Publicerad: 2022-01-19 09:41 | Uppdaterad: 2022-01-19 11:03

Bevarat T-cellssvar mot omikron efter infektion och vaccination

Person med handskar håller i en vaccinspruta.
Foto: Getty Images

Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp genom vaccination eller infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler känner fortfarande igen omikron, visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

Omikron har på kort tid tagit över som den dominerande varianten av viruset sars-cov-2. Nya data antyder att omikron inte bara har en högre smittspridning än tidigare varianter, utan också kan infektera människor med tidigare immunitet genom att undkomma så kallade neutraliserande antikroppar.

Svår sjukdom verkar dock vara relativt ovanligt hos individer med tidigare vaccination eller infektion, vilket tyder på att andra komponenter av immunsystemet fortfarande kanske känner igen omikron. En ny studie av forskare vid Karolinska Institutet visar nu att så kallade minnes-T-celler som bildats vid tidigare sars-cov-2-infektion eller mRNA-covid-19-vaccination även svarar mot omikronvarianten.

Fortsatt bra skydd

Porträtt av Marcus i labbmiljö
Marcus Buggert. Foto: Melker Dahlstrand, SSMF

– Tillsammans med virala faktorer, såsom minskad virusdelning i de nedre luftvägarna, samt andra immunfaktorer så ger dessa resultat oss en bättre bild som eventuellt kan förklara varför skyddet mot svår omikronsjukdom är fortsatt bra hos tidigare mRNA-vaccinerade individer, säger Marcus Buggert, forskare vid Centrum för infektionsmedicin, Karolinska institutet, som lett studien.

Studien är ett samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och bygger på blodprover från 40 vaccinerade individer, 48 individer som genomgått mild eller svår infektion med sars-cov-2, samt 48 individer som varken vaccinerats eller smittats tidigare. Proverna från de vaccinerade samlades in sex månader efter en andra dos av mRNA-vaccin. Proverna från de tidigare smittade togs 9 månader efter konstaterad infektion under våren 2020, innan uppkomsten av de nya virusvarianterna. Övriga prover togs från friska blodgivare i slutet av 2020.

Bäst T-cellssvar hos vaccinerade

Minnes-T-cellerna hos både den vaccinerade och den tidigare infekterade gruppen hade god förmåga att känna igen spike-proteinet från omikronvarianten. Det bästa svaret från minnes-T-celler sågs dock hos den vaccinerade gruppen.

– Dessa resultat antyder att boosterimmunisering kan ge fördelar som sträcker sig utöver bildandet av neutraliserande antikroppar för att förbättra skyddet mot återkommande episoder av covid-19, säger Marcus Buggert.

Även om minnes-T-cellssvaret på det stora hela var intakt mot omikron, så fanns det en del individer som svarade sämre.

– Vi vill nu förstå varför svaret skiljer mellan olika individer och om en tredje vaccindos kan förbättra T-cellssvaret mot omikron ännu mer, säger han.

Studien finansierades med hjälp av SciLifeLab/KAW National COVID-19 Research Program (finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse), Vetenskapsrådet, Nordstjernan AB, Cancerfonden, Barncancerfonden, Åke Wibergs Stiftelse, Svenska Läkaresällskapet, Region Stockholm och Karolinska Institutet. Marcus Buggert är konsult åt Oxford Immunotec. KI-forskaren och medförfattaren Soo Aleman har mottagit arvoden från Gilead, AbbVie, MSD och Biogen samt forskningsanslag från Gilead och AbbVie. Medförfattaren Alessandro Sette vid La Jolla Institute är konsult åt Gritstone Bio, Flow Pharma, Arcturus Therapeutics, ImmunoScape, CellCarta, Avalia, Moderna, Fortress och Repertoire. La Jolla Institute har ansökt om patent relaterade till olika aspekter av T-cellsepitoper och vaccindesign.

Publikation

‘Ancestral SARS-CoV-2-specific T cells cross-recognize Omicron’. Yu Gao, Curtis Cai, Alba Grifoni, Thomas R. Müller, Julia Niessl, Anna Olofsson, Marion Humbert, Lotta Hansson, Anders Österborg, Peter Bergman, Puran Chen, Annika Olsson, Johan K. Sandberg, Daniela Weiskopf, David A. Price, Hans-Gustaf Ljunggren, Annika C. Karlsson, Alessandro Sette, Soo Aleman, Marcus Buggert. Nature Medicine, 14 januari 2022. DOI: 10.1038/d41591-022-00017-z.

Publicerad: 2022-01-13 17:00 | Uppdaterad: 2022-01-13 17:09

Genvariant som skyddar mot covid-19 identifierad

Illustration: Getty Images
Illustration av Getty Images

En internationell metastudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en specifik genvariant som skyddar mot svår covid-19. Forskarna lyckades peka ut varianten genom att studera människor med olika härkomst och menar att fynden understryker vikten av kliniska studier som inkluderar människor med olika ursprung. Resultatet har publicerats i tidskriften Nature Genetics.

Utöver hög ålder och vissa bakomliggande sjukdomar så påverkar genetiska faktorer risken att bli svårt sjuk i covid-19. Tidigare studier på framför allt individer av europeisk härkomst har visat att individer som bär ett särskilt stycke DNA har 20 procent lägre risk att bli inlagd på intensivvårdsavdelning vid covid-19. Detta DNA-stycke kodar för gener i immunförsvaret mot virus och är nedärvd från neandertalare i cirka hälften av alla människor utanför Afrika.

DNA-stycket är dock långt och innehåller många olika genvarianter, vilket gjort det svårt att veta exakt vilken genvariant som skyddar och som eventuellt skulle kunna utgöra en måltavla vid läkemedelsbehandling mot svår covid-19-infektion.

Studerade människor med olika härkomst

För att identifiera den specifika genvarianten letade forskarna i den aktuella studien efter individer som bar endast delar av detta DNA-stycke. Eftersom nedärvningen från neandertalare skedde efter utvandringen från Afrika, såg forskarna en potential i att rikta in sig på individer med afrikansk härkomst som saknar arv från neandertalare och därmed även majoriteten av detta DNA-segment. En liten bit av detta DNA är dock detsamma både hos personer med afrikansk och europeisk härkomst.

Jennifer Huffman
Forskare Jennifer Huffman, foto: Doris Huffman.

Forskarna fann att individer med huvudsakligen afrikansk härkomst hade samma skydd som individer med europeisk härkomst, vilket gjorde att de kunde peka ut en specifik genvariant som särskilt intressant.

– Att individer med afrikansk härkomst hade samma skydd gjorde att vi kunde identifiera den unika skillnaden i DNA:t som faktiskt skyddar mot covid-19-infektion, säger studiens försteförfattare Jennifer Huffman, forskare vid VA Boston Healthcare System i USA.

Analysen omfattade totalt 2 787 sjukhusinlagda covid-19-patienter av afrikansk härkomst och 130,997 personer i en kontrollgrupp från sex kohortstudier. 80 procent av individer med afrikansk härkomst bar den skyddande varianten. Effekten jämfördes med en tidigare större metastudie av individer med europeisk härkomst.

Viktigt för nya covid-läkemedel

Brent Richards
Professor Brent Richards, foto: The Lady Davis Institute of the Jewish General Hospital.

Enligt forskarna påverkar den skyddande genvarianten (rs10774671-G) hur långt det protein blir som kodas av genen OAS1. Andra studier har visat att den längre varianten av proteinet är bättre på att bryta ner viruset sars-cov-2, som orsakar sjukdomen covid-19.

– Att vi börjar förstå de genetiska riskfaktorerna i detalj är en nyckel för att utveckla nya läkemedel mot covid-19, säger medförfattaren Brent Richards, forskare vid Lady Davis Institute of the Jewish General Hospital samt professor vid McGill University i Kanada.

Understryker behov av mångfald

Porträttbild av Hugo Zeberg, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi
Biträdande lektor Hugo Zeberg, privat foto.

Covid-19-pandemin har lett till omfattande samarbeten mellan forskare från olika delar av världen, vilket gjort det möjligt att studera genetiska riskfaktorer hos en bredare mångfald av individer än i många tidigare studier. Majoriteten av all forskning sker dock fortfarande på individer av huvudsakligen europeisk härkomst.

– Den här studien visar hur viktigt det är att inkludera individer med olika härkomst. Hade vi bara studerat en grupp hade vi inte lyckats identifiera genvarianten i det här fallet, säger studiens korresponderande författare Hugo Zeberg, biträdande lektor vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Publikation

Multi-ancestry fine mapping implicates OAS1 splicing in risk of severe COVID-19”. Jennifer E. Huffman, Guillaume Butler-Laporte, Atlas Khan, Erola Pairo-Castineira, Theodore G. Drivas, Gina M. Peloso, Tomoko Nakanishi, COVID-19 Host Genetics Initiative, Andrea Ganna, Anurag Verma, J. Kenneth Baillie, Krzysztof Kiryluk, J. Brent Richards and Hugo Zeberg. Nature Genetics, online 13 januari, 2022, doi: 10.1038/s41588-021-00996-8.

Publicerad: 2022-01-10 12:21 | Uppdaterad: 2022-01-12 12:04

Han får ERC:s startanslag för forskning om mördar-T-celler i kroppens organ

Porträtt av Marcus i labbmiljö
Foto: Melker Dahlstrand, SSMF

KI-forskaren Marcus Buggert har tilldelats det europeiska forskningsrådets prestigefulla anslag ERC Starting Grant för sin forskning om cell-medierad immunitet i människokroppen mot virussjukdomar. Totalt investerar nu ERC 619 miljoner euro i anslag till 397 unga forskningsledare.

Syftet med ERC:s startanslag är att stödja särskilt framstående och begåvade forskare tidigt i karriären så att de kan arbeta nyskapande och utvecklas till morgondagens forskningsledare. Marcus Buggert som är verksam vid institutionen för medicin, Huddinge tilldelas 1,5 miljoner euro fördelat över fem år för sitt projekt kallat TRACE. 

– Jag är oerhört tacksam för att ha blivit tilldelad ERC:s startanslag. Det här anslaget kommer ge oss möjligheten att besvara hur mycket ett blodprov kan berätta om det antivirala immunsvaret i vävnader. Ett långsiktigt stöd likt detta är oerhört viktigt för oss om vi ska kunna se utanför boxen och bryta ny mark, säger Marcus Buggert. 

Projektets titel: Tracing virus-specific CD8+ T cell clonotype zonation and function in humans (TRACE).

Kort beskrivning: Covid-19-pandemin har belyst vikten av att förstå hur immunförsvaret kan generera skydd mot olika virusformer, som hela tiden omger oss. Ett problem inom forskningen om hur kroppens så kallade mördar-T-celler bekämpar virus har dock varit att majoriteten av studier utgått från blodet – trots att de flesta virus och immunceller finns i kroppens olika organ. Med stöd av ERC:s startanslag ska Marcus Buggert och hans grupp nu använda sig av nya enkelcellstekniker för att studera hur mördar-T-celler agerar mot sars-cov-2 och andra virus, både akuta och kroniska, i unika prover från mänskliga organdonatorer. Målet är bland annat att skapa en referenskarta över var i kroppen det finns större ansamlingar av mördar-T-celler och hur den omgivande miljön påverkar dessa immuncellers funktionella egenskaper. En viktig del i projektet är också att översätta den nya kunskapen till covid-19-fältet för att försöka förstå hur mördar-T-celler känner igen just sars-cov-2. På längre sikt hoppas Marcus Buggert kunna besvara hur mycket ett blodprov kan berätta om immuniteten mot olika virus i kroppen. 

Fakta om ERC:s startanslag 2021

ERC Starting Grants delas ut inom tre områden: livsvetenskaper; fysik och teknik; samt samhällsvetenskap och humaniora. Totalt inkom 4066 ansökningar i 2021 års utlysning och delas nu ut 397 startanslag, varav 1113 ansökningar respektive 111 utdelade anslag inom området livsvetenskaper.

Anslag delas denna gång ut till universitet och forskningsorganisationer i 22 länder. Tyskland erhåller flest anslag (72), följt av Frankrike (53) och Storbritannien (46). Sverige erhåller totalt 14 anslag och tar därmed ledningen i den ”nordiska ligan” framför Norge (9), Finland (8) och Danmark (7).

Av de forskare som får startanslag är 43 procent kvinnor, vilket är en ökning från 37 procent 2020 och den högsta andelen någonsin. Enligt ett pressmeddelande från ERC kommer 13 forskare att flytta från USA till Europa med stöd av startanslaget, som också uppges skapa cirka 2000 jobb inom den akademiska sektorn.

Publicerad: 2021-12-20 11:32 | Uppdaterad: 2021-12-20 12:56

Vårdanställda utan symtom kan ha bidragit till smittspridning av sars-cov-2

Foto: Getty Images
Foto: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur många vårdanställda i Stockholm som var på arbetet under den första vågen av pandemin trots att de var smittsamma med sars-cov-2, eftersom de vid tidpunkten inte hade några symtom. Resultaten som publicerats i tidskriften PLOS ONE visar på mycket låga siffror, men forskarna menar ändå att detta kan ha haft betydelse för smittspridningen.

Av totalt 9 449 vårdanställda i Stockholm som provtogs för pågående infektion under perioden april-juni 2020 medan de var i tjänst var det enbart 57 personer (0,6 procent) som testade positivt för sars-cov-2-viruset i så höga nivåer att de troligen var smittsamma. Bland dessa var 19 individer presymtomatiska, det vill säga fick symtom inom de kommande två veckorna, medan 16 individer (28 procent) förblev asymtomatiska. 22 personer hade varit sjukskrivna tidigare men tillfrisknat.

Vanligast bland yngre

Joakim Dillner
Joakim Dillner. Foto: Andreas Andersson

Yngre vårdanställda under 30 år var överrepresenterade bland de som testade positivt för pågående infektion medan de var i tjänst. Yngre personer hade också generellt högre virusnivåer än äldre. 42 av de 57 potentiellt smittsamma personerna arbetade nära patienter och vissa vårdade äldre patienter i hemmet.

– Siffrorna är mycket låga, men det faktum att personerna varit på jobbet trots att de haft höga nivåer av sars-cov-2 kan ändå ha haft betydelse för smittspridningen. Våra fynd visar på vikten att vaccinera särskilt yngre vårdanställda, som i högre utsträckning verkar kunna utsöndra mycket virus utan att ha symtom, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Uppfattas inte som sjukdomssymtom

Forskarna skickade också ut frågeformulär till 3 981 vårdanställda som tagit antikroppstest för att påvisa tidigare infektion med sars-cov-2. 704 av dem hade antikroppar mot coronaviruset. Av dessa var det enbart drygt tio procent som uppgav att de varit helt asymtomatiska och omedvetna om att de haft infektionen, vilket kan jämföras med 28 procent i den delen av studien som mätte pågående infektion.

Ville Pimenoff
Ville Pimenoff. Foto: Vilma Pimenoff

– Att siffrorna skiljer sig åt skulle kunna förklaras av att symtomen kan vara så svaga att de inte uppfattas som verkliga sjukdomssymtom förrän efteråt när infektionen blivit bekräftad, säger Ville Pimenoff, forskare vid samma institution och studiens försteförfattare.

En begränsning med studien är att alla inte tillfrågades om tidigare symtom. Dessutom saknas information om sjukskrivningarna berodde på covid-19 eller inte eftersom det inte utfördes systematisk PCR-testning under tidsperioden. Forskarna har heller inte studerat om personerna som utsöndrade mycket virus verkligen smittat någon eller inte.

Studien finansierades av Karolinska Universitetssjukhuset, Region Stockholm, Erling-Perssons familjestiftelse, Kungliga Tekniska Högskolan, Creades AB och SciLifeLab. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Potential SARS-CoV-2 infectiousness among asymptomatic healthcare workers”. Ville N. Pimenoff, Miriam Elfström, Kalle Conneryd Lundgren, Susanna Klevebro, Erik Melen, Joakim Dillner. PLOS ONE, online 17 december 2021, doi: 10.1371/journal.pone.0260453.

Publicerad: 2021-11-22 12:09 | Uppdaterad: 2021-11-22 12:35

2021 års Jonas Söderquist-stipendiater utsedda

Soham Gupta på Institutionen för laboratoriemedicin (Labmed) och Christopher Tibbitt på institutionen för medicin, Huddinge (MedH) tilldelas medel ur Jonas Söderquists stipendiestiftelse för grundforskning inom virologi och immunologi.

Porträttbilder av Soham Gupta_privat foto, Chris Tibbitt_fotograf_ Whitney Weigel
Soham Gupta_privat foto, Chris Tibbitt_fotograf_ Whitney Weigel

Prissumman delas lika mellan de båda stipendiaterna.  

"Dr Soham Gupta is awarded for outstanding research of cross talk between innate immune signaling and metabolic pathways du ring viral infections. Through his research Dr Gupta is expanding the knowledge of the interplay between viruses and host immune-metabolic system using an integrated approach with combinations of multi-omics, immunology and molecular- and cell biology techniques."

"Dr Christopher Tibbitt is awarded for his excellent work on innate lymphoid cells and how metabolic changes affect their functions. Using human tissues, animal models and advanced technologies, Dr. Tibbitt is deciphering the function of these cells in health and in cancer, and how reprogramming of cell metabolism might be used to boost immune therapy in cancer treatment."

Granskargruppen motiveringar

Publicerad: 2021-11-18 14:20 | Uppdaterad: 2021-11-18 14:26

Sannolikt lägre risk för graviditetskomplikationer vid sars-cov-2-smitta än tidigare befarat

Mamma med nyfött barn
Foto: Getty Images.

Risken för graviditetskomplikationer hos mammor som smittats med sars-cov-2 är sannolikt lägre än flera tidigare studier visat. Det indikerar en svensk rikstäckande studie av alla gravida kvinnor som testats för sars-cov-2 mellan mars 2020 och januari 2021. Studien, som publicerats i BJOG: An international Journal of Obstetrics & Gynaecology och letts av forskare vid Karolinska Institutet, visar att sambandet varierar stort beroende på vilka rutiner som använts för testning av gravida kvinnor.

Professor Olof Stephansson
Professor Olof Stephansson. Foto: Ulf Sirborn.

– När vi tittar på kliniker som testat alla gravida kvinnor så ser vi att riskerna för graviditetskomplikationer vid positivt test för sars-cov-2 är betydligt lägre än när vi tittar på kliniker som inte testat alla. Detta innebär att selektiv testning, som är den i Sverige vanligaste rutinen för testning av gravida kvinnor, sannolikt överskattar risken för förlossningskomplikationer vid positivt testsvar, säger studiens försteförfattare Olof Stephansson, professor vid institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet.

Viruset sars-cov-2 kan orsaka covid-19-sjukdom men man kan också bära på viruset utan sjukdomssymptom. Enligt forskarna är en möjlig tolkning av skillnaderna att gravida med komplikationer testas oftare än de utan komplikationer, vilket leder till överskattning av risker när testningen är selektiv. Gravida med asymtomatisk eller mild infektion tenderar också att ha färre komplikationer än gravida med allvarlig covid-19 och därför testas i mindre utsträckning. Även andra hälsofaktorer, som fetma eller diabetes, kan påverka både risken för förlossningskomplikationer och vem som testas.

Analyserade över 88,000 förlossningar

Med hjälp av svenska registerdata kunde forskarna vid bland annat Karolinska Institutet, Örebro universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset analysera utfall från totalt 88 593 förlossningar mellan 11 mars 2020 och 31 januari 2021, varav knappt 17 procent genomfördes på kliniker där alla gravida testades.

På sjukhus som testade alla gravida nära förlossningen syntes ingen statistiskt signifikant skillnad mellan barn till testpositiva och testnegativa mammor avseende dödfödsel och låga Apgarpoäng, som används för att mäta nyföddas vitalitet. På sjukhus med selektiv testning pekade dock statistiken på att barn till testpositiva mammor löpte fyra gånger högre risk för dödfödsel och mer än dubbelt så hög risk för låga Apgarpoäng än barn till mammor som testat negativt eller inte testats alls.

Vid allmän testning hade barn till testpositiva mammor två gånger högre risk för neonatalvård jämfört med barn till testnegativa mammor, vilket kan jämföras med det statistiska utfallet vid selektiv testning som indikerade tre gånger högre risk för neonatalvård för barn till testpositiva mammor. Även risken för prematur födsel var högre vid selektiv testning jämfört med allmän testning.

– Våra fynd tyder på att barn till mammor med sars-cov-2-infektion har något ökad risk för neonatalvård och för tidig födsel, men att risken för dödfödsel och låga Apgarpoäng inte skiljer sig nämnvärt från barn till testnegativa mammor. Vi saknade uppgift om hur allvarlig infektionen var och svår covid-19 har tidigare visats vara kopplat till ökade risker för mor och barn under graviditet och förlossning. Samtidigt är det viktigt att påpeka att för de allra flesta mammor och barn går förlossningen bra även om mamman testat positivt för sars-cov-2, säger Olof Stephansson.

Historisk jämförelse

När forskarna jämförde utfallet under pandemin och de föregående fem åren (mars 2015–januari 2020) fann de ingen skillnad vad gäller dödfödsel eller låga Apgarpoäng, men en något lägre risk för förtidsfödsel (4,7 procent jämfört med 4,9 procent), vilket drevs av en lägre andel spontana förtidsfödslar. Risken för neonatalvård var något högre under pandemin (8,3 procent) jämfört med de föregående fem åren (8,1 procent).

Professor Martin Neovius. Foto: Kate Gabor.

– De historiska skillnaderna är väldigt små, vilket är intressant givet att det funnits en farhåga om ökade risker på befolkningsnivå under pandemin. En möjlig förklaring till att vi sett en lägre andel, om än mycket liten, spontana förtidsfödslar kan vara att mammor har haft färre andra infektioner och eventuellt stressat mindre under pandemin. Den aningen högre andelen nyfödda på neonatalavdelning kan delvis bero på att man har önskat vara extra uppmärksam på dessa barn när mamman testat positivt, speciellt i början av pandemin, säger Martin Neovius, professor vid institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.

Forskningen finansierades av Svenska Läkarsällskapet, NordForsk, Samverkansorganisation Karolinska Institutet-Region Stockholm (ALF), Svenska Frimurare Orden.

Publikation

SARS-CoV-2 and pregnancy outcomes under universal and non-universal testing in Sweden: register-based nationwide cohort study”, Olof Stephansson, Björn Pasternak, Mia Ahlberg, Helena Hervius Askling, Bernice Aronsson, Emma Appelqvist, Jerker Jonsson, Verena Sengpiel, Jonas Söderling, Mikael Norman, Jonas F. Ludvigsson, Martin Neovius. BJOG: An international Journal of Obstetrics & Gynaecology, version of record online 18 november 2021, doi: 10.1111/1471-0528.16990.

Publicerad: 2021-10-25 15:38 | Uppdaterad: 2021-10-25 18:30

Covid-19-immunitet hos unga vuxna kartläggs

Unga vuxna som är glada och håller om varandra.
Foto: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar och minnesceller i immunsystemet hos unga vuxna. Resultaten som publicerats i The Journal of Allergy and Clinical Immunology visar att drygt en av fyra hade antikroppar. Av de unga som haft covid-19 var det färre än i andra åldersgrupper som hade mätbara nivåer av B- och T-minnesceller. Nu fortsätter forskarna att studera långtidssymtom och hur vaccination påverkar immuniteten hos unga vuxna.

­Det finns väldigt få populationsbaserade studier som undersöker immuniteten mot covid-19 hos unga vuxna, trots att de i stor utsträckning bidrar till smittspridning. Därför har forskare vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset i samarbete med Region Stockholm genomfört en klinisk uppföljning av cirka tusen ovaccinerade 24–27-åringar i Stockholm, i den populationsbaserade studien BAMSE, mellan oktober 2020 och juni 2021. Målet var bland annat att kartlägga förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar (IgG-, IgA- och IgM-antikroppar) samt minnesceller i immunsystemet (B-celler och T-celler) som skyddar mot covid-19.

Topp på 45 procent under maj 2021

Portrait of Dr. Erik Melén.
Erik Melén. Foto: Stefan Zimmerman

Sett till hela studieperioden, så hade drygt 28 procent av studiedeltagarna påvisbara antikroppar mot sars-cov-2 med en topp på 45 procent under maj 2021. Antikropparna var mätbara i åtminstone åtta månader efter infektion. Cirka hälften av de som haft covid-19 rapporterade att de varit sängliggande på grund av symtom, men vård på sjukhus var ovanligt. En majoritet rapporterade att de drabbats av lukt- och/eller smakbortfall. Färre än en av tio hade symtom som varade i mer än fyra veckor och en av sju rapporterade inga symtom alls.

– Unga vuxna riskerar att sprida smittan eftersom många inte märker av sjukdomen eller har väldigt milda symtom. Drygt 60 procent i åldersgruppen 18–29 år har hittills fått två doser vaccin, vilket kan jämföras med 80–90 procent i åldersgruppen 40–69 år. Det är viktigt att unga vuxna fortsätter att vaccinera sig så fort tillfälle ges, både för att skydda sig själva och andra, säger Erik Melén, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet och projektledare för BAMSE.

Fortsätter studera hur länge immuniteten varar

Hos över 100 deltagare mättes även nivåerna av sars-cov-2-specifika minnesceller i immunsystemet, som kan aktiveras om viruset tar sig in i kroppen igen. Hos de med antikroppar så hade 70 procent påvisbara nivåer av minnes-B-celler (de celler som bildar antikroppar) och 55 procent hade minnes-T-celler. Detta är lägre andelar än vad som uppmätts i tidigare studier på andra populationer, där man funnit mätbara nivåer av minnesceller hos de flesta som haft covid-19.

Qiang Pan Hammarström
Qiang Pan Hammarström. Foto: Erik Flyg

– Vi kan inte säkert säga vad detta beror på, men tidigare studier har ofta tittat på äldre och sjukare individer. Det skulle kunna vara så att det milda sjukdomsförloppet som ofta ses hos unga personer resulterar i lägre nivåer av minnesceller. Vi kommer nu att fortsätta studera hur länge B- och T-cellsimmuniteten varar efter mild infektion hos unga vuxna samt hur vaccination påverkar nivåerna av dessa immunceller, säger studiens sisteförfattare Qiang Pan-Hammarström, professor i klinisk immunologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet.

Saknar kunskap om långvariga symtom

I ett nytt delprojekt kommer forskarna även att studera långtidscovid hos unga vuxna.

– Vi vet att även unga vuxna kan bli svårt sjuka i covid-19, även om det är ovanligt, men vi har fortfarande ganska lite kunskap om långvariga symtom och hur detta påverkar hälsan på sikt, säger Sophia Björkander, forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

BAMSE-projektet startade 1994 och har sedan dess följt 4 089 deltagare från födseln upp till vuxen ålder med regelbundna enkäter och kliniska undersökningar. Covid-19-projektet inom BAMSE är ett samarbete mellan Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Region Stockholm, KTH och SciLifeLab och stöds finansiellt av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Region Stockholm. Artikelförfattarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“SARS-CoV-2 specific B- and T-cell immunity in a population-based study of young Swedish adults”. Sophia Björkander, Likun Du, Fanglei Zuo, Sandra Ekström, Yating Wang, Hui Wan, Natalia Sherina, Lisanne Schoutens, Juni Andréll, Niklas Andersson, Antonios Georgelis, Anna Bergström, Harold Marcotte, Inger Kull, Lennart Hammarström, Erik Melén, Qiang Pan-Hammarström, and the BAMSE COVID-19 Study Group. The Journal of Allergy and Clinical Immunology, online 22 oktober 2021, doi: 10.1016/j.jaci.2021.10.014.

Publicerad: 2021-10-20 10:16 | Uppdaterad: 2021-10-20 10:19

Två vaccindoser boostar antikroppsnivåer i luftvägarna efter covid-19

Illustration av antikroppar mot coronavirus
Illustration: Getty Images

Antikroppar i luftvägarna försvinner snabbt efter genomgången sars-cov-2-infektion, men vaccination resulterar i en kraftig ökning av antikroppsnivåerna, särskilt efter två doser vaccin. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JCI Insight. Att fullfölja vaccination med två doser även om man haft covid-19 kan därför vara viktigt för att skydda mot återinfektion och förhindra smittspridning, menar forskarna.

Porträtt av Anna Smed Sörensen framför Aula Medica i Solna.
Anna Smed-Sörensen. Foto: Ulf Sirborn

– Det som gör studien unik är att vi tittat både på blodprover och luftvägsprover, vilket ger oss ny kunskap om det lokala immunsvaret där viruset infekterar. Eftersom det är svårare att ta prover från luftvägarna så vet vi betydligt mindre om antikroppsnivåer i luftvägarna än i blod, säger Anna Smed-Sörensen, docent och forskargruppsledare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och delad sisteförfattare.

I studien har forskarna undersökt hur nivåerna och varaktigheten av antikroppar mot sars-cov-2 skiljer sig åt mellan individer som haft covid-19 med olika svårighetsgrad, från mild till allvarlig sjukdom. 147 patienter rekryterades under mars-maj 2020 och följdes med upprepade provtagningar upp till åtta månader efter infektion. Hos 20 av patienterna studerade forskarna även antikroppsnivåerna efter vaccination mot sars-cov-2 (med AstraZenecas, Pfizer-BioNTechs eller Modernas vaccin) och jämförde med en kontrollgrupp som inte haft covid-19.

Kortlivade antikroppar i luftvägarna

Resultaten visar att personer med allvarlig covid-19-sjukdom hade högre antikroppsnivåer efter genomgången infektion än personer med mild sjukdom. Antikropparna i blod höll sig på en mätbar nivå under minst åtta månader medan antikropparna i luftvägarna, till exempel i näsan, var kortlivade och försvann redan efter tre månader.

– Det positiva är att antikropparna snabbt kom tillbaka efter vaccination hos de som haft covid-19, inte bara i blodet utan också i luftvägarna. Efter två doser vaccin såg vi att antikroppsnivåerna i luftvägarna till och med ofta blev högre än under sjukdomsförloppet. Personer som inte haft covid-19 innan vaccination fick betydligt lägre eller omätbara nivåer, säger Anna Smed-Sörensen.

Bland covid-19-patienterna hade den andra vaccindosen däremot inte lika stor effekt på antikroppar i blodet. Det är i linje med tidigare studier hos personer som haft covid-19 som visat en kraftig ökning av antikroppar i blodet efter den första vaccindosen, men inga eller endast små effekter av en andra vaccindos.

Har troligen en central roll

Karin Loré. Foto: Ulf Sirborn

– Våra resultat visar att enbart studier av blod inte återspeglar antikroppsnivåerna i luftvägarna, som troligen har en central roll för att neutralisera viruset lokalt. Att fullfölja vaccination med två doser kan därför vara viktigt för att uppnå ett optimalt immunsvar och minska smittspridningen mellan individer, säger Karin Loré, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och delad sisteförfattare.

Det är ännu inte känt vilka antikroppsnivåer som behövs för att skydda mot infektion eller om de snabbt sjunkande antikroppsnivåerna i luftvägarna leder till att viruset återigen kan få fäste där. Forskarna kommer nu att fortsätta analysera prover från ytterligare tidpunkter och undersöka den inflammatoriska miljön i luftvägarna under infektion och tillfrisknande samt efter vaccination.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Bill & Melinda Gates Foundation samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse genom SciLifeLab och Karolinska Institutet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Airway antibodies emerge according to COVID-19 severity and wane rapidly but reappear after SARS-CoV-2 vaccination”. Alberto Cagigi, Meng Yu, Björn Österberg, Julia Svensson, Sara Falck-Jones, Sindhu Vangeti, Eric Åhlberg, Lida Azizmohammadi, Anna Warnqvist, Ryan Falck-Jones, Pia C Gubisch, Mert Ödemis, Farangies Ghafoor, Mona Eisele, Klara Lenart, Max Bell, Niclas Johansson, Jan Albert, Jörgen Sälde, Deleah Pettie, Michael Murphy, Lauren Carter, Neil P King, Sebastian Ols, Johan Normark, Clas Ahlm, Mattias Forsell, Anna Färnert, Karin Loré, Anna Smed-Sörensen. JCI Insight, in press preview 19 oktober 2021, doi: 10.1172/jci.insight.151463.

Publicerad: 2021-10-14 20:58 | Uppdaterad: 2021-10-14 21:01

Statiner kopplas till minskad risk att dö i covid-19 i stor befolkningsstudie

En illustrerad symbolbild av hjärtat.
Illustration: Getty Images.

Blodfettssänkande statiner är en rekommenderad och vanlig insats för att förebygga hjärt-kärlhändelser. Under pandemin har det diskuterats om statiner påverkar risken att dö i covid-19, men resultaten från tidigare studier har varit motstridiga. Nu har forskare vid Karolinska Institutet genomfört den hittills största befolkningsstudien på området. Studien som publicerats i PLOS Medicine tyder på att statinbehandling innebär en något lägre risk att dö i covid-19.

Statiner används för att sänka kolesterolnivåerna, lipidvärdet, i blodet och används ofta som förebyggande behandling hos patienter med risk för hjärt-kärlhändelser.

Under pandemin har frågan om statiner kan minska dödligheten i covid-19, via effekter på koagulation och immunsystemet, engagerat forskare och läkare.

Tidigare studier har inte gett entydiga svar och har ofta haft begränsningen att de enbart inkluderat sjukhusinlagda patienter. Nu har forskar vid Karolinska Institutet genomfört den hittills mest omfattande befolkningsbaserade studien för att undersöka sambandet mellan statiner och dödligheten i covid-19.

Största befolkningsstudien

Med hjälp av data från svenska register har forskarna följt 963 876 invånare i Stockholm äldre än 45 år under perioden mars-november 2020. Resultaten bygger på analyser av data om deltagarnas receptbelagda läkemedel, hälso- och sjukvårdsdata samt Dödsorsaksregistret.

Informationen har analyserats med hänsyn till faktorer som bland annat befintliga hälsotillstånd. Resultaten visar att statinbehandling var associerad med en något lägre risk att dö i covid-19. Kopplingen varierade inte väsentligt mellan riskgrupper.

Forskarna Rita Bergqvist, Viktor Ahlqvist och Cecilia Magnusson utomhus i höstsol..
(Fr v) Rita Bergqvist, Viktor Ahlqvist och Cecilia Magnusson. Foto: Ulf Sirborn.

– Resultaten tyder på att statinbehandling kan ha en måttligt förebyggande effekt på covid-19-dödlighet, säger Rita Bergqvist, läkarstudent vid Karolinska Institutet, och delad försteförfattare.

Fortsatt användning av statiner

Det behövs randomiserade studier för att fastställa om det finns ett orsakssamband, konstaterar forskarna.

– Sammanfattningsvis stöder fynden den fortsatta användningen av statiner för tillstånd som hjärt-kärlsjukdom och höga nivåer av blodfetter, i linje med nuvarande rekommendationer, under covid-19-pandemin, säger Viktor Ahlqvist, doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, och delad försteförfattare.

En begränsning i studien omfattar användningen av förskrivningsdata utan möjligheter att kontrollera individuell läkemedelsanvändning. Forskarna har heller inte kunnat kontrollera för riskfaktorer som rökning och högt BMI, utan enbart diagnostiserade hälsotillstånd.

Forskarna har inte tagit emot finansiering för studien. Medförfattaren Johan Sundström innehar aktier i bland annat Eli Lilly, Boehringer, Bayer, Pfizer and AstraZeneca. Det finns inga andra rapporterade intressekonflikter.

Publikation

“HMG-CoA reductase inhibitors and COVID-19 mortality in Stockholm, Sweden: a registry based cohort study”, Rita Bergqvist, Viktor H. Ahlqvist, Michael Lundberg, Maria-Pia Hergens, Johan Sundström, Max Bell, Cecilia Magnusson. PLOS Medicine, online 14 oktober 2021, doi: 10.1371/journal.pmed.1003820.

Event type
Föreläsningar och seminarier
Webbinarium: "Mouse immunity: options and opportunities in translational research"

2021-10-22 15:00 - 16:00 Add to iCal
Online
Lead

Utbildning i försöksdjursvetenskap är obligatoriskt för dig arbetar eller forskar med djurförsök på KI. Komparativ medicin erbjuder utbildning på olika nivå och CPD-seminarier (continuing professional development) är ett sätt att upprätthålla din kompetens i försöksdjursvetenskap.

Content

"Mouse immunity: options and opportunities in translational research"

Föreläsare

Cory Brayton, DVM, Diplomate ACLAM, Diplomate ACVP, is an associate professor of molecular and comparative pathobiology, and she serves as the Director of the Phenotyping Core at the Johns Hopkins University School of Medicine, BaltImore, MD, U.S. 

Subscribe to Virologi