Publicerad: 2020-12-09 17:00 | Uppdaterad: 2020-12-09 17:42

Ungdomsdepression kopplat till ökad risk för 66 sjukdomar och förtida död

Foto: Pixabay.

Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att dö i förtid samt att drabbas av en rad andra sjukdomar senare i livet. Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry. Fynden belyser vikten av att uppmärksamma andra potentiella sjukdomar som kan följa på ungdomsdepression. Kopplingen kan delvis förklaras av andra psykiatriska tillstånd, såsom ångest och missbruk.

Sarah Bergen, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Sarah Bergen, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman.

- Vår studie visar att barn och ungdomar som diagnostiserats med depression löper signifikant högre risk att dö i förtid, skada sig själva och drabbas av andra sjukdomar senare i livet. Detta understryker hur viktigt det är att dessa barn och tonåringar får den hjälp de behöver, samt att sjukvårdspersonal tidigt uppmärksammar efterföljande psykiatriska och somatiska sjukdomar, säger Sarah Bergen, senior forskare vid institutionen för epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.

Depressionsdiagnos är ovanlig hos yngre barn men förekommer i större omfattning under tonåren. Tidigare studier har kopplat depression hos unga till ökad risk för flera negativa utfall som till exempel åderförkalkning, hjärt-kärlsjukdom och förtida död. Andra psykiatriska åkommor, som till exempel ångest och substansrelaterade syndrom, har också kopplats till depression.

Inkluderade 1,5 miljoner personer

I den här studien ville forskarna undersöka om det fanns ett samband mellan depression i tidig ålder och ett brett spektrum av sjukdomar som diagnostiserades senare i livet. De undersökte även hur andra psykiatriska tillstånd påverkade sambanden, samt om ungdomsdepression ökade risken för tidig död.

Forskarna följde nästan 1,5 miljoner flickor och pojkar födda i Sverige, varav drygt 37 000 diagnosticerades med depression åtminstone en gång mellan 5 och 19 års ålder. Personerna var mellan 17 och 31 år gamla när studien avslutades.

Studien fann att barn och ungdomar med depression löpte högre risk att drabbas av totalt 66 av 69 undersökta sjukdomar, inklusive sömnstörningar, typ 2-diabetes, viral hepatit samt njur- och leversjukdomar. De hade även en markant högre risk att drabbas av skador, framförallt självskada, och en nästan sex gånger högre risk att dö i tidig ålder än icke-deprimerade.

Könsskillnader

Studien avslöjade också tydliga könsskillnader. Deprimerade flickor hade exempelvis högre risk för skador samt urinvägs-, luftvägs- och magtarminfektioner. Deprimerade pojkar å andra sidan löpte högre risk för fetma, celiaki, eksem och sköldkörtel- och bindvävssjukdomar.

En del av sambanden kan förklaras av andra samexisterande psykiatriska tillstånd, framförallt substansrelaterade syndrom och ångest, som tidigare associerats med ökad risk för vissa sjukdomar. Dessa psykiatriska tillstånd föreligger dock ofta samtidigt med varandra och ytterligare forskning behövs för att utreda den specifika effekten av var och en, enligt forskarna.

Marica Leone, PhD student at the Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet.
Marica Leone, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Foto: Privat bild.

- Vi behöver mer forskning för att utreda orsakssambanden mellan depression och andra sjukdomar. Idag vet vi inte om depression leder till ökad risk för negativa hälsoeffekter eller om det finns andra underliggande faktorer som leder till ökad risk för både depression och de sjukdomar vi studerat. Därför är det viktigt att undersöka hur dessa processer påverkar varandra och om vi med en ökad förståelse för sjukdomsmekanismerna kan utveckla behandlingar med mer riktade verkningsmekanismer och på så sätt förbättra den allmänna hälsan, säger Marica Leone, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och studiens förstaförfattare.

Forskningen har finansierats inom ramen för EU:s Horizon 2020 forskningsprogram. Vissa av författarna har rapporterat intressekonflikter: Marica Leone är anställd av Johnson & Johnson, Henrik Larsson har fått personlig ersättning från Shire/Takeda och Evolan i sammanhang utanför denna studie och Amy Leval är anställd av och äger aktier i Johnson & Johnson.

Publikation

Association of youth depression with subsequent somatic diseases and premature death,” Marica Leone, Ralf Kuja-Halkola, Amy Leval, Brian M. D’Onofrio, Henrik Larsson, Paul Lichtenstein, Sarah E. Bergen, JAMA Psychiatry, online 9 december, 2020, doi: 10.1001/jamapsychiatry.2020.3786

Publicerad: 2020-12-01 15:27 | Uppdaterad: 2020-12-07 11:02

Komplext samspel när stigma formar den psykiska hälsan hos sexuella minoriteter

Men holding hands with pride bracelets
Foto: iStock

Det är känt sedan tidigare att sexuella minoriteter löper högre risk för psykisk ohälsa jämfört med heterosexuella. Det stigma som sexuella minoriteter möter har ansetts vara den främsta orsaken till detta. En ny avhandling från Karolinska Institutet ger en inblick i hur stigmarelaterade faktorer kan fungera i ett bredare socioekologiskt system, med hänsyn till den komplexa interaktionen mellan strukturella, interpersonella och individuella faktorer.

Tidigare forskning har huvudsakligen fokuserat på identifiering av riskfaktorer som ger upphov till skillnader i mental hälsa hos personer med olika sexuell läggning. Mindre är känt om och hur dessa riskfaktorer kan vara beroende av varandra och effekterna av olika mekanismer som kan knyta samman dem.

Flera olika nivåer

Medan varje riskfaktor i sig kan ha en negativ inverkan på sexuella minoriteters mentala hälsa undersöker den nya avhandlingen hur olika faktorer kan påverka och utlösa varandra på strukturell, interpersonell och individuell nivå i ett så kallat social-ekologiskt system.

Forskaren Arjan van der Star
Arjan van der Star. Foto: Michael Graste Photography

– Till exempel kan en diskriminerande policy och lagar på strukturell nivå främja utsatthet och trakasserier på interpersonell nivå, vilket leder till att en person som tillhör en sexuell minoritet väljer att dölja sin sexuella läggning på individnivå, säger avhandlingens författare Arjan van der Star, som nu är postdoktoral forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet i Sverige samt vid institutionen för psykologi vid San Diego State University, USA.

Som en del av hans doktorsavhandling analyserades data från sexuella minoriteter. Deltagarna i undersökningen kom från olika länder med mycket varierande juridiska sammanhang och attityder till sexuella minoriteter.

– Överraskande nog kunde vi se att även i ett land som Sverige, där stigmatiseringen mot sexuella minoriteter är bland de lägsta i världen, löper sexuella minoriteter fortfarande en mycket högre risk för självmord och depression jämfört med heterosexuella, säger Arjan van der Star.

Socialt stöd är viktigt

När man undersöker olika mekanismer som kan äventyra sexuella minoriteters mentala hälsa, tyder resultaten på att döljande av sin sexuella identitet inte har en negativ effekt per automatik. På samma sätt var öppenhet om sin sexuella läggning endast förknippat med depression när det saknades ett socialt stöd.

– Detta tyder på att man inte kan säga att öppenhet om sin sexuella läggning är bra eller dåligt för hälsan rent generellt. Däremot kan ett socialt stöd hjälpa sexuella minoriteter att hantera stressen som följer av att vara öppen med sin sexuella läggning, säger Arjan van der Star.

Exponering över tid spelar roll

En del av avhandlingen undersökte även cirka 250 manliga migranter tillhöriga sexuella minoriteter som flyttat till Sverige. Det var uppenbart att de som tidigare utsatts för höga nivåer av strukturellt stigma också led av stigmarelaterade stressfaktorer på individnivå, såsom rädsla att bli avvisad och internaliserad homofobi. Dessa stressfaktorer ökade också ju längre personerna levde i en negativ miljö. Men när de flyttade till Sverige och utsattes för en miljö med lägre strukturellt stigma minskade stressfaktorerna över tid.

Avhandlingen presenterar en bättre förståelse för hur och varför sexuella minoriteter löper högre risk för psykiska problem.

– Resultaten utgör en bra grund för att underlätta mer fördjupad forskning. De ger också en fingervisning om hur policyer kan hantera och förhindra dessa problem. Dessutom kan de hjälpa till i utvecklingen av bättre och mer riktade psykoterapeutiska interventioner, avslutar Arjan van der Star.

Avhandlingen möjliggjordes tack vare Vetenskapsrådet och Forskarskolan för vårdvetenskap.

Doktorsavhandling

“Structural, interpersonal, and individual factors influencing sexual orientation-based disparities in mental health”

Event type
Föreläsningar och seminarier
Digitalt seminarium om Psykologiskt stöd till sjukvårdspersonal under Covid-19-pandemin

2020-12-14 9:30 - 12:00 Add to iCal
Online
Lead

Sjukvården möter återigen en hög belastning till följd av Covid-19-pandemin. Vi bjuder nu in till en seminarium för utbyte av erfarenheter från arbetet med stödinsatser till vårdpersonal.

Content

Fokus för seminariet är hur vi utifrån olika organisatoriska perspektiv kan skapa och implementera psykologiskt stöd till sjukvårdspersonal som är hållbart över tid.

Deltagande sker via webben. En länk skickas till anmälda deltagare i anslutning till seminariedagen.

Anmälan

Du anmäler dig till seminariet på följande länk:
https://survey.ki.se/Survey/23197 

Anmälan sker senast 13 december kl 12.00.

Seminariet arrangeras av forskargruppen som driver projektet Risk för psykologisk ohälsa och behov av psykologiska stödinsatser hos vårdpersonal i samband med Covid-19-pandemin vid Avdelningen för Psykologi, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Projektgruppen och samarbetspartners från Capio St:Görans Sjukhus, Södertälje Sjukhus och Region Gävleborg presenterar sina erfarenheter, följt av en paneldiskussion och frågor från åhörare.

Kontakt

Publicerad: 2020-11-20 09:21 | Uppdaterad: 2020-11-20 10:11

Digital KBT effektiv mot svår oro över covid-19

Oroad kvinna med ansiktsmask.
Foto: Getty Images

För vissa individer tar oron över covid-19 över vardagen och kan få långsiktiga konsekvenser för hälsan. En grupp forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat ett digitalt KBT-program som tydligt minskade deltagarnas ohälsosamma oro. Studien publiceras i Psychotherapy and Psychosomatics och programmet finns tillgängligt via 1177 Vårdguiden.

Ett stort antal människor i Sverige och världen har på kort tid smittats av sjukdomen covid-19. Under samma tid har samhället genomgått stora förändringar för att begränsa smittspridningen. Det är helt normalt att uppleva oro i en tid som den här, och för de allra flesta behövs inga vårdinsatser.

Men hos vissa utvecklas oron till ohjälpsam oro, det vill säga oro som tar över vardagen på ett negativt sätt. Personen kan känna oro hela dagarna och få sömn- och koncentrationssvårigheter. Över tid kan det föra med sig depressiva besvär, problem med ångest, eller förhöjd användning av alkohol och droger.

Hantera oro vid covid-19

Tove Wahlund, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Tove Wahlund, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Foto: Karolinska Institutet

I våras började en forskargrupp vid Karolinska Institutet, med tidigare erfarenhet av att behandla orosrelaterade problem, utveckla ett digitalt självhjälpsprogram baserat på KBT, kognitiv beteendeterapi, som syftar till att minska ohjälpsam oro kopplad till covid-19.

– Det digitala självhjälpsprogrammet ’Hantera oro vid covid-19’ genomförs på tre veckor och sköts helt av användaren utan någon kontakt med terapeut. Syftet med onlinelösningen var i första hand att få till en skalbar och lättillgänglig lösning som inte tar terapeutresurser i anspråk från sjukvården, säger Tove Wahlund, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Tillgängligt via 1177 Vårdguiden

Under våren och sommaren har ’Hantera oro vid covid-19’ utvärderats genom att 670 deltagare slumpvis fått börja direkt med KBT-programmet, eller vänta i tre veckor. Därefter jämfördes grupperna.

Resultaten visade att behandlingen minskade deltagarnas ohjälpsamma oro med cirka 40 procent. Mätningen gjordes med ett självskattat formulär när programmet avslutades efter tre veckor. Under samma tid skattade kontrollgruppen att deras covid-19-oro minskat med 17 procent.  

Erik Andersson, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Erik Andersson, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Foto: Karolinska Institutet

– Deltagarna som genomgick programmet fick också signifikant förbättrad daglig funktion på arbetet och i hemmet samt mindre sömnbesvär och lägre grad av depressiva symptom, säger Erik Andersson, docent och psykolog vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Idag finns självhjälpsprogrammet tillgängligt för alla invånare i Region Stockholm via 1177 Vårdguiden. Programmet har också börjat spridas till andra regioner i landet.

Studien är ett samarbete mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm och Karolinska Institutet. Studien finansierades av Vinnova.

Erik Andersson, Tove Wahlund, David Mataix-Cols, Elles De Schipper och Klara Olofsdotter Lauri har erhållit ekonomiskt stöd från VINNOVA för studien. Brjánn Ljótsson rapporterar arvoden från Pear Therapeutics Inc, utanför studien. Brjánn Ljótsson har också upphovsrätt till en IBS-självhjälpsmanual med royalties som betalas från Pear Therapeutics Inc. David Mataix-Cols rapporterar arvoden från Elsevier och UpToDate, Inc utanför studien. Det finns inga andra rapporterade intressekonflikter.

Publikation

Brief online-delivered cognitive-behavioural therapy for dysfunctional worry related to the covid-19 pandemic: A randomised trial”, Tove Wahlund, David Mataix-Cols, Klara Olofsdotter Lauri, Elles de Schipper, Brjánn Ljótsson, Kristina Aspvall, Erik Andersson. Psychotherapy and Psychosomatics, online 20 november 2020, doi: 10.1159/000512843

Tags

Covid-19 Psykiatri Psykisk ohälsa Psykologi Psykoterapi
KI Kommunikati… 2020-11-20

Event type
Föreläsningar och seminarier
Webbinarium: Hur kan vi stärka vår psykiska hälsa under och efter covid-19?

2020-11-23 18:30 - 19:30 Add to iCal
Online
Lead

Vilka åtgärder behövs för att inte den psykiska hälsan ska försämras allmänt i samhället och vad vi kan göra för att exempelvis skadligt bruk av alkohol, depression och självmord inte ska öka till följd av pandemin? Boka in den 23 november och ta del av diskussionen med möjlighet att ställa frågor. 

Content

Huvudfrågan som kommer diskuteras är vad vi kan göra för att stärka vår psykiska hälsa under och efter covid-19? Underlag kring vad vi vet idag om hur vår psykiska hälsa påverkas av pågående pandemi lyfts fram. Risker som kan finnas med en ökning av skadligt bruk av alkohol, depression och till och med självmord kommer diskuteras och åter vad vi kan göra för att hindra en ytterligare försämring av den psykiska hälsan i samhället som redan innan pandemin var ett stort folkhälsoproblem.

För att diskutera detta deltar socialminister Lena Hallengren, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten Johan Carlsson, generalsekreterare för Suicide Zero och ledamot i styrelsen för Fonden för psykisk hälsa Rickard Bracken samt ordförande för Nationell samverkan för psykisk hälsa Anki Sandberg.

Registrera dig här!

Webbinariet arrangeras och modereras av Alexandra Charles, ordförande för 1,6 & 2,6 miljonerklubben och Martin Schalling, professor vid Karolinska Institutet och ordförande Fonden för psykisk hälsa.

I chatten deltar ordförande i programutskottet i Fonden för psykisk hälsa överläkare Maria Larsson.
 

Kontakt

Publicerad: 2020-11-12 09:00 | Uppdaterad: 2020-11-13 18:50

Kraftigt ökad risk för självmordsförsök hos flickor efter sexuella övergrepp

Grafik Gettyimages.
Grafik Getty Images

Flickor som utsatts för sexuella övergrepp löper mycket stor risk att drabbas av psykisk ohälsa med depression och ångest, något som riskerar leda till såväl alkoholmissbruk som risk för självmord. Ohälsan är tydlig även efter vårdinsatser. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i European Child & Adolescent Psychiatry.

Portrait of Gita Rajan in a scarf.
Gita Rajan. Foto: Peter Cohn

– Studien visar att under det första året efter att vården registrerat att flickorna berättat om sexuella övergrepp, löpte de 26 gånger högre risk att söka vård på grund av ett självmordsförsök än deras jämnåriga utan liknande rapporterade trauma, säger Gita Rajan, doktorand vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Flickor i Region Stockholm

I registerstudien har forskarna jämfört hälsokonsumtionsmönster bland alla flickor 12-17 år som bodde i Region Stockholm någon gång under 2011-2018. Enligt patientjournalerna har 519 flickor utsatts för sexuella övergrepp. Kontrollgruppen omfattar 4 920 flickor, och studien har tagit hänsyn till socioekonomiska variabler i form av bostadsområde.

Studien omfattar alla vårdkontakter upp till två år efter att övergreppet noterats. Informationen om besöken hos primärvården och den specialiserade öppenvården är hämtad från regionens patientregister och har anonymiserats.

Under de två år som studien omfattar ser forskarna tydliga skillnader i antalet vårdkontakter mellan de två grupperna. Under det första året efter rapporterade övergrepp besökte flickorna vården i medeltal 30 gånger, och då som regel öppenvården. För kontrollgruppen låg medeltalet på drygt sex besök.

Psykos och missbruk

Gruppen flickor som berättat om sexuella övergrepp hade drygt 26 gånger ökad risk att söka vård för självmordsförsök och 19 gånger ökad risk att söka vård för psykos under det första året efter registrerat övergrepp, jämfört med kontrollgruppen.

Motsvarande siffror under det andra året efter övergreppet var 7 respektive 9 gånger ökad risk. Användningen av läkemedel och missbruk av alkohol var betydligt vanligare än i kontrollgruppen åren efter övergreppet.

För forskarna är studiens mest slående resultat att upplevelsen av depression, ångest och smärta även efter behandling var mer än tre gånger högre för flickor som utsatts för sexuella övergrepp, jämfört med kontrollgruppen.

– Resultaten belyser de komplexa sambanden mellan sexuella övergrepp, avslöjande och psykiska problem. Vi ser också att resultaten stöder tidigare studier som tyder på att utlämnande i sig inte är tillräckligt för att minska den psykologiska bördan av övergreppen. Snarare är det början på en känslomässigt nedbrytande process, med ökade risker för självmordshandlingar, säger Gita Rajan, och fortsätter:

– Jag bedömer att nationella riktlinjer för vård och behandling av den här gruppen med största sannolikhet skulle vara ett värdefullt stöd för klinikerna och därmed för deras unga patienter. 

Gita Rajans forskning finansieras av WONSA, World of No Sexual Abuse, och genomförs i samarbete med Karolinska Institutet. Gita Rajan är grundare och ordförande för den ideella organisationen WONSA. Det finns inga andra rapporterade intressekonflikter. 

Publikation

 “Health care consumption and psychiatric diagnoses among adolescent girls 1 and 2 years after a first-time registered child sexual abuse experience: a cohort study in the Stockholm Region”, Gita Rajan, Sanna Syding, Gunnar Ljunggren, Per Wändell, Lars Wahlström, Björn Philips, Carl Göran Svedin, och Axel C. Carlsson. European Child & Adolescent Psychiatry, online 1 november 2020, doi: 10.1007/s00787-020-01670-w

Publicerad: 2020-04-29 11:31 | Uppdaterad: 2020-04-29 14:20

Unik möjlighet att forska om skola på distans

Barn som går i skola på distans via dator och padda.

Ett internationellt nätverk av forskare tiotalet länder ska undersöka hur skolundervisning på distans fungerar under den pågående covid-19-pandemin. Arbetet med att samla in informationen via webbenkäter på de olika språken leds av forskare vid Karolinska Institutet. Syftet är att titta på de utmaningar som familjer möter, men också att ta fram rekommendationer och nya arbetssätt för distansundervisning för barn.

Porträtt av Lotta Borg Skoglund
Lotta Borg Skoglund, foto: Eva Lindblad/1001 Bild.

– Vi går ut brett till alla föräldrar med barn eller tonåringar som får distansundervisning och hoppas att de vill hjälpa till. Vi är även intresserade av svar från familjer där barnet behöver extra stöd i skolan eller det finns andra svårigheter. Vi vet från kontakter med patientföreningar och egna kliniska erfarenheter att vissa individer är särskilt utsatta vid denna typ av samhällsförändringar, säger Lotta Borg Skoglund, läkare och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och en av initiativtagarna till projektet.

Direkt till enkäten

I samband med covid-19-pandemin har många länder i världen stängt sina skolor, för att försöka minska smittspridningen. Olika länder har dock hanterat situationen på olika sätt och i Sverige är det främst gymnasier och universitet som helt bedriver sin undervisning på distans. Oavsett myndigheternas strategi i de olika länderna menar forskarna att pandemin erbjuder ett unikt tillfälle att studera hur distansundervisning i hemmet fungerar för barn och tonåringar.

Styrt om sina arbetsdagar

På bara ett par veckor har forskarna som ingår i nätverket styrt om sina arbetsdagar, tagit fram ett frågeformulär som är likvärdig på alla språken och sökt etiska tillstånd för sin forskning. Något som varit lärorikt och intressant i sig, menar Lotta Borg Skoglund.

Porträtt av Lisa Thorell.
Lisa Thorell, foto: Stefan Zimmerman.

–  Vi är medvetna om att metoden att samla in anonyma svar via en webbenkät har vetenskapliga svagheter. Vi kan till exempel inte jobba med randomiserade kontrollgrupper eller mäta bortfallet. Möjligheten att studera den här ovanliga situationen precis medan den pågår kan i någon mån uppväga de andra bristerna, förutsatt att vi får in tillräckligt många svar, säger hon.

Förutom Sverige ingår för närvarande forskare från Tyskland, Nederländerna, Belgien, Storbritannien, Irland och Kina i projektet, även om alla ännu inte har öppnat sina enkäter. Forskare från Brasilien, Italien och Spanien förbereder sig för att delta i projektet inom kort. Forskningsledare för studien är Lisa Thorell, docent i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

 

Publicerad: 2020-02-11 10:34 | Uppdaterad: 2020-02-11 13:01

KBT för utmattningssyndrom ger effektiv symtomlindring

Closeup of sad and tired young woman at a cafe leaning her head on clasped hands
Foto: Getty Images

Stressrelaterad psykisk ohälsa som utmattningssyndrom eller anpassningsstörning kan behandlas effektivt med kognitiv beteendeterapi, både förmedlad via internet och i sedvanligt format. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet som utvärderat effekten av en 12 veckor lång KBT-behandling.

Stressrelaterad ohälsa är ett utbrett problem i Sverige och internationellt. Personer som upplever stress under långa perioder utan ordentlig återhämtning uppvisar ofta successivt tilltagande psykiska och fysiska symtom och funktionsnedsättning, och söker i första hand hjälp i primärvården. Diagnoser som anpassningsstörning och utmattningssyndrom är vanliga och förknippade med höga kostnader för individen, för vården och för samhället i stort. Trots detta saknas fortfarande vetenskapligt underbyggda riktlinjer för hur dessa tillstånd ska behandlas.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest stöd i forskning när det gäller att minska symtom på stress, men tillgänglighet till behandlingen är låg och kunskap om behandling av patienter med kliniska stressdiagnoser är fortfarande bristfällig.

Kan ges via internet

Portrait photo of PhD student Elin Lindsäter. Photo: Kristoffer Pettersson
Elin Lindsäter. Foto: Kristoffer Pettersson

– Våra studier tyder på att till och med patienter som diagnostiserats med utmattningssyndrom kan få mycket god hjälp av en KBT-behandling som bara är 12 veckor lång och som kan ges via internet, säger Elin Lindsäter, psykolog vid Gustavsbergs vårdcentral och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

I sin avhandling har hon undersökt effekten av en ny KBT-behandling för personer med stressrelaterad ohälsa. Avhandlingen innehåller två randomiserade kontrollerade studier, en i vilken man undersökt effekten av behandlingen i sedvanligt format och en i vilken man undersökt effekten av behandlingen som terapeutledd internetbehandling (IKBT).

Symtomlindring och ökad livskvalitet

Resultaten från båda studierna visade att den 12 veckor långa behandlingen var mycket effektiv när det gäller att minska symtombelastning och öka livskvalitet. Både patienter diagnostiserade med anpassningsstörning och utmattningssyndrom blev tydligt hjälpta, och de goda resultaten höll i sig vid uppföljningar sex månader och ett år efter avslutad behandling. Däremot resulterade behandlingen inte i någon signifikant förbättring avseende sjukfrånvaro eller arbetsförmåga.

De samlade resultaten från avhandlingen bidrar med viktig information om hur de vanliga tillstånden anpassningsstörning och utmattningssyndrom kan behandlas i primärvården. En hälsoekonomisk utvärdering visade att IKBT var en kostnadseffektiv behandling.

Kan nå ut till väldigt många patienter

– Den KBT som undersökts är relativt kort och enkel att administrera. Om den implementeras som internetbehandling i primärvården kan den nå ut till väldigt många patienter i ett tidigt skede av symtomutvecklingen, utan att det skulle medföra ökade kostnader för sjukvården eller för samhället i stort, säger Elin Lindsäter.

Forskningen har genomförts med stöd av/i samarbete med Forskarskolan i vårdvetenskap, Försäkringskassan, Vinnova, Stressforskningsinstitutet och Stockholm Stress Center. Specifika samarbeten och finansiering uppges i respektive publikation i avhandlingen.

Den 14 februari 2020 försvarar Elin Lindsäter sin avhandling ”Cognitive Behavior Therapy for Stress-Related Disorders”.

Publicerad: 2019-12-19 06:00 | Uppdaterad: 2020-01-09 15:09

KBT för social ångest kan ha skyddande effekt på cellerna

Kognitiv beteendeterapi (KBT) för patienter med social ångest resulterar inte bara i minskad ångest utan verkar även kunna skydda cellerna mot accelererat åldrande. Det visar en studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Translational Psychiatry.

Kristoffer Månsson, researcher at the Department of Clinical Neuroscience
Kristoffer Månsson. Foto: Ulrica Zwenger

– Det här är ett första steg till att bättre förstå kopplingen mellan cellernas åldrande och behandling av psykiatrisk problematik, säger Kristoffer Månsson, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

Personer som drabbas av psykisk ohälsa löper ökad risk att utveckla somatiska besvär som högt blodtryck och diabetes tidigt i livet. Orsakerna till detta är oklara, men en möjlig bidragande faktor kan vara att psykiska besvär är kopplade till kortare telomerer och ett accelererat biologiskt åldrande.

KBT via internet i nio veckor

Telomerer är bitar av DNA som sitter i ändarna på kromosomerna och skyddar våra celler, ungefär som höljet ytterst på skosnöret. Telomererna förkortas vid varje celldelning och blir därmed kortare i takt med att vi åldras. Telomererna skyddas i sin tur av enzymerna telomeras, som har till uppgift att återskapa telomererna, och glutationperoxidas som skyddar våra celler mot oxidativ stress.

Forskarna bakom den aktuella studien har studerat vilken påverkan kognitiv beteendeterapi (KBT) har på dessa cellmarkörer hos patienter med social ångest (social fobi). 46 patienter fick nio veckors behandling med KBT via internet. Innan behandlingen påbörjades lämnade varje patient två blodprov, med nio veckors mellanrum, och direkt efter genomförd behandling gjordes en ny blodprovstagning för att mäta cellmarkörerna.

Resultaten visade att den psykologiska behandlingen påtagligt minskade ångestnivåerna hos patienter med social ångest. Samtidigt ökade aktiviteten av de två skyddande enzymerna telomeras och glutationperoxidas i direkt relation till hur mycket patienterna förbättrades av behandlingen.

Effekt ända ner på cellnivå

– Detta kan tolkas som att effektiv psykologisk behandling för ångestproblematik kan skydda cellerna mot oxidativ stress och accelererat åldrande. Det är spännande resultat som på sikt kan leda till att patienter ges effektiv behandling baserad på deras biologiska profil. Men innan vi kan dra några ordentliga slutsatser om orsakssamband behövs fler studier, säger Kristoffer Månsson.

Som förväntat förändrades inte telomerernas längd under behandlingen eftersom det troligtvis tar längre tid för sådana förändringar att ske. Varken telomerlängd, telomeras eller glutationperoxidas förändrades under de nio veckorna innan behandlingen påbörjades, vilket talar för stabilitet i mätningarna. Kontrollanalyser visade också att andra faktorer, som rökning, BMI, och pågående läkemedelsbehandling, inte kunde förklara resultaten.

Studien genomfördes i nära samarbete med forskare vid Uppsala, Lunds, Linköpings och Umeå universitet samt forskare vid University of California San Francisco, USA. Forskningen finansierades av Hjärnfonden, Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Marie Sklodowska Curie Actions Cofund, Svenska Läkaresällskapet, Stiftelsen Söderström-Königska Sjukhemmet, Stiftelsen Ellen och Henrik Sjöbrings minnesfond, Familjen Erling-Perssons stiftelse, Region Skåne (ALF-medel), Region Stockholm (ALF-medel) och Ekhagastiftelsen.

Publikation

“Improvement in indices of cellular protection after psychological treatment for social anxiety disorder”. Kristoffer N. T. Månsson, Daniel Lindqvist, Liu L. Yang, Cecilia Svanborg, Josef Isung, Gustav Nilsonne, Lise Bergman-Nordgren, Samir El Alaoui, Erik Hedman-Lagerlöf, Martin Kraepelien, Jens Högström, Gerhard Andersson, Carl-Johan Boraxbekk, Håkan Fischer, Catharina Lavebratt, Owen M. Wolkowitz, Tomas Furmark. Translational Psychiatry, online 19 december 2019, doi: 10.1038/s41398-019-0668-2.

Publicerad: 2019-12-02 11:00 | Uppdaterad: 2019-12-02 13:37

KBT-behandling via internet lovande vid fibromyalgi

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en internetbaserad KBT-behandling för det svårbehandlade smärtsyndromet fibromyalgi. I sin doktorsavhandling visar Maria Hedman-Lagerlöf att patienter som får behandlingen upplever mindre symtom och bättre livskvalitet.

Maria Hedman-Lagerlöf
Maria Hedman-Lagerlöf. Foto: Andreas Beronius

– Många läkare är frustrerade och vet inte riktigt vad de ska göra när de träffar en patient med fibromyalgi eftersom det i nuläget inte finns någon effektiv behandling, men här ser vi en möjlig ljusning, säger Maria Hedman-Lagerlöf, legitimerad psykolog och forskarstuderande vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

I Sverige lever idag cirka 200 000 personer med fibromyalgi, ett långvarigt smärtsyndrom som ofta orsakar stort lidande för patienten med spridd värk, trötthet och stelhet i kroppen. Många lider även av sömnproblem, minnes- och koncentrationssvårigheter, mag-tarmproblem, huvudvärk, depression och ångest. Det är fortfarande oklart vad som orsakar fibromyalgi.

Övar sig att stanna kvar i smärtan

Maria Hedman-Lagerlöf har i sin avhandling studerat internetbaserad kognitiv beteendeterapi för fibromyalgi som hon utvecklat tillsammans med andra forskare vid Karolinska Institutet. Behandlingen går ut på att motverka hjärnans inlärt överdrivna uppmärksamhet mot kroppen. Patienterna utmanas att göra sådant som de undviker att göra på grund av sin fibromyalgi och öva sig i att stanna kvar i upplevelsen av smärta och obehag, utan att distrahera sig.

– Successivt lär sig hjärnan att de här obehagliga signalerna inte är farliga och slutar därmed att tolka dem som viktiga. När man blir mindre upptagen av smärtsignalerna känner man sig inte lika hindrad av dem. I många fall leder detta till att smärta och andra symtom minskar, förklarar Maria Hedman-Lagerlöf.

I en av studierna i avhandlingen lottades personer med fibromyalgi till att antingen få internet-KBT eller att stå på väntelista. Efter tio veckors behandling hade deltagarna i behandlingsgruppen avsevärt mindre symtom och kände sig mindre hindrade av sin fibromyalgi jämfört med deltagarna i kontrollgruppen. De upplevde också en förbättrad funktionsnivå och livskvalitet med mindre trötthet, ångest och depression.

Kostnadseffektiv behandling

En hälsoekonomisk analys visade att behandlingen är kostnadseffektiv, vilket delvis beror på att den ges via internet. Utöver minskade symtom och besvär minskade även sjukvårdskonsumtionen i behandlingsgruppen, vilket innebär kostnadsbesparingar för samhället.

– Nästa steg är att jämföra vår behandling med annan psykologisk behandling. Om den visar sig vara mer effektiv skulle den ganska snart kunna implementeras i vården och komma många patienter till nytta, säger Maria Hedman-Lagerlöf.

Studierna i avhandlingen har finansierats med hjälp av anslag från stiftelsen Söderström-Königska Sjukhemmet, Fredrik och Ingrid Thurings stiftelse, Region Stockholm och Karolinska Institutet.

Den 6 december 2019 försvarar Maria Hedman-Lagerlöf sin avhandling ”Getting close with discomfort: exposure therapy for fibromyalgia” vid Karolinska Institutet.

FAKTA: Internetbaserad KBT

KBT har i en mängd studier visat sig effektivt vid flera olika kroppsliga problem, bland annat tinnitus, IBS och kronisk smärta. Ett problem är att det finns för få utbildade KBT-psykologer, framför allt i glesbygden, vilket gör att de flesta patienter inte får tillgång till behandlingen. Ett sätt att lösa detta kan vara att ge behandlingen via internet. Då får patienterna tillgång till samma behandling som i vanlig KBT, men via en säker internetplattform. Patienten har under hela behandlingen kontakt med en psykolog via ett meddelandesystem. Under senare år har flera studier visat att internet-KBT är lika effektivt som traditionell KBT vid en rad olika kroppsliga och psykologiska problem.

Subscribe to Psykologi