Publicerad: 2021-11-10 09:00 | Uppdaterad: 2021-11-10 09:08

Studie visar hur felaktig hälsoinformation kan tacklas

Dekorativ bild
Illustration av Getty Images

Den nuvarande pandemin visar hur snabbt felaktig hälsoinformation kan spridas. Det finns dock effektiva sätt för att motverka osanningar, visar en ny studie om strategier för hälsokommunikation vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ Global Health. Studien, som fokuserat på missuppfattningar om tyfoidfeber i Sierra Leone, tyder också på att det är mer effektivt att nämna och därefter korrigera felaktiga påståenden än att enbart tillhandahålla vetenskapliga fakta.

Maike Winters
Maike Winters, foto: Stefan Zimmerman.

– Felaktig information, förstärkt av sociala medier, är en växande utmaning för folkhälsan. Det kan potentiellt minska skyddsåtgärder, uppmuntra riskfyllt beteende och därmed främja spridningen av smittsamma sjukdomar. Lyckligtvis visar vår studie att det finns effektiva verktyg för att motverka dess påverkan och spridning, säger Maike Winters, forskare vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.

Studien omfattade två typer av interventioner som utformats för att motverka vitt sprida missuppfattningar i Sierra Leone om att tyfoidfeber orsakas av myggor och alltid förekommer tillsammans med malaria. Även om sjukdomarna delar symtom såsom feber är de väldigt olika. Tyfoidfeber är en bakteriell infektion som främst sprids via förorenat dricksvatten och mat, medan malaria orsakas av en parasit som överförs från myggor. Trots det diagnostiserar hälsocentraler i Sierra Leone ofta patienter med ”tyfoid-malaria”, delvis på grund av opålitliga tester, och bidrar därmed till att sprida den falska föreställningen om att sjukdomarna på något sätt hänger ihop.

Ljuddraman via WhatsApp

För att slå hål på dessa myter utformade forskarna i Sverige och Sierra Leone två kommunikationskampanjer där de rekryterade lokala skådespelare för att spela läkare och sjuksköterskor i fyra avsnitt av påhittade ljuddraman som levererades via meddelandeplattformen WhatsApp. Det första dramat (grupp A) tacklade den felaktiga informationen direkt och gav ett detaljerat motargument, medan det andra dramat (grupp B) enbart fokuserade på att tillhandahålla den vetenskapligt korrekta informationen men diskuterade inte missuppfattningarna. En kontrollgrupp fick lyssna på ljudinspelningar om amning som var orelaterade till tyfoidfeber.

Totalt ingick 736 vuxna boende i Freetown, Sierra Leone, som slumpmässigt fördelades jämnt till de olika grupperna och ombads fylla i en enkät om tyfoidfeber innan och efter de lyssnat på ljuddramat. Efter kommunikationskampanjerna minskade andelen deltagare som felaktigt svarade att tyfoidfeber orsakas av myggor från 50 procent i båda grupperna till 33 procent i grupp A (motargument) och 36 procent i grupp B (enbart korrekt information). Deltagare som felaktigt angav att tyfoidfeber och malaria alltid samexisterar minskade från runt 60 procent till 29 procent i grupp A och 39 procent i grupp B.

Missuppfattningar minskade

Forskarna drar slutsatsen att båda interventionerna avsevärt minskade missuppfattningarna, men att metoden där man först omnämnde och därefter rättade den felaktiga informationen verkade mer effektiv. Jämfört med kontrollgruppen, vars enkätsvar förblev i stort sett oförändrade, rapporterade personer i interventionsgrupperna att de vidtog fler förebyggande åtgärder för att minska risken för tyfoidfeber efter kampanjerna, som att dricka renat vatten. Till skillnad från vissa tidigare studier fann forskarna inga bevis för att omnämnande av falsk information oavsiktligt skulle leda till ökad tilltro och spridning.

– Dessa resultat ökar vår kunskap om effektiviteten av olika kommunikationsstrategier för folkhälsan när det kommer till specifika hälsorelaterade myter som inte är föremål för politiserad debatt. Om samma strategier skulle funka för att minska tilltron till kraftigt polariserad desinformation kring COVID-19 är oklart, men definitivt värt att utforska, säger Maike Winters.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet.

Publikation

Debunking highly prevalent health misinformation using audio dramas delivered by WhatsApp: evidence from a randomised controlled trial in Sierra Leone,” Maike Winters, Ben Oppenheim, Paul Sengeh, Mohammad B. Jalloh, Nance Webber, Samuel Abu Pratt, Bailah Leigh, Helle Mölsted Alvesson, Zangin Zeebari, Carl Johan Sundberg, Mohamed F. Jalloh, Helena Nordenstedt, BMJ Global Health, online 10 november, 2021, doi: 10.1136/bmjgh-2021-006954

Publicerad: 2021-09-15 00:30 | Uppdaterad: 2021-09-15 09:00

Tuberkulosprogram bör fokusera mer på unga, anser forskare

Illustration: Getty Images
Illustration: Getty Images

Unga människor riskerar att bli allvarligt sjuka i tuberkulos och sprida sjukdomen vidare. Därför har forskare vid bland annat Karolinska Institutet kartlagt vilka faktorer som påverkar behandlingsresultatet hos 10–24-åringar med tuberkulos i Brasilien, där sjukdomen ökar. För att hantera den globala tuberkulosepidemin behövs större fokus på denna åldersgrupp i nationella och internationella program, menar forskarna bakom studien, som publiceras i The Lancet Global Health.

Före covid-19-pandemin var tuberkulos (tbc) den vanligaste dödsorsaken från ett enda smittämne globalt. Det är en sjukdom som drabbar socialt och ekonomiskt utsatta personer. Uppskattningsvis 1,8 miljoner unga individer får tuberkulos varje år, vilket utgör 17 procent av alla nya fall globalt.

Försummas ofta i tbc-program

Louisa Chenciner
Louisa Chenciner. Foto: privat

– Unga människor upplever en betydande sjukdomsbörda, vilket också kan påverka spridningen av tuberkulos, men denna åldersgrupp försummas ofta i tbc-program. De tenderar att ha bredare sociala nätverk, oavsett om de är på jobbet, i skolan, med familj eller vänner, och kan därför bidra till en aktiv spridning av tuberkulos i samhället. För att hantera den globala tbc-epidemin måste vi bättre förstå vilka faktorer som är kopplade till negativa behandlingsresultat hos unga personer, säger studiens förstaförfattare Louisa Chenciner, som genomförde forskningen som en del av sitt examensarbete vid Karolinska Institutet och nu är verksam som specialistläkare i internmedicin vid NHS (National Health Service) i Storbritannien.

Hon ingick i en internationell forskargrupp som genomfört en nationell kohortstudie med över 40 000 unga (10–24-åringar) med tuberkulos i Brasilien, där förekomsten av sjukdomen ökar. Syftet var att utvärdera viktiga hälso- och sociala faktorer som är förknippade med negativa behandlingsresultat och vilken påverkan sociala skyddsstrategier har för denna åldersgrupp.

Fattigdom, hiv, hemlöshet och droganvändning

Kristi Sidney Annerstedt
Kristi Sidney Annerstedt. Foto: privat

– Nästan en femtedel av studiepopulationen upplevde negativa behandlingsresultat, vilket är sämre än målsättningen i Världshälsoorganisationens (WHO) strategi för att stoppa tuberkulos. Detta tyder på att det behövs större fokus på unga människor i nationella och internationella tbc-program, säger Kristi Sidney Annerstedt, forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, och medförfattare till studien.

Ett oproportionerligt stort antal unga människor med tuberkulos var frihetsberövade i fängelser eller ungdomsanstalter. Över hälften hade lägre utbildning än sina jämnåriga. Etnisk härkomst påverkade också behandlingsresultatet, och faktorer som fattigdom, hiv, hemlöshet och droganvändning var förknippade med negativa resultat.

Stödet vid behandling varierade, där ungefär hälften fick adekvat övervakning av sin tuberkulosbehandling och en tredjedel genomgick fullständig kontaktspårning. De få unga personer som var anmälda till välfärdsprogram, inklusive Programa Bolsa Família, hade lägre risk att uppleva negativa behandlingsresultat.

Första nationellt representativa analysen

– Så vitt vi vet är denna studie den första nationellt representativa analysen av vad som kännetecknar unga människor med tuberkulos i Brasilien. Tidigare fanns låg kunskap om de hälso- och sociala faktorer som kan vara förknippade med ogynnsamma behandlingsresultat i denna ibland åsidosatta grupp, säger Tom Wingfield, forskare vid Liverpool School of Tropical Medicine, Storbritannien, och Karolinska Institutet. Han är delad sisteförfattare tillsammans med Julia M Pescarini vid London School of Hygiene and Tropical Medicine, Storbritannien, och Center for Data and Knowledge Integration for Health (Cidacs), Gonçalo Moniz Institute, Oswaldo Cruz Foundation, Brasilien.

Tom Wingfield har fått bidrag från UK Wellcome Trust, UK Medical Research Council, UK Foreign Commonwealth and Development Office, och Joint Global Health Trials. Övriga författare uppger att det inte finns några potentiella intressekonflikter.

Publikation

“Social and health factors associated with unfavourable treatment outcome in adolescents and young adults with tuberculosis in Brazil: a national retrospective cohort study”. Chenciner, L., Sidney Annerstedt K., Pescarini J. and Wingfield T. Lancet Global Health, online 14 september 2021.

Publicerad: 2020-08-03 15:20 | Uppdaterad: 2020-08-03 16:36

Munskydd av tyg kan minska smittspridningen av sars-cov-2

Ansiktsmask
Foto: Getty Images

En litteraturstudie koordinerad av Karolinska Institutet och McMaster University i Kanada visar att munskydd av tyg ger en filtrering på klinisk nivå vilket kan minska spridningen av virus som sars-cov-2. Resultatet, som publicerats i tidskriften Mayo Clinic Proceedings, stödjer användningen av munskydd för att minska spridningen av det nya coronaviruset, enligt forskarna.

Juan Jesus Carrero, portrait.
Juan Jesus Carrero. Foto: Stefan Zimmerman

– Vi har inte direkta bevis på att munskydd minskar överföringen av sars-cov-2 eftersom det skulle kräva en randomiserad klinisk prövning som vore oetisk att genomföra. Men den litteratur som vi funnit visar tydligt att munskydd kan minska spridningen av virus och skydda bärarna, några av dem mycket effektivt. Dessa bevis bör vara mer än tillräckliga för att rekommendera användningen av munskydd, särskilt med tanke på svårigheten att kontrollera den pågående pandemin, säger Juan Jesus Carrero, professor i epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. 

Forskargruppen fann 25 publicerade artiklar som jämförde de filtrerande egenskaperna hos tygmunskydd i olika utförande och olika material. Testerna bakom de olika artiklarna hade gjorts på olika sätt och med olika metoder vilket gjorde dem svåra att jämföra. Endast ett fåtal av studierna följde de medicinska standard som finns för att certifiera skyddsutrustning för vården. Trots detta visar resultaten att vissa munskydd av tyg ger en betydande minskning av spridningen av partiklar till omgivningen och minskar mängden partiklar som andas in, menar forskarna. 

Flera lager fungerar bättre

– Det kan tyckas ologiskt att ett vävt tyg, där utrymmet mellan trådarna är synligt för blotta ögat, kan blockera så små partiklar som aerosoler, men data visar entydigt att så är fallet. Även enstaka lager blockerar vissa partiklar och flera lager fungerar bättre. Vår bedömning är att användningen av munskydd bör vara en nyckelkomponent för att minska spridningen av covid-19, vilket är i linje med de nuvarande rekommendationerna från WHO och amerikanska CDC, säger Juan Jesus Carrero.

Samma forskargrupp publicerade en kommentar i tidskriften Annals of Internal Medicine i slutet av maj där de rekommenderade användningen av ansiktsmask för allmänheten. Samtidigt betonar forskarna vikten av en fortsatt god handhygien, social distansering och desinfektering av allmänna ytor. 

Bomull och flanell skyddar bäst

De material som visade sig skydda bäst var muslin, bomull och flanell, helst i tre till fyra lager, och med en trådtäthet av minst 100 TPI (trådar per tum). I detta utförande kunde vissa munskydd av tyg minska partikelspridning i samma omfattning som medicinska munskydd.  

– Trots att det är obligatoriskt eller rekommenderat att använda munskydd i stora delar av världen, så har inte alla råd eller tillgång till engångsmunskydd eller medicinska munskydd. Användningen av medicinska engångsmasker hotar hälso- och sjukvårdens och andra högriskarbetares tillgång till personlig skyddsutrustning, säger Juan Jesus Carrero.

Rekommendationer för tillverkare

Forskarna har sammanställt rekommendationer för tillverkare och för dem som väljer att göra sina egna ansiktsmasker, inklusive grafiska beskrivningar som symönster och instruktioner för hur de ska användas och tvättas. Materialet finns på engelska på webbplatsen clothmasks.ca och översätts nu till andra språk.

Forskningen genomfördes i samarbete mellan Leiden University Medical Center, Leiden, Holland; Francis Crick Institute, London, England; The George Institute for Global Health, Sydney, Australien; Munich General Hospitals, University of Erlangen-Nürnberg, München, Tyskland; Arbor Research Collaborative for Health, Ann Arbor, Michigan, USA; Baylor College of Medicine, Houston, USA.

Publikationer

Forgotten Technology in the COVID-19 Pandemic: Filtration Properties of Cloth and ClothFace masks: A Narrative Review,” Catherine M Clase, Edouard L Fu, Aurneen Ashur, Rupert CL Beale, Imogen A Clase, Myrna B Dolovich, Meg J Jardine, Meera Joseph, Grace Kansiime, Johannes FE Mann, Roberto Pecoits-Filho, Wolfgang C Winkelmayer and Juan J Carrero, Mayo Clinic Proceedings, 31 juli 2020, doi: 10.1016/j.mayocp.2020.07.020

Cloth Face Masks May Prevent Transmission of COVID-19: An Evidence-Based, Risk-Based Approach,” Catherine M Clase, Edouard L Fu , Meera Joseph, Rupert C L Beale, Myrna B Dolovich, Meg Jardine, Johannes F E Mann, Roberto Pecoits-Filho, Wolfgang C Winkelmayer and Juan J Carrero, Annals of Internal Medicine, 22 maj 2020, doi: 10.7326/M20-2567.

Event type
Konferenser och symposier
Stockholm Life Science Conference 2021

2021-05-25 10:00 - 15:00 Add to iCal
Online
Kollagebild av ett covid-19-provrör, en antikropp och ett kramande par personer.
Foto: Getty Images
Lead

Stockholm Life Science Conference är ett dynamiskt evenemang där vi samskapar framtidens life science-system under en heldag den 25 maj 2021.

Content

Se konferensens hemsida på engelska för det senaste programmet.

Covid-19 pandemin har betonat det akuta behovet av förbättrat samarbete mellan olika sektorer för att ta itu med de komplexa utmaningar som ligger framför oss. Det har väckt frågor om den roll life science sektorn kan och bör spela för att tillämpa det vi har lärt oss, ”build back better”, och skapa förutsättningarna för ett mer hållbart liv.

Under denna konferens kommer vi att undersöka sektorns nuvarande och potentiella roll och utforska en utökad vision för life science som inkluderar förebyggande insatser, implementering, ansvarsskyldighet, och "en universell beredskap för hälsa".

Under expertpaneler och gruppdiskussioner kommer vi att diskutera:

  • Hur kan vi påskynda genomförandet av de nationella och regionala strategierna för life science?
  • Vad har covid-19 lärt oss om hur life science systemet kan utvecklas och struktureras för att möta vanliga och pressande utmaningar?
  • Hur ser det nya post-pandemiska landskapet ut, och kan vi dra nytta av den nuvarande situationen för att ytterligare stärka life science-systemen?
  • Vilka systemhinder (juridiska, etiska, finansiella, strukturella, politiska) har covid-19-pandemin visat oss som måste tas bort för att skapa ett mer motståndskraftigt, rättvist, och hållbart samhälle?

Life science-sektorn kan spela en viktig roll i universell beredskap för hälsa. Kunskap, dialog och samarbete behövs nu mer än någonsin.

Vi ser fram emot att fortsätta detta arbete tillsammans den 25 maj på Stockholm Life Science Conference.

Stockholm Life Science Conference anordnas av Karolinska Institutet i samarbete med Region Stockholm, Stockholms universitet och KTH Royal Institute of Technology.

Kontakt

Publicerad: 2020-04-20 18:21 | Uppdaterad: 2021-09-03 10:54

”Viktigt att forskare från KI deltar i det offentliga samtalet”

Screenshot of Jan Albert.
Att dela med sig av sin kunskap i medierna är viktigt, menar Jan Albert. Här på bilden i SVT:s morgonstudio.

Under utbrottet av det nya coronaviruset bidrar många forskare vid Karolinska Institutet med sin kompetens och sina synpunkter till medier och allmänhet. Att dela med sig av sin kunskap är viktigt. Men forskare har också ett särskilt ansvar att bygga sina argument på fakta och att vara tydliga även med vad man inte vet, konstaterar Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet och sammankallande för KI:s expertgrupp för covid-19.

– Det är väldigt viktigt att forskare från Karolinska Institutet deltar i det offentliga samtalet och debatten. Vi har mycket expertkunskap inom KI:s väggar och att dela med oss av den ingår i vårt uppdrag. I kristider är den uppgiften särskilt viktig, säger Jan Albert, professor i smittskydd med inriktning på klinisk virologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet.

– När min kunskap behövs för annat än ren forskning är det viktigt att påminna sig själv om att både lön och akademisk frihet till stor del betalas av skattebetalarna, fortsätter han.

Utmaning i kommunikationen

Som sammankallande för KI:s expertgrupp för covid-19 syns Jan Albert ofta i medier där han svarar på frågor från journalister och allmänhet. Faktumet att kunskapen om viruset i många fall är osäker och hela tiden förändras är en utmaning i kommunikationen, konstaterar han.

Foto: Martin Stenmark

–  Det är viktigt att vara tydlig med när kunskapsläget är säkert och när uttalanden blir mer antaganden eller gissningar. Jag försöker alltid vara tydlig med vad som är säker kunskap och vad som är osäkert, och förklara att det inte är så konstigt att det inte finns detaljerad kunskap om allt eftersom viruset och sjukdomen är så ny, det pågår ett skapande av kunskap, säger han.

De senaste veckorna har det pågått en intensiv debatt om den svenska strategin för att hantera spridningen av covid-19. Ett tiotal forskare vid Karolinska Institutet har i debattartiklar fört fram sina synpunkter på hur myndigheter och samhälle hanterar situationen.

Hur ser du på kritiken som har riktats mot Sveriges strategi?

– Kritiken har ibland varit väl hätsk och mer känslomässig än saklig och faktabaserad, på ett sätt som jag tror leder till onödig och olycklig polarisering. Ibland har det varit väl tvärsäkra uttalanden – innerst inne tror jag att alla de här forskarna vet att man inte vet allt så säkert. Men samtidigt är det viktigt att olika synpunkter får föras fram, säger Jan Albert.

Hur bra ländernas olika strategier för att hantera smittan fungerar vet vi inte säkert idag, enligt Jan Albert.

– Vi vet att vissa länder, till exempel Finland och Norge, har haft en långsammare utveckling av spridningen än Sverige. Men ingen vet än vad som långsiktigt är den bästa strategin när det gäller avvägningen mellan att platta ut kurvan och de skadeeffekter som nedstängning innebär.

Balansgång

Kommunikationen med journalister och allmänhet beskriver Jan Albert som en balans mellan att förenkla, så att det han säger blir begripligt för den som inte är expert, utan att för den skull tumma på att svaret ska vara kunskapsbaserat. Att argumenten är kunskapsbaserade är ett krav man kan ställa på akademiska forskare som deltar i samhällsdebatten, betonar han.

– Vi som är forskare och vetenskapligt skolade måste vara ännu mer noggranna än andra med att stödja oss på fakta. Vi är både experter på våra områden och skolade i att samla och värdera kunskap. En forskares argumentation ska vara saklig, byggd på fakta och tydlig med vad som är antaganden och vad som är säker kunskap.

Karolinska Institutets rektor, Ole Petter Ottersen, betonade i ett blogginlägg nyligen värdet av den akademiska friheten. I Sverige råder också yttrandefrihet. Jan Albert upplever att han som forskare vid KI har stor frihet att välja både vad han forskar om och vad han uttalar sig om.

– Det är upp till mig att välja om och hur jag uttalar mig och att ta ansvar för vad jag säger. Jag har ett ansvar mot universitetet både i hur jag forskar och hur jag uttalar mig i media, men jag upplever inte att jag är styrd av universitetet, säger han.

Publicerad: 2020-03-20 16:07 | Uppdaterad: 2020-04-02 14:48

Troligt med pandemi som går i vågor visar ny analys

Foto: Getty Images

KI-forskare har tillsammans med kollegor i Schweiz tagit fram en matematisk modellering som visar att spridningen av det nya coronaviruset kan komma att dämpas i sommar för att sedan återkomma i höst och vinter. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Swiss Medical Weekly.

Jan Albert. Foto: Martin Stenmark

– Bara för att en nedgång kommer kan vi inte dra slutsatsen att pandemin är över eftersom en sådan nedgång kan vara tillfällig och bero på en kombination av preventionsåtgärder och säsongsvariationer i hur viruset sprids. I stället kan man se det som en möjlighet att förbereda sjukvårdssystemen och satsa på utveckling av vacciner och antivirala läkemedel, säger Jan Albert, professor i smittskydd vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska Institutet.

I modelleringen har han tillsammans med forskarkollegor vid universitetet i Basel i Schweiz försökt förutsäga hur årstidsvariationer på norra halvklotet spelar in i spridningen av det nya coronaviruset (SARS-CoV-2). Detta genom att ta hänsyn till att virusets spridning sannolikt visar samma säsongsvariation som närbesläktade vanliga luftvägsvirus, det vill säga att det sprids bäst på vintern.

Kan bli ny topp under vintern 2020/2021

– Ett tänkbart scenario är att det blir en topp nu i vår, en tillfällig nedgång under sommaren och sedan en till topp under vintern 2020/2021 i de delar av norra halvklotet som har fyra tydliga årstider, säger Jan Albert.

Forskarna har utgått ifrån de siffror och data som finns om SARS-CoV-2 samt fyra besläktade ”vanliga” coronavirus som benämns HKU1, NL63, OC43 och 229E. Eftersom dessa besläktade coronavirus är vanliga förkylningsvirus finns det mycket omfattande data om årstidsvariationer i deras förekomst, bland annat från Karolinska Universitetssjukhuset.

Analysen av drygt 52 000 patientprover visade att infektion med något av coronavirusen HKU1, NL63, OC43 eller 229E var tio gånger vanligare under december–april, jämfört med juli–september. Forskarna har sedan utgått från en så kallad SIR-modell, som används för att göra matematiska modelleringar av infektionssjukdomar.

Många saker som spelar in

Forskarna påpekar att det finns stor osäkerhet i de olika parametrarna som de utgått från i analysen och att man ska komma ihåg att det är just en modellering där de har försökt utforska tänkbara scenarier.

– Det finns många saker som spelar in för virusets spridning och som vi inte har kunnat ta hänsyn till, såsom vilka åtgärder som vidtas från myndighetshåll och hur väl man lyckas med isolering/karantän. Med vår analys vill vi poängtera att det är viktigt att komma ihåg säsongsvariationers potentiella inverkan när data om pandemins spridning utvärderas.

Publikation

”Potential impact of seasonal forcing on a SARS-CoV-2 pandemic”. Neher Richard A., Dyrdak Robert, Druelle Valentin, Hodcroft Emma B., Albert Jan. Swiss Medical Weekly, online 16 mars 2020, doi: 10.4414/smw.2020.20224.

Publicerad: 2019-05-22 12:30 | Uppdaterad: 2021-02-25 16:47

Tidig kontakt med sprututbytesprogram minskar hepatit C-smitta

Personer som injicerar droger och är kvinnor, hemlösa eller använder amfetamin delar oftare sprutor med varandra – och har ökad risk att infekteras med leversjukdomen hepatit C. Men tidig kontakt med ett sprututbytesprogram kan ha skyddande effekt. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Portrait of Martin Kåberg, credit: Tea Kåberg.
Martin Kåberg är läkare och forskare vid institutionen för medicin, Huddinge. Foto: Tea Kåberg.

– Våra resultat indikerar att förebyggande åtgärder och skadereducerande insatser som sprututbyte måste tillgängliggöras i ett tidigt skede för att minska spridningen av hepatit C, säger Martin Kåberg, överläkare och doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge och även medicinskt ansvarig för sprututbytesprogrammet vid Beroendecentrum Stockholm.

Hepatit C är en virusinfektion som sprids via blodet, exempelvis genom icke-sterila sprutor, och är klassad som anmälningspliktig i smittskyddslagen. Ett välkänt symtom är att huden och ögonvitorna i vissa fall blir gula, vilket bidragit till benämningen gulsot. Världshälsoorganisationen (WHO) har satt upp ett mål att eliminera hepatit C till år 2030. Något som enligt Martin Kåberg kräver ökad kunskap om förekomst och spridning bland personer som injicerar droger, som är den grupp som är mest utsatt för risk att smittas.

Särskilt hög risk

I avhandlingens fyra delstudier kunde forskarna bland annat konstatera att ungefär hälften av deltagarna i Stockholms sprututbytesprogram smittas med hepatit C inom två till fem år efter injektionsdebut. Vid första besöket hos sprututbytesprogrammet var det dessutom många som inte kände till att de var smittade. Särskilt hög risk att bli infekterade av hepatit C hade kvinnor, hemlösa och de som injicerade amfetamin.

– Men över tid kunde vi notera en signifikant minskning av injektionsriskbeteendet hos deltagarna på sprututbytet. Med tiden har sprututbytet nått ett större antal individer som inte redan är infekterade av hepatit C i samband med första besöket, vilket skapar möjlighet att förebygga smittspridning. En viktig preventiv insats är såklart också att erbjuda behandling mot drogberoendet, säger Martin Kåberg.

Huvudhandledare för det aktuella avhandlingsarbetet har varit Ola Weiland, professor i infektionssjukdomar vid institutionen för medicin, Huddinge. Disputationen äger rum fredag den 24 maj 2019. Forskningen har finansierats med anslag från Region Stockholm.

Doktorsavhandling

Hepatitis C in people who inject drugs in the Stockholm needle exchange program: incidence, spontaneous clearance and change in risk behaviour

Martin Kåberg, Karolinska Institutet 2019

ISBN: 978-91-7831-430-0

Publicerad: 2019-01-28 12:26 | Uppdaterad: 2019-01-28 12:46

EU-projekt om infektionssjukdomar öppnar för ryskt samarbete

Anders Sönnerborg, foto: Stefan Zimmerman.

Ett nytt EU-projekt på temat hiv, hepatit C och tuberkulos öppnar nu för samarbete mellan forskare från EU-länderna och Ryssland. En av initiativtagarna är KI-forskaren Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi och infektionssjukdomar vid institutionerna för laboratoriemedicin respektive medicin Huddinge. Projektet kallat CARE – Common Actions Against HIV/TBC/HCV Across the Regions of Europe – ska framförallt fokusera på smittspridning och behandlingsresistens.

Berätta mer, vad handlar forskningen i projektet om?
– Vi vill förstå och förhindra spridningen av hiv, hepatit C och tuberkulos både i Europa och i Ryssland, inte minst motverka utvecklingen av multiresistens hos tb och hiv. Det finns en hög andel behandlingsresistent tuberkulos i Ryssland och vi är rädda att detta kan uppstå även för hiv. Vi kommer att jämföra data från olika patientgrupper i EU och Ryssland för att lära oss av varandra samt utveckla metoder för identifiering av mekanismer för resistens. Långsiktigt vill vi ta fram konkreta rekommendationer för bästa möjliga behandling för de tre infektionerna och också etablera en forskningsinfrastruktur som medger fortsatt samarbete mellan EU och Ryssland.

Vad är din och KI:s roll i projektet?
– Vi är ansvariga för hiv-delen och kommer att studera hur viruset sprids och hur de olika virusstammarna i Ryssland och öst-europa beter sig. Det finns en begynnande resistensproblematik även för hiv. Viruset förändras ständigt och vi avser jämföra de olika stammar som cirkulerar i EU och Ryssland. WHO rekommenderar nu en trippelbehandling där ett nytt läkemedel, integrashämmare ingår. Vi vill bland annat att se hur det kan uppstå resistens mot det här läkemedlet och konsekvenserna där av.

Du var med och tog initiativet till projektet, vilken roll kan detta spela på längre sikt?
– Både EU och ryska vetenskaps- och utbildningsministeriets utvärderingar gav respektive ansökningar maximala poäng inom alla utvärderingsvariabler vilket lovar gott för långsiktigheten. Tanken är att bygga upp en gemensam infrastruktur, skapa kontakter och nätverk för framtida forskning. Målet är att etablera ett forskningssamarbete mellan EU och Ryssland för dessa infektioner som kan fortsätta efter den första projektfasen. Det projektet som vi nu genomför är på två år, och ska alltså bli en bas för fortsatt långsiktigt samarbete där jag utgår ifrån att KI kommer spela en viktig roll.

Kan du berätta mer om bakgrunden och hur det nya samarbetet är upplagt?
– Idag kan Ryssland endast undantagsvis medverka i EU-sponsrade projekt. Det nya innovativa upplägget bygger på två parallella processer. EU och det ryska vetenskaps- och utbildningsministeriet ansvarar för och finansierar varsin separat del. Delarna är sammankopplade i ett projekt. Vi är beroende av varandra i forskningen. I projektet ingår förutom EU-länder också forskare från Georgien, Moldavien och Ukraina.

Varför är frågorna aktuella just nu?
– Det är viktigt att ha kunskap om spridningen av de här tre infektionerna och motverka framtida resistensproblematik. Spridningen kan gå snabbt och människor rör sig i ökande omfattning över nationsgränser.

Mer om Anders Sönnerborgs forskning

Många nya EU-projekt på KI i vår

KI medverkar i många EU-projekt som startar våren 2019. I 19 nya samarbetsprojekt är KI antingen koordinator eller partner. Projekten har en bred spännvidd.

– Det handlar exempelvis om bidrag till infrastrukturer, testmetoder för att studera toxicitet, motion i samband med cancerbehandling, cyberrisker på sjukhus, sambandet mellan kroppens mikrobiom och cancer samt teknologiutveckling, säger Carolina Kristell, samordnare för några av EU-anslagen på KI:s Grants Office.

Hur många nya projekt som startar varierar över åren.

– Antalet projekt varierar naturligt över åren beroende på hur väl kommissionens utlysningar stämmer med KI:s forskning just det året. Men det är ändå roligt att se att KI har ett ökat antal nya projekt jämfört med de senaste åren, säger hon.

EU-anslagen handlar ofta om projekt som pågår 4-5 år. Totalt innebär de 19 nya projekten ungefär 9 500 000 Euro i anslagen till KI.

– Men formerna för samarbetet och summorna i de enskilda projekten varierar, eftersom varje utlysning är specifik, säger Carolina Kristell.

Det finns en tydlig trend i utlysningarna inom EU:s ramprogram för forskning, enligt Carolina Kristell. De senaste åren har kommissionen betonat att forskare som söker anslag ska beskriva sitt arbete i ett samhällsperspektiv och visa hur projekten bidrar till förbättringar.

KI:s anslag kommer från många olika program inom EU, ett exempel är projektet CARE som får anslag från EU:s program för samhällsutmaningar, delområdet hälsa och demografiska förändringar. Totalt pågår nu närmare 200 EU-projekt på KI. Förutom samarbetsprojekten finns också individuella projekt, som till exempel Marie Sklodowska Curie (MSCA) fellowships och anslag från European Research Council (ERC), där KI medverkar. Siffrorna för årets nya program inkluderar inte MSCA eller ERC.

Tags

Samverkan Finansiering Internationellt Anslag Smittskydd Infektionsmedicin
Webb Admin 2019-01-28
Subscribe to Smittskydd