Event type
Föreläsningar och seminarier
StratNeuros lunchseminarieserie: "Applying new technologies in neuroimaging and neurosurgery"

2022-01-26 12:00 - 13:00 Add to iCal
Online
Location
Via Zoom (https://ki-se.zoom.us/j/68038007734?pwd=NDNMVzdKZ3cxWWpKcDVvL1NxRkhwZz09)
Lead

Välkommen till nästa seminarium i StratNeuros lunchseminarieserie onsdagen den 26 januari 2022, kl. 12:00, via Zoom.

Content

Delta via Zoom

För att delta, följ Zoomlänk

Tema

Applying new technologies in neuroimaging and neurosurgery

Talare

Erik Edström, CNS, KI

"Augmented reality in neurosurgery”

och

Staffan Holmin, CNS, KI

"Tissue access by endovascular technique"

Värd

Per Svenningsson, CNS, KI

The Strategic Research Area Neuroscience (StratNeuro) | StratNeuro@ki.se

Kontakt

Event type
Halvtidskontroller
Halvtidskontroll - Anna Holmqvist

2022-02-11 10:00 - 12:30 Add to iCal
Danderyds sjukhus
Location
Föreläsningssal Venen, hus 18 (målp. J) plan 5 samt via Zoom: Join Zoom Meeting https://ki-se.zoom.us/j/63641575048
Lead

Fatigue in brain injury and long lasting pain -attention, emotional aspects and neuronal correlates.

Content

Huvudhandledare: Marika Möller, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Bihandledare: Monika Löfgren, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Britt-Marie Stålnacke, institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Love Engström Nordin, Institutionen för Neurobiologi, vetenskap och samhälle (NVS)

Halvtidskommitté: Karin Jensen, Karolinska Institutet, Institutionen för Neurovetenskap
Cecilie Röe, Oslo Universitet
Birgitta Johansson, Göteborgs Universitet

ZOOM: 
Join Zoom Meeting 
https://ki-se.zoom.us/j/63641575048 

 

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Seminarium "MSA, Are we ready to overcome the beast?"

2021-12-13 15:30 Add to iCal
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Location
J3:06 Ulf von Euler, Bioclinicum och via Zoom
Lead

Institutionen för klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet, välkomnar dig till en föreläsning under ledning av Gregor Wenning. Per Svenningsson, Professor på Institutionen för klinisk Neurovetenskap, kommer vara föreläsningens värd.

Content

Professor Gregor Wenning is a Professor and Head of the Division of Clinical Neurobiology at the Medical University Innsbruck.

The scientific focus of Wenning's work centres on the research of atypical parkinsonian syndromes, particularly multiple system atrophy, using experimental, clinicopathological and therapeutic studies. In addition to caring for patients with Parkinsonian syndromes and dementia, his clinical activities also include the work up and treatment of autonomic disorders.

His contributions have helped to overcome the difficulties associated with the diagnostic distinction of MSA and PD patients. The process of differentiating these diseases, which sometimes feature very similar symptoms, has been significantly improved with the help of neuroimaging tools.

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
StratNeuros lunchseminarieserie: "Translational Neuroimaging"

2021-12-06 12:00 - 13:00 Add to iCal
Campus Flemingsberg
Location
Jan-Åke Gustafssonsalen, NEO, Blickagången 16, Flemingsberg och online via Zoom
Lead

Välkommen till StratNeuro nästa lunchseminarium på temat "Translational Neuroimaging", måndagen den 6 december 2021 kl. 12:00, i Flemingsberg. Det går även att delta via Zoom.

Content

Tema

Translational Neuroimaging

Talare

Johan Lundström, CNS, KI

"Olfactory imaging as an early biomarker for PD: possibilities and problems"

Daniel Ferreira Padilla, NVS, KI

"Connecting the dots between PD, DLB and AD with neuroimaging techniques"

Värd

Eric Westman, NVS, KI

Delta vid mötet på plats

Smörgås och kaffe finns för 30 deltagare.

Delta via Zoom

För att delta, följ Zoomlänk

The Strategic Research Area Neuroscience (StratNeuro) | StratNeuro@ki.se

Kontakt

Publicerad: 2021-11-11 20:00 | Uppdaterad: 2021-11-17 12:17

Användning av verktyg förbättrar språkförmågan

Dektorativ bild.
Foto: Getty Images.

Det finns ett samband mellan förmågan att förstå komplex meningsbyggnad och den finmotoriska förmågan att hantera verktyg. I en ny studie i tidskriften Science visar forskare vid Karolinska Institutet och det franska forskningsinstitutet Inserm att samma grupp nervceller i hjärnan är inblandad i båda färdigheterna. Studien som också visar att användning av verktyg förbättrar språkförmågan, och vice versa, kan i framtiden erbjuda nya möjligheter att behandla patienter med nedsatt språkförmåga.

Den vedertagna uppfattningen att vår språkliga förmåga är kopplad till specialiserade områden i hjärnan har förändrats under senare år. Aktuell forskning visar till exempel att individer som är skickliga på att använda verktyg också ligger på en generellt hög nivå när det gäller förmågan att förstå komplex svensk grammatik.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet, i samarbete med Lyon Neuroscience Research Center, Inserm, och Lyons universitet i Frankrike, för första gången kunnat beskriva det här sambandet genom beteendemätningar och hjärnavbildning med MR-kamera.

Studien genomfördes i Frankrike och deltagarna var uppdelade i tre grupper med 26 personer i varje grupp, där två av grupperna var kontrollgrupper.

Aktiverade basala ganglierna

Under den motoriska övningen skulle deltagarna placera ut små träpinnar i oregelbundet placerade hål med hjälp av en 30 cm lång tång. De språkliga övningarna gick ut på att besvara grammatiskt komplexa påståenden. Under alla moment mättes deltagarnas hjärnaktivitet.

Claudio Brozzoli.
Claudio Brozzoli. Foto: Inserm.

– Intressant nog kunde vi visa att hanteringen av verktyget och de grammatiska övningarna aktiverade samma grupp nervceller i storhjärnan, de så kallade basala ganglierna, som bland annat är involverade i frivilliga rörelser, säger studiens sisteförfattare Claudio Brozzoli, forskare vid Inserm och anknuten forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

I nästa steg undersökte forskarna om träning av en förmåga kan förbättra den andra. Det vill säga om användningen av tången också förbättrar förmågan att förstå grammatiskt komplexa påståenden.

Nu gjorde deltagarna språkövningen före och efter 30 minuters motorisk träning med tången. En kontrollgrupp gjorde sina motoriska övningar utan hjälpmedel, en annan gjorde inga motoriska övningar.

Bättre resultat efter motoriska övningar

Forskarna fann att deltagarna som gjorde de finmotoriska övningarna med tång lyckades allt bättre med den svåra grammatiken. Kontrollgrupperna förbättrade inte sina resultat i de språkliga momenten.

Dessutom visade resultaten att övningarna i grammatisk förståelse förbättrade den motoriska användningen av verktyget.

Nu diskuterar forskarna hur fynden kan överföras till klinisk användning.

– Vi utvecklar ett protokoll för rehabilitering och förbättrad språkförmåga hos patienter med relativt bevarade motoriska förmågor, till exempel ungdomar med utvecklingsrelaterade språkstörningar. Förutom dessa viktiga möjligheter, ger resultaten en inblick i hur språket utvecklats genom människans historia. Kanske är det så att våra avlägsna förfäders användning av verktyg ställde kognitiva krav som bidragit till ett allt mer nyanserat skrift- och talspråk, säger Claudio Brozzoli.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, ANR (Agence nationale de la recherche), och LabEx ASLAN. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

”Tool use and language share syntactic processes and neural patterns in the basal ganglia”. Simon Thibault, Raphaël Py, Angelo Mattia Gervasi, Romeo Salemme, Eric Koun, Martin Lövden, Véronique Boulenger, Alice C. Roy, Claudio Brozzoli. Science, 12 november 2021, doi: 10.1126/science.abe0874.

Tags

Funktionella bilder och medicinsk teknik Klinisk neurovetenskap Logopedi Neurobiologi Neurofysiologi
KI Kommunikati… 2021-11-17

Event type
Föreläsningar och seminarier
StratNeuros lunchseminarieserie: "Molecular/Cellular Pathophysiology of Parkinson's disease"

2021-11-08 12:00 - 13:00 Add to iCal
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Location
Von Euler room (J3:06), BioClinicum, Solnavägen 30 och online via Zoom
Lead

Välkommen till StratNeuro nästa lunchseminarium på temat "Molecular/Cellular Pathophysiology of Parkinson's disease", den 8 november 2021 kl. 12:00.

Content

Tema

Molecular/Cellular Pathophysiology of Parkinson's disease

Talare

Gilad Silberberg, Neuro, KI

Titel: "Dopaminergic Modulation of Striatal Sensory Circuits in Health and Disease"

Gilberto Fisone, Neuro, KI

Titel: "Motor complications and co-morbidities in experimental parkinsonism"

Värd

Per Svenningsson, CNS, KI

Delta vid mötet på plats

Smörgås och kaffe finns för 30 deltagare

Delta via Zoom

För att delta, följ Zoomlänk

The Strategic Research Area Neuroscience (StratNeuro) | StratNeuro@ki.se

Kontakt

Publicerad: 2021-10-14 17:36 | Uppdaterad: 2021-10-15 10:20

Hjärnans ”brus” kan vara nyckeln till att förutspå lyckad psykiatrisk behandling

Foto: Getty Images
Foto: Getty Images

Inom psykiatrin är det en svår uppgift att bedöma om en patient kommer att förbättras av en behandling. En ny studie visar att fluktuationer i hjärnans aktivitet, från sekund till sekund, på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga om patienter med social ångest kommer förbättras av kognitiv beteendeterapi (KBT). Studien är publicerad i tidskriften Biological Psychiatry av forskare från Karolinska Institutet och Max Planck Institute for Human Development i Tyskland.

Forskare har länge velat hitta användbara metoder för att kunna förutsäga framgång i psykiatrisk behandling, men det har visat sig vara en svår utmaning. Hjärnavbildningsmetoder som funktionell magnetresonansavbildning (fMRI) är lovande, men låg tillförlitlighet av vanliga mätmetoder inom fMRI är en begränsning. Fluktuationer har historiskt sett betraktats som en markör för oönskat ”brus” i hjärnan, men denna variabilitet, från sekund till sekund, i hjärnans signaler har i stället visat sig vara ett tillförlitligt tecken på individuella skillnader och effektivitet i nervcellernas funktion. Hjärnans variabilitet har tidigare inte undersökts i förhållande till en psykiatrisk behandling. 

Starkaste och mest tillförlitliga indikatorn

För att kunna göra detta utformade forskargruppen en unik studie; 45 patienter med social ångest fick sina hjärnor skannade med fMRI under passiv vila och när de tittade på andra personers ansikten (en uppgift som är relevant för patienter med social ångest). Hjärnavbildningen genomfördes två gånger med 11 veckors mellanrum. Därefter genomgick patienterna KBT via internet under 9 veckor. Forskarna visade att den variabilitet som uppmättes när försökspersonerna tittade på andras ansikten var den starkaste och mest tillförlitliga indikatorn för behandlingsresultatet, detta trots att uppgiften tog mindre än tre minuter att genomföra.

Kristoffer Månsson, researcher at the Department of Clinical Neuroscience
Kristoffer Månsson. Foto: Ulrica Zwenger

– Variabilitet i hjärnsignaler betraktas ofta som brus och något som bör minimeras före vidare analys. Vi visar i stället att denna variabilitet kan vara ett tillförlitligt mått för att förutsäga framgång i psykiatrisk behandling, särskilt om man analyserar hjärnans variabilitet från sekund till sekund. Vi måste helt enkelt ompröva våra vanliga mätmetoder inom fMRI för att maximera den kliniska nyttan med hjärnavbildning, säger Kristoffer Månsson, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som är artikelns huvudförfattare.

I nästa fas kommer forskarna att samla in mer data och undersöka om hjärnans variabilitet kan förutsäga vilken specifik behandling en patient bör genomgå.

Individanpassad behandling

Douglas Garrett
Douglas Garrett. Foto: MPI for Human Development

– För att mätningen ska vara kliniskt användbar behöver den inte bara tala om hur mycket en patient kommer att förbättras av en viss behandling, utan den måste också förutsäga vilken behandling som är bäst lämpad för patienten. Att fastställa detta är vårt långsiktiga mål. Under tiden är våra metoder omedelbart och öppet tillgängliga för alla forskare som är intresserade av om mätningar av hjärnans variabilitet kan vara kliniskt användbart för personer med social ångest eller andra patienter inom psykiatrin, säger Douglas Garrett, studiens sisteförfattare och forskningsledare för Lifespan Neural Dynamics Group vid Max Planck UCL Centre for Computational Psychiatry and Ageing Research i Berlin. 

Studien genomfördes i nära samarbete med Max Planck UCL Centre for Computational Psychiatry and Ageing Research och Max Planck Institute for Human Development i Berlin, Tyskland, samt Stockholms universitet, Uppsala universitet och Umeå Functional Brain Imaging Centre i Sverige. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärnfonden och German Research Foundation. Inga jäv rapporteras.

Publikation

"Moment-to-moment brain signal variability reliably predicts psychiatric treatment outcome", Kristoffer N. T. Månsson, Leonhard Waschke, Amirhossain Manzouri, Tomas Furmark, Håkan Fischer, Douglas D. Garrett. Biological Psychiatry, online 11 oktober 2021, doi: 10.1016/j.biopsych.2021.09.026.

Publicerad: 2021-10-14 14:03 | Uppdaterad: 2021-10-14 14:04

Luktsinnet människans snabbaste varningssystem

Dekorativ bild.
Illustration: Behzad Iravani.

Förmågan att upptäcka och reagera på lukten av möjliga hot är en förutsättning för människors och andra däggdjurs överlevnad. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte. Studien som publicerats i PNAS tyder på att negativa lukter förknippade med obehag processas tidigare än positiva lukter och triggar en snabb och omedveten fysisk reaktion för undvikande.

dekorativ bild
(Vänster) Behzad Iravani och Johan Lundström. Foto: Ulf Sirborn.

– Människans undvikande respons på obehaglig lukt förknippad med hot har länge ansetts vara en viljestyrd kognitiv process. Vår studie visar för första gången att det är en omedveten och mycket snabb reaktion, säger Behzad Iravani, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Hos människan upptar luktorganet cirka en tjugondel av hjärnan och vi kan urskilja många miljoner olika luktämnen. En betydande andel av dessa är förknippade med hot mot vår hälsa och överlevnad, som lukten av kemikalier och rutten mat. Luktsignaler når hjärnan inom 100 till 150 millisekunder efter inandning genom näsan.

Mäter lukthjärnans respons

Alla levande varelser överlever tack vare sin förmåga att undvika faror och uppsöka belöningar. Hos människan verkar luktsinnet speciellt viktigt för att upptäcka och reagera på potentiellt skadliga stimuli.

Det har länge varit okänt vilka neurala mekanismer som gör att en obehaglig lukt omsätts i undvikande beteende hos människor.

Det beror bland annat på att det saknats icke-invasiva metoder för att mäta signaler från luktbulben, den första delen av lukthjärnan med direkt (monosynaptisk) koppling till de viktiga centrala delar av nervsystemet som hjälper oss att upptäcka och minnas hot or faror.

Nu har forskare på Karolinska Institutet utvecklat en metod som gjort det möjligt att för första gången mäta signaler från den mänskliga luktbulben som processar lukter och sedan skickar signaler till delar av hjärnan som kontrollerar rörelse och undvikande beteenden.   

Snabbaste varningssystemet

Resultaten bygger på tre experiment, där deltagare inledningsvis fick skatta sin upplevelse av sex olika lukter, några positiva och andra negativa. I ett senare skede analyserades lukthjärnans elektrofysiologiska aktivitet som respons på de negativa och positiva lukterna.

– Det blev tydligt att luktbulben reagerar specifikt och tidigt på negativa lukter och skickar en direkt signal till motorcortex redan cirka 300 ms efter att luktsystemet först reagerat på lukten. Den signalen resulterar sedan i att personen, utan att själv vara medvetna om det, lutar sig bakåt och bort från luktkällan, säger studiens sisteförfattare Johan Lundström, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Han fortsätter:

– Resultatet tyder på att luktsinnet har en unik betydelse för vår förmåga att upptäcka faror i omgivningen, där en betydande del av den förmågan sker på ett omedvetet plan i högre grad än faror som förmedlas av syn- och hörselintryck. 

Studien har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, National Institute on Deafness and Other Communication Disorders och Vetenskapsrådet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

 “The human olfactory bulb processes odor valence representation and cues motor avoidance behavior”, Behzad Iravani, Martin Schaefer, Donald A. Wilson, Artin Arshamian, Johan N. Lundström. PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, online 13 oktober 2021, doi:10.1073/pnas.2101209118.

Event type
Föreläsningar och seminarier
StratNeuros lunchseminarieserie: "Human genetics in psychiatric disease"

2021-10-18 12:00 - 13:00 Add to iCal
Online
Location
Ulf von Euler seminarierum (J3:06), plan 3 (entréplan), Bioclinicum, Solnavägen 30 och Zoom
Lead

StratNeuros lunchsemiarier är tillbaka i höst med en preliminär återgång till fysiska seminarier.

Content

Tema

Human genetics in psychiatric disease

Föreläsare

Sarah Bergen, MEB, KI

"Environmental risk factors for schizophrenia and bipolar disorder and their relationship to genetic risk"

Martin Schalling, MMK, KI

"All about Lithium"

Värd

Karin Jensen, CNS, KI

Delta vid mötet på plats

Smörgås och kaffe finns för 30 deltagare

Delta via Zoom

För att delta använd Zoomlänk

Kontakt

Publicerad: 2021-09-29 17:00 | Uppdaterad: 2021-09-29 17:36

Studie identifierar protein centralt för motorisk koordination och rörlighet

Dekorativ bild.
Foto: Getty Images.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein som förbättrar muskelmetabolismen, motorkoordinering och träningsresultaten hos möss. Resultaten, publicerade i Cell Metabolism, kan få terapeutisk betydelse för patienter med muskel- och neurologiska sjukdomar, såsom ALS.

God muskelhälsa har avgörande betydelse för hälsa och välbefinnande, och regelbunden träning är det bästa sättet att stärka musklerna. Men för patienter med vissa muskelförsvagande sjukdomar är träning inte alltid möjligt.

Därför söker forskare efter molekyler som skulle kunna kompensera för fysisk träning när sådan inte längre är ett alternativ.

En nyckel till att utveckla nya behandlingar för muskelrelaterade och neurologiska sjukdomar, såsom amyotrofisk lateral skleros (ALS), är mer forskning om vilka signaler som möjliggör kommunikationen mellan motoriska nerver och muskler.

I den aktuella studien ville forskare vid Karolinska Institutet veta hur neurturin, ett muskelproducerat protein, påverkar den neuromuskulär funktionen.

Förändrad motorisk neuronidentitet

Professor Jorge Ruas
Professor Jorge Ruas Foto: Ulf Sirborn.

– Vi ville veta om muskler kan skicka egna meddelanden till motoriska nervceller, och vad sådana signaler i så fall får för effekt, säger Jorge Ruas, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Forskarna fann att muskelmetabolism, träningsprestanda och motorkoordinering var mycket bättre hos möss som var genetiskt modifierade att producera mer neurturin i muskelceller, jämfört med vanliga möss.

De modifierade mössen hade också ett större antal motoriska nervceller av en typ som är mer motståndskraftig mot degenerering hos sjukdomar som ALS.

– Vi har fått bekräftat att en molekyl som frigörs från muskelfibrer faktiskt kan förändra identiteten på motoriska nervceller så att de får mer motståndskraft för degeneration. Det är resultat som öppnar för spännande möjligheter i framtiden, säger Jorge Ruas.

Möjligt terapeutiskt värde

Nästa steg är att utforska de terapeutiska möjligheterna med neurturin i musmodeller av typ 2-diabetes, fetma och ALS. Forskarna arbetar också med att modifiera administrering av neurturin som ett möjligt läkemedel.

Forskaren Jorge Correia.
Jorge Correia. Foto: Yildiz Kelahmetoglu.

– Vi har mycket kvar att göra, men tror att neurterin kan ha ett terapeutiskt värde för patienter med metabola och neuromuskulära sjukdomar, som typ 2-diabetes och ALS, säger studiens försteförfattare Jorge Correia, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Forskarna noterar att det fanns vissa begränsningar i studien, bland dem användningen av genetiska verktyg och virusvektorer för att öka nivåerna av neurturin, något som inte är tillämpligt ur ett terapeutiskt perspektiv.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, Diabetesfonden, Strategiska forskningsprogrammet (SRP) i diabetes och Stiftelsen Lars Hiertas Minne.  Sandra Kleiner, Michael Stec och Naveen Khan är anställda och aktieägare i Regeneron Pharmaceuticals Inc. Jorge Lira Ruas är konsult för Bayer AG. Det finns inga andra rapporterade intressekonflikter.

Publikation

“Muscle-secreted neurturin couples myofiber oxidative metabolism and slow motor neuron identity”, Jorge C. Correia, Yildiz Kelahmetoglu, Paulo R. Jannig, Christoph Schweingruber, Dasa Svaikovskaya, Liu Zhengye, Igor Cervenka, Naveen Khan, Michael Stec, Mariana Oliveira, Jik Nijssen, Vicente Martínez-Redondo, Serge Ducommun, Michele Azzolini, Johanna T. Lanner, Sandra Kleiner, Eva Hedlund, Jorge Lira Ruas. Cell Metabolism, online 29 september 2021, doi: 10.1016/j.cmet.2021.09.003.

Subscribe to Klinisk neurovetenskap