Event type
Disputationer
Disputation: Weiwei Cai

2021-11-05 9:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Hörsal Vesalius, Berzelius väg 3, Karolinska Institutet och online
Lead

Välkommen till Weiwei Cais disputation med titeln "Analysis of antibodies to cartilage oligomeric matrix protein in rheumatoid arthritis and in mouse models".

Content

Doktorand

Weiwei Cai

Titel

"Analysis of antibodies to cartilage oligomeric matrix protein in rheumatoid arthritis and in mouse models"

Handledare

Rikard Holmdahl, Karolinska Institutet

Bi-handledare

Bingze Xu, Karolinska Institutet

Opponent

Silke Appel, University of Bergen

Betygsnämnd

Helena Erlandsson Harris, Karolinska Institutet

Carl Turesson, Lund University

Louise Berg, Karolinska Institutet

Kontakt

Event type
Disputationer
Disputation: Gonzalo Fernandez Lahore

2021-08-20 13:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Gustaf Retzius, Berzelius Väg 3
Lead

Välkommen till Gonzalo Fernandez Lahores disputation med titeln "Identifying genetic determinants of T cell-dependent autoimmunity using forward genetics".

Content

Doktorand

Gonzalo Fernandez Lahore

Titel

"Identifying genetic determinants of T cell-dependent autoimmunity using forward genetics"

Handledare

Rikard Holmdahl, Karolinska Institutet

Bi-handledare

Kutty Selva Nandakumar, Southern Medical University

Liselotte Bäckdahl, Karolinska Institutet

Opponent

Vijay Kuchroo, Harvard Medical School and Brigham and Women’s Hospital

Betygsnämnd

Lisa Westerberg, Karolinska Institutet

Jonathan Coquet, Karolinska Institutet

Göran Andersson, Sveriges lantbruksuniversitet

Delta med Zoom

Delta i disputation med Zoom

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
MBB föreläsning: Carl Turesson

2021-06-11 14:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Biomedicum D1012, floor 10, Solnavägen 9 and Zoom
Lead

Föreläsning med Carl Turesson från Lunds universitet med titeln "Predictors and early biomarkers for RA".

Content

Titel

"Predictors and early biomarkers for RA"

Talare

Carl Turesson, Lunds universitet

Prof. Carl Turesson is a senior lecturer, consultant and specialist working at Lund University. He also leads a research group dedicated in wide areas of rheumatology, with an emphasis on chronic arthritic disorders (rheumatoid arthritis, spondyloarthritis and psoriatic arthritis), giant cell arteritis, polymyalgia rheumatica and primary Sjögrens syndrome. Major parts of the research are based on long term follow-up of clinical materials, and on identification of incident cases with rheumatic disease among participants in large population based studies.

Delta med Zoom

Delta med Zoom

Event type
Disputationer
Disputation: Erik Lönnblom

2021-06-11 9:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Gustaf Retzius, Berzelius Väg 3
Lead

Välkommen till Erik Lönnbloms disputation med titeln "Antibodies as pathogenic factors and biomarkers in rheumatoid arthritis".

Content

Doktorand

Erik Lönnblom

Titel

"Antibodies as pathogenic factors and biomarkers in rheumatoid arthritis"

Handledare

Rikard Holmdahl, Karolinska Institutet

Bi-handledare

Kutty Selva Nandakumar, Southern Medical University

Chris Kessel, WWU Medical Center (UKM)

Opponent

Carl Turesson, Lunds Universitet

Betygsnämnd

Kristina Lejon, Umeå Universitet

Aikaterini Chatzidionysiou, Karolinska Universitetssjuhuset

Lina Marcela Diaz-Gallo, Karolinska Institutet

Kontakt

Event type
Disputationer
Disputation: Marios Rossides

2021-02-19 13:00 Add to iCal
Online
Location
Online via Zoom & Marc Bygdeman room, J3:13, BioClinicum, Karolinska University Hospital, Solna
Lead

Varmt välkommen till Marios Rossides disputation om riskfaktorer och utfall i individer med den granulomatösa sjukdomen sarkoidos.

Content

 

Marios Rossides disputerar sin avhandling "Epidemiological aspects of sarcoidosis: Risk factors and long-term consequences". Disputationsakten ska hållas på engelska.

Opponent

Associate Professor Bo Baslund, Köpenhamns Universitet, Institutionen för klinisk medicin

Huvudhandledare

Docent Elizabeth Arkema, Karolinska Institutet, Institutionen för medicin, Solna, Avdelningen för klinisk epidemiologi

Bihandledare

Professor Johan Grunewald, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset

Professor Johan Askling, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset

Dr. Daniela Di Giuseppe, Karolinska Institutet

Betygsnämnd

Professor Dominique Valeyre, Université Sorbonne Paris Nord, Fakulteten för hälsa, medicin och humanbiologi

Professor Paul Dickman, Karolinska Institutet, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik

Docent Sara Öberg, Karolinska Institutet, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik

Kontakt

Event type
Halvtidskontroller
Halvtidskontroll: Alexander Krämer

2020-12-04 9:00 Add to iCal
Online
Location
Teams
Lead

Välkommen till Alexander Krämers halvtidskontroll fredag, 4 december med titeln "Characterisation of epitope-specific anti-citrullinated protein antibodies in human and the role of Fc glycan sialylation in mouse models of rheumatoid arthritis".

Content

Titel

"Characterisation of epitope-specific anti-citrullinated protein antibodies in human and the role of Fc glycan sialylation in mouse models of rheumatoid arthritis"

Författare

Alexander Krämer, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet

Huvudhandledare

Rikard Holmdahl, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet

Bihandledare

Inger Gjertsson, institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Bingze Xu, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet

Betygsnämnd

Pia Dosenovic, institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet
Cecilia Engdahl, institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Alejandro Gomez Toledo, infektionsmedicin, Lunds universitet

Kontakt

Event type
Halvtidskontroller
Halvtidskontroll: Ana Coelho

2020-12-04 13:00 Add to iCal
Online
Location
Teams
Lead

Välkommen till Ana Coelhos halvtidskontroll fredag, 4 december med titeln "NOX2 complex oxidative control in B Cells and Germinal Center B Cells and its impact in murine models of rheumatoid arthritis".

Content

Titel

"NOX2 complex oxidative control in B Cells and Germinal Center B Cells and its impact in murine models of rheumatoid arthritis"

Författare

Ana Coelho, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Huvudhandledare

Rikard Holmdahl, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Bihandledare

Stephen Malin, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
Amit Saxena, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet

Betygsnämnd

Qiang Pan Hammarström, institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
Taras Kreslavskiy, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
Christopher Sundling, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet

Kontakt

Publicerad: 2020-03-23 09:00 | Uppdaterad: 2020-03-24 16:35

Wallenberg Clinical Scholars för forskning om reumatism och varför fettceller förändras

Portrait of Anca Catrina and Mikael Rydén.
Anca Catrina och Mikael Rydén. Foto: Mikael Sjöberg, Wallenbergstiftelserna

Två kliniska forskare vid Karolinska Institutet har i år utsetts till Wallenberg Clinical Scholars. Anca Catrina och Mikael Rydén får vardera 15 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att fördjupa sin forskning och föra ut resultaten i vården.

Wallenberg Clinical Scholars får forskningsanslag på vardera 15 miljoner kronor under en femårsperiod, med möjlighet till förlängning i ytterligare fem år. 

– Stiftelsen stödjer framför allt grundforskning men genom det här programmet vill vi också långsiktigt stärka den patientnära, svenska, kliniska forskningen. I och med denna omgång har 24 Clinical Scholars beviljats och den första delen av programmet är avslutad. Från och med nu är utlysningen öppen för dem som fick anslag de första åren att söka förlängning med ytterligare fem år, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Hon vill bota ledgångsreumatism

portrait
Anca Catrina. Foto: Mikael Sjöberg, Wallenbergstiftelserna

Vid ledgångsreumatism börjar kroppens immunförsvar angripa lederna. För att kartlägga hur sjukdomen utvecklas följer Wallenberg Clinical Scholar Anca Catrina personer som ligger i riskzonen för att drabbas. Målet är att kunna upptäcka reumatismen tidigare och hitta behandlingar som kan stoppa förloppet.  

Under senare år har det kommit en rad effektiva läkemedel mot ledgångsreumatism, reumatoid artrit, som dämpar ledinflammationen och bromsar sjukdomens utveckling. De nya behandlingarna hjälper dock inte alla och botar inte sjukdomen.

Följer personer med ledsmärta

Anca Catrina, överläkare och professor vid institutionen för medicin, Solna, följer personer som har ledsmärta och en ökad risk för reumatoid artrit, för att bättre förstå de molekylära mekanismer som driver sjukdomen. En viktig riskfaktor är rökning. Tidigare forskning har visat att rökning orsakar förändringar i proteiner i lungornas slemhinnor och att dessa skadade proteiner retar upp immunförsvaret.

Anca Catrinas forskargrupp ska nu leta efter andra miljöfaktorer som kan trigga igång den sjukdomsframkallande processen. Hon kommer också att undersöka hur sjukdomen gradvis sprider sig från lungornas slemhinnor – eller andra slemhinnor i kroppen – till lederna. Det långsiktiga målet är att kunna diagnostisera sjukdomen i ett tidigare stadium och hitta behandlingar som kan lugna immunförsvaret innan det har orsakat kroniska och smärtsamma ledskador.  

Om Anca Catrinas forskargrupp (på engelska)

Varför förändras fettcellerna när en person får övervikt? 

portrait
Mikael Rydén. Foto: Mikael Sjöberg, Wallenbergstiftelserna

När en person utvecklar övervikt eller fetma slutar kroppens fettceller fungera som de ska. De lagrar inte längre fett som den friska fettcellen, och släpper ut för mycket fett i blodet. Wallenberg Clinical Scholar Mikael Rydén ska undersöka varför fettcellerna förändras och hur det kan bidra till typ 2-diabetes och hjärtsjukdom.    

Övervikt och fetma är starkt kopplade till typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Forskning visar att även en lätt viktuppgång leder till att fettcellerna förändras och blir sämre på att lagra fett. Det i sin tur bidrar till att fett felaktigt lagras in i andra organ i kroppen, exempelvis lever, muskler och blodkärl, vilket stör deras funktion.

Hitta molekylära mekanismer

I unika långtidsstudier följer Mikael Rydén, överläkare och professor vid institutionen för medicin, Huddinge, personer som utvecklat övervikt, fetma, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Han analyserar regelbundet deras fettväv med målet att hitta de molekylära mekanismer som driver sjukdomsutvecklingen.

Projektet har redan lett till att han har identifierat molekylära störningar i fettcellerna som kan förutspå bland annat stelhet i blodkärlen. Nu ska han studera dessa mekanismer närmare i syfte att kunna förfina behandlingen av övervikt och hitta mål för läkemedel som kan förhindra följdsjukdomar av fetma.

Om Mikael Rydéns forskargrupp (på engelska)

Om forskningsfinansiären

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse satsar sammanlagt 600 miljoner kronor på programmet Wallenberg Clinical Scholars som nu går över i förlängningsfasen. Det innebär att universitet med medicinsk fakultet från och med 2020 inbjuds att nominera tidigare beviljade Clinical Scholars till fortsättningsanslag. Kungl. Vetenskapsakademien ansvarar för den vetenskapliga utvärderingen.

Tags

Anslag Finansiering Diabetes Endokrinologi Reumatologi
KI Kommunikati… 2020-03-24
Publicerad: 2020-01-20 21:00 | Uppdaterad: 2020-01-21 08:31

Proteiner som skyddar mot ledinflammation identifierade

Researchers at the Wermeling laboratory, the Department of Medicine, Karolinska Institutet, Solna
Från vänster Zsolt Kasza, Sudeepta Kumar Panda, Long Jiang, Fredrik Wermeling, Sanjay Boddul, Yunbing Shen och Vaishnavi Iyer vid institutionen för medicin, Solna. Foto: Erik Holmgren

Kroppsegna proteiner som spelar en central roll vid allergier och parasitinfektioner kan hindra immunförsvaret från att felaktigt angripa den egna kroppen och orsaka ledinflammation. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Forskarna hoppas att resultaten ska leda till nya läkemedel mot ledgångsreumatism.

Immunförsvaret skyddar oss mot infektioner och är därmed en förutsättning för vår överlevnad. Men tyvärr kan immunförsvarets celler ibland felaktigt angripa den egna kroppen, vilket resulterar i så kallade autoimmuna sjukdomar. Dessa sjukdomar är ofta allvarliga och drabbar runt fem procent av befolkningen. Ett exempel på en autoimmun sjukdom är ledgångsreumatism, där immunförsvaret angriper patientens leder med inflammation och smärta som följd. Det är viktigt att i detalj förstå hur immunförsvarets celler regleras för att kunna hitta bättre behandlingar för patienter med ledgångsreumatism.

Kan förhindra den autoimmuna attacken

Forskare vid Karolinska Institutet har nu upptäckt att vissa proteiner kallade IL-4 och IL-13 kan spela en viktig roll för att förhindra den autoimmuna attacken. Proteinerna, som bland annat utsöndras av immunförsvarets celler vid allergier och parasitinfektioner, påverkar beteendet hos en specifik typ av immunceller som kallas neutrofiler. Neutrofiler är ofta är den immuncell som hittas i störst antal i aktivt inflammerade leder hos patienter med ledgångsreumatism. De har stor förmåga att skada vävnader eftersom de ganska ospecifikt kan utsöndra olika ämnen som retar vävnaderna.

Tidigare forskning har visat att IL-4 och IL-13 kan påverka ledinflammation i experimentella modeller, men exakt hur detta går till har varit okänt. De nya resultaten visar att dessa proteiner hindrar neutrofiler från att vandra in i den inflammerade leden. Närvaron av IL-4 eller IL-13 leder dessutom till fler receptorer på neutrofilernas yta som har en hämmande effekt på ledinflammation.

– Vi kommer att fortsätta studera dessa mekanismer och har förhoppningen att det kan bidra till framtida behandlingar av ledgångsreumatism, säger Fredrik Wermeling, forskarassistent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och huvudansvarig för studien.

Använde sig av CRISPR-metodiken

I studien har forskarna använt den så kallade CRISPR-metodiken för att modifiera utvalda gener i immunceller och på så vis förstå hur de specifika generna påverkar cellernas beteende. Användandet av det bakteriella CRISPR-systemet som forskningsmetod är ett av det senaste decenniet viktigaste forskningsframsteg.

– Resultaten vi fick med hjälp av CRISPR var centrala för att snabbt förstå hur det system vi studerade regleras. Jag har stor förhoppning att experimentellt användande av CRISPR kommer vara väldigt viktigt för att förstå hur immuncellers beteende regleras och att detta kan vägleda oss i att utveckla nya effektiva läkemedel, säger Fredrik Wermeling.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet, Reumatikerförbundet, Karolinska Institutets stiftelsemedel för reumatologiforskning, Alex och Eva Wallströms stiftelse för vetenskaplig forskning och utbildning, Åke Wibergs Stiftelse, Konung Gustaf V:s 80-årsfond, Stiftelsen Professor Nanna Svartz Fond, Jeanssons Stiftelser, Wenner-Gren Stiftelserna, KI-CSC-programmet, KI-NTU-programmet, samt EU/IMI-projekten RTCure och ULTRA-DD.

Publikation

”IL-4 controls activated neutrophil FcγR2b expression and migration into inflamed joints”. Sudeepta Kumar Panda, Gustaf Wigerblad, Long Jiang, Yanek Jiménez-Andrade, Vaishnavi Srinivasan Iyer, Yunbing Shen, Sanjaykumar V. Boddul, André Ortlieb Guerreiro-Cacais, Bruno Raposo, Zsolt Kasza och Fredrik Wermeling. PNAS, online 20 januari 2020, doi: 10.1073/pnas.1914186117.

Publicerad: 2019-12-20 16:19 | Uppdaterad: 2020-01-08 13:55

Vägen mödan värd - ett samtal med Christina H. Opava

Christina Opava
Christina H. Opava i samtal med Yvonne Edman. Foto: Annika Clemes

Omväxlande, utmanande och ibland även frustrerande – så sammanfattade professor Christina H. Opava sin yrkesverksamma tid vid KI, i ett underhållande och inspirerande samtal inför sin pensionering. Samtalet leddes av Yvonne Enman, journalist och hedersdoktor vid KI.

Christina Opava
Många kom för att lyssna på samtalet med Christina Opava. Foto: Annika Clemes

Under en timme guidades vi genom Christinas gärning både inom och utanför KI. Christinas första kontakt med KI var genom Karin Harms-Ringdahls forskningsförberedande kurs som hon gick 1985. Det ledde sedan vidare till en karriär på KI, där forskningsfokus har legat på fysisk aktivitet vid reumatisk sjukdom, framförallt inom PARA-projektet. Christina disputerade 1993, antogs som docent 1999 och utsågs till professor i sjukgymnastik 2006.

Vid sidan om forskning och undervisning är Christinas engagemang och ledarskap för juniora forskare något som hon själv värderar högt. Hon har handlett 15 doktorander, varit ordförande i Forskarskolan i vårdvetenskap och verkat som direktor för det Strategiska forskningsområdet vårdvetenskap (SFO-V). Hon lämnar också ett stort avtryck inom de internationella nätverken för reumatologi, vilket avspeglar sig i flertalet priser och utmärkelser. När det gäller internationella åtaganden är det dock Indien som av flera anledningar har en särskild stor betydelse. För närvarande pågår ett nystartat forskningssamarbete inom artros, som hon avser att slutföra innan hon går i hel pension. 

Många röda trådar som löpt parallellt genom hennes privata och professionella liv knöts ihop. Bland det som Christina själv pekade ut som särskilt roligt, var samarbetet mellan akademin och patientföreningen Reumatikerförbundet, initiativet Global Bridges inom SFO-V, forskargruppens arbete med PARA-studierna och samarbetet med kollegorna på Sektionen för fysioterapi.

Christina Opava
Även flera av hennes familjemedlemmar närvarade. Foto: Annika Clemes

Slutligen, på frågan om ”vägen varit mödan värd”, svarade Christina utan tvekan ja – men nämnde att det stundtals också har varit frustrerande och att det biomedicinska perspektiv som genomsyrar forskningsmiljön ofta kan vara tufft för vårdvetenskapliga forskare. På frågan om hur hon själv ser på framtiden inom yrket, säger hon att hon tror att fysioterapeuterna behöver fundera på vilka arenor de ska vara verksamma inom för att göra mest nytta och vilka arbetsformer man vill verka för i ett förändrat vårdlandskap och med den digitalisering som pågår.

 I samband med intervjun avtackades Christina formellt av bland andra NVS prefekt Maria Ankarcrona, tidigare prefekt Elisabeth Olsson, sektionschef Malin Nygren-Bonnier, Stefan Jutterdal från Fysioterapeuterna, samt forskargruppen och arbetskamraterna på Sektionen för fysioterapi. 

Text: Kathrin Dellblad

Christina Opava
Ett spännande liv och en fantastisk karriär, som Christina delade med sig av. Foto: Annika Clemes
Christina Opava
Christina H. Opava. Foto: Annika Clemes
Christina Opava
Foto: Annika Clemes
Christina Opava
Emma Swärdh och Nina Brodin representerade Christinas forskargrupp: ”Fysisk aktivitet och hälsa vid reumatisk sjukdom”. Foto: Martina Bergenroth.
Christina Opava
NVS:s prefekt Maria Ankarcrona tackade av Christina. Foto: Martina Bergenroth.
Christina Opava
Sektionschef Malin Nygren-Bonnier höll i många trådar under dagen samt tackade från sektionens vägnar. Foto: Martina Bergenroth.
Christina Opava
Elisabeth Olsson, professor emerita och tidigare prefekt. Elisabeth var den som anställde Christina H. Opava vid KI och ville därför skicka med några väl valda ord. Foto: Martina Bergenroth.
Christina Opava
Samtalet avrundades med mingel. Foto: Martina Bergenroth.
Subscribe to Reumatologi