Skip to main content
Publicerad: 2020-07-10 12:10 | Uppdaterad: 2020-07-10 17:52

Karolinska Institutet ett av ytterligare fem svenska lärosäten som blir Europauniversitet

Karolinska Institutet är ett av ytterligare fem universitet som beviljats medel från EU-kommissionen inom EU:s satsning på Europauniversitet.

Studenter som sitter på en bänk i Sheele byggnaden på campus Solna.
Studenter i Sheele-byggnaden, campus Solna. Foto: Erik Flyg

Satsningen ingår i EU:s program Erasmus+ och ska dels stärka den europeiska högre utbildningens konkurrenskraft, dels ge studenter, forskare, lärare och andra anställda vid högskolor nya möjligheter till utbyten, skriver Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande.

Övriga universitet är Chalmers tekniska högskola, Linnéuniversitetet, Luleå tekniska universitet och Uppsala universitet. 

– Denna prestigesatsning innebär att både studenter och anställda får nya möjligheter att arbeta med internationalisering och utbyten samtidigt som kvaliteten i den högre utbildningen stärks, säger Karin Röding, general-direktör för UHR, den myndighet som samordnar nätverket för de svenska lärosäten som ingår i Europauniversiteten.

Sedan tidigare ingår Göteborgs universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet.

 

Tags

Internationellt Samverkan Student Utbyte
KI Kommunikati… 2020-07-10
Publicerad: 2020-06-29 17:05 | Uppdaterad: 2020-07-06 12:57

Ett år med Stockholm trio

Ole Petter Ottersen, Astrid Söderbergh Widding och Sigbritt Karlsson när Stockholm trio bildades 27 maj 2019. Foto: Niklas Björling

För drygt ett år sedan lanserades Stockholm trio. Universitetsalliansen mellan Karolinska Institutet, Stockholms universitet och KTH har fördjupats och utvecklats inom flera områden under året. Ett gemensamt Brysselkontor är en vision som blir verklighet under hösten.

Sigbritt Karlsson, KTH, Astrid Söderbergh Widding, Stockholms universitet och Ole Petter Ottersen, KI
Sigbritt Karlsson, KTH, Astrid Söderbergh Widding, Stockholms universitet och Ole Petter Ottersen, KI. Foto: Stockholms universitet

- Etablerandet av själva alliansen som sådan och att den fått så positivt gensvar från många håll. Att vi inrättat ett Brysselkontor är också ett viktigt steg för utvecklade framtida samarbeten, konstaterar Astrid Söderbergh Widding, rektor på SU, när hon ska sammanfatta viktiga steg för alliansen under det första året.

Hon får medhåll av sina rektorskollegor. Alla tre betonar det internationella arbetet och inflytandet.

- Vi ser redan effekterna av att alliansen synliggjorts internationellt genom  ett stort intresse för fördjupad samverkan med oss tre Stockholmslärosäten. Nationellt har vår modell för strategisk universitets allians väckt uppmärksamhet och flera svenska lärosäten är intresserade av att ta del av vad och hur vi utvecklar samarbetet för att kanske utveckla liknande allianser, säger Sigbritt Karlsson, rektor vid KTH.

Att kroka arm internationellt är en av de bärande idéerna bakom Stockholm trio, där universiteten tillsammans utgör en attraktiv, excellent och konkurrenskraftig spelare som är tänkt att generera fler internationella samarbeten, rekrytera ledande forskare och fler internationella studenter.

Ole Petter Ottersen, rektor på KI, påtalar också hur Stockholm trio tagit stora steg inom ytterligare ett område nämligen att öka det lokala, regionala samarbetet mellan sektorn och myndigheter, näringsliv och industri:

- Ett viktigt spår i samarbetet är engagemanget i att utveckla förutsättningarna för life science-sektorn i Stockholm-Uppsala-regionen, där även Uppsala universitet är med.

Visionerna om samarbeten inom forskning, utbildning och samverkan mellan de tre universiteten har under året blivit allt mer konkreta. Förhoppningar och förväntningar på detta andra år är dock flera:

- I ljuset av pågående covid-19-pandemi där vi med all tydlighet ser att hälsa måste förstås i en bred kontext upplever vi att våra verksamheters kompletterande vetenskaper ger tvärdisciplinära perspektiv och en mångfald av tvärsektoriella samarbeten. Min vision är att vi tillsammans kan förbereda oss bättre för framtida samhällsutmaningar och genom detta profilera oss för nationella och internationella forskningsfinansiärer, säger Ole Petter Ottersen.

Astrid Söderbergh Widding, som efter ett år lämnar vidare ordförandeklubban, ser fram emot än fler samarbeten på olika nivåer:

- Det som varit särskilt positivt under det gångna året är att så många spontant har tagit initiativ till samarbeten av olika slag. Min förhoppning är att det ur detta ska utvecklas flera konkreta samarbeten inom utbildning, forskning och samverkan – och inte minst inom verksamhetsstödet.

Sigbritt Karlsson, KTH, tar över ordförandeskapet, som roterar mellan rektorerna, under ett år från och med första juli. Hon hoppas på att inte bara alliansen utan även Stockholm ska bli än synligare på den globala arenan:

- Att den internationella synligheten förstärks för att ge ännu fler tillfällen till internationella relationer som stärker Stockholm trio och Stockholm som universitetsstad och därmed regionen och näringslivet här.

Universitetsalliansen Stockholm trio skapades i slutet av maj 2019. Under sitt första år har ett antal samarbeten på olika nivåer kommit till. I höst öppnar det gemensamma Brysselkontoret, i samma lokaler som Region Stockholm i centrala Bryssel.

Publicerad: 2020-06-12 14:01 | Uppdaterad: 2020-06-16 14:44

KI forskare får tvåårigt anslag från Hjärnfonden för projekt om Hortons huvudvärk

Huvudvärk Foto: Pixabay,Mohamed Hassan

Stort grattis till Andrea Carmine Belin och Caroline Ran, från institutionen för neurovetenskap, som har fått Hjärnfondens forskningsanslag 2020 i två år för sitt projekt om Hortons huvudvärk, en neurovaskulär sjukdom som leder till extrem smärta och för vilken det i dagsläget saknas botemedel.

Porträtt på Andrea Carmine Belin vid skrivbord
Andrea Carmine Belin. Foto: Katrin Wellfelt

Vad är det för forskningsanslag ni fått?

– Vi har blivit tilldelade Hjärnfondens forskningsbidrag 2020 för vårt projekt "Genetisk screening av Hortons huvudvärk i relation till behandling och dygnsrytm", berättar Andrea Carmine Belin, som driver forskningsprojektet tillsammans med Caroline Ran.

Hjärnfonden stödjer varje år kvalificerad forskning om hjärnan och övriga nervsystemet samt sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hela nervsystemet. Forskningsbidraget delas ut två år och är på totalt 1 200 000 kronor.

Porträtt på Caroline Ran i labbmiljö
Caroline Ran. Foto: Katrin Wellfelt

Berätta lite kortfattat om projektet ni ska driva!

– Hortons huvudvärk är en neurovaskulär sjukdom som leder till extrem smärta och än idag saknas det botemedel. Sjukdomsmekanismerna är okända, men kopplingar har gjorts till både ärftlighet och dygnsrytm, förklarar Caroline Ran.

– Med hjälp av en unik biobank kommer vi främst kunna identifiera ärftliga markörer kopplade till Hortons huvudvärk, samt karakterisera den biologiska effekten av dessa genetiska markörer och dygnsrytm i förhållande till sjukdom, fortsätter hon.

– Vi kommer även att studera varför läkemedelsresponsen på tillgänglig behandling ser olika ut inom denna patientgrupp, säger hon.

Andrea Carmine Belins forskargruppinstitutionen för neurovetenskap driver projektet i samarbete med neurologer på Karolinska Universitetssjukhuset.

Vilken patientgrupp kommer gagnas av forskningen och hur?

– Det är främst patienter med primär huvudvärk med fokus på Hortons huvudvärk, säger Andrea Carmine Belin.

– Vår forskning möjliggör insikter i de bakomliggande sjukdomsmekanismerna, vilket i sin tur kan leda till identifiering av nya lämpliga läkemedel samt utveckling av nya och effektivare behandlingsstrategier baserade på individuella skillnader på gennivå, menar Andrea Carmine Belin.

Contact

Publicerad: 2020-06-10 15:47 | Uppdaterad: 2020-06-11 09:05

Fler barnfamiljer fysiskt aktiva efter hälsosatsning

En Frisk Generation stöttar barnfamiljer att bli mer fysiskt aktiva och äta hälsosamt. Foto: Oskar Kihlborg/EFG

Hälsosatsningen En Frisk Generation har bidragit till att barnfamiljer i resurssvaga områden som deltagit i programmet rör på sig mer och många barn och vuxna har fått en förbättrad livskvalitet. Det visar en utvärdering av programmet som letts från Karolinska Institutet och nu publicerats i två vetenskapliga artiklar. Särskilt för mammor och flickor har programmet haft en positiv effekt.

Mai-Lis Hellénius, foto: Ulf Sirborn.

– Mot bakgrund av att hälsoklyftorna nu ökar kraftigt i samhället tycker vi att resultaten är mycket uppmuntrande och viktiga. Det går att tillsammans med kommunen uppmuntra och stödja familjer till ett aktivare liv och bidra till en bättre livskvalitet, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom utvärderingen, i ett pressmeddelande från En Frisk Generation.

Läs mer om forskningsresultaten


Insamlingsstiftelsen En Frisk Generation startades 2011 och är en icke vinstdrivande, politiskt och religiöst obunden organisation som arbetar hälsofrämjande med inriktning mot barnfamiljer. H.K.H. Prins Daniel är en av initiativtagarna och har sedan starten varit engagerad som beskyddare för organisationen. Kronprinsessparets Stiftelse stödjer verksamheten.

Två familjeaktiviteter i veckan

Mer än 1600 familjer har hittills deltagit i organisationens program. Under ett års tid erbjuds familjer med barn i årskurs 2 från olika utvalda resurssvaga områden att delta. Familjerna erbjuds två familjeaktiviteter i veckan, en vardag och en helgdag. Familjerna får prova på olika aktiviteter som finns i kommunen till exempel fotboll, basket, innebandy, friluftsaktiviteter som däremellan varieras med gemensamma lekar och uppdrag. I programmet ingår också aktiviteter för att stimulera hälsosamma matvanor.

Från Karolinska Institutet har även forskarna Gisela Nyberg och Susanne Andermo haft ledande roller i arbetet med utvärderingen. Anslag för utvärderingen har erhållits från Hjärt-Lungfonden, Skandia Risk Hälsa, Karolinska Institutets fonder och Jerringfonden. 

Publikationer

Effectiveness of a Family Intervention to Increase Physical Activity in Disadvantaged Areas — A Healthy Generation, a Controlled Pilot Study, Gisela Nyberg, Susanne Andermo , Anja Nordenfelt ,Matthias Lidin, Mai-Lis Hellénius, International Journal of Environmental Research and Public Health, online 27 May 2020, doi: 10.3390/ijerph17113794.

Effectiveness of a family intervention on health-related quality of life–a healthy generation, a controlled pilot trial, Susanne Andermo, Mai-Lis Hellénius, Matthias Lidin, Ulrika Hedby, Anja Nordenfelt, Gisela Nyberg, BMC Public Health, 29 May 2020, doi: 10.1186/s12889-020-08895-z

Publicerad: 2020-06-08 14:18 | Uppdaterad: 2020-06-08 14:26

KI-forskare del av nytt IMI-konsortium för forskningsresurser

Forskare vid Karolinska Institutet är del av ett konsortium som beviljats nästan 66 miljoner euro (690 miljoner kronor) av europeiska Innovative Medicines Initiative (IMI) och dess samarbetspartners. Medlen ska användas till att utveckla, testa och tillgängliggöra kemiska substanser och andra forskningsverktyg som kan bana väg för nya läkemedel och behandlingar av sjukdomar inom bland annat inflammation och cancer.

Projektet, som döpts till ”Enabling and Unlocking biology in the OPEN” (EUbOPEN), involverar 22 partners från akademin och industrin som tillsammans ska ta fram och validera högkvalitativa läkemedelslika kemiska substanser och andra forskningsverktyg som till exempel antikroppar.

Michael Sundström

Konsortiet kommer även att testa och analysera substanserna i sjukdomsrelevanta modeller av mänsklig vävnad inom områdena immunologi, onkologi och neurovetenskap. Resultat, kemiska substanser, antikroppar, analysprotokoll och tillhörande forskningsdata kommer att göras öppet tillgängliga för forskarsamhället utan begränsningar. Projektet leds av Goetheuniversitetet i Frankfurt och läkemedelsbolaget Boehringer Ingelheim.

Michael Sundström, forskningschef SGC-Karolinska vid institutionen för medicin, Solna, och Ulrika Warpman Berglund, ställföreträdande gruppledare vid institutionen för onkologi och patologi, är två av forskarna vid Karolinska Institutet som deltar i projektet.

- EUbOPEN är ett stort samverkansprojekt mellan industri och akademi som ämnar att generera signifikanta mängder data, inom understuderade områden med relevans för hälsa och sjukdom. Vi är extremt glada över att KI har fått möjlighet att bidra signifikant till detta internationellt ledande projekt, säger Michael Sundström, Scientific Director EUbOPEN.

Ulrika Warpman Berglund

- Vi ser en fantastisk möjlighet att inom ramen för projektet bidra med kunskap och forskningsverktyg som kommer hela det globala forskarsamhället till nytta, tillägger Ulrika Warpman Berglund.

Pengarna kommer dels från IMI, och dels från läkemedelsindustrins europeiska samarbetsorganisation EFPIA, IMI-associerade partners och andra internationella partners. IMI är ett samarbete mellan EU och den europeiska läkemedelsindustrin, vars syfte är att påskynda utvecklingen av och tillgången till nya innovativa läkemedel inom områden där behoven är särskilt stora. 

Tags

Anslag Finansiering Samverkan Biomedicinsk laboratorievetenskap/teknologi Cancer och onkologi Inflammation Kemi Klinisk kemi
Anna Molin 2020-06-08
Publicerad: 2020-06-02 17:14 | Uppdaterad: 2020-06-05 15:58

Tobias Alfvén ny ordförande för Svenska Läkaresällskapet

Tobias Alfvén, docent i global hälsa vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet har valts till ny ordförande i Svenska Läkaresällskaet och tillträder den 1 juli, 2020.

Portrait (outside) of Tobias Alfvén against dark green vegetation.
Tobias Alfvén. Foto: Privat

Tobias Alfvén, docent i global hälsa vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet samt barnläkare vid Sachsska barn-och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset, har valts till ny ordförande i Svenska Läkaresällskapet (SLS) och tillträder den 1 juli. 

– Jag är djupt hedrad över förtroendet att få leda SLS. Jag ser fram emot samarbetet med SLS medlemsföreningar och sektioner och det viktiga arbete vi har framför oss, säger Tobias Alfvén. Under det kommande året ska vi fortsatt prioritera läkares fortbildning, stimulera medicinsk forskning, värna vård efter behov och säkra kvaliteten i hälso- och sjukvården samtidigt som vi ska fortsätta arbetet med medlemsreformen och de professionsgemensamma frågorna som är brännande aktuella. 

Event type
Annan
Onlineseminarium via Zoom med Can Dincer: "CRISPR powered electrochemical nucleic acid diagnostics"

2020-06-10 13:00 - 14:00 Add to iCal
Location
onlineseminarium via Zoom
Lead

Välkommen till en onlineföreläsning via Zoom med Can Dincer, University of Freiburg onsdag den 10 juni kl. 13:00-14:00.

Content

Titel

"CRISPR powered electrochemical nucleic acid diagnostics"

Talare

Can Dincer, University of Freiburg, Germany

Abstract

"Nucleic acid testing is decisive for the diagnosis of many diseases in medicine. Besides its wide application in gene editing, CRISPR technology features a powerful tool for the highly sensitive and selective quantification of nucleic acids. In this talk, the first CRISPR/Cas13a powered electrochemical microfluidic biosensor for on-site miRNA detection will be presented. Without any target amplification, it offers a low-cost, easily scalable, and multiplexed approach for nucleic acid diagnostics."

Anmälan

Anmäl dig till föreläsningen på https://survey.ki.se/Survey/20946

Du får bekräftelse via e-post med mötes-ID till Zoommötet.

Värd

Onur Parlak

Contact

Publicerad: 2020-05-28 09:58 | Uppdaterad: 2020-05-28 10:09

Samarbete ska utveckla helgenomsekvensering för patienter med akut leukemi

Illustration av Gerd Altmann, nerladdad från Pixabay. Foto: Public Domain CC0

En ny studie har startat för att utvärdera helgenom- och RNA-sekvensering som den primära diagnostiska metoden för patienter i Sverige med akut leukemi. Projektet är ett samarbete mellan den nationella FoU-plattformen Genomic Medicine Sweden och medtechföretaget Illumina – och leds från Karolinska Instiutet.

Richard Rosenquist Brandell, foto: Creo Media Group.

Syftet med satsningen att utvärdera sekvenseringsmetodernas potential att ersätta befintliga diagnostiska metoder för att förenkla det diagnostiska flödet och kunna erbjuda bättre uppföljning av patienter. Forskningsledare är Richard Rosenquist Brandell, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, även överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och ordförande för Genomic Medicine Sweden (GMS).

I den nationella studien kommer helgenom- och RNA-sekvensering att utföras parallellt med befintliga kliniska diagnostiska analyser för att utvärdera om sekvenseringsmetoden hittar alla kliniskt relevanta avvikelser i arvsmassan. Sekvensering av hela arvsmassan medför också att mer detaljerad information erhålls från varje patient. Detta kommer leda till bättre möjligheter att följa patienten över tid för att bevaka svar på behandling och risk för återfall.

Skräddarsydd expertis

Studien kommer att inkludera cirka 450 patienter, vilket motsvarar antalet vuxna och barn som diagnosticeras med akut leukemi i Sverige varje år. Alla patienter som diagnosticeras med akut leukemi med dagens rutindiagnostik under tiden som studien pågår kommer att erbjudas att delta i studien. Illumina kommer att tillhandahålla material för projektet, bidra till hälsoekonomiska och utfallsanalyser, samt bistå med skräddarsydd expertis inom sekvenseringsdata och vara rådgivande för systeminfrastruktur.

”Utöver den direkta nyttan för patienter att få diagnos och uppföljning av sjukdom så kommer studien, som täcker in patienter från hela Sverige, att generera ovärderliga data som ger oss möjlighet att bättre förstå biologin och sjukdomsförloppet vid leukemier. Vår förhoppning är att kombinationen av helgenom- och RNA-sekvensering också kan identifiera nya genetiska avvikelser i den icke-kodande delen av genomet”, säger Richard Rosenquist Brandell i ett pressmeddelande från GMS och Illumina.

Läs mer om projektet på GMS webbsida

Fakta om GMS

Genomic Medicine Sweden är ett nationellt initiativ som arbetar för att införa bred gensekvensering i rutinsjukvården. Detta görs genom sju regionala center, så kallade Genomic Medicine Centers, som har upprättats i anslutning till alla svenska universitetssjukhus. Genomic Medicine Centers har omfattande erfarenhet och kunskap om klinisk sekvensering och utveckling av analys- och visualiseringsverktyg för sjukvården.

 

Event type
Annan
Onlineseminarium via Zoom med Peter Nilsson: "Multimodal ligands for combating proteopathic neurodegenerative diseases"

2020-05-27 10:00 - 11:00 Add to iCal
Location
onlineseminarium via Zoom
Lead

Välkommen till en onlineföreläsning via Zoom med Peter Nilsson, Linköpings universitet, onsdag den 27 maj kl. 10:00-11:00.

Content

Titel

"Multimodal ligands for combating proteopathic neurodegenerative diseases"

Talare

Peter Nilsson, Linköpings universitet

Abstract

"The accumulation of protein aggregates is the pathological hallmark of many devastating proteopathic neurodegenerative diseases (PNDs), including Alzheimer´s and Parkinson´s diseases (AD and PD). Despite a common origin in the accumulation of specific proteins, the clinical and pathologic phenotype of these diseases exhibit conspicuous variability within and among patients. These heterogeneous phenotypes have been anticipated to occur due to the existence of distinct protein aggregate morphotypes. 

For over a decade, we have developed multimodal thiophene-based ligands that can be used for optical assignment of distinct protein aggregates and in this talk, I will show how these ligands have evolved to become an outstanding method for assessing protein aggregate polymorphism in PNDs. Overall, the chemical design of novel ligands for ex vivo and in vivo detection of protein aggregates by a variety of fluorescent modes, such as hyperspectral- and fluorescence life-time imaging, will be discussed and exemplified by multidisciplinary studies that have generated novel molecular insights regarding the underlying pathogenesis of PNDs. In addition, the chemical evolution of these ligands towards clinical diagnostic and therapeutic use will be presented. Finally, the concept of applying multimodal thiophene-based ligands within other research areas, such as cancer stem cells and bacterial infection will be demonstrated."

Anmälan

Anmäl dig till föreläsningen på https://survey.ki.se/Survey/20578

Du får bekräftelse via e-post med mötes-ID till Zoommötet.

Värd

Agneta Richter-Dahlfors

Contact

Publicerad: 2020-05-15 11:46 | Uppdaterad: 2020-05-15 12:38

KI-forskare ska utvärdera effekten av hyperbar syrgasbehandling mot covid-19

Tryckkammare, Blekingesjukhuset i Karlskrona. Foto: Anestesikliniken, Region Blekinge

Forskare vid Karolinska Institutet leder en nyss påbörjad multi-nationell klinisk läkemedels-prövning som ska utvärdera effekten av hyperbar syrgasbehandling (HBO) vid covid-19. To-talt kommer 200 vuxna med minst två riskfaktorer för allvarlig lunginflammation som ligger inlagda på sjukhus med måttligt svår covid-19 lunginflammation att rekryteras till studien. Försöken kan inledas redan nästa vecka på Blekingesjukhuset i Karlskrona.

Anders Kjellberg

Anders Kjellberg, doktorand vid institutionen för fysiologi och farmakologi (FyFa) på Karolinska Institutet och biträdande överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, leder studien och berättar mer om projektet.

Berätta om syftet med studien.

Syftet är att utvärdera säkerhet och effektivitet av hyperbar syrgasbehandling (HBO, efter engelskans HyperBaric Oxygen) vid covid-19 med allvarlig lunginflammation. Okontrollerad inflammation är ett utmärkande syndrom vid svåra fall av covid-19 och det finns idag ingen effektiv behandling. HBO används dagligen i hela världen för behandling av vissa typer av inflammationer och infektioner, och vi tror att den även kan ha en dämpande effekt på inflammation vid allvarligare fall av covid-19. Vår förhoppning är att detta ska minska behovet av inläggning på IVA, risken för multiorgansvikt och dödlighet hos patienter med svåra fall av covid-19.

Vad är hyperbar syrgasbehandling (HBO)?

HBO innebär att man får en kort behandling med en extremt hög halt syrgas i en tryckkammare. Metoden har använts i nästan 100 år, bland annat för att behandla dykarsjuka, och riskerna bedöms vara små. De bakomliggande mekanismerna är inte helt klarlagda men vi vet att HBO kan dämpa den del av immunförsvaret som löper amok hos vissa patienter med covid-19 och gör dom väldigt sjuka. HBO verkar inte negativt påverka den del av immunförsvaret som till slut ska döda viruset, vilket är bra. Vi tror därför att några korta, intensiva behandlingar med HBO kan göra att man behöver mindre syrgas däremellan och kan förhindra att man blir ännu sämre och behöver läggas in på intensivvård för respiratorbehandling.

Vad innebär det rent praktiskt för studiedeltagarna?

Vi kommer att tillfråga totalt 200 vuxna patienter, huvudsakligen i Europa, som är inlagda med måttligt svår covid-19 om de vill delta i studien. Efter informerat samtycke, och kontroll av att alla krav för att delta i studien uppfylls, lottas hälften av deltagarna till HBO och hälften till den för tillfället bästa vården. Båda grupperna får all annan standardbehandling för covid-19. Forskningspersonerna får maximalt fem HBO-behandlingar de första sju dagarna. Vid HBO-behandling får man sitta eller ligga inne i en tryckkammare där man andas syrgas under 30–60 minuter. Under den tiden höjs trycket till en nivå som motsvarar en dykning till 14 meter under vatten. Vi samlar in ett antal blodprov från forskningspersonerna för att studera immunologiska reaktioner, tecken på organsvikt och utvärderar ett antal säkerhets- och effektvariabler.  

När får ni veta om det fungerar?

Läkemedelsprövningen pågår i 30 dagar. En första säkerhetsutvärdering görs när 20 forskningspersoner har fullföljt studien och inom månader får vi svar på om det har en positiv effekt.

Forskningen bedrivs med stöd från Vetenskapsrådet genom anslag via Kenny Rodriguez-Wallberg, docent och medverkande forskare vid institutionen för onkologi och patologi. Peter Lindholm, docent vid FyFa är huvudansvarig forskare och sponsorrepresentant.

Mer information om studien hittar du på clinicaltrials.gov.

Subscribe to Samverkan