Publicerad: 2021-07-26 14:22 | Uppdaterad: 2021-07-26 14:33

Andras skräckreaktioner väcker våra egna minnen av tidigare fara

dekorativ bild
Foto: Getty Images.

Både människor och andra djur lär sig snabbt om faror i sin omgivning genom att observera beteendet hos andra individer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att både råttor och människor kan använda sig av sådan social information för att återaktivera rädslo-minnen som lärts in genom egna erfarenheter.

Forskarna visar också att den sociala minnesaktiveringen är starkare i en miljö som påminner om den där de ursprungliga rädslominnena skapades. Studien, som publiceras i tidskriften PNAS, bygger på två experiment med människor som deltagare och bekräftades sedan i experiment på råttor.

Forskningens leddes av professor Andreas Olsson vid institutionen för klinisk neurovetenskap och finansieras av bland annat av German Research Foundation, europeiska forskningsrådet ERC och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Publikation

“Observation of others’ threat reactions recovers memories previously shaped by firsthand experiences”. Jan Haaker, Lorenzo Diaz-Mataix, Gemma Guillazo-Blanch, Sara A. Stark, Lea Kern,Joseph E. LeDoux, Andreas Olsson. PNAS, July 27, 2021; vol. 118 no. 29, doi: 10.1073/pnas.2101290118.

Publicerad: 2021-06-22 13:15 | Uppdaterad: 2021-06-22 13:19

Föräldraträningsprogram och barn-KBT har god effekt för barn med trotssyndrom

Getty Images.
Foto: Getty Images.

Tidiga insatser vid trotssyndrom hos barn minskar risken för antisocial utveckling och psykiatriska problem senare i livet. Föräldraträning och barn-KBT är två behandlingar där det behövts mer kunskap om effekterna vid trotssyndrom. Enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet ger båda god hjälp för barn med trotssyndrom där problemets svårighetsgrad bör avgöra valet av behandling.

Forskaren Maria Helander med blommor.
Maria Helander i samband med disputationen. Foto: Agneta Renmark.

I genomsnitt ett barn per klass har trotssyndrom som innebär stora och återkommande ilskeutbrott och ett aggressivt, trotsigt och negativt beteende. Det finns samband mellan trotssyndrom hos barn och ungdomar och psykiatriska problem och antisocialt beteende senare i livet.

– Därför är det viktigt att så tidigt som möjligt identifiera och behandla dessa barn, säger Maria Helander, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och klinisk psykolog inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm.

Föräldraträning, eller PMT, Parent Management Training, anses vara en effektiv behandling av trotssyndrom för barn upp till 12 år och har utvärderats i flera studier. Att genom barn-KBT träna barn i strategier för att hantera ilska och hitta fungerande problemlösningsstrategier har också visat god effekt.

I sin avhandling har Maria Helander utvärderat effekterna av PMT för barn med diagnos trotssyndrom eller motsvarande problemtyngd. Avhandlingen innehåller dels en metaanalys och dels en randomiserad kontrollerad studie där hon undersökte effekten av att kombinera barn-KBT med PMT jämfört med enbart PMT.

– Vi var intresserade av att undersöka behandlingseffekten när barnet fick PMT kombinerat med barn-KBT, kognitiv beteendeterapi. Det finns idag få studier som undersökt värdet av det för skolbarn.

PCIT visade större effekt

I det första av de två delprojekten, metaanalysen, sammanställes resultaten från 25 randomiserade kontrollerade studier om effekten av föräldraträning jämfört med väntelista.

Forskarna jämförde också resultaten när barnet inkluderades i behandling, antingen genom att delta med föräldern i behandlingsrummet eller genom att kombinera PMT med barn-KBT.

Resultatet visade att PMT minskade de utagerande beteendeproblemen i högre grad än väntelista för barn med diagnos trotssymptom eller stora utagerande beteendeproblem.

– Ett spännande fynd var att den variant av PMT där barnet deltog i behandlingsrummet, PCIT (Parent Child Interaction Therapy), visade än större effekter på minskade beteendeproblem.

I det andra delprojektet genomförde forskarna en studie med 120 barn mellan 8-12 år med diagnos trotssyndrom. Deltagarna fördelades slumpvis mellan behandling med PMT-metoden Komet, alternativt Komet kombinerat med barn-KBT-metoden Coping Power Program (CPP).

Komet del av utvärderingen

Båda programmen är manualbaserade och har visat god effekt. CPP är det första barn-KBT-programmet i Sverige som har utvärderats för barn med trotssyndrom.

Resultatet visade att båda behandlingarna gav god effekt då det gäller minskade beteendeproblem och att effekten höll i sig två år efter behandling. Att lägga till CPP till Komet gav ökade sociala färdigheter, så som förmåga att reglera och hantera känslor, direkt efter behandlingen.

Barnen i Kometgruppen förbättrades också men senare i tid och det kunde ses vid två-årsuppföljningen.

– Ett annat intressant fynd var att för barn som innan behandlingen hade svårare trotssyndrom, och barn med hög risk för antisocial utveckling innan behandlingen, gav Komet i kombination med CPP bättre effekt jämfört med enbart Komet direkt efter behandling, säger Maria Helander.

Doktorsavhandling

“Effects of child CBT and parent management training for children with disruptive behavioral disorders.”

Maria Helander försvarade sin avhandling den 11 juni 2021.

Publicerad: 2021-06-21 13:50 | Uppdaterad: 2021-06-21 15:50

Kontakt med spermadonator väckte många känslor

Getty Images.
Foto: Getty Images.

Sverige var det första landet med öppen spermadonation, där de myndiga barnen har rätt att få information om sin donator. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur sådana kontakter och relationer påverkar föräldrarna till dessa unga män och kvinnor. Studien som publicerats i Human Reproduction visar att mammorna ofta har lättare att acceptera den nya situationen.

Forskarna Claudia Lampic och Andreas Widbom.
Claudia Lampic och Andreas Widbom. Foto: Ulf Sirborn.

– Våra resultat visar att föräldrarna ofta inte hade tänkt så mycket på donatorn under barnets uppväxt, utan känt sig som en ganska vanlig familj. Men när deras vuxna barn sökte information om honom blev han plötsligt en verklig person som de behövde förhålla sig till, säger Andreas Widbom, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Sverige var det första landet i världen som 1984 förbjöd anonyma spermadonatorer och gav barnen rätt att vid 18 års ålder få veta vem donatorn är.

Det är ett beslut som fått kritik, bland annat för farhågorna om att färre vill bli donatorer. En invändning som visat sig inte stämma.

Det finns lite kunskap om hur heterosexuella föräldrar upplever att deras vuxna barn tar kontakt med spermadonatorn. Detta trots att flera andra länder idag har liknande lagstiftning, men där har barnen inte hunnit bli så gamla att de kunnat ta vara på möjligheten att få veta donatorns identitet.

I Sverige finns drygt 800 vuxna som tillkommit med hjälp av öppen spermadonation, men få av dem har sökt den här informationen.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med alla universitetssjukhus i Sverige genomfört en kvalitativ intervjustudie med föräldrarna till de unga män och kvinnor som sökt information om sin respektive spermadonator.

Mammorna mer positiva

Resultaten bygger på intervjuer med 23 föräldrar (åtta föräldrapar och sju mammor). Intervjuerna genomfördes som fysiska möten eller telefonsamtal med en förälder per samtal. Datainsamlingen pågick under tre månader hösten och vintern 2018-19.

Svaren kunde delas in i olika teman, bland annat det forskarna kallar ”Positionering av donatorn i ett nytt landskap”, som beskriver hur föräldrarna praktiskt och känslomässigt förhållit sig till donatorn.

Den förändrade situationen verkar mer komplicerad för papporna, som kunde känna sig hotade i sin fadersroll och vilja hålla donatorn på avstånd.

– Mammorna var generellt mer positiva till att deras barn hade sökt information om donatorn och några tyckte att det var som att familjen hade blivit större. Att se eller träffa donatorn väckte ändå en hel del frågor om betydelsen av genetiska band som föräldrarna inte varit förberedda på, säger Claudia Lampic, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Studien omfattar heterosexuella föräldrar som själva informerat sina barn om att de tillkommit via spermadonation inom ramen för svensk lagstiftning. Det är fler mammor än pappor som deltagit och detta tillsammans begränsar i vilken omfattning resultaten kan appliceras på andra grupper och andra länder.

Möjligt behov hos familjer

Nu bearbetar forskarna de intervjuer som genomförts med vuxna barn och spermadonatorer. Med den analysen utvecklas kunskapsbilden av en situation som är unik för alla inblandade. Informationen kan vara viktig för flera grupper idag.

– Infertilitetsbehandling med sperma eller ägg från en donator har livslånga konsekvenser både för de familjer som bildas och för donatorerna. Det är särskilt tydligt nu när släktforskning med hjälp av DNA-tester blivit allt mer populär. Ett av våra forskningsmål är att undersöka behovet av specifik information eller andra resurser för att stödja familjer som bildas med hjälp av donationsbehandling och för donatorer, säger Claudia Lampic.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

“Positioning the donor in a new landscape - mothers’ and fathers’ experiences as their adult children obtained information about the identity-release sperm donor”. Andreas Widbom, Stina Isaksson, Gunilla Sydsjö, Agneta Skoog Svanberg, Claudia Lampic, Human Reproduction, 21 juni 2021, doi:10.1093/humrep/deab146.

Event type
Föreläsningar och seminarier
Karolinska Institutet Psychology Speaker Series med May-Britt Moser

2021-05-26 12:00 Add to iCal
Online
Location
https://ki-se.zoom.us/meeting/register/u5cpceiuqj0iE9Q7olpwYBSx4i43ftZRYo1I
Lead

Karolinska Institutets Psychology Speaker Series på Nobel Forum presenterar några av de mest inflytelserika forskarna i vår tid inom fälten sinne, hjärna och beteende. Föreläsningarna är arrangerad av Avdelningen för psykologi på Institutionen för Klinisk neurovetenskap.

Content
May-Britt Moser
May-Britt Moser Foto: Geir Mogen

ONLINE FÖRLÄSNING OCH Q&A

Brain systems for memory and navigation

Föreläsare: Professor May-Britt Moser

Tid och datum: 26 maj, kl. 12.00

Vänligen registrera dig i förväg. Efter registreringen kommer du att få ett bekräftelsemail med mer information gällande föreläsningen. 

Registreringslänk 

https://ki-se.zoom.us/meeting/register/u5cpceiuqj0iE9Q7olpwYBSx4i43ftZR… 

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Föreläsning - Early psychological interventions after trauma: where do we stand?

2021-06-03 9:00 Add to iCal
Online
Location
https://ki-se.zoom.us/s/67778053202
Lead

Torsdagen den 3 juni kl. 09.00 kommer professor Richard Bryant hålla i en föreläsning under ämnet "Early psychological interventions after trauma: where do we stand?”

Content

Professor Bryant har publicerat mer än 750 vetenskapliga artiklar och är en välkänd internationell expert på området trauma. 

Föreläsningen kommer pågå i cirka 45 minuter och är öppen för alla intresserade. Du deltar i föreläsningen  genom zoom-länken: https://ki-se.zoom.us/s/67778053202.

För dig som missade föreläsningen eller vill ta del av den igen: 

https://play.ki.se/media/t/0_qmxyhe3u

Kontakt

Publicerad: 2021-05-12 17:00 | Uppdaterad: 2021-05-18 13:09

Internet-KBT effektivt för unga med social ångest

Glad pojke dyker i badbassäng.
Foto: Getty Images.

Social ångest kan leda till stort lidande för de barn och ungdomar som drabbas. Samtidigt är det svårt att få tillgång till effektiv behandling. Nu har forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet och Region Stockholm visat att internet-förmedlad kognitiv beteendeterapi är en effektiv och kostnadseffektiv behandling. Studien har publicerats i tidskriften JAMA Psychiatry.

Jens Högström, Eva Serlachius och Martina Nordh.
Jens Högström, Eva Serlachius och Martina Nordh. Foto: Stefan Zimmerman.

Social ångest, som tidigare kallades social fobi, debuterar oftast i barndomen och innebär en stark och ihållande rädsla för att bli granskad eller negativt bedömd i sociala sammanhang eller prestationssituationer.

Rädslan leder vanligen till att ångestväckande situationer genomlids eller helt undviks, vilket resulterar i nedsatt vardagsfunktion.

Nedsättningen kan leda till oförmåga att prestera i skolan, social isolering från jämnåriga eller oförmåga att delta i fritidsaktiviteter.

Som ett av de vanligaste ångesttillstånden bland unga drabbar det cirka 5-10 procent av den unga befolkningen och utan effektiv behandling finns en risk att tillståndet blir kroniskt och kan leda till annan allvarlig psykisk ohälsa i vuxenlivet.

Få får evidensbaserad behandling

Trots att kognitiv beteendeterapi (KBT) är en evidensbaserad behandling för social ångest hos unga är tillgången till behandling begränsad. Bristen på terapeuter, avstånd till tillgängliga kliniker och problematiken som sådan är några skäl till den låga tillgången.

Nu har forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Region Stockholm utvecklat och utvärderat ett tio veckor långt internet-förmedlat KBT-program för unga med social ångest.

Studien som genomfördes mellan 2017-2020 omfattar 103 barn och ungdomar i åldern 10-17 år, och deras föräldrar. Deltagarna randomiserades till internet-KBT eller en aktiv kontrollgrupp, internet-stödbehandling.

Båda omfattade tio behandlingskapitel via en hemsida med veckovis stöd av en psykolog, samt tre korta videosamtal med psykologen under behandlingstiden. Barnens föräldrar erbjöds fem parallella kapitel och psykologkontakt via hemsidan. 

Goda resultat för IKBT

Resultaten visar att internet-KBT var signifikant mer effektivt än stödbehandlingen när det gällde att minska social ångest och samsjukliga symptom som till exempel depressiva symptom. Den generella funktionsförmågan i vardagen ökade också.

Resultaten återspeglades i såväl psykologernas som barnens och deras föräldrars skattningar av barnets symptom.

Enligt forskarna kan det digitala formatet öka chanserna till att evidensbaserad behandling når fler unga med social ångest.

– Att erbjuda behandling digitalt gör så att barn och föräldrar inte behöver ta ledigt från skola och arbete för att åka till en mottagning. Vi tror också att steget till att söka vård kan vara lägre digitalt, eftersom personer med social ångest kan ha svårt att träffa nya personer eller befinna sig i nya situationer, säger studiens förstaförfattare Martina Nordh, psykolog och forskare vid Centrum för psykiatriforskning, institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, och BUP Stockholm.

Omfördelning av resurser för hälso- och sjukvården

Behandlarna behövde bara lägga ned cirka en fjärdedel av tiden det normalt tar att genomföra en vanlig KBT-behandling för social ångest.

– Med minskad total behandlingstid kan varje behandlare ta emot fler patienter och det kan förkorta väntetiderna. KBT i ett digitalt format blir därmed kostnadsbesparande för hälso- och sjukvården och resurser kan omfördelas till dem som behöver mer intensiv behandling, säger studiens huvudansvariga forskare Eva Serlachius, barn- och ungdomspsykiater och adjungerad professor vid Centrum för psykiatriforskning, institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, och BUP Stockholm.

Forskarna har nu inlett ett samarbete med BUP Internetbehandling i Region Stockholm, där man planerar att implementera och sprida programmet via den nationella plattformen för Stöd och behandling.

Studien har finansierats av Forte och Region Stockholm.

Publikation

“Therapist-guided internet-delivered CBT versus internet-delivered supportive therapy for children and adolescents with social anxiety disorder: a randomized controlled trial.” Martina Nordh, Tove Wahlund, Maral Jolstedt, Hanna Sahlin, Johan Bjureberg, Johan Åhlén, Maria Lalouni, Sigrid Salomonsson, Sarah Vigerland, Malin Lavner, Lars-Göran Öst, Fabian Lenhard, Hugo Hesser, David Mataix-Cols, Jens Högström och Eva Serlachius. Jama Psychiatry, online 12 maj 2021, doi: 10.1001/jamapsychiatry.2021.0469.

Video

Publicerad: 2021-05-11 17:00 | Uppdaterad: 2021-05-12 18:02

Internet-KBT effektivt mot tvångssyndrom hos barn och unga

Glad flicka vid sin dator.
Foto: Getty Images.

Tvångssyndrom, OCD, bland barn och ungdomar riskerar att leda till psykisk ohälsa senare i livet. Samtidigt är väntetiden på behandling ofta lång. Enligt en studie från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet och Region Stockholm kan internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT), ge samma effekt som traditionell KBT. Studien som publicerats i den ansedda tidskriften JAMA kan få betydelse för att öka tillgänglighet till behandling vid OCD.

Forskaren Kristina Aspvall.
Kristina Aspvall. Foto Ulf Sirborn.

Tvångssyndrom eller obsessive-compulsive disorder (OCD) drabbar cirka 1-2 procent av befolkningen och debuterar vanligtvis under barndomen. OCD består av tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankar är tankar, bilder eller impulser som väcker obehag (exempelvis tankar att man glömt spisplattan på).

Tvångshandlingar eller saker man gör för att lindra obehaget som kommer med tvångstankarna (exempelvis kontrollera spisen om och om igen). Tidig upptäckt och behandling av OCD hos barn och ungdomar är viktigt för att minska risken för psykiska problem senare i livet, bland dem en ökad risk för självmord.

Tidigare forskning har visat att behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT), hjälper en majoritet av unga som söker hjälp men utbudet av terapeuter motsvarar idag inte efterfrågan. Det kan i många fall gå flera år mellan de första symptomen och att man erhåller psykologisk behandling.

Stegvis vårdmodell för OCD

Under tre år har forskare vid Karolinska Institutet utvärderat om internetförmedlad KBT för barn och unga OCD kan användas i en så kallad stegvis vårdmodell.

I studien så slumpades 152 barn och ungdomar (8-17 år) till en av två grupper. Den ena gruppen fick först terapeutledd digital behandling med KBT. Kontrollgruppen fick traditionell KBT genom veckovisa fysiska möten med en terapeut. Vardera gruppen fick behandling under 16 veckor. Familjer och vårdnadshavare erbjöds handledning för att kunna ge sina barn rätt stöd i vardagen

Deltagarna följdes upp tre månader efter avslutad behandling för att utvärdera behandlingens effekt avseende OCD-symptom, daglig funktion och depressiva symptom. Vid uppföljningen efter 3 månader fick deltagare från båda grupperna som bedömdes behöva ytterligare stöd upp till 12 extra sessioner med traditionell KBT fram till uppföljningen vid 6 månader.

Studien genomfördes i samarbete med Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Region Stockholm respektive Region Västra Götaland.

70 procent mycket hjälpta

Resultaten visade att stegvis behandling med internetförmedlad KBT minskade deltagarnas OCD-symptom lika mycket som traditionell KBT. Cirka 70 procent hade blivit mycket hjälpta av behandlingen vid 6-månadersuppföljningen.

– Fördelarna med den stegvisa behandlingen är att vi lättare kan nå ut till fler barn och ungdomar med tvångssyndrom som behöver hjälp, säger Kristina Aspvall, psykolog och forskare vid Centrum för psykiatriforskning, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

Porträtt av forskaren Eva Serlachius.
Eva Serlachius. Foto Stefan Zimmerman.

Vidare ägnade terapeuterna i genomsnitt cirka 9 timmar per deltagare i den stegvisa behandlingen och 14 timmar per deltagare i kontrollgruppen som fick traditionell KBT.

– Studien visar teknikens möjligheter för att öka tillgänglighet till evidensbaserad behandling för unga med tvångssyndrom. Genom att erbjuda en lågintensiv digital intervention som första steg kan kliniker använda sin begränsade tid till att behandla fler patienter eller fokusera på mer komplexa fall, säger Eva Serlachius, adjungerad professor vid Centrum för psykiatriforskning, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och ansvarig forskare för studien. 

För närvarande implementeras internetbehandlingen på BUP Internetbehandling inom Region Stockholm, som också samarbetar med andra regioner. Behandlingen har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet och BUP i Stockholm.

Forskningen har finansierats av Forte, ALF Medicin, Jane och Dan Olssons Stiftelse, Drottning Silvias Jubileumsfond, Fonden för psykisk hälsa samt Fredrik och Ingrid Thurings Stiftelse.

Publikation

“Effect of an internet-delivered program vs in-person cognitive behavioral therapy on obsessive-compulsive disorder symptoms in children and adolescents: a randomized clinical trial”, Kristina Aspvall, Erik Andersson, Karin Melin, Lisa Norlin, Viktor Eriksson, Sarah Vigerland, Maral Jolstedt, Maria Silverberg-Mörse, Lena Wallin, Filipa Sampaio, Inna Feldman, Matteo Bottai, Fabian Lenhard, David Mataix-Cols*, Eva Serlachius*. JAMA, online 11 maj 2021, doi: 10.1001/jama.2021.3839. *Delat sistaförfattarskap

Video

Publicerad: 2020-12-09 17:00 | Uppdaterad: 2020-12-09 17:42

Ungdomsdepression kopplat till ökad risk för 66 sjukdomar och förtida död

Foto: Pixabay.

Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att dö i förtid samt att drabbas av en rad andra sjukdomar senare i livet. Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry. Fynden belyser vikten av att uppmärksamma andra potentiella sjukdomar som kan följa på ungdomsdepression. Kopplingen kan delvis förklaras av andra psykiatriska tillstånd, såsom ångest och missbruk.

Sarah Bergen, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Sarah Bergen, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman.

- Vår studie visar att barn och ungdomar som diagnostiserats med depression löper signifikant högre risk att dö i förtid, skada sig själva och drabbas av andra sjukdomar senare i livet. Detta understryker hur viktigt det är att dessa barn och tonåringar får den hjälp de behöver, samt att sjukvårdspersonal tidigt uppmärksammar efterföljande psykiatriska och somatiska sjukdomar, säger Sarah Bergen, senior forskare vid institutionen för epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.

Depressionsdiagnos är ovanlig hos yngre barn men förekommer i större omfattning under tonåren. Tidigare studier har kopplat depression hos unga till ökad risk för flera negativa utfall som till exempel åderförkalkning, hjärt-kärlsjukdom och förtida död. Andra psykiatriska åkommor, som till exempel ångest och substansrelaterade syndrom, har också kopplats till depression.

Inkluderade 1,5 miljoner personer

I den här studien ville forskarna undersöka om det fanns ett samband mellan depression i tidig ålder och ett brett spektrum av sjukdomar som diagnostiserades senare i livet. De undersökte även hur andra psykiatriska tillstånd påverkade sambanden, samt om ungdomsdepression ökade risken för tidig död.

Forskarna följde nästan 1,5 miljoner flickor och pojkar födda i Sverige, varav drygt 37 000 diagnosticerades med depression åtminstone en gång mellan 5 och 19 års ålder. Personerna var mellan 17 och 31 år gamla när studien avslutades.

Studien fann att barn och ungdomar med depression löpte högre risk att drabbas av totalt 66 av 69 undersökta sjukdomar, inklusive sömnstörningar, typ 2-diabetes, viral hepatit samt njur- och leversjukdomar. De hade även en markant högre risk att drabbas av skador, framförallt självskada, och en nästan sex gånger högre risk att dö i tidig ålder än icke-deprimerade.

Könsskillnader

Studien avslöjade också tydliga könsskillnader. Deprimerade flickor hade exempelvis högre risk för skador samt urinvägs-, luftvägs- och magtarminfektioner. Deprimerade pojkar å andra sidan löpte högre risk för fetma, celiaki, eksem och sköldkörtel- och bindvävssjukdomar.

En del av sambanden kan förklaras av andra samexisterande psykiatriska tillstånd, framförallt substansrelaterade syndrom och ångest, som tidigare associerats med ökad risk för vissa sjukdomar. Dessa psykiatriska tillstånd föreligger dock ofta samtidigt med varandra och ytterligare forskning behövs för att utreda den specifika effekten av var och en, enligt forskarna.

Marica Leone, PhD student at the Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet.
Marica Leone, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Foto: Privat bild.

- Vi behöver mer forskning för att utreda orsakssambanden mellan depression och andra sjukdomar. Idag vet vi inte om depression leder till ökad risk för negativa hälsoeffekter eller om det finns andra underliggande faktorer som leder till ökad risk för både depression och de sjukdomar vi studerat. Därför är det viktigt att undersöka hur dessa processer påverkar varandra och om vi med en ökad förståelse för sjukdomsmekanismerna kan utveckla behandlingar med mer riktade verkningsmekanismer och på så sätt förbättra den allmänna hälsan, säger Marica Leone, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och studiens förstaförfattare.

Forskningen har finansierats inom ramen för EU:s Horizon 2020 forskningsprogram. Vissa av författarna har rapporterat intressekonflikter: Marica Leone är anställd av Johnson & Johnson, Henrik Larsson har fått personlig ersättning från Shire/Takeda och Evolan i sammanhang utanför denna studie och Amy Leval är anställd av och äger aktier i Johnson & Johnson.

Publikation

Association of youth depression with subsequent somatic diseases and premature death,” Marica Leone, Ralf Kuja-Halkola, Amy Leval, Brian M. D’Onofrio, Henrik Larsson, Paul Lichtenstein, Sarah E. Bergen, JAMA Psychiatry, online 9 december, 2020, doi: 10.1001/jamapsychiatry.2020.3786

Publicerad: 2020-12-01 15:27 | Uppdaterad: 2020-12-07 11:02

Komplext samspel när stigma formar den psykiska hälsan hos sexuella minoriteter

Men holding hands with pride bracelets
Foto: iStock

Det är känt sedan tidigare att sexuella minoriteter löper högre risk för psykisk ohälsa jämfört med heterosexuella. Det stigma som sexuella minoriteter möter har ansetts vara den främsta orsaken till detta. En ny avhandling från Karolinska Institutet ger en inblick i hur stigmarelaterade faktorer kan fungera i ett bredare socioekologiskt system, med hänsyn till den komplexa interaktionen mellan strukturella, interpersonella och individuella faktorer.

Tidigare forskning har huvudsakligen fokuserat på identifiering av riskfaktorer som ger upphov till skillnader i mental hälsa hos personer med olika sexuell läggning. Mindre är känt om och hur dessa riskfaktorer kan vara beroende av varandra och effekterna av olika mekanismer som kan knyta samman dem.

Flera olika nivåer

Medan varje riskfaktor i sig kan ha en negativ inverkan på sexuella minoriteters mentala hälsa undersöker den nya avhandlingen hur olika faktorer kan påverka och utlösa varandra på strukturell, interpersonell och individuell nivå i ett så kallat social-ekologiskt system.

Forskaren Arjan van der Star
Arjan van der Star. Foto: Michael Graste Photography

– Till exempel kan en diskriminerande policy och lagar på strukturell nivå främja utsatthet och trakasserier på interpersonell nivå, vilket leder till att en person som tillhör en sexuell minoritet väljer att dölja sin sexuella läggning på individnivå, säger avhandlingens författare Arjan van der Star, som nu är postdoktoral forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet i Sverige samt vid institutionen för psykologi vid San Diego State University, USA.

Som en del av hans doktorsavhandling analyserades data från sexuella minoriteter. Deltagarna i undersökningen kom från olika länder med mycket varierande juridiska sammanhang och attityder till sexuella minoriteter.

– Överraskande nog kunde vi se att även i ett land som Sverige, där stigmatiseringen mot sexuella minoriteter är bland de lägsta i världen, löper sexuella minoriteter fortfarande en mycket högre risk för självmord och depression jämfört med heterosexuella, säger Arjan van der Star.

Socialt stöd är viktigt

När man undersöker olika mekanismer som kan äventyra sexuella minoriteters mentala hälsa, tyder resultaten på att döljande av sin sexuella identitet inte har en negativ effekt per automatik. På samma sätt var öppenhet om sin sexuella läggning endast förknippat med depression när det saknades ett socialt stöd.

– Detta tyder på att man inte kan säga att öppenhet om sin sexuella läggning är bra eller dåligt för hälsan rent generellt. Däremot kan ett socialt stöd hjälpa sexuella minoriteter att hantera stressen som följer av att vara öppen med sin sexuella läggning, säger Arjan van der Star.

Exponering över tid spelar roll

En del av avhandlingen undersökte även cirka 250 manliga migranter tillhöriga sexuella minoriteter som flyttat till Sverige. Det var uppenbart att de som tidigare utsatts för höga nivåer av strukturellt stigma också led av stigmarelaterade stressfaktorer på individnivå, såsom rädsla att bli avvisad och internaliserad homofobi. Dessa stressfaktorer ökade också ju längre personerna levde i en negativ miljö. Men när de flyttade till Sverige och utsattes för en miljö med lägre strukturellt stigma minskade stressfaktorerna över tid.

Avhandlingen presenterar en bättre förståelse för hur och varför sexuella minoriteter löper högre risk för psykiska problem.

– Resultaten utgör en bra grund för att underlätta mer fördjupad forskning. De ger också en fingervisning om hur policyer kan hantera och förhindra dessa problem. Dessutom kan de hjälpa till i utvecklingen av bättre och mer riktade psykoterapeutiska interventioner, avslutar Arjan van der Star.

Avhandlingen möjliggjordes tack vare Vetenskapsrådet och Forskarskolan för vårdvetenskap.

Doktorsavhandling

“Structural, interpersonal, and individual factors influencing sexual orientation-based disparities in mental health”

Event type
Föreläsningar och seminarier
Digitalt seminarium om Psykologiskt stöd till sjukvårdspersonal under Covid-19-pandemin

2020-12-14 9:30 - 12:00 Add to iCal
Online
Lead

Sjukvården möter återigen en hög belastning till följd av Covid-19-pandemin. Vi bjuder nu in till en seminarium för utbyte av erfarenheter från arbetet med stödinsatser till vårdpersonal.

Content

Fokus för seminariet är hur vi utifrån olika organisatoriska perspektiv kan skapa och implementera psykologiskt stöd till sjukvårdspersonal som är hållbart över tid.

Deltagande sker via webben. En länk skickas till anmälda deltagare i anslutning till seminariedagen.

Anmälan

Du anmäler dig till seminariet på följande länk:
https://survey.ki.se/Survey/23197 

Anmälan sker senast 13 december kl 12.00.

Seminariet arrangeras av forskargruppen som driver projektet Risk för psykologisk ohälsa och behov av psykologiska stödinsatser hos vårdpersonal i samband med Covid-19-pandemin vid Avdelningen för Psykologi, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Projektgruppen och samarbetspartners från Capio St:Görans Sjukhus, Södertälje Sjukhus och Region Gävleborg presenterar sina erfarenheter, följt av en paneldiskussion och frågor från åhörare.

Kontakt

Subscribe to Psykologi