Event type
Föreläsningar och seminarier
Att gå från forskning till handling - samtal om hållbar hälsa

2021-12-07 12:30 - 13:15 Add to iCal
Online
Getty Images
Foto: Getty Images
Lead

KI och Makerere University i Uganda har tillsammans etablerat Center of Excellence for Sustainable Health. Centret välkomnar dig till det första i en serie samtal om hållbar hälsa.

Content

En serie samtal om hållbar hälsa

The Global Conversation är ett forum där nya idéer, innovativa lösningar och visioner för hållbar hälsa kommer att delas och diskuteras. Detta första samtal, den 7 december kl. 12.30-13.15, kommer att fokusera på sätt att gå från forskning till handling. Läs mer i KI:s kalender.

 

Event type
Internt möte
NeurotechRI kickoff meeting

2022-02-07 13:00 - 16:00 Add to iCal
Online
Location
Crowdcast
Lead

Join us for the kick off of Neurotech Research and Innovation (NeurotechRI)!

Content

Neurotech Research and Innovation (NeurotechRI) is a parallel and interconnected project to NeurotechEU that brings together the same eight (soon to be nine) universities in Europe to transform cooperation in research and innovation in the European University for Brain and Technology NeurotechEU.

The purpose of this project, funded by Horizon 2020, is to set up an actionable and sustainable plan to develop a pan European,inter-institutional and inter-sectoral strategy to help Europe realize its full potential in the global knowledge economy.

Registeration will open soon. Preliminary programme.

13.00
Welcome from the Board of Governors

Tansu Celikel, host Chair of the Board of Governors

13.05
Presentation of the NeurotechRI

Presentation by the Board of Governors of theWPs, the deliverables and the synergies with Neurotech

13.50
The vision of the European Commission for the European Universities

Stijn Delaure, DG R&I, Unit A3 “R&I Actors and ResearchCareers”, European Commission
Marta Truco Calbet, DG R&I, Unit C.4 "Reforming European R&I andResearch Infrastructures", EuropeanCommission

14.20
Short break
14.35
Round table discussion: "Graduate students, what are your needs?"

The roundtable will be an open discussion onthe needs of the students and will be chairedby the NeurotechEU Students Society: JuliaSpielbauer (KI), Stephanie Taylor (UBO),Marleen Schoenfeld (OXF), Thirza Dado (RU),Laura Frutos Rincon (UMH)

14.35
Conclusions of the roundtable
15.50
Farewell

Kontakt

Event type
Konferenser och symposier
NeurotechEU Summit

2022-01-31 9:00 - 17:00 Add to iCal
Location
Crowdcast
Lead

The European University of Brain and Technology - NeurotechEU är ett tematiskt nätverk inom neurovetenskap och relaterad teknologi som syftar till att knyta samman utbildning, forskning och innovation inom dessa ämnesområden.

Content

Den första årliga NeurotechEU-konferensen sker i Karolinska Institutets regi. Vi hälsar alla medarbetare och studenter välkomna till ett spännande program. Anmäl dig på event sidan på Crowdcast (anmälan öppnar snart) 

Ett preliminärt program finns på den engelska sidan för eventet.

Kontakt

Publicerad: 2021-11-19 17:02 | Uppdaterad: 2021-11-19 17:11

Andrea Carmine Belin vill bota ärftliga hjärnsjukdomar

Halvfigur av Andrea Carmine Belin utomhus
Andrea Carmine Belin. Foto: Stefan Zimmerman

Hon forskar om ärftliga hjärnsjukdomar och bland annat kring Hortons huvudvärk, en oerhört smärtsam sjukdom som kommer i attacker. Det är okänt vad som orsakar sjukdomen, och det finns än så länge inga botemedel.

‒ Hjärnan styr det mesta vi gör i livet. Ändå vet vi så oerhört lite om hur den egentligen fungerar, säger Andrea Carmine Belin, forskare vid institutionen för neurovetenskap.

Hon har nyligen medverkat i en kort film från Hjärnfonden, där vi får följa henne under en hel dag. Hon berättar om sin forskning och sina drivkrafter.

‒ Om vi förstår hur hjärnan fungerar, ger det oss ökade möjligheter att förstå vad som händer när den inte fungerar, fortsätter hon.

Personer som lider av Hortons huvudvärk vittnar om att det är få saker som är så smärtsamma. Den kallas ibland för självmordshuvudvärk.

‒ Det som driver mig är att en dag kunna komma på lösningen. Tänk att kunna säga till de personer som är drabbade att de inte behöver lida längre.

I labbet visar Andrea Carmine Belin hur hennes forskargrupp odlar hudceller från Hortonpatienter och kontroller. För att hudcellerna ska må så bra som möjligt, växa och öka i antal så forskarna kan analysera olika typer av gener, så lagras dessa i en inkubator som håller 37 grader.

Forskarna kan till exempel mäta cellernas dygnsrytm för att sedan jämföra hur den här dygnsrytmen ser ut i celler hos Hortonpatienter och kontroller.

‒ Dygnsrytm verkar vara centralt i Hortons huvudvärk. Två tredjedelar av alla Hortonpatienter rapporterar att deras attacker kommer vi speciella tidpunkter så därför är vi väldigt intresserade av just dygnsrytmen, förklarar Andrea.

För att kunna analysera det DNA forskargruppen har från Hortonpatienter och kontroller behöver de amplifiera upp de delar de är intresserade av. Andrea berättar att de tittar på en gen som heter CLOCK, som är involverad i dygnsrytmsregleringen, och som de tror har en effekt på Hortons huvudvärk.

‒ Vi letar efter skillnader i vår arvsmassa, mellan Hortonpatienter och kontroller för att lära oss mer om sjukdomen och varför den uppstår.

Hjärnforskaren Andrea Carmine Belin

Hjärnfonden är en av de stiftelser som möjliggör forskningen kring Hortons huvudvärk och andra ärftliga hjärnsjukdomar.

Publicerad: 2021-11-15 15:02 | Uppdaterad: 2021-11-17 18:30

Ska du arrangera ett evenemang som riktar sig till allmänheten hösten 2022?

Samtal mellan Gunilla Karlsson Hedestam och Cecilia Odlind sittandes i fåtöljer under Nobel Calling Stockholm 2020.
Frukostsamtal mellan Gunilla Karlsson Hedestam och Cecilia Odlind under Nobel Calling Stockholm 2020. Foto: Johanna Bylund

Ska du arrangera ett evenemang riktat till allmänheten under hösten 2022? Schemalägg det till den 3–10 oktober, 2022, och passa på att marknadsföras som en del av Nobel Calling Stockholm. Nobel Calling Stockholm bjuder på inspirerande event och lärorika möten i kunskapens anda.

Den 3–10 oktober sätter tillkännagivandena av nobelpriserna världens fokus på Stockholm. I samband med det vill Nobel Prize Museum bjuda stockholmarna på kunskap och vetenskap genom inspirerande event och lärorika möten under namnet Nobel Calling Stockholm.

Ska du arrangera ett evenemang för hösten 2022? Planera gärna att det äger rum den 3–10 oktober så kan det marknadsföras som en del av Nobel Calling Stockholm. Anmäl intresse via e-post till Johanna Bylund, projektledare för KI:s medverkan i Nobel Calling Stockholm.

Att vara en del av Nobel Calling Stockholm innebär marknadsföring och synlighet på museets webbsida över evenemang den veckan, samt marknadsföring via Stockholm Stad, samt en webbsida på ki.se. Du planerar och genomför det praktiska kring evenemanget själv.

Nobel Calling Stockholm arrangeras av Nobel Prize Museum, i samarbete med bland andra Karolinska Institutet.

Krav på evenemanget

Evenemanget behöver vara öppet för och riktat till allmänheten och knyta an till något Nobel Prize Museums huvudteman:

  • Upptäckter som förändrat världen
  • Kreativitet
  • Vetenskapens förmåga att hantera dagens utmaningar
  • Nobelprisets ämnesområden: fysik, kemi, medicin, litteratur, fred och ekonomi eller till insatser som har belönats med Nobelpris.
Publicerad: 2021-10-27 08:46 | Uppdaterad: 2021-10-27 15:44

Fyra KI-forskare tilldelas medel för samarbete mellan Kina och Sverige

Två forskare studerar ett mikroskop.
Fyra KI-forskare tilldelas totalt 35 miljoner kronor för samarbete mellan Kina och Sverige. Foto: Getty Images

Vetenskapsrådet och National Natural Science Foundation of China (NSFC) beviljar tvärvetenskapliga samarbetsprojekt om individualiserad diagnostik och förebyggande åtgärder inom utlysningen Project grant for cross-disciplinary collaboration between China and Sweden. Samtliga projekt utförs på KI och av KI-forskare.

Samtliga forskare tilldelas tre miljoner kronor per år under bidragsperioden 2022-2024. Det blir totalt 35 miljoner kronor.

Yihai Cao vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, beviljas anslag för projektet ”Implementering av en zebrafisk cancer modell för diagnosticering av human cancer invasion och prediktion av läkemedelssvar”.

Birgitta Henriques-Normark vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, beviljas anslag för projektet ”Snabba och känsliga sekvensbaserade metoder för diagnostik av bakteriella och virala luftvägsinfektioner inklusive deras värdsvar”.

Vicente Pelechano Garcia vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, beviljas anslag för projektet ”Utveckling av ett nytt verktyg för diagnos och förebyggande av antimikrobiell resistens”.

Kenny Rodriguez-Wallberg vid institutionen för onkologi-patologi, beviljas anslag för projektet ”Maximera den kvinnliga ovariereserven – Ett translationellt projekt för att öka ovariets fertilitetspotential”.

Publicerad: 2021-10-21 17:00 | Uppdaterad: 2021-11-15 13:47

Framtidens skiktröntgen på väg ut i vården

Person i rund CT-skanner sedd bakifrån.
Den nya skiktröntgentekniken har utvecklats för användning på patienter genom ett nära samarbete mellan forskarna Mats Danielsson, KTH, och Staffan Holmin, KI, och deras grupper. Foto: MedTechLabs

Den beskrivs som ett tekniksprång inom skiktröntgen och förhoppningen är att avbildningstekniken på sikt ska bli standard inom sjukvården. I slutet av oktober invigs en ny typ av datortomografi i MedTechLabs, ett samarbete mellan Karolinska Institutet (KI), KTH och Region Stockholm. KI-professorn Staffan Holmin är en av forskarna bakom satsningen.

porträtt av Staffan.
Professor Staffan Holmin. Foto: N/A

Berätta, vad är det som händer den 29 oktober?

– Då invigs världens första kiselbaserade fotonräknande datortomograf för klinisk användning i sjukvården. Det är ledningsrepresentanter från KI, KTH och regionens FoU-kansli som formellt öppnar anläggningen i MedTechLabs lokaler i BioClinicum. Men egentligen har vi ju arbetat med att utveckla tekniken i många år och vi är redan i gång med en klinisk studie på forskningspersoner.

Vad är det som är så speciellt med den nya datortomografen?

–  Avläsningen bygger på en ny teknik som har utvecklats på KTH av professor Mats Danielsson och hans grupp. Själva skalet ser ut som en vanlig datortomograf, men röntgendetektorn, datorn och annan utrustning innanför skalet är helt annorlunda. Det som är unikt är att man kan öka upplösningen i skiktröntgenbilderna avsevärt och samtidigt sänka stråldosen. Man kan till exempel bestämma graden av förträngning i ett förkalkat blodkärl betydligt noggrannare, se mindre blodkärl i kroppen än man kan idag och lättare identifiera en stroke i vissa delar av hjärnan.

–  Det handlar om att förbättra diagnostiken och därmed även behandlingsresultaten vid en rad olika tillstånd. Skiktröntgen är standardutrustning inom sjukvården, men den här nya apparaten innebär ett stort tekniksprång, ett riktigt ’qantum leap’.

Staffan Holmin och Mats Danielsson tittar på en ritning.
Staffan Holmin och Mats Danielsson i samband med bygget av den nya anläggningen. Foto: MedTechLabs

Vad är din roll i projektet?

– Jag är professor i neuroimaging på KI och överläkare på enheten för neuroradiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset. Min forskargrupp har kravställt, testat och validerat utrustningen så att den fungerar som den ska på patienter. Det har varit en lång process och ett nära samarbete mellan forskare på KI och KTH inom ramen för MedTechLabs. Och nu är vi alltså framme vid att testa utrustningen på människor i en klinisk studie.

Vad händer sedan?

– Uppfinningen har köpts av GE Healthcare som satsar på att utveckla och marknadsföra. Vi hoppas och tror att det här ska bli den nya standarden för datortomografi i framtiden. Det här ska in i riktig sjukvård så fort det bara går.

Fakta om skiktröntgen

Skiktröntgen, datortomograf eller CT-skanner efter engelskans computed tomography – kärt barn har många namn. Principen för avbildningsformen är att röntgenstrålar omger den undersökta kroppsdelen och sveper genom den ur olika vinklar. Informationen som strålarna ger upphov till bearbetas av en dator och omvandlas till anatomiska tvärsnittsbilder. För att få bättre bilder med mer precision används ibland kontrastmedel som patienten till exempel får dricka.

Den nya datortomografen i MedTechLabs ser likadan ut som en vanlig datortomograf, men bygger på ny teknik som gör att bilderna som genereras blir betydligt mer högupplösta och detaljerade samtidigt som stråldosen kan minskas.

Publicerad: 2021-10-20 15:41 | Uppdaterad: 2021-10-20 15:44

Utlysning: Eurolife announces the 7th call for Eurolife Postdoc Mobility and Knowledge Exchange grants 2022  

Du som junior forskare vid KI är välkommen att söka medel från Eurolife för ett korttidsutbyte vid ett annat lärosäte inom nätverket.

För detta initiativ, tidigare utlyst som Eurolife Short-term Research Exchanges, anslås 9 bidrag till forskare från lärosätena inom Eurolife med målet att underlätta ytterligare forskningssamarbete.

Bidraget på 1500 EUR är för att täcka rese- och boendekostnader under en utbytesperiod som måste omfatta minst 2 veckor under perioden 1 mars - 31 december 2022.

Sista ansökningsdag: 30 November 2021

Mer information om utlysningen, villkor och ansökan finns på Eurolifes webbplats om Eurolife Postdoc Mobility and Knowledge Exchange.

<a href="https://medarbetare.ki.se/people/anna-dahlerus">Anna Dahlerus</a>

  • Title: Internationell koordinator
  • Phone: 08-524 865 34
  • Unit: UF Universitetsförvaltningen
  • Email: anna.dahlerus@ki.se
Eurolifekoordinator (Network Liaison Officer) vid Fakultetskansliet och internationella relationer catalogue Off Off Off Off
Publicerad: 2021-10-15 17:13 | Uppdaterad: 2021-10-15 17:14

Gemensam agenda för livslångt lärande

Ledande personer från de deltagande universiteten i NeurotechEU, the European University of Brain and Technology, samlades nyligen för ett fysiskt möte i Bonn. Under mötet, som var det första sedan lanseringen, diskuterade rektorer och alliansens styrelse planer för utvidgning av alliansen och hur samarbetet kan utvecklas.

NeurotechEU rektorsmöte i Bonn
Rektorsmöte för NeurotechEU i Bonn. Foto: Barbara Frommann

NeurotechEU, även känt som the European University of Brain and Technology, är en av 41 europeiska universitetsallianser som finansieras av EU. NeurotechEU bildades för att stärka den europeiska konkurrenskraften inom neurovetenskap, samt för att skapa beredskap inför framtida samhälleliga utmaningar som är kopplat till neurotvetenskap, tex olika neurorelaterade sjukdomar.

NeurotechEU koordineras av Radboud University i Nijmegen (Nederländerna); och hittills består alliansen av: University of Bonn, University of Oxford (UK), Karolinska Institutet (Sverige), Miguel Hernández University of Elche (Spanien), Bogazici University (Turkiet), Iuliu Hațieganu University of Medicine and Pharmacy (Rumänien) och University of Debrecen (Ungern).

Under konferensen presenterades Georgia Tech-Lorraines Georgia Institute of Technologys internationella campus som ny allianspartner.

Talare från den tyska rektorskonferensen (HRK) och EU-kommissionen höll en workshop som främst ägnades åt att utveckla kursutbud för NeurotechEU Life-Long Learning Center, en central struktur inom alliansen. Den andra dagen handlade diskussionen om en eventuell etablering av gemensam juridisk person och framtida organisatorisk struktur för NeurotechEU.

Mötet avslutades med att universitetsledningen undertecknade en sjupunktsförklaring som beskriver alliansens kärnvärden och mål.

Först publicerad på engelska av Bonn universitet 2021-10-12 

Publicerad: 2021-10-08 14:07 | Uppdaterad: 2021-10-11 11:29

Seminarium i Hans Roslings anda och med fokus på hållbar hälsa

Deltagare från konferensen
Det första Roslingseminariet som arrangeras av KI och WHO modererades av Stefan Swartling Peterson, Professor of Global Transformation for Health vid KI. Foto: Stefan Zimmerman

I oktober arrangerade WHO och Karolinska Institutet det första Roslingseminariet på temat ”Health Equity and Pandemics – a Moonshot for Sustainable Health”. Här betonades att vägen till hållbar hälsa går genom globalt samarbete och ett internationellt perspektiv där fokus ligger på världens allra mest utsatta.

Deltagare från konferensen
Rektor Ole Petter Ottersen talar under konferensen. Foto: Stefan Zimmerman

Roslingseminariet är en del av ett nyligen fördjupat samarbete mellan WHO och KI med syftet att bidra till FN:s globala mål. Här ryms även fyra samarbetscentrum för forskning inom hälsovård och katastrofmedicin, reproduktion, TBC och socialmedicin samt suicidprevention. 

–  Vi hoppas att Roslingsseminariet ska bli ett årligt evenemang där dagens fråga är hur vi ska bygga ett bättre och mer rättvist och hållbart samhälle efter pandemin? Ambionen är att inspireras av Hans Rosling när vi stakar ut en väg framåt för att tackla denna och framtida pandemier på vägen mot ett hållbart samhälle, säger Ola Petter Ottersen, rektor vid KI. 

Ett framsynt hälsogrepp

Under seminariet fångades deltagarnas uppmärksamhet särskilt av en trettio år gammal overheadbild. Ola Rosling hade funnit bilden bland sin fars gamla presentationsmaterial och menade att den visade på Hans Roslings framsynthet. 

Bilden ”Hälsogreppet” visar en öppen hand med text på vart och ett av de fem fingrarna. Texten beskriver grundförutsättningarna för hälsa: mat, vatten, social välfärd, materiell välfärd och hälso- och sjukvård. Ola Rosling har översatt begreppen till engelska: food, water, social protection, infrastructure och health care.

– Det går inte att rädda liv enbart med budskapet som ryms på lillfingret: hälso- och sjukvård. Du behöver alla fem fingrar för att lyckas, säger Ola Rosling, Gapminder Foundation. 

Deltagare från konferensen
Ola Rosling, Gapminder Foundation.  Foto: Stefan Zimmerman

Rosling betonade att vi måste nå de allra mest utsatta människorna, både på landsbygden och i städerna, för att minska den extrema fattigdomen i världen. Han menade att vi behöver skilja på den ekonomiska tillväxt som krävs för att ta dessa människor ur fattigdom och den tillväxt som motverkar hållbar utveckling. Som en måttstock i detta arbete lyfte han Sustainable Development Index.

Fokusera på världens kvinnor

Melinda French Gates, Bill & Melinda Gates Foundation, deltog under seminariet med en förinspelat tal där hon inledde med att dela med sig av sina minnen av Hans Rosling. Särskilt betonade hon hur vi måste använda information och data för att hitta vägen till ett hållbart samhälle. Hon pekade på hur fler och bättre insatser för att underlätta för världens kvinnor kommer att ge positiva effekter på hela den globala ekonomin. 

Deltagare från konferensen
Melinda French Gates, Bill & Melinda Gates Foundation. Foto: Stefan Zimmerman

– Covid-19 har blottlagt de ojämlikheter som existerat så länge i våra samhällen. Vi måste fokusera på kvinnorna, ge dem möjligheten att växa och utvecklas. På så vis lägger vi grunden till ett hållbart, välmående samhälle, säger Melinda French Gates.  

– Vi kan fråga oss vad Hans hade gjort efter pandemin? Inte tappat hoppet utan sett till datan som säger att vi måste fokusera på de mest utsatt och hjälpa dem komma på fötter. Det är också vår uppgift i dag.

Målbaserad transformering

I seminariet deltog även Mariana Mazzucato, University College London, vars bidrag betonade nödvändigheten att fokusera på målbaserat utvecklingsarbete. Hennes bok  ”Mission Economy: A Moonshot Guide to Changing Capitalism” gav undertiteln till årets Roslingseminarium. 

– Om vi ser samhällssektorerna som separerade silos så blir det omöjligt att transformera samhället i den riktning vi vill för att nå FN:s globala hållbarhetsmål, säger Mariana Mazzucato.

Deltagare från konferensen
Tedros Adhanom Ghebreyesus, Director-General, WHO. Foto: Stefan Zimmerman

Seminariet modererades av Stefan Swartling Peterson, Professor of Global Transformation for Health vid KI. Han ledde bland annat ett samtal mellan Ole Petter Ottersen och Tedros Adhanom Ghebreyesus, Director-General, WHO. Här lyftes bland annat behovet av en starkare samverkan och den roll som WHO:s nyligen inrättade Science Council kan spela. 

– Samma ohållbara val som dödar vår planet dödar också människor. Vi måste leva inom de gränser som planeten tål, och vi behöver arbeta för att säkerställa människors, djurs och vår planets hälsa – samtidigt, säger Tedros Adhanom Ghebreyesus, Director-General, WHO.

Årets seminariet avslutades med en paneldebatt där även Soumya Swaminathan, Chief Scientist WHO, Rhoda Wanyenze, professor och rektor vid Makerere University School of Public Health (MakSPH) och Cesar Victora, professor emeritus i epidemiologi vid Federal University of Pelotas in Brazil deltog.

Subscribe to Samverkan