Publicerad: 2019-12-20 16:19 | Uppdaterad: 2020-01-08 13:55

Vägen mödan värd - ett samtal med Christina H. Opava

Christina Opava
Christina H. Opava i samtal med Yvonne Edman. Foto: Annika Clemes

Omväxlande, utmanande och ibland även frustrerande – så sammanfattade professor Christina H. Opava sin yrkesverksamma tid vid KI, i ett underhållande och inspirerande samtal inför sin pensionering. Samtalet leddes av Yvonne Enman, journalist och hedersdoktor vid KI.

Christina Opava
Många kom för att lyssna på samtalet med Christina Opava. Foto: Annika Clemes

Under en timme guidades vi genom Christinas gärning både inom och utanför KI. Christinas första kontakt med KI var genom Karin Harms-Ringdahls forskningsförberedande kurs som hon gick 1985. Det ledde sedan vidare till en karriär på KI, där forskningsfokus har legat på fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom, framförallt inom PARA-projektet. Christina disputerade 1993, antogs som docent 1999 och utsågs till professor i sjukgymnastik 2006.

Vid sidan om forskning och undervisning är Christinas engagemang och ledarskap för juniora forskare något som hon själv värderar högt. Hon har handlett 15 doktorander, varit ordförande i Forskarskolan i vårdvetenskap och verkat som direktor för det Strategiska forskningsområdet vårdvetenskap (SFO-V). Hon lämnar också ett stort avtryck inom de internationella nätverken för reumatologi, vilket avspeglar sig i flertalet priser och utmärkelser. När det gäller internationella åtaganden är det dock Indien som av flera anledningar har en särskild stor betydelse. För närvarande pågår ett nystartat forskningssamarbete inom artros, som hon avser att slutföra innan hon går i hel pension. 

Många röda trådar som löpt parallellt genom hennes privata och professionella liv knöts ihop. Bland det som Christina själv pekade ut som särskilt roligt, var samarbetet mellan akademin och patientföreningen Reumatikerförbundet, initiativet Global Bridges inom SFO-V, forskargruppens arbete med PARA-studierna och samarbetet med kollegorna på Sektionen för fysioterapi.

Christina Opava
Även flera av hennes familjemedlemmar närvarade. Foto: Annika Clemes

Slutligen, på frågan om ”vägen varit mödan värd”, svarade Christina utan tvekan ja – men nämnde att det stundtals också har varit frustrerande och att det biomedicinska perspektiv som genomsyrar forskningsmiljön ofta kan vara tufft för vårdvetenskapliga forskare. På frågan om hur hon själv ser på framtiden inom yrket, säger hon att hon tror att fysioterapeuterna behöver fundera på vilka arenor de ska vara verksamma inom för att göra mest nytta och vilka arbetsformer man vill verka för i ett förändrat vårdlandskap och med den digitalisering som pågår.

 I samband med intervjun avtackades Christina formellt av bland andra NVS prefekt Maria Ankarcrona, tidigare prefekt Elisabeth Olsson, sektionschef Malin Nygren-Bonnier, Stefan Jutterdal från Fysioterapeuterna, samt forskargruppen och arbetskamraterna på Sektionen för fysioterapi. 

Text: Kathrin Dellblad

Christina Opava
Ett spännande liv och en fantastisk karriär, som Christina delade med sig av. Foto: Annika Clemes
Christina Opava
Christina H. Opava. Foto: Annika Clemes
Christina Opava
Foto: Annika Clemes
Christina Opava
Emma Swärdh och Nina Brodin representerade Christinas forskargrupp: ”Fysisk aktivitet och hälsa vid reumatisk sjukdom”. Foto: Martina Bergenroth.
Christina Opava
NVS:s prefekt Maria Ankarcrona tackade av Christina. Foto: Martina Bergenroth.
Christina Opava
Sektionschef Malin Nygren-Bonnier höll i många trådar under dagen samt tackade från sektionens vägnar. Foto: Martina Bergenroth.
Christina Opava
Elisabeth Olsson, professor emerita och tidigare prefekt. Elisabeth var den som anställde Christina H. Opava vid KI och ville därför skicka med några väl valda ord. Foto: Martina Bergenroth.
Christina Opava
Samtalet avrundades med mingel. Foto: Martina Bergenroth.
Publicerad: 2019-12-10 11:54 | Uppdaterad: 2020-12-02 16:51

Två KI-forskare får ERC:s konsolideringsanslag

Myriam Aouadi (left), senior researcher at the Department of Medicine, Huddinge, and Camilla Svensson (right), professor at the Department of Physiology and Pharmacology.
Myriam Aouadi (vänster), forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, och Camilla Svensson (höger), professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi.

Myriam Aouadi och Camilla Svensson tilldelas det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag 2019 för forskning om makrofagers roll i leversjukdom respektive autoantikroppars roll vid kronisk smärta.

ERC:s konsolideringsanslag tilldelas framstående forskare i Europa med sju till tolv års erfarenhet efter doktorsexamen och mycket lovande vetenskapliga resultat. Den totala finansieringen 2019 är 600 miljoner euro, i genomsnitt 2 miljoner euro per projekt i upp till fem år. Två forskare/projekt vid Karolinska Institutet tilldelas anslaget i år:

Makrofager och NASH

Forskningsledare: Myriam Aouadi, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge

Projekt: Kartläggning av levermakrofagers bidrag till NASH vid insulinresistens (MacinNASH)

Sammanfattning: Icke-alko­hol­orsakad steatohepatit (NASH) är en livshotande leversjukdom som ofta drabbar personer med fetma utan överdriven alkoholkonsumtion. Trots att uppskattningsvis tio miljoner människor i Europa är drabbade och förekomsten ökar i snabb takt finns det för närvarande inga godkända behandlingar för NASH. Myriam Aouadis forskargrupp vid Karolinska Institutet har nyligen motbevisat det rådande synsättet att immunceller skadar levern och med tiden orsakar NASH hos personer med fetma genom att producera inflammatoriska cytokiner. Forskarna har upptäckt att makrofager kan reglera leverfunktionen oberoende av sin inflammatoriska status. I det finansierade ERC-projektet kommer Myriam Aouadi att tillämpa avancerad teknik, bland annat sin egen patenterade teknik för att vävnadsspecifikt manipulera genuttryck i makrofager, för att övervinna de många utmaningar som hittills har hindrat en bättre förståelse av hur NASH utvecklas. I projektet hoppas hon kunna utveckla nya terapeutiska strategier för NASH.

Mer om Myriam Aouadis forskning (engelska)

Autoantikroppar och kronisk smärta

Forskningsledare: Camilla Svensson, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi

Projekt: Autoantikroppar och kronisk smärta – kartläggning av nya mekanismer som bidrar till smärta vid reumatisk sjukdom (ANTIBODYPAIN)

Sammanfattning: I dag lider cirka 20 procent av befolkningen av ständigt återkommande smärta i kroppen vilket ofta leder till funktionsnedsättning och försämrad livskvalitet för de drabbade. Projektet fokuserar på kronisk smärta vid två vanliga sjukdomar; reumatoid artrit och fibromyalgi. Nyligen upptäckte Camilla Svensson och hennes kollegor att autoantikroppar kan aktivera smärtnerver oberoende av immuncellers aktivitet. Dessutom har de funnit att antikroppar framrenade från patienter med reumatoid artrit eller fibromyalgi kan öka smärtnervers retbarhet. Syftet med det projekt som ERC nu finansierar är att identifiera de cellulära och molekylära mekanismer som ligger bakom autoreaktiva antikroppars förmåga att aktivera smärtnerver samt att kartlägga hur antikroppar från patienter med reumatoid artrit eller fibromyalgi påverkar smärtnervernas funktion i olika vävnader på lång sikt. Projektet har potential att etablera helt nya koncept kring hur antikroppar kan generera kronisk smärta och identifiera nya angreppspunkter för smärtlindring.

Mer om Camilla Svenssons forskning (engelska)

Nästa års ansökan

Forskare som vill vara med i nästa års ansökan om ERC Consolidator grant har fram till den 4 februari 2020 på sig att ansöka.

Publicerad: 2019-10-18 14:36 | Uppdaterad: 2019-10-23 14:58

Hälsa och hockey i fokus på KI-Kanada seminarium

Ola Hermansson, Mats Sundin och Jenny Löhr
Ola Hermanson, Mats Sundin och Jenny Löhr

KI-Kanadadagen arrangerades i Biomedicum den 17 oktober och i fokus var alla de forskarsamarbeten som vuxit fram genom åren mellan forskare på KI och i Kanada.

Seminariet inleddes med att rektor Ole Petter Ottersen hälsade välkommen och han betonade vikten av starka forskningssamarbeten internationellt som ju är en viktig del av KIs Strategi 2030.

”Hockey diplomacy”

I publiken fanns flera forskare som själva samarbetar med universitet i Kanada eller som gjort stora delar av sin forskarutbildning där. Representanter från den kanadensiska ambassaden fanns också på plats lyfte forskarkontakterna mellan KI och Kanada som initierades redan på 90-talet men som blev mer formella för 12 år sedan då man valde att fokusera på 4 områden: neurovetenskap, stamcellsforskning, åldrande/onkologi samt biomedicinsk forskning.

Pratima Rao, Senior Trade Commissioner från ambassaden lyfte de starka banden mellan Sverige/Kanada och hockey /hälsa som visar att båda våra länder har en kärlek till hockey men också båda kan uppvisa stark forskning inom hälsoområdet. En god ambassadör för det Pratima ville benämna ”hockey diplomacy” är fd hockeyproffset och entreprenören Mats Sundin, iniativtagare till Mats Sundin Fellowships.

Mats Sundin Fellowship

Idén om Mats Sundin Fellowship föddes då Mats avslutade sin karriär i Toronto och kände att han ville ge tillbaka till ”sitt andra hem” och samtidigt koppla detta till sin födelsestad Stockholm. Mats Sundin Fellowship stöttar finansiellt en postdoktor från University of Toronto och en från KI. Programmet har varit mycket lyckosamt. I vinter är det dags att utse två nya ”fellows” och arbetet med att finansiera samarbetet fortsätter. Mats berättade att han trodde att elithockeyspelare var det mest drivna personer som fanns, men det var innan han träffat forskare och han är stolt över att stötta verksamheten.

Exempel på forskningssamarbeten

Ola Hermanson presenterade en överblick av de samarbeten som finns med bland annat universiteten i Toronto, British Columbia och Calgary. Under eftermiddagen presenterades flera spännande forskningssamarbeten både på posters och med presentationer inom områden som omfattar allt från folkhälsopreventioner, ovanliga sjukdomar som Huntington's disease, barncancer, reumatologi, allergiforskning och samarbeten med doktorander och doktorandkurser.  

Victoria Menéndez Benito
Victoria Menendez Benito och Kristiina Tammimies

Program för KI-Kanadadagen 17 oktober 2019

Kontakt

Tags

Internationellt Åldrande Astma Cancer och onkologi Demens Folkhälsovetenskap Neurovetenskap Reumatologi
KI Kommunikati… 2019-10-23
Publicerad: 2019-10-01 10:02 | Uppdaterad: 2019-11-11 13:43

Närmare 135 miljoner i projektanslag från KAW

Image of the KAW logotype from the website of the Foundation.

Fyra stora forskningsprojekt vid Karolinska Institutet tilldelas i år projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Sammanlagt handlar det om närmare 135 miljoner kronor över en femårsperiod till KI-forskning om MS, mitokondriell sjukdom respektive vaccin mot reumatism. 

I sin helhet delar KAW i år ut 640 miljoner kronor till 20 grundforskningsprojekt inom medicin, naturvetenskap och teknik med potential att leda till vetenskapliga genombrott. Stiftelsen har särskilt satsat på att öka andelen kvinnor som huvudsökande i de projekt som beviljas anslag.

– Därför är det glädjande att se att 30 procent av de beviljade projekten som gått igenom den internationella granskningsprocessen i år leds av kvinnor. Det är en trend vi hoppas fortsätter. Stiftelsen har en tydlig målsättning att minst 40 procent av projekten ska ledas av kvinnor innan 2022, säger Peter Wallenberg jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i ett pressmeddelande.

De fyra projekten vid KI som får anslag:

Vaccin mot RA

Rikard Holmdahl
Rikard Holmdahl, foto: Privat.

Projekt: "En förändrad syn på autoimmun sjukdom utgående från positionell kloning av Ncf1-genen"

Huvudsökande: Rikard Holmdahl, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik

Medsökande: Elias Arnér och Roman Zubarev

Beviljat anslag: 36 500 000 kronor för ett femårigt projekt

Kort sammanfattning: Projektet handlar om att försöka förstå hur lymfocyterna, vita blodkroppar som utgör viktig del av immunförsvaret, regleras av så kallade reaktiva syreföreningar eller oxidanter. Med denna kunskap hoppas forskarna inte bara kunna förstå bättre hur immunsystemet fungerar utan också kunna utveckla och förbättra vaccin för att förhindra utveckling av reumatoid artrit (RA) och så småningom även andra autoimmuna sjukdomar. Autoimmuna sjukdomar drabbar ungefär fem procent av befolkningen och uppstår när immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad.

Epigenetiska mekanismer vid MS

Maja Jagodic
Maja Jagodic, foto: Stefan Zimmerman.

Projekt: ”Epigenetiska mekanismer bakom aggressiv inflammation och förlust av hjärnvävnad vid multipelskleros”

Huvudsökande: Maja Jagodic, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap

Medsökande: Gonçalo Castelo Branco och Fredrik Pihl

Beviljat anslag: 28 000 000 kronor för ett femårigt projekt

Kort sammanfattning: Forskningen handlar om att försöka förstå hur så kallade epigenetiska mekanismer – det vill säga miljöorsakade och reversibla förändringar i arvsmassan – kan bidra till uppkomsten och utvecklingen av multipel skleros (MS). Två egenskaper hos dessa epigenetiska mekanismer som är särskilt viktiga för att förstå sjukdomsutveckling och hitta nya behandlingar är att förändringarna är både stabila och reversibla. Forskarna hoppas att de genom sitt projekt ska kunna bidra med den tidigare saknade länken mellan genetiska faktorer och miljöpåverkan, som tros ha stor betydelse när det gäller risken att drabbas av MS och liknande kroniska inflammatoriska sjukdomar. Detta kan sedan bli en ingång till att utveckla nya behandlingar.

Oligodendrocyters roll för MS

Goncalo Gastelo-Branco
Gonçalo Castelo Branco, foto: Ulf Sirborn.

Projekt: "Ny kunskap om oligodendrocyters roll för uppkomst och progression av multipel skleros”

Huvudsökande: Gonçalo Castelo Branco, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik

Medsökande: Tomas Olsson

Beviljat anslag: 34 000 000 kronor för ett femårigt projekt

Kort sammanfattning: Oligodendrocyter är en typ av celler som producerar myelin, ett ämne som skyddar nervcellerna och möjliggör att nervsignalerna överförs med högre hastighet. Vid multipel skleros (MS) leder störd immunologisk funktion till att myelinet bryts ned och att oligodendrocyterna till slut dör, vilket kraftigt försämrar nervsignaleringen. Det aktuella projektet utgår från tidigare studier där forskarna visat att oligodendrocyter och stamcellsliknande celler (progenitorer) som kan utvecklas till sådana vid MS har mycket gemensamt med immunceller – och även kan påverka immuncellerna och få dem att ändra beteende. Forskarna ska nu ytterligare undersöka detta samspel i syfte att utveckla bättre behandlingar mot MS.

Mitoktondriell sjukdom

Anna Wredenberg
Anna Wredenberg, foto: Ulf Sirborn

Projekt: "Mitokondriella metyltransferaser – från upptäckt till sjukdom”

Huvudsökande: Anna Wredenberg, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik

Medsökande: Nils-Göran Larsson, Anna Wedell och Joanna Rorbach

Beviljat anslag: 36 000 000 kronor för ett femårigt projekt
Kort sammanfattning: Mitokondrierna kallas ofta cellens kraftverk eftersom det förser cellen med livsnödvändig energi, men mitokondrierna är också viktiga för andra processer i cellen. Störd mitokondriefunktion kan leda till flera olika sjukdomar och är oftast ärftligt. Det nu finansierade projektet kombinerar expertisen hos fyra forskargrupper vid KI för att upptäcka, karakterisera och reglera mitokondriella så kallade metyltransferaser, som är enzymer med väsentliga men huvudsakligen förbisedda funktioner för ett antal mitokondriella processer.

Event type
Annan
Science Café "Finding a solution for Rheumatoid Arthritis and Lymphoma: How can science help?"

2019-10-10 20:00 - 22:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Restaurang Svarta Räfven, plan 7, Aula Medica, Solnavägen 6
Lead

Välkommen till ett Science Café för patienter och icke-forskare om vad vetenskapen vet om ledgångsreumatism (Reumatoid artrit) och lymfom. Evenemanget är gratis och öppen för alla och är på engelska. Anmälan krävs.

Content

Registrering

Anmäl dig senast 5 oktober genom att mejla angel.yao-mattisson@ki.se. Max. 25 deltagare.

Agenda

20.00
Welcome

Tjitske Bezema, Immowell

20.05
What is COSMIC?

Antoine van Kampen

20.15
What happens in the body when you have Rheumatoid Arthritis?

Ana Coelho

20.30
Understanding Lymphoma?

Daniel Segura Valiente

20.45
Can computers help?

Rodrigo Garcia Valiente

21.00
Break
21.15
Round Table: "What is needed to discover an effective treatment"
21.45
Closing and drinks

Kontakt

Publicerad: 2019-09-04 08:02 | Uppdaterad: 2019-09-04 16:11

Nya fynd visar hur ledinflammation utvecklas

Image of woman with rheumatoid arthritis in her hands
Ledgångsreumatism i händer. Foto:iStock

Tidigt etablerade antikroppar kan orsaka förändringar i ledhinnor och ben som föranleder utveckling av smärtsam kronisk ledinflammation hos patienter med ledgångsreumatism. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i Annals of the Rheumatic Diseases. Fyndet kan ligga till grund för nya sätt att förebygga utveckling av sjukdomen.

Image of Anca Catrina, professor at the Department of Medicine in Solna.

I Sverige beräknas cirka 0,5-1 procent av befolkningen leva med ledgångsreumatism, en sjukdom som orsakar svullnad och smärta i lederna. Sjukdomen utvecklas ofta i flera steg med ökande smärta och ledskador samt minskad funktion. Nu visar forskning vid Karolinska Institutet hur sjukdomsframkallande antikroppar som etablerar sig i blodet redan flera år innan ledinflammation uppstår kan tidigt påverka ledhinnor och ben. Kunskapen pekar på vikten av tidig behandling av ledgångsreumatism.

Antikroppar kan orsaka förändringar

I studien undersöktes antikroppar mot så kallade citrullinerade-proteiner (ACPA) som renades fram eller tillverkades från enskilda antikroppsproducerande celler från ledvätska eller blod från patienter med ledgångsreumatism. Antikropparna testades i cellodling av celler från leden (ledhinnans fibroblaster). Forskarna visade att några av dessa antikroppar kan förändra funktionen hos fibroblaster från leden så att de blev rörligare och mer aggressiva. Förändringen skedde dock enbart efter att fibroblasterna först påverkats av andra faktorer som kan frigöras i samband med infektioner eller andra lokala stimuli. Detta tyder på att förekomsten av ACPA inte är tillräcklig för att inducera ledinflammation utan att det behövs ytterligare stimuli för att en ledinflammation ska uppstå.

- Som kliniker som träffar dessa patienter tidigt i sjukdomsutvecklingen hoppas jag att våra resultat så småningom kommer att leda till att utvecklingen av ledgångsreumatism kan förhindras innan själva ledinflammationen och led-destruktionen uppkommit, säger Anca Catrina, professor vid institutionen för medicin i Solna och huvudansvarig för studien.

Möjlig prevention

Forskarna menar på att en möjlig prevention kan vara att blockera bildandet av de citrullinerade molekyler som känns igen av de sjukdomsframkallande antikropparna. Flera sådana läkemedel är under utveckling och prövas redan i vävnadskulturer och i djurexperimentella modeller för artrit.

Samma forskningsgrupp har tidigare visat att sjukdomsassocierade antikroppar med andra reaktionsmönster än dem som har effekter på fibroblaster kan aktivera celler som bryter ned benvävnad, så kallade osteoklaster. Till skillnad från ledcellerna krävde inte denna effekt något yttre stimuli för att påverka benvävnaden.

Sammantaget ger studierna en ny bild av hur ledgångsreumatism kan uppkomma gradvis genom medverkan av olika celler och påverkan från flera olika antikroppar och andra stimuli. Den nya kunskapen skulle också kunna förklara varför olika individer drabbas av olika symptom – och varför vissa individer med ACPA ändå förblir friska. 

Publikation

Anticitrullinated protein antibodies facilitate migration of synovial tissue-derived fibroblasts,” Meng Sun, Bence Rethi, Akilan Krishnamurthy, Vijay Joshua, Alexandra Circiumaru, Aase Haj Hensvold, Elena Ossipova, Caroline Grönwall, Yanying Liu, Marianne Engstrom, Sergiu Bogdan Catrina, Johanna Steen, Vivianne Malmstrom, Lars Klareskog, Camilla Svensson, Caroline Ospelt, Heidi Wähämaa, Anca Irinel Catrina, Annals of the Rheumatic Diseases, 3 september online, doi:10.1136/annrheumdis-2018-214967

Publicerad: 2019-06-13 15:00 | Uppdaterad: 2019-06-13 16:00

Smärta vid ledgångsreumatism kan förklaras av antikroppar

Antikroppar som finns i leden redan innan ledgångsreumatism bryter ut, kan orsaka smärta även i frånvaro av ledinflammation. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i Journal of Experimental Medicine. Forskarna tror att fyndet kan vara en generell mekanism vid autoimmunitet och att resultaten kan ligga till grund för nya sätt att minska icke-inflammationskopplad smärta vid både ledgångsreumatism och andra autoimmuna sjukdomar.

Portrait of Camilla Svensson.
Camilla Svensson. Foto: Magnus Bergström, Knut and Alice Wallenberg Foundation

– Att inflammation gör ont vet vi. Men smärtan kan dyka upp redan innan det finns tecken på inflammation i lederna och kan fortsätta vara ett problem även efter att inflammationen har läkt ut. Vi ville hitta mekanismer som kan förklara det, säger Camilla Svensson, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, är en autoimmun sjukdom där kroppens egna försvarsceller angriper brosk och ben i lederna. Sjukdomen drabbar ungefär en på hundra personer i Sverige.

Det första symtomet är ofta enbart ont i lederna. Men redan innan smärtan kommer producerar kroppen försvarsmolekyler, så kallade autoantikroppar, mot proteiner i leden. Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt hur dessa antikroppar kan generera smärta.

Ökad smärtkänslighet

I studien gavs broskbindande autoantikroppar till möss som fungerar som modell av mänsklig ledgångsreumatism. Djuren utvecklade då en ökad smärtkänslighet redan innan forskarna kunde se några tecken på ledinflammation. Även antikroppar som hade designats för att inte kunna aktivera immunceller och starta inflammation, gav ett smärtbeteende hos djuren som tyder på en ökad smärtkänslighet i lederna.

Antikropparna som orsakade beteendeförändringen visade sig bilda så kallade immunkomplex i lederna, bestående av ansamlingar av antikroppar och broskproteiner. Dessa immunkomplex visar sig aktivera smärtceller via en speciell typ av receptor, så kallade Fc-gamma-receptorer, som forskarna upptäckte fanns på smärtnerver i vävnaden.

När forskarna odlade smärtnervceller från mössen såg de att cellerna aktiverades när de kom i kontakt med antikroppskomplexen. Den processen var beroende av Fc-gamma-receptorerna på nervcellerna, men krävde inte närvaro av immunceller. Antikroppar i komplexform kan alltså fungera som smärtgenererande molekyler i sig själva, de behöver inte immuncellernas aktivitet, förklarar Camilla Svensson, som är en av studiens två huvudförfattare.

– Antikroppar i de här immunkomplexen kan aktivera smärtnerver direkt, och inte som man tidigare har trott som ett resultat av den destruktiva ledinflammationen. Antikropparna kan påverka smärtnerverna även i tillstånd utan tydlig vävnadsskada eller inflammation, säger hon.

Försöken är gjorda i möss, men forskarna visar att även människans smärtnervceller har antikroppsreceptorer som är funktionellt lika receptorerna de hittade på nervcellerna hos möss, vilket ger dem anledning att tro att fynden är relevanta även för människa.

Kan förklara tidiga smärtsymtom

Studiens resultat kan förklara de tidiga smärtsymtomen hos patienter med ledgångsreumatism. Men led- och muskelvärk är vanliga symtom även vid andra autoimmuna sjukdomar, och eftersom den nu funna mekanismen verkar genom den generella delen – ”skaftet” – på autoantikropparna, tror forskarna att den kan förklara icke-inflammationskopplad smärta även vid andra autoimmuna sjukdomar.

– Vi tror att det här kan vara en generell mekanism för smärta vid i princip alla autoimmuna sjukdomar där sådana här immunkomplex bildas lokalt i en vävnad, säger Camilla Svensson.

Närmare undersökningar av vad som händer i nervcellen när antikroppskomplexet har bundit in till receptorn, skulle också kunna leda till nya angreppspunkter för att minska nervaktiviteten.

Rikard Holmdahl. Foto: Privat

Kunskap om molekylära mekanismer

– Genom att öka vår kunskap om de molekylära mekanismer som ligger bakom antikroppsmedierad smärta hoppas vi lägga grunden för utveckling av nya sätt att minska smärta vid ledgångsreumatism och andra autoimmuna sjukdomar, säger Rikard Holmdahl, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, och den andra av studiens två huvudförfattare.

Forskningen har finansierats med stöd från Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Ragnar Söderbergs stiftelse, Torsten Söderbergs stiftelse, Åke Wibergs stiftelse, Alfred Österlunds stiftelse, Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, Stiftelsen Konung Gustaf V:s 80-årsfond, Reumatikerförbundet, Hansa Medical AB, Kungl. Fysiografiska Sällskapet i Lund, Karolinska Institutets fonder, Canadian Institutes of Health Research och ett anslag från Guangdongprovinsen. Finansiärerna har inte haft något inflytande över forskningsartikeln eller beslutet att publicera den.

En av forskarna har patent på användning av en typ av antikroppar som har undersökts i studien, samt har en royaltyöverenskommelse med företaget Hansa Medical som också innehar patent på viss användning av antikropparna. Se den vetenskapliga artikeln för ytterligare information.

Publikation

”Cartilage binding antibodies induce pain through immune complex mediated activation of neurons”.
Alex Bersellini Farinotti, Gustaf Wigerblad, Diana Nascimento, Duygu B Bas, Carlos Morado Urbina, Kutty Selva Nandakumar, Katalin Sandor, Bingze Xu, Sally Abdelmoaty, Matthew A Hunt, Kristina Ängeby Möller, Azar Baharpoor, Jon Sinclair, Kent Jardemark, Johanna T Lanner, Ia Khmaladze, Lars E. Borm, Lu Zhang, Fredrik Wermeling, Mark S Cragg, Johan Lengqvist, Anne-Julie Chabot-Doré, Luda Diatchenko, Inna Belfer, Mattias Collin, Kim Kultima, Birgitta Heyman, Juan M. Jimenez-Andrade, Simone Codeluppi, Rikard Holmdahl, Camilla I Svensson.
Journal of Experimental Medicine, online 13 juni 2019, doi: 10.1084/jem.20181657.

 

Publicerad: 2018-10-23 07:15 | Uppdaterad: 2018-10-24 10:11

Antikroppar kopplas till hjärtinfarkt

Fosfolipidantikroppar som förknippas med reumatiska sjukdomar är tydligt förhöjda även vid hjärtinfarkt utan samtidig autoimmun sjukdom. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i Annals of Internal Medicine.

Fosfolipidantikroppar, aPL, är en grupp av antikroppar som riktas mot kroppens egna vävnader, bland annat mot fettmolekylen kardiolipin och plasmaproteinet b2glykoprotein-I. Kardiolipin återfinns i cellmembranen hos cellerna i blodkärlens väggar och i blodplättar, medan b2glykoprotein-I finns i blodet och antas bidra till att kroppen gör sig av med döda celler.

Antikropparna är vanliga vid reumatiska sjukdomar, såsom SLE, och ökar risken för blodproppar. Antifosfolipidsyndrom, APS, är ett eget autoimmunt sjukdomstillstånd som kännetecknas av återkommande blodproppar och/eller graviditetskomplikationer samt kroniskt förhöjda nivåer av fosfolipidantikroppar.

Det är okänt hur vanliga antikropparna är hos patienter med hjärtinfarkt men utan autoimmun sjukdom. Tidigare studier har varit små och mätningen av antikroppar har varit bristfällig.

– Jag har länge varit övertygad om att antikropparna är vanligare än vi tror och fick nu möjlighet att analysera förekomsten av dem i ett stort patientmaterial, säger Elisabet Svenungsson, professor i reumatologi vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Tio gånger vanligare vid hjärtinfarkt

I studien ingick 800 patienter från 17 svenska sjukhus som fått sin första hjärtinfarkt och lika många matchade friska kontrollpersoner. 6–10 veckor efter infarkten analyserades förekomsten av tre olika typer av fosfolipidantikroppar i blodprov: immunglobulin G (IgG), M (IgM) och A (IgA). 11 procent av patienterna hade fosfolipidantikroppar, och de flesta hade antikroppar både mot kardiolipin och b2glykoprotein-I, vilket var tio gånger mer än hos kontrollpersonerna.

– Det var en oväntat hög andel av patienterna och tydligt förhöjda nivåer, säger Elisabet Svenungsson.

Men ökningen gällde enbart IgG-typen av antikropparna, den typ som anses mest förknippad med blodproppar.

Kan förändra behandlingen av hjärtinfarkt

Mätningen gjordes vid ett enda tillfälle, så det kan röra sig om en tillfällig reaktion på infarkten. Men om nivåerna av fosfolipidantikroppar skulle vara fortsatt förhöjda efter ytterligare tre månader, har dessa patienter definitionsmässigt APS.

– I så fall ska de ordineras livslång behandling med blodförtunnande medicinering, warfarin, som minskar risken för nya blodproppar. Det skulle alltså förändra rådande riktlinjer för utredning och behandling av patienter med hjärtinfarkt, säger Elisabet Svenungsson.

Forskningen är en delstudie av PAROKRANK-studien, utförd i samarbete med Uppsala universitet, Kungliga tekniska högskolan och Capio S:t Görans sjukhus. Den har finansierats av AFA Försäkring, Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Svenska Läkaresällskapet, ALF-medel från Stockholms Läns Landsting, Kung Gustaf V:s 80-årsfond och Reumatikerförbundet. Bio-Rad bidrog med antikroppsreagenser, men företaget hade inget inflytande över studiens planering eller genomförande. Ingen av forskarna har uppgivit relevanta företagsintressen.

Publikation

”Antiphospholipid Antibodies in Patients with Myocardial Infarction”
Giorgia Grosso, Natalie Sippl, Barbro Kjellström, Khaled Amara, Ulf de Faire, Kerstin Elvin, Bertil Lindahl, Per Näsman, Lars Rydén, Anna Norhammar, Elisabet Svenungsson.
Annals of Internal Medicine, online 23 oktober 2018, doi: 10.7326/M18-2130

Publicerad: 2018-08-02 07:53 | Uppdaterad: 2018-08-03 13:20

ARHP Lifetime Achievement Award till Christina Helging Opava!

Christina Helging Opava Foto: Magnus Glans

Professor Christina Helging Opava vid sektionen för fysioterapi (NVS) har tilldelats ARHP Lifetime Achievement Award.

Association of Reumatology Health Professionals (ARHP) är en del av American College of Rheumatology (ACR). ARHP riktar sig mot hälsoprofessioner specialiserade inom reumatologi, såsom sjuksköterskor såsom sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykologer, forskare med flera.

ARHP Lifetime Achievement Award är den högsta hedersutmärkelse som tilldelas en nuvarande eller tidigare medlem av ARHP som hållbart och varaktigt bidragit till det reumatologiska fältet och hälsoprofessionerna inom reumatologi.

Mottagaren erhåller 5 500 USD som delas ut under ARHP's årliga möte i Chicago i oktober. Ceremonin hålls den 20 oktober vid ACR/ARHP Opening Lecture and Awards Session.

Dokument

Publicerad: 2017-12-02 10:50 | Uppdaterad: 2017-12-04 11:28

ERC Consolidator-anslag 2017 till två forskare vid KI

KI-forskarna Anca Catrina och Olov Anderson tilldelas Europeiska forskningsrådet (ERC) Consolidator-anslag om 2 miljoner euro var över en femårsperiod.

Totalt inkom 2 538 ansökningar i utlysningen, varav 329 beviljades till toppforskare från hela Europa. Anslagen är en del av EU-programmet Horizon 2020 för forskning och innovation och uppgår till totalt 630 miljoner euro.

Anca Catrina

Projekt: Prediktion och prevention vid reumatoid artrit: PREVENT RA

Anca Catrina, foto: Creo Media Group. Projektet syftar till att förstå tidiga mekanismer som leder till utveckling av kronisk ledinflammation vid reumatoid artrit (RA). Forskarna kommer att studera de mekanismerna som aktiveras i slemhinnorna hos genetiska mottagliga individer, och som utgör startpunkten för de immunreaktioner som orsakar ledsmärta och benförlust redan innan sjukdomsdebut. Detta kommer att göra det möjligt att effektivt identifiera individer med risk för framtida sjukdom, och att utveckla nya strategier för att fördröja eller i bästa fall förhindra sjukdomens utveckling.

Anca Catrinas profilsida

Anca Catrinas forskargrupp

Olov Andersson

Projekt: in vivo screen för cellulär omprogrammering till β-celler – mot en framtida regenerativ terapi för diabetes

Olov Andersson, foto: Ulf SirbornDiabetes, både av typ 1 och de senare skedena av typ 2, kännetecknas av ett minskat antal fungerande β-celler. Detta är en viktig händelse under sjukdomsförloppet som orsakar eller förvärrar brister i kroppens förmåga att reglera nivåerna av glukos. Projektet fokuserar på att identifiera faktorer som kan få celler att omprogrammeras till β-celler och därmed öka β-cellmassan. Forskarna kommer först att identifiera de faktorer som kan stimulera omprogrammering av celler till β-celler hos zebrafisk, eftersom det är viktigt att undersöka signalsystemet i en levande organism. Därefter följs resultaten upp för att utvärdera om samma faktorer kan fungera i celler från människa, få bättre förståelse för omprogrammeringsprocessen, och förhoppningsvis utveckla bättre läkemedel mot diabetes.

Olov Anderssons profilsida

Olov Anderssons forskargrupp

ERC:s Consolidator-anslag

Anslaget tilldelas framstående forskare, oavsett nationalitet och ålder, som har minst sju och upp till tolv års erfarenhet efter doktorsexamen, och en mycket lovande vetenskaplig karriär. Forskningen måste bedrivas vid ett offentligt eller privat forskningsinstitut i någon av EU:s medlemsstater eller associerade länder. Anslag (högst 2 miljoner euro per projekt) beviljas för upp till fem år och täcker huvudsakligen anställning av forskare och övrig personal för konsolidering av mottagarnas arbetsgrupper.

Subscribe to Reumatologi