella samarbeten med exempelvis Harvard Medical School, säger Per Svenningsson vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som drygt 6 miljoner personer i världen lider av. Diagnosen baseras på klinisk undersökning och förekomst av stelhet, förlångsamning och skakningar, men många patienter lider också av icke-motoriska symtom. Minskade nivåer av signalsubstansen dopamin orsakar många av symtomen och kan initialt behandlas med läkemedel som ersätter det förlorade dopaminet.

Forskning om bromsande terapi för Parkinsons sjukdom

Nästa genombrott i behandlingen av Parkinsons sjukdom är en bromsande terapi. Ett neuropatologiskt kännetecken för Parkinsons sjukdom är α-synuklein-innehållande proteinaggregat som kallas Lewy-kroppar. Dessa sprids i hjärnan hos personer med Parkinsons sjukdom då sjukdomen fortskrider. Inom ramen för detta forskningsprogram kommer uppkomsten och spridningen av Lewy-kroppar att studeras i syfte att identifiera tänkbara måltavlor för bromsmedicinering.

Publicerad: 2021-05-21 09:04 | Uppdaterad: 2021-05-24 12:21

Beslutsförmåga hos unga kopplas till social förmåga

Pojke som har svårt att fatta beslut
Foto: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet och UCL har identifierat en allmän faktor som påverkar unga människors beslutsförmåga, oberoende av IQ. Hög beslutsskärpa är kopplat till god social förmåga, enligt en ny studie som har publicerats i tidskriften Neuron.

Forskarna har valt att kalla den allmänna beslutsförmågan, som ligger till grund för flera typer av beslutsfattande, för ”decision acuity”, ungefär beslutsskärpa.

– Människor med högre beslutsskärpa fattar inte alltid de bästa besluten, men de tar specifika beslut på ett konsekvent sätt. Låg beslutsskärpa är förknippad med sämre sociala förmågor och kan kopplas till symtom på psykiska ohälsa, säger studiens korresponderande författare Michael Moutoussis, forskare vid Max Planck UCL Centre for Computational Psychiatry & Ageing Research och Wellcome Centre for Human Neuroimaging, UCL Queen Square Institute of Neurology.

Oberoende av IQ

Studien omfattade 830 ungdomar i åldrarna 14–24 år som fick genomföra en rad beslutsfattande uppgifter kopplade till aspekter som risktagande, förtroende för andra människor och känslighet för vinster och förluster. Totalt 32 olika mått sammanfördes för att avgöra individens beslutsskärpa, som visade sig vara oberoende av IQ. Beslutsskärpan var högre hos äldre individer och ökade med föräldrarnas utbildning. Dessutom var beslutsskärpan stabil över tid bland de deltagare som gjorde om samma tester 18 månader senare.

295 av deltagarna genomgick också hjärnavbildning med MR-kamera. Forskarna fann då ett samband mellan beslutsskärpa och funktionella kopplingar mellan många hjärnregioner, inklusive flera områden som tidigare har kopplats till beslutsfattande. I uppföljningen 18 månader senare kunde resultaten upprepas.

Kan påverka mer komplexa beslut

Porträtt av Marc Guitart-Masip, forskare vid NVS.
Marc Guitart-Masip

– Även om studiedeltagarna utförde enkla beslutsuppgifter tror vi att beslutsskärpa på samma vis kan påverka mer komplexa beslut, eftersom det handlar om hur långt in i framtiden människor tänker och hur impulsiva eller tillitsfulla de är, säger Marc Guitart-Masip, delad sisteförfattare som arbetat med studien på Karolinska Institutet tillsammans med Benjamín Garzón, båda vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Forskningen finansierades av Wellcome Trust, Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet och National Institute for Health Research (NIHR) UCLH Biomedical Research Center. Inga intressekonflikter uppges.

Denna nyhetsartikel är baserad på ett pressmeddelande från UCL.

Publikation

“Decision-making ability, psychopathology, and brain connectivity”. Michael Moutoussis, Benjamín Garzón, Sharon Neufeld, Dominik R. Bach, Francesco Rigoli, Ian Goodyer, Edward Bullmore, NSPN Consortium, Marc Guitart-Masip, Raymond J. Dolan. Neuron, online 20 maj 2021, doi: 10.1016/j.neuron.2021.04.019.

Event type
Föreläsningar och seminarier
Föreläsning - Early psychological interventions after trauma: where do we stand?

2021-06-03 9:00 Add to iCal
Online
Location
https://ki-se.zoom.us/s/67778053202
Lead

Torsdagen den 3 juni kl. 09.00 kommer professor Richard Bryant hålla i en föreläsning under ämnet "Early psychological interventions after trauma: where do we stand?”

Content

Professor Bryant har publicerat mer än 750 vetenskapliga artiklar och är en välkänd internationell expert på området trauma. 

Föreläsningen kommer pågå i cirka 45 minuter och är öppen för alla intresserade. Du deltar i föreläsningen  genom zoom-länken: https://ki-se.zoom.us/s/67778053202.

För dig som missade föreläsningen eller vill ta del av den igen: 

https://play.ki.se/media/t/0_qmxyhe3u

Kontakt

Publicerad: 2021-05-10 11:00 | Uppdaterad: 2021-05-10 11:39

Serotonintransportörer ökar vid återhämtning från depression

Sad woman looking out a window
Foto: Getty Images

Låga nivåer av serotonin i hjärnan anses vara en möjlig förklaringsmodell till depression, och många antidepressiva läkemedel hämmar ett protein som transporterar bort serotonin från nervcellerna. Nu visar en hjärnavbildningsstudie vid Karolinska Institutet att den genomsnittliga nivån av den så kallade serotonintransportören ökade hos en grupp på 17 individer som återhämtat sig från depression efter kognitiv beteendeterapi. Resultatet har publicerats i tidskriften Translational Psychiatry.

Porträtt av Johan Lundberg.
Johan Lundberg. Foto: Martin Stenmark

– Våra resultat tyder på att förändringar i serotoninsystemet är en del av biologin vid depression och att denna förändring är tillfällig snarare än medfödd. Fynden väcker många frågor om serotoninsystemets funktion vid depression och öppnar för forskningslinjer där den nuvarande idén om serotonin och depression kan komma att utmanas, säger studiens sisteförfattare Johan Lundberg, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Serotonin är en signalsubstans i nervsystemet som påverkar bland annat sinnesstämning och känslor. Serotonintransportörproteinet 5-HTT anses ha en central funktion vid depression då det pumpar bort serotonin från hjärncellernas synapser och därmed reglerar mängden aktivt serotonin i hjärnan.

Mer kunskap behövs

Många av dagens antidepressiva läkemedel hämmar denna transportör vilket ökar koncentrationen av serotonin i synapserna. Effekten av dessa läkemedel kan dock dröja i flera veckor och i vissa fall utebli, så behovet av nya eller förbättrade läkemedelsbehandlingar är stort. För att komma dit behövs ökad kunskap om sjukdomens biologiska orsaker.

Tidigare studier har visat att deprimerade personer har en lägre nivå serotonintransportör i hjärnan jämfört med friska individer. Detta fynd är något överraskande med tanke på den dominerade teorin om serotoninets funktion vid depression, ”serotoninhypotesen,” som hävdar att låga nivåer av synaptiskt serotonin orsakar depressiva symptom. Eftersom serotonintransportörens funktion är att minska koncentrationen av serotonin skulle man därför kunna förvänta sig höga nivåer av serotonintransportör hos deprimerade individer. För att bättre förstå dessa resultat behövs studier över tid samt efter behandling, som kan svara på frågan om serotonintransportören är tillfälligt eller kroniskt låg hos individer med depression.

I den här studien ville forskarna undersöka hur serotonintransportören förändras när en deprimerad individ får behandling och blir bättre. Forskarna mätte serotonintransportörnivåerna hos 17 individer med depression före och efter behandling med Internet-baserad kognitiv beteendeterapi. Mätningarna genomfördes med positronemissionstomografi (PET), en hjärnavbildningsteknik där man genom att injicera radioaktivt märkt läkemedel kan mäta nivåer av olika substanser i hjärnan.

Ökade med i genomsnitt 10 procent

Forskarna fann att serotonintransportörnivåerna ökade med i genomsnitt 10 procent efter cirka tre månaders behandling, när 13 av 17 rapporterade markant förbättrade symtom. Innan behandlingen hade personerna med depression ungefär samma genomsnittliga nivå av serotonintransportör som en kontrollgrupp på 17 friska individer.

Jonas Svensson
Jonas Svensson. Foto: Lou Almskog

– I stället för lägre nivåer av serotonintransportör när depressionen behandlats såg vi det motsatta, alltså mer transportörer efter förbättrade symtom. En möjlig tolkning av våra resultat är att serotoninsystemet inte orsakar depression utan är en del av hjärnans försvarsmekanism för att skydda sig mot depression. Man skulle till exempel kunna tänka sig att serotonintransportörnivån går ner när en individ utsätts för stress, som vid en depression, och att nivån stiger eller normaliseras när stressen försvinner. Det är dock viktigt att poängtera att även om dessa idéer väckts av vår studie så tillåter designen oss inte att dra några slutsatser om orsaker till förändringen av serotonintransportören, säger Jonas Svensson, postdoktor inom Johan Lundbergs forskargrupp.

Studien innehåller även vissa begränsningar, bland annat ingick enbart 17 individer med depression, som är ett heterogent tillstånd, och kontrollgruppen undersöktes bara en gång.

Forskarna håller nu på att designa nya studier för att testa om serotoninsystemets dynamiska funktion kan utgöra en del i ett skyddande system mot stress. 

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Region Stockholm, Fonden för Psykisk Hälsa, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Lundbeckfonden och en privat donation.

Publikation

Serotonin transporter availability increases in patients recovering from a depressive episode,” Jonas E. Svensson, Cecilia Svanborg, Pontus Plavén-Sigray, Viktor Kaldo, Christer Halldin, Martin Schain and Johan Lundberg, Translational Psychiatry, online 10 maj, 2021, doi: 10.1038/s41398-021-01376-w

Event type
Föreläsningar och seminarier
StratNeuros lunchseminarieserie: "Computational Neuroscience: Machine Learning and AI"

2021-06-07 12:00 Add to iCal
Online
Location
Webinar via Zoom (https://ki-se.zoom.us/j/65821858969)
Lead

En gång i månaden står StratNeuro värd för ett webbseminarium på teman inom Neurovetenskap. Denna termin hålls seminarierna den första måndagen i månaden, med start kl 12:00.

Content

Tema

Computational Neuroscience: Machine Learning and AI

Föreläsare

Pawel Herman, KTH

Titel: "Winding and intersecting paths of computational neuroscience and AI – in search of synergy"

Anders Eklund, Linköpings universitet

Titel: "Some applications of convolutional neural networks for neuroimaging data"

Värdar

Karin Jensen, Karolinska Institutet, institutionen för klinisk neurovetenskap

Vi uppmuntrar deltagande från deltagare, så du kommer att få möjlighet att ställa frågor till de inbjudna talarna.

En lista över våra tidigare seminarier som finns att streama hittar du på StratNeuros hemsida.

StratNeuros e-postlista

Om du vill ingå i vår epostlista och få information om vad som händer framöver, mejla StratNeuro@ki.se.

Karolinska Institutet inrättat det strategiska forskningsområdet neurovetenskap (StratNeuro) tillsammans med Umeå universitet och KTH.

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
StratNeuros lunchseminarieserie: "Development and function of the peripheral nervous system"

2021-05-31 12:00 Add to iCal
Online
Location
Webinar via Zoom
Lead

En gång i månaden står StratNeuro värd för ett webbseminarium på teman inom Neurovetenskap. Denna termin hålls seminarierna den första måndagen i månaden, med start kl 12:00.

Content

Tema

Development and function of the peripheral nervous system

Föreläsare

Peder Olofsson, Karolinska Institutet, institutionen för medicin Solna

"Reaching beyond Innervation: Mapping Mechanisms of Neural Regulation of Inflammation"

Barbara Canlon, Karolinska Institutet, institutionen för fysiologi och farmakologi

​​"The importance of understanding circadian rhythms"

Värdar

Ulrika Marklund, Karolinska Institutet, institutionen för medicin Solna

François Lallemend, Karolinska Institutet, institutionen för neurovetenskap

Vi uppmuntrar deltagande från deltagare, så du kommer att få möjlighet att ställa frågor till de inbjudna talarna.

En lista över våra tidigare seminarier som finns att streama hittar du på StratNeuros hemsida.

StratNeuros e-postlista

Om du vill ingå i vår epostlista och få information om vad som händer framöver, mejla StratNeuro@ki.se.

Karolinska Institutet inrättat det strategiska forskningsområdet neurovetenskap (StratNeuro) tillsammans med Umeå universitet och KTH.

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
StratNeuros lunchseminarieserie: "The Ageing Brain"

2021-04-12 12:00 Add to iCal
Online
Location
Webinar via Zoom
Lead

En gång i månaden står StratNeuro värd för ett webbseminarium på teman inom Neurovetenskap. Denna termin hålls seminarierna den första måndagen i månaden, med start kl 12:00.

Content

Delta i webbseminariet

Zoomlänk

Tema: "The Ageing Brain"

“Dementia in older adults: the body-mind connection”
Laura Fratiglioni, Karolinska Institutet, Aging Research Center (ARC), Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

“Multidomain precision prevention for dementia and Alzheimer’s disease: new findings from World-Wide-FINGERS trials”
Miia Kivipelto, Center for Alzheimer Research (CAR), Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

“Is it possible to model the ageing human brain in vitro?”
Anna Falk, Institutionen för neurovetenskap

Värd

Eric Westman, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Lunchseminarierna är tillbaka under 2021. Vi uppmuntrar deltagande från deltagare, så du kommer att få möjlighet att ställa frågor till de inbjudna talarna.

En lista över våra tidigare seminarier som finns att streama hittar du på StratNeuros hemsida.

StratNeuros e-postlista

Om du vill ingå i vår epostlista och få information om vad som händer framöver, mejla StratNeuro@ki.se.

Karolinska Institutet inrättat det strategiska forskningsområdet neurovetenskap (StratNeuro) tillsammans med Umeå universitet och KTH.

Kontakt

Subscribe to Klinisk neurovetenskap