Event type
Disputationer
Disputation: Yangjun Liu

2022-01-21 10:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Inghesalen, plan 2 Widerströmska huset, Tomtebodavägen 18a, alt online via zoom
Lead

Optimism and Survivorship after Esophageal Cancer Surgery

Content

Opponent

Lonneke van de Poll-Franse, Netherlands Cancer Institute

Betygsnämnd  

Danilo Garcia, Linköping University

Unn-Britt Johansson, Sophiahemmet University

Eva Szabo, Örebro University

Huvudhandledare

Pernilla Lagergren

Bihandledare  

Anna Schandl, Erik Pettersson, Sheraz Markar   

Delta i mötet online

https://ki-se.zoom.us/j/62364652970?from=addon

Kontakt

Publicerad: 2021-09-21 09:00 | Uppdaterad: 2021-09-21 10:03

40 enkla åtgärder som minskar död i kritisk sjukdom

Ung kvinna får intensivvård.
Foto: Getty Images

Varje år dör miljontals människor på grund av kritisk sjukdom. Många av dessa dödsfall kan undvikas med enkla livräddande insatser. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet sammanställt de viktigaste vårdinsatser som medicinska experter globalt anser bör erbjudas till alla kritiskt sjuka patienter oavsett var de befinner sig. Studien har publicerats i tidskriften BMJ Global Health och inkluderar en speciell sektion för covid-19.

Kritisk sjukdom uppstår när kroppens viktigaste organ inte längre fungerar som de ska och det finns risk för nära förestående död. Blockerad luftväg samt andnings- och cirkulationssvikt är vanligt förekommande i dessa fall, och tidig upptäckt och snabba vårdåtgärder kan vara livräddande. Tyvärr missas fortfarande enkla vårdåtgärder, och förbättringar inom sjukvården vid kritisk sjukdom skulle kunna rädda många liv i världen.

Mot denna bakgrund har en grupp kliniker och forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Ifakara Health Institute i Tanzania och London School of Hygiene & Tropical Medicine (LSHTM) utvecklat konceptet Essential Emergency and Critical Care (EECC), vilket betyder ungefär essentiell vård av kritisk sjukdom.

EECC-konceptet

EECC beskriver en rad behandlingar och åtgärder som bör kunna implementeras på alla sorters sjukhusavdelningar runt om i världen. Det är enkla livräddande åtgärder med låg kostnad som en grupp på fler än 250 kliniska experter från nästan 60 länder kommit fram till har särskilt stor betydelse för att undvika dödsfall för kritiskt sjuka patienter.

I studien fick expertpanelen, som bestod av olika medicinska specialister från hög-, medel- och låginkomstländer, gradera en rad föreslagna behandlingar och åtgärder från WHO och diverse medicinska specialiteter. Efter tre vändor hade experterna nått mer än 90 procent samstämmighet kring 40 kliniska behandlingar och åtgärder och 67 beredskapskrav för att kunna genomföra åtgärderna på ett sjukhus. Utöver detta enades gruppen om ytterligare sju åtgärder och nio beredskapskrav för covid-19.

Stöd för vårdpersonal och beslutsfattare

Carl Otto Schell
Carl Otto Schell, foto: Stina Schell.

– EECC-paketet är ett stöd för vårdpersonal och beslutsfattare, en verktygslåda av enkla, effektiva åtgärder med låg kostnad som alla sjukhus världen över bör kunna erbjuda. Syftet är att stödja kloka prioriteringar, och hjälpa sjukvården att genomdriva dessa, i vissa fall små, förändringar så att många fler kritiskt sjuka patienter kan överleva, säger studiens huvudförfattare Carl Otto Schell, doktorand vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet och överläkare vid Nyköpings Lasarett.

Exempel på behandlingar och åtgärder i EECC är:

* Regelbunden bedömning av vitalparametrar, såsom puls, syremättnad och blodtryck för att identifiera kritisk sjukdom.
* Behandling av patienter med andningssvikt, cirkulationssvikt eller sänkt medvetande med enkla åtgärder som optimal kroppsposition, syrgas och dropp.
* Allmänna processer som syftar till att möjliggöra ett säkert och fungerande arbetsflöde, till exempel kommunikation och isolering av patienter med smittsamma sjukdomar.
* Krav på utrustning, förbrukningsvaror, mediciner, utbildning, infrastruktur med mera som varje sjukhus behöver för att kunna identifiera och vårda kritiskt sjuka patienter.
* Särskilda åtgärder vid behandling av kritiskt sjuka covid-19-patienter, inklusive extra monitorering av syremättnad och användning av läkemedel som blodförtunnade och kortison.

Livräddande insatser

Tim Baker
Tim Baker, foto: Ulrika Baker.

– Covid-19-pandemin har satt fokus på vård av kritiskt sjuka patienter. Om alla sjukhus runt om i världen kunde tillhandahålla EECC till alla sina kritiskt sjuka patienter så skulle vi kunna rädda många liv, både under pandemin och efteråt, säger Tim Baker, docent vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, Ifakara Health Institute och LSHTM.

Forskarna har skapat en webbsida, The EECC Network, som består av ett nätverk av läkare, forskare, beslutsfattare och medlemmar av allmänheten som vill förbättra vården för kritiskt sjuka patienter över hela världen.

Studien har finansierats med hjälp av anslag från Wellcome Trust och från Centrum för klinisk forskning Sörmland, Uppsala universitet. Några av studieförfattarna har rapporterat intressekonflikter utanför det aktuella arbetet, inklusive personliga ersättningar och styrelseuppdrag. Se den vetenskapliga artikeln för mer information.

Publikation

Essential Emergency and Critical Care – a consensus among global clinical experts.” Carl Otto Schell, Karima Khalid, Alexandra Wharton-Smith, Jacquie Narotso Oliwa, Hendry Robert Sawe, Nobhojit Roy, Alex Sanga, John C. Marshall, Jamie Rylance, Claudia Hanson, Raphael Kazidule Kayambankadzanja, Lee A. Wallis, Maria Jirwe, Tim Baker, and the EECC Collaborators, BMJ Global Health, online 21 september, 2021, doi: 10.1136/bmjgh-2021-006585

Tags

Akutsjukvård Allmänmedicin Covid-19 Folkhälsovetenskap Medical management (sv) Vårdvetenskap
Anna Molin 2021-09-21

Event type
Internt möte
Nätverksträff - Forskare och doktorander inom vårdvetenskap och omvårdnad

2021-11-22 14:00 - 15:00 Add to iCal
Södersjukhuset
Location
Mosebacke (hiss G, plan 8)
Lead

Nätverksträffen vänder sig till dig som är deltagare i nätverket Forskare och doktorander inom vårdvetenskap omvårdnad på Södersjukhuset.

Content

Varmt välkommen!

Kontakt

Event type
Konferenser och symposier
Konferens om matstrups- och magsäckscancer – vägen framåt, 2021

2021-10-15 9:00 - 17:00 Add to iCal
Annan
Location
Stockholm Waterfront Congress Centre, plan 2, sal C1 och sal C2, Nils Ericsons Plan 4
Lead

Fredagen den 15 oktober 2021 arrangerar forskargruppen Kirurgisk vårdvetenskap tillsammans med PALEMA, patientorganisationen för matstrups- och magsäckscancer, och det Nationella kvalitetsregistret för esofagus och ventrikelcancer (NREV) en konferens om matstrups- och magsäckscancer.

Content

Moderator för dagen: Erik Blix

Preliminärt program
 

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Undanträngningseffekter i pandemins spår: Hur stort är problemet och vad är KIs roll?

2021-05-20 12:00 - 14:30 Add to iCal
Online
Location
https://ki-se.zoom.us/webinar/register/WN_UJV9ncaSQii7k79SvqssOw
Lead

En alltmer aktuell men ännu i stora delar obesvarad fråga såväl nationellt som internationellt är vilka undanträngningseffekter pågående pandemin är har lett till? Har vissa populationer eller grupper drabbats mer än andra? Vilka prioriteringar har gjorts medvetet och/eller omedvetet. Vilka etiska aspekter har vi missat i den allmänna diskussionen under pandemiåret som gått?

Content

Prioriteringar och etiska aspekter

Hur bör vi på Karolinska Institutet förhålla oss till detta? Vilka initiativ bör vi ta? Kort sagt vad är Karolinska Institutets roll idag och framåt?

Varmt välkommen till en eftermiddag där vi kommer att diskutera dessa frågor.

Program

Bland talarna finns:

  • Ole Petter Ottersen, rektor, Karolinska Institutet
  • Claes Frostell, professor och anestesiolog, Karolinska Institutet
  • Jonas Ludvigsson, professor och barnläkare, Karolinska Insitutet
  • Charlotte Petri Gornitzka, UNICEF
  • Anna Mia Ekström, professor och infektionsläkare, Karolinska Institutet
  • Christina Dalman, professor i psykiatrisk epidemiologi, Karolinska Institutet
  • Jesper Roine, professor och ekonom, Stockholms Universitet
  • Torbjörn Tännsjö, professor och etiker, Stockholms Universitet
  • Göran Stiernstedt, medlem i Corona Kommissionen och ordf i Karolinska Institutets konsistorium

Anmälan

https://ki-se.zoom.us/webinar/register/WN_UJV9ncaSQii7k79SvqssOw

Kontakt

Publicerad: 2021-03-17 02:00 | Uppdaterad: 2021-03-17 07:45

Precisare diagnos möjlig med analys av hela arvsmassan

Resultat av DNA-sekvensering
Foto: Getty Images

Fler än 1 200 personer med sällsynta sjukdomar har hittills fått en genetisk diagnos tack vare integrering av storskalig genomik i sjukvården i region Stockholm. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som sammanställt resultatet av de första fem årens samarbete kring helgenomsekvensering mellan Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab. Arbetet publiceras i tidskriften Genome Medicine och utgör en grund för den framväxande precisionsmedicinen.

Henrik Stranneheim, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.
Henrik Stranneheim, foto: Kristina Dalén.

– Vi har etablerat ett arbetssätt där sjukhus och universitet samarbetar för att analysera patienters hela arvsmassa i syfte att hitta genetiska förklaringar till olika sjukdomar. Detta är ett exempel på hur precisionsmedicin kan användas för att ställa diagnos och skräddarsy behandling för enskilda patienter, säger studiens förstaförfattare Henrik Stranneheim, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Den teknologiska utvecklingen av storskalig helgenomsekvensering, dvs sekvensering av en individs hela genuppsättning, har utvecklats snabbt det senaste årtiondet. Trots det är det få kliniker i världen som rutinmässigt använder teknologin.

Hittade sjukdomsorsakande mutationer

För drygt fem år sedan startades centret Genomic Medicine Center Karolinska-Rare Diseases (GMCK-RD) av Karolinska Universitetslaboratoriet och enheten Clinical Genomics på SciLifeLab, där forskare från bland annat Karolinska Institutet och KTH är verksamma. Centret utförde under de första fem åren genanalyser på fler än 3 219 patienter, vilket ledde till klinisk diagnos för fler än 1 287 patienter (40 procent) med sällsynta sjukdomar. Resultaten beskrivs i den studie som nu publicerats.

Totalt hittade forskarna sjukdomsorsakande mutationer i mer än 750 olika gener. Sjutton helt nya sjukdomsgener upptäcktes också. Fynden har i vissa fall gjort det möjligt att individanpassa behandling för patienter med exempelvis medfödda metabola sjukdomar, sällsynta epilepsier och primära immunbrister.

Porträttbild av Anna Wedell, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.
Anna Wedell, foto: Stefan Zimmerman.

– Klinisk helgenomsekvensering har haft en enorm betydelse inom området sällsynta sjukdomar. Använt på rätt sätt, riktat mot varje patients individuella sjukdomsbild, kan nya grupper av patienter få rätt diagnos och behandling på ett sätt som inte tidigare var möjligt, säger Anna Wedell, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, och en av studiens korresponderande författare.

Egenutvecklad modell

En stor utmaning vid helgenomsekvensering är att hantera och tolka alla miljontals genvarianter som existerar i varje individ. Centret har därför utvecklat en modell där man först analyserar de gener som brukar innehålla sjukdomsorsakande mutationer utifrån patienternas symtom. Detta innebär att läkarna har en viktig roll i att styra vilka genanalyser ska göras först.

Om de första analyserna inte ger något resultat breddas analysen till fler genpaneler tills en diagnos kan säkerställas och/eller hela genomet sekvenserats. Denna process har även lett till att flera tidigare okända sjukdomsgener har identifierats, vilket gett nya möjligheter att klarlägga sjukdomsmekanismer på djupet, enligt forskarna.

Nu pågår ett omfattande arbete med att implementera liknande arbetssätt på en bredare front inom den svenska hälso- och sjukvården. Bland annat har Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset nyligen inrättat ett gemensamt precisionsmedicinskt centrum (PMCK) som ska konsolidera och bredda samarbetet kring precisionsmedicin.

Porträttbild av Anna Lindstrand, adjungerad professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.
Anna Lindstrand, foto: Rick Guidotti.

– För att lyckas med precisionsmedicin är ett multidisciplinärt samarbete över gränserna mellan sjukvården och akademin helt nödvändigt. Genom dessa initiativ kombinerar vi klinisk kompetens med bioinformatiska verktyg och tillsammans levererar träffsäkra diagnoser och individualiserade behandlingar, säger studiens andra korresponderande författare Anna Lindstrand, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, och överläkare vid avdelningen för klinisk genetik, Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskningen har finansierats av Region Stockholm, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Karolinska Institutet, Knut & Alice Wallenbergs stiftelse och Forskningsrådet i Norge.

Publikation

Integration of whole genome sequencing into a health care setting: High diagnostic rates across multiple clinical entities in 3219 rare disease patients,” Henrik Stranneheim, Kristina Lagerstedt-Robinson, Måns Magnusson, Malin Kvarnung, Daniel Nilsson, Nicole Lesko, Martin Engvall, Britt-Marie Anderlid, Henrik Arnell, Carolina Backman Johansson, Michela Barbaro, Erik Björck, Helene Bruhn, Jesper Eisfeldt, Cristoph Freyer, Giedre Grigelioniene, Peter Gustavsson, Anna Hammarsjö, Maritta Hellström-Pigg, Erik Iwarsson, Anders Jemt, Mikael Laaksonen, Sara Lind Enoksson, Helena Malmgren, Karin Naess, Magnus Nordenskjöld, Mikael Oscarson, Maria Pettersson, Chiara Rasi, Adam Rosenbaum, Ellika Sahlin, Eliane Sardh, Tommy Stödberg, Bianca Tesi, Emma Tham, Håkan Thonberg, Virpi Töhönen, Ulrika von Döbeln, Daphne Vassiliou, Sofie Vonlanthen, Ann-Charlotte Wikström, Josephine Wincent, Ola Winqvist, Anna Wredenberg, Sofia Ygberg, Rolf H Zetterström, Per Marits, Maria Johansson Soller, Ann Nordgren, Valtteri Wirta, Anna Lindstrand, Anna Wedell, Genome Medicine, online 17 mars, 2021, doi: 10.1186/s13073-021-00855-5

Event type
Föreläsningar och seminarier
En dag för cancerforskning

2021-04-29 9:30 - 14:00 Add to iCal
Online
Ett hjul i olika färger.
N/A. Foto: N/A.
Lead

Välkommen med att under denna interaktiva dag ta del av spetsforskningen inom cancerområdet och ämnen såsom nya banbrytande behandlingsmetoder, fertilitet efter cancerbehandling, antioxidanter och cancer samt rehabilitering under ledning av moderator Mark Levengood. Vi kommer även att bjuda på annat spännande program och ett interaktivt deltagande från allmänheten.

Content

Deltagandet är avgiftsfritt men kräver registrering. Mera information samt anmälan sker via följande länk:

https://ki.se/en/cancerresearchki/en-dag-for-cancerforskning-karolinska…

Kontakt

Publicerad: 2020-11-03 11:17 | Uppdaterad: 2020-11-13 16:03

Fyra forskare vid MMK får anslag från Vetenskapsrådet

Fyra forskare vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi beviljades anslag vid Vetenskapsrådets utdelning inom området Medicin och hälsa den 2 november 2020.

Per-Olof Berggren, forskargrupp Signaltransduktion

Tilldelas 9 miljoner kronor under perioden 2021-2025 för forskningsprojektet "Vävnadsspecifik genförändring och transplantation till ögat av optimalt fungerande insulinproducerande organoider".

Richard Rosenquist Brandell, forskargrupp Klinisk genetik

Tilldelas 4,8 miljoner kronor under perioden 2021-2024 för forskningsprojektet "Det molekylära landskapet vid kronisk lymfatisk leukemi".

Pernilla Lagergren, forskargrupp Kirurgisk vårdvetenskap

Tilldelas 2,4 miljoner kronor under perioden 2021-2023 för forskningsprojektet "Fysiskt träningsprogram för bättre livssituation efter operation för matstrupscancer".

Sheraz Markar, forskargrupp Övre GI Kirurgi

Tilldelas etableringsbidrag om 6 miljoner kronor under perioden 2021-2024 för forskningsprojektet "Övervakning efter resektion av matstrupen och gastrisk cancer (SARONG): Ett registerbaserat slumpmässigt kontrollerat försök".

 

Publicerad: 2020-11-03 08:47 | Uppdaterad: 2020-11-03 08:47

KI-doktoranden reste till Addis Abeba för att delta i vården av covid-19-patienter

Sjukvårdspersonal i covid-sjukhuset i Addis Abeba.
Sjukvårds- och EMT-personal vid Millennium Hall Covid Care Center i Addis Abeba, Etiopien. Foto: Martina Gustavsson

När KI-doktoranden och sjuksköterskan Martina Gustavsson anlände till Addis Abeba i Etiopien i september hade personalen vid stadens covid-sjukhus arbetat varje dag sedan april. Trötta och slitna vårdade de drygt 200 inlagda patienter. De hade inte träffat sina familjer på nästan fem månader. Ändå var de fast beslutna att fortsätta.

– Jag blev enormt imponerad av deras engagemang, säger Martina Gustavsson som forskar om moralisk stress vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet. Hon har tidigare erfarenhet av att arbeta utomlands med virala sjukdomar, bland annat från Kongo under ebolaepidemin, när hon arbetade på uppdrag av Läkare utan gränser.

I våras ledde hon projektet på KI med att ta fram covid-19-utbildningarna för svensk vårdpersonal.

I slutet av sommaren kom frågan om hon ville resa till Addis Abeba tillsammans med ett WHO-certifierat akutmedicinskt team (Emergency Medical Team, EMT) från Polen. Teamet är ett av flera som har certifierats av Världshälsoorganisationen, WHO, för att kunna bistå andra länder vid katastrofer, ett system som KI-professorn Johan von Schreeb, hjälpt till att bygga upp.

Reste på uppdrag av WHO

Martina Gustavsson i Addis Abeba.
KI-doktoranden Martina Gustavsson på plats i Addis. Foto: Martina Gustavsson

Etiopiens hälsodepartement hade bett WHO om assistans att utveckla covid-sjukhuset i Addis som byggts om från en konserthall i våras. Det polska teamet ansågs lämpade med tidigare erfarenhet från liknande uppdrag i Italien, Kirgizistan, Tadzjikistan, Libanon och Madagaskar. Nu fick de även med sig Martina Gustavsson och narkosläkaren Anders Mattson från Visby lasarett.

– Vårt uppdrag var att bedöma situationen på plats och se vilka förbättringsinsatser vi tillsammans med personalen kunde göra, framförallt på intensivvårdsavdelningen, berättar Martina Gustavsson.

När gruppen anlände den 22 september var drygt 200 patienter inlagda, väl under max-taket på 1000. Mycket fungerade bra. Till exempel fanns ett bra flöde i arbetet. Personalen hade en särskild plats för påklädning och avklädning av skyddsutrustning, en tvättanordning utanför centret och en plats för att bränna avfall. Flödet inom högriskzonen var tydligt strukturerat och utanför, i den ”gröna zonen”, fanns den administrativa delen samt ett eget kök för patienterna.

Fanns stor resursbrist

Samtidigt fanns förbättringspotential. Det saknades till exempel resurser för att göra arteriella blodgasanalyser, vilket behövs för att bedöma patientens tillstånd och lungfunktion.

– IVA hade också brist på flera läkemedel, framförallt narkosläkemedel, vilket gjorde att vissa patienter som skulle läggas i respirator inte kunde sövas tillräckligt. Därutöver rådde brist på material för omläggningar av sår och urinkatetrar, och all utrustning från syrgasslangar till respiratorutrustning återanvändes trots ibland otillräcklig desinfektion och sterilisering, säger Martina Gustavsson.

Vissa saker kunde lösas tillsammans med personalen på plats. Till exempel la man upp en plan för upprättning av en ångsteriliseringsprocess och omarbetade desinfektionsprocesser. Narkosläkemedlen och material för blodgasanalyser var svårare att få till på grund av global varubrist.

Stöttade vårdpersonal

Sjukvårdspersonal tar emot patienter Millennium Hall Covid Care Center i Addis Abeba.
Personal tar emot patienter vid covid-sjukhuset i Addis. Foto: PCPM

Men den kanske viktigaste uppgiften bestod i att stötta och träna personalen som i hög utsträckning saknade utbildning i att hantera intensivvårdsutrustning.

– Det hade varit så mycket fokus på trendiga maskiner som respiratorer och ventilatorer att man nästan hade glömt bort de enkla, infektionspreventiva åtgärderna. Där kunde vi tillsammans med personalen ganska snabbt identifiera nyckelåtgärder genom att skapa checklistor och implementera skiftarbete där någon tog ansvar för vad som behövde göras, säger Martina Gustavsson.

Hjälteinsatser till ett pris

Men alla hjälteinsatser hade ett pris. Stressen kunde ha en avtrubbande effekt i synen på patienterna.

– Får man aldrig vila och bearbeta det man varit med om så måste man stänga av för att orka. Det har jag sett i min tidigare forskning och det var även tydligt här. Det belyser hur viktigt det är att vårdpersonalen mår bra och har möjlighet till vila, säger Martina Gustavsson.

Vårdpersonals hälsa har blivit en högaktuell fråga under pandemin. Vid KI medverkar Martina Gustavsson i ett forskningsprojekt där svensk vård- och omsorgspersonal som arbetat med covid-patienter får svara på frågor om olika val och situationer de ställs inför. Datainsamlingen väntas vara klar i november, varefter analysarbetet kan påbörjas.

I oktober återvände hon från Addis Abeba.

– Det som berörde mig mest var engagemanget från alla läkare och sjuksköterskor. Många hade lämnat sina hem för att resa till Addis och arbetat utan en enda dag ledigt sedan april. En tidigare sjukskötare hade lämnat ett bekvämt jobb i IT-branschen för att hjälpa till i vården. Nu var han väldigt sliten men det var ändå självklart för honom att fortsätta, säger Martina Gustavsson.

Publicerad: 2020-08-28 08:14 | Uppdaterad: 2020-08-28 11:28

Äldre med demens rapporterar bristande respekt från hemtjänst

Äldre kvinna med demens
Foto: Getty Images

Personer med demenssjukdom som får hemtjänst upplever sig inte bli bemötta med respekt och värdighet i samma utsträckning som personer som inte har demens. Det visar en studie av forskare vid Mälardalens högskola (MDH), Karolinska Institutet och Högskolan i Dalarna som publicerats i tidskriften Journal of the American Medical Directors Association (JAMDA).

Lena Marmstål Hammar
Lena Marmstål Hammar, foto: Privat bild

− Anmärkningsvärt är också att oavsett om man har en demenssjukdom eller inte så har upplevelsen av att bli bemött med värdighet och respekt minskat mellan åren 2016 och 2018, säger Lena Marmstål Hammar, docent i vårdvetenskap vid MDH.

Forskningen visar också att de personer som har omfattande hjälp från hemtjänst upplevde ett sämre bemötande relaterat till respekt och värdighet, jämfört med personerna med färre hemtjänsttimmar.

Studien är baserad på nationella data från Socialstyrelsens Brukarundersökning med svar från 271 915 personer, alla över 65 år, som haft hemtjänst under 2016, 2017, och 2018.

Understryker behovet av att utveckla äldreomsorgen

Anne-Marie Boström, foto: Stefan Zimmerman

Forskarna menar att resultaten är värdefulla i arbetet med att utveckla vård och omsorg av äldre, vilket i nuvarande pandemi är extra aktuellt.

− Utifrån resultaten är det viktig för hemtjänstchefer att analysera vilka åtgärder som bör vidtas för att personer med demens ska bli bemötta med respekt. Exempel på sådana åtgärder kan vara att förbättra kontinuiteten så att det i så stor utsträckning som möjligt är samma personer inom hemtjänstgruppen som besöker den äldre personen. En annan möjlig åtgärd är att i högre utsträckning utbilda personalen angående bemötande av personer med demens, säger Anne-Marie Boström, lektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet.

Planerar uppföljande studier under covid-19-pandemin

Eftersom studien är baserad på data som samlats in innan pandemin utbröt planerar forskarna uppföljande studier om hur äldre personer upplevt hemtjänst under pandemin när restriktioner som till exempel fysisk distansering införts.

− Socialstyrelsen genomförde Brukarundersökningen i våras under pandemin vilket gör det möjligt att följa upp våra resultat. Det kommer att bli intressant att se hur många av de äldre med hemtjänst som har besvarat den enkäten, och givetvis, hur personer som har haft hemtjänst under pandemins första skede har upplevt kvaliteten och bemötandet, avslutar Anne-Marie Boström.

Texten är baserad på ett pressmeddelande från Mälardalens högskola.

Publikation

Being Treated With Respect and Dignity? – Perceptions of Home Care Service Among Persons With Dementia,” Lena Marmstål Hammar, Moudud Alam, Marie Olsen, Anna Swall, Anne-Marie Boström, online 21 augusti, 2020, doi: 10.1016/j.jamda.2020.07.002

Subscribe to Vårdvetenskap