Publicerad: 2022-01-19 17:16 | Uppdaterad: 2022-01-21 10:19

Martin Bergö ny vicerektor för forskning

Professor Birgitta Henriques Normark lämnar uppdraget som vicerektor för forskning och ordförande för kommittén för forskning den 31 januari 2022. Hon efterträds av professor Martin Bergö.

Professor Martin Bergö
Professor Martin Bergö Foto: Johanna Furuhjelm

Martin Bergö är professor i molekylär medicin vid institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut) vid KI och är tidigare vice ordförande i kommittén för forskning. Han efterträder Birgitta Henriques Normark som vicerektor för forskning och ordförande i kommittén från och med 1 februari till och med 31 december 2022.

Till ny vice ordförande under samma period utses Catarina Almqvist Malmros, professor i klinisk epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) vid KI. 

Tags

Kommittén för forskning Ledning
KI Kommunikati… 2022-01-21
Publicerad: 2021-12-23 09:18 | Uppdaterad: 2022-01-12 13:08

Akademiska val hösten 2021

Från och med första januari 2022 tillträder nya ledamöter till KI:s Fakultetsråd och nya lärarrepresentanter till KI:s Konsistorium (styrelsen). Mandatperioden gäller fram till sista december 2024.

KI:s nomineringsförsamling har genom elektroniskt val utsett följande nya ledamöter till KI:s Fakultetsråd:

Fakultetsrådets uppgift är att vara till stöd för rektors långsiktigt strategiska arbete och ge råd i frågor rörande Karolinska Institutets vetenskapliga verksamhet.

Utöver det har KI:s akademi genom elektroniskt val utsett följande lärarrepresentanter till KI:s Konsistorium:

Röstberättigade medarbetare har erbjudits möjlighet att rösta elektroniskt via utskickad länk.

Publicerad: 2021-11-02 13:13 | Uppdaterad: 2021-11-02 16:42

KI:s rektor beslutar i frågan om namngivning på campus

Ole Petter Ottersen med händerna i kors framför sig och trappa i bakgrunden.
Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska Institutet. Foto: Erik Flyg

Efter en ordentlig utredning och sammanställning av interna synpunkter har Karolinska Institutets (KI) rektor Ole Petter Ottersen i dag beslutat att ändra namngivningen på en av universitetets salar, föreslå namnändringar på en byggnad och två vägar på KI:s campus Solna samt ändra principerna för namngivning.

De senaste åren har diskussionerna om KI:s historiska arv varit intensiva. För ett år sedan, och som en uppföljning av Strategi 2030, tillsatte rektor Ole Petter Ottersen en arbetsgrupp med uppgift att se över KI:s historia från olika perspektiv. Gruppen fick bland annat uppdraget att föreslå hur vägnamn, salsnamn och historiska minnesmärken som byster, ska behandlas i framtiden.

Med bland annat en översikt av KI:s historia sammanställd av Petter Hellström, Uppsala universitet, som grund, la gruppen fram ett förslag strax efter sommaren. Förslaget har diskuterats brett, såväl internt inom KI som externt.

Byte av salsnamn på campus Solna

Med den bakgrunden har rektor Ole Petter Ottersen i dag beslutat att vissa namn bör ändras i de fall där de representerar personer som gett uttryck för rasism och annat nedlåtande och förminskande beteende och uttryckta värderingar gentemot olika folkgrupper.

– Jag tycker det är viktigt att KI hittar en balans mellan vår historia och de värderingar som i dag är centrala för oss som organisation, säger rektor Ole Petter Ottersen. Jag vill skapa möjligheter för en levande, kritisk och pågående diskussion om vad som skapat KI och vad vi gör idag som kommer att uppfattas kritiskt av kommande generationer.

Beslutet innebär att Karolinska Institutet behåller de befintliga personnamnen på byggnader, salar och vägar, förutom i några fall. Det gäller namnet på sal Retzius på campus Solna, som bör avlägsnas och ersättas med något annat. KI föreslår dessutom att Akademiska Hus bör byta namn på den byggnad på campus Solna som i dag kallas Retziuslaboratoriet, samt att Solna stad byter namn på Retzius väg, beläget på samma campus.

Rekommendationer om att ändra gatunamn

Vidare rekommenderar KI att Solna stad ändrar ”von Eulers väg” till ”Ulf von Eulers väg”. Detta för att tydliggöra att KI och Solna tar avstånd från de nazistsympatier som uttrycktes av Hans von Euler, som aldrig hade någon relation till KI. Sonen Ulf von Euler var däremot professor vid KI under många år och fick Nobelpriset 1970. Det finns inga belägg för att han uttryckt några offentliga politiska åsikter överhuvudtaget. I beslutet ingår även att KI behåller personporträtt och andra minnesmärken som nu finns på KI:s campus, förutom de som avbildar personer som nämns ovan. Porträtt som ingår i serier, till exempel rektorsporträtt, undantas från denna princip.

KI tillsätter också en kommitté vars uppdrag kommer vara att vidareutveckla principer för framtida namngivning av byggnader, föreläsningssalar och andra rum på KI. I denna kommitté ska etisk, kulturell och historisk expertis ingå. En policy och riktlinjer för namngivning ska sedan beslutas av universitets styrelse, konsistoriet.  

Att hålla KI:s historia levande

Besluten om namngivning av byggnader och salar på KI:s campus ska i framtiden fattas av rektor, efter beredning i en särskild beredningsgrupp. Även här ska det ingå en bred kompetens med historisk, kulturell och etisk expertis.

Alla KI:s studenter ska erbjudas föreläsningar om KI:s bakgrund och historia, där de delar som vi i nutid tar avstånd ifrån finns med. Det finns också ett mer långsiktigt mål att skapa en tydlig plats på universitetet där KI:s och medicinens historia ska kunna belysas utifrån olika perspektiv. Ambitionen är att ett sådant medicinskt-historiskt centrum ska leda till att hålla diskussionen om KI:s historia levande.

Från studenthåll välkomnas beslutet.

– Det kommer att vara ett idogt arbete att kontinuerligt utarbeta ett etiskt hållbart sätt att förhålla sig till KI:s historia. Beslutet är välbalanserat och skapar möjlighet för etisk reflektion bland oss studenter, både kring historia och nutida gärning, säger Alexander Klaréus, ordförande för Medicinska föreningen.

Även Dana Samiean som är ordförande för Odontologiska föreningen är positiv:

– Som tidigare skrivet har mycket starka åsikter kommit fram, men jag tycker att balansen som vår rektor har föreslagit är rätt. Utbildning och kritiskt tänkande kring vår historia är viktigt för att vi idag ska kunna växa. Att vi även ska tillsätta en ny kommitté med en bred kompetens i olika fält för hur vi skall tänka på hur vi namnger framtida salar/byggnader/vägar är det rätta steget framåt. 

Beslutet i korthet

  • Beslutet om att ändra namn på Retzius-salen ska genomföras så snart som praktiskt möjligt. Dess nya namn blir preliminärt i väntan på att nedanstående grupp tillsätts.
  • Universitetets styrelse, konsistoriet, ska fatta beslut om principer för framtida namngivning på förslag från en utsedd kommitté med ledamöter från olika verksamhetsfält.
  • En ny permanent beredningsgrupp med representanter från olika verksamhetsfält ska tillsättas med uppgift att ta fram konkreta namngivningsförslag för rektor att besluta när behov om nya namn dyker upp.
  • KI kommer att föreslås Akademiska Hus att ändra namn på nuvarande Retzius-laboratoriet.
  • KI kommer att ta kontakt med Solna stad om Retzius väg och von Eulers väg och föreslå ändringar.
  • KI har en tydlig ambition att på olika sätt synliggöra lärosätets historia. På sikt är målet även att skapa en synlig plats på campus där KI:s och medicinens historia ska kunna belysas utifrån olika perspektiv.
  • Samtliga KI:s studenter ska erbjudas föreläsningar om KI:s bakgrund och historia – inkluderat de delar som vi i dag tar avstånd ifrån.

Rektor kommenterar frågan om namngivning på campus (på engelska)

Publicerad: 2021-10-15 15:49 | Uppdaterad: 2021-10-15 16:18

Fokus på pedagogisk satsning vid installationen av nya professorer

Professorsinstallationen 2021
Professorsinstallationen 2021 Foto: Danish Saroee

Immunsystemets tidiga utveckling, antibiotika i tandvården och stärkt medicinsk pedagogik. Det är några av de forskningsområden som Karolinska Institutets nya professorer intresserar sig för. Den 14 oktober 2021 hölls den årliga installationshögtiden i Aula Medica, där 18 nya professorer installerades och 12 adjungerade professorer respektive 2 gästprofessorer hälsades välkomna till sina nya positioner vid universitetet.

Professorsinstallationen 2021
Rektor Ole Petter Ottersen under välkomsttalet på professorsinstallationen 2021 Foto: Danish Saroee

Professorsinstallationen är en av höjdpunkterna i den akademiska kalendern. Utöver nya professorer uppmärksammades vid ceremonin även mottagare av akademiska priser och utmärkelser.

Strategisk satsning på pedagogisk utveckling

Vid årets installationshögtid, återigen med gäster på plats efter ett år med bara ett fåtal i publiken, uppmärksammades bland andra de första professorerna i en strategisk satsning som ska stärka Karolinska Institutets pedagogiska utveckling. Sammanlagt har nio nya professorer rekryterats med stark profilering inom både forskning och utbildning.

– Som universitet har vi två kärnuppdrag, utbildning och forskning, och dessa områden behöver samverka och stimulera varandra. De professorer som anställs inom satsningen förväntas ta ett stort ansvar för att leda den pedagogiska utvecklingen inom sitt expertområde och för att säkerställa en forskningsanknuten utbildning av hög kvalitet, säger Annika Östman Wernerson, vicerektor för utbildning vid Karolinska Institutet.

Professorsinstallationen 2021
Professorsinstallationen 2021, Erling Persson-salen i Aula Medica, Solna. Foto: Danish Saroee
Professorsinstallationen 2021
Eva Serlachius under professorsinstallationen 2021. Foto: Danish Saroee
Publicerad: 2021-09-13 12:57 | Uppdaterad: 2021-09-14 09:18

Prorektor Anders Gustafsson: Lärdomar, utmaningar och möjligheter kring flexibelt arbete

Portrait of Anders Gustafsson
Anders Gustafsson, prorektor vid Karolinska Institutet. Foto: Erik Flyg.

Här delar prorektor Anders Gustafsson sina tankar om ledarskap och arbetssätt utifrån sina lärdomar från pandemin.

Nu har vi levt ett och ett halvt år med pandemin. Om du blickar framåt till någon slags ”new normal” vad ser du för möjligheter och risker med ett så kallat flexibelt arbetssätt? 

- Vi ska naturligtvis ta vara på det vi lärt oss under pandemin, vissa saker har fungerat bra och vissa mindre bra. Det finns ju uppenbara saker som har varit bra, t ex tidsbesparing p g a minskat resande till olika möten, både interna och externa. Samtidigt går man miste om möjligheter till interaktioner. Att enbart arbeta på distans kan inverka negativt på kreativiteten och spontaniteten.

- KI-klin, dvs de möten vi har varannan tisdag med KIs kliniska prefekter, dekaner, kommitté ordföranden (ca 25 personer), har varit på distans i snart 1,5 år. I höst kommer varannat möte att vara fysiskt och varannat på distans. Jag tror att det kan vara en bra kompromiss.  

- Jag leder också disciplinnämnden och den fungerade väldigt bra på distans, vilket vi kommer att fortsätta med.

Du har i ditt uppdrag som prorektor ett särskilt ansvar för samarbetet med Region Stockholm. Hur har det påverkats under pandemin?

- Pandemin har krävt en intensiv och effektiv samverkan med regionen, både när det gäller utbildning och forskning. Våra gemensamma ansträngningar för att upprätta platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) trots den höga belastningen på sjukvården är imponerande. Ett konkret exempel är när vi förra sommaren var tvungna att hitta ett stort antal nya VFU-platser för läkarstudenter.  

- När det gäller forskningen har samverkan resulterat ett stort antal covid-relaterade projekt. Ett konkret exempel är det stora vaccinprojekt som Hans-Gustaf Ljunggren leder.

Har du några medskick till KIs medarbetare och chefer hur vi kan tänka i och med återöppnandet av campus och den fysiska arbetsplatsen och möjligheten till ett flexibelt arbetssätt? 

- Det kan inte vara antingen eller. Det måste till en bedömning från fall till fall vad som är mest lämpligt. Jag tror att det är viktigt att verksamheten avgör detta men dock inte enskilda medarbetare. 

Vilka är dina egna största lärdomar avseende ditt eget ledarskap och arbetssätt under pandemin, och vad tar du med dig? 

- Det är väl just detta att det krävs en bedömning i varje fall. Många möten fungerar utmärkt på distans men jag kommer att uppskatta möjligheten att ha vissa, kanske känsliga, möten IRL. 

Publicerad: 2021-09-08 15:41 | Uppdaterad: 2021-11-03 14:35

Precisionsmedicin i centrum under tyskt statsbesök

H.E. Tysklands president Frank-Walter Steinmeier tillsammans med H.M. kung Carl XVI Gustaf besöker Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
H.E. Tysklands president Frank-Walter Steinmeier tillsammans med H.M. kung Carl XVI Gustaf besöker Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Erik Flyg

Den 8 september besökte H.E. Tysklands president Frank-Walter Steinmeier tillsammans med H.M. kung Carl XVI Gustaf Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Teman för presidentens tre dagar långa Sverigebesök var innovation, hållbarhet och demokrati. Under besöket på Karolinska Institutet och Karolinska sjukhuset bjöds besökarna bland annat på en föreläsning om precisionsmedicin av Anna Martling, professor i kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och överläkare och kolorektalkirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset. 

Anna Martling håller tal i en föreläsningssal.
Anna Martling pratar om precisionsmedicin under det tyska statsbesöket 8 september 2021. Foto: Erik Flyg

– Med införandet av precisionsmedicin på allvar i vården, ges möjlighet att ge rätt behandling vid rätt tid till varje enskild patient. Det kommer att minska lidande och rädda liv, säger Anna Martling om ämnet som särskilt hade efterfrågats av den tyska delegationen. 

Precisionsmedicinsk centrum Karolinska är ett gemensamt initiativ från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som utvecklar lösningar för ett hållbart, brett genomförande av precisionsmedicin i en akademisk vårdmiljö. 

Björn Zoëga, Sjukhusdirektör för Karolinska Universitetssjukhuset talade inför den tyska delegationen och kung Carl XVI Gustaf om den senaste tidens uppgift med att vårda patienter med covid-19. Även Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen höll ett anförande, där var ämnet var kunskapsbyggandet som grund för att kunna arbeta med svåra medicinska situationer både nu och i framtiden. 

– Samverkan och goda relationer är och kommer alltid vara essentiellt inom vetenskapen. Tyskland och Sverige har ett intensivt forskningssamarbete som har varit väldigt viktigt, inte minst nu under pandemin. Jag ser fram emot att det här samarbetet fortsätter även i framtiden och att vi tillsammans med kollegor i andra länder kan stärka beredskapen inför kommande pandemier, säger Ole Petter Ottersen. 

Deltog gjorde även Lars I Eriksson, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi och överläkare Karolinska Universitetssjukhuset. 

Publicerad: 2021-07-18 12:05 | Uppdaterad: 2021-07-28 16:08

Karolinska Institutet tar sitt historiska arv på största allvar

KOMMENTAR: Att göra upp med sin historia är viktigt och därför har Karolinska Institutet (KI) tagit flera initiativ och genomfört en rad olika åtgärder, inte minst för att belysa de mörka kapitlen i vår historia. Det är angelägna frågor som även förmedlas i en artikel i DN den 18 juli (E-DN 17 juli). Karolinska Institutets över 200 år långa historia rymmer aspekter som med dagens synsätt är oetiska, ovetenskapliga, eller präglade av en hierarkisk och i vissa fall rasistisk syn på människor.

Det här är synsätt som är helt oacceptabla i dag.

Skeenden i historien som i nutidens ljus ter sig tveksamma eller direkt förkastliga ska lyftas fram. I KI:s strategi 2030 betonas KI:s roll och ansvar när det gäller alla människors lika värde och frågor som rör etik och historia. Utifrån strategin har vi etablerat ett etikråd och en särskild arbetsgrupp för att göra en genomlysning av KI:s historiska arv ur ett etiskt perspektiv. I arbetsgruppen ingår personer med olika kompetenser från både KI och oberoende externa personer. Alla personnamn som har använts till vägar, salar och byggnader på KI:s campus genomlyses i denna process.

Men det är inte så enkelt som att lösningen är att omedelbart införa nya regler eller att verkställa genom att radera, gömma och glömma. Vi kan inte försona oss med vår historia genom att radera de delar vi inte är stolta över. Vi måste därför föra en mycket noggrann, reflekterande och öppen diskussion först, även om det innebär att processen tar tid.

Vi har ansvar för det vi lämnar över till framtida generationer och det måste vara ett ärligt arv, även om det gör ont. Vi har tagit bort porträttbysterna av Anders och Gustaf Retzius. Inte för att destruera dem, men för att de ska kunna sättas in i kontexter där vi kan reflektera kritiskt kring rasforskning och andra mörka delar av vår historia.

KI arbetar också sedan 2015 för att genomlysa 1800-talets rasforskning och de anatomiska samlingarna, och för att möjliggöra återlämningar av mänskliga kvarlevor inom ramen för internationella överenskommelser och etiska regler. Fem återlämningar till urfolk har genomförts de senaste åren (Franska Polynesien 2016, Nordamerika 2017 och 2018, Nya Zeeland 2017 och Australien 2018). Ytterligare en repatriering till USA är beslutad, men har fått skjutas upp på grund av pandemin.

Syftet är att bidra till en försoningsprocess för urfolk som genom kolonialisering blivit förtryckta minoriteter i sina egna länder. Frågor om återlämning är komplicerade och vi för diskussioner med myndigheter i flera länder, däribland Finland, för att kunna garantera etiska och rättssäkra processer.

Karolinska Institutet tar sitt historiska arv på största allvar. Vi får inte, och ska inte, tysta eller sopa vår historia under mattan. Tvärtom ska vi stödja och hålla liv i den kritiska debatt kring KI:s anatomiska samling och fel som har begåtts under historien. KI:s ambition är att kritiskt gå igenom och öppet redovisa universitetets historia och att till hösten fatta beslut utifrån arbetsgruppens rapport och förslag. En konsekvens av detta arbete kan bli att vissa namn tas bort, och sådana beslut måste vila på en ordentlig genomlysning.

Publicerad: 2021-07-05 10:05 | Uppdaterad: 2021-07-12 08:44

KI i Almedalen 2021

Dator, kaffemugg, glasögon och anteckningsblock på matbord.
KI deltar i flera digitala evenemang under Almedalsveckan 2021. Foto: Getty Images

Årets Almedalsvecka genomförs i huvudsak digitalt under fyra dagar. Från Karolinska Institutet deltar personer i flera seminarier, föreläsningar och paneldebatter 5–7 juli. Här är hela listan på evenemang där KI deltar.

Vad är vetenskap –  egentligen?
Vad? Filmvisning med diskussion
När? 5/7 9.00–10.00
Deltagare från KI: Emma Frans vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Är gårdsförsäljning landsbygdens räddning?
Vad? Seminarium
När? 5/7 10.00–11.00
Deltagare från KI: Håkan Leifman vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Dödshjälp i Sverige - dystopi eller utopi?
Vad? Seminarium
När? 5/7 13.00–14.30
Deltagare från KI: Niels Lynöe vid institutionen för lärande, informatik, management och etik.

Så accelererar vi implementeringen av precisionsmedicin.
Vad? Debatt/paneldiskussion
När? 6/7 9.15–10.10
Deltagare från KI: Rektor Ole Petter Ottersen

Våra matvanor gör oss sjuka - vems ansvar är det?
Vad? Debatt/paneldiskussion
När? 6/7 13.00–14.00
Deltagare från KI: Marie Löf vid institutionen för biovetenskaper och näringslära.

Efter pandemin - hur undviker vi COVID-24?
Vad? Seminarium
När? 6/7 15.00–16.00
Deltagare från KI: Ali Mirazimi vid institutionen för laboratoriemedicin.

Framtidens kontor – självledarskap och kollektiv intelligens i det hybrida kontoret.
Vad? Seminarium
När? 6/7 15.00–16.00
Deltagare från KI: Gisela Bäcklander vid institutionen för lärande, informatik, management och etik.

R-tal, risknivå och raka fakta – så fungerar statistik.
Vad? Filmvisning med diskussion
När? 7/7 8-30–9.30
Deltagare från KI: Mattias Öberg vid institutet för miljömedicin.

Har Sverige förutsättningarna för att bli världsbäst på hjärtsvikt?
Vad? Seminarium
När? 7/7 10.00–11.00
Deltagare från KI: Cecilia Linde vid institutionen för medicin, Solna.

Vilar politiska beslut på vetenskap grund – hur vet du det?
Vad? Filmvisning med diskussion
När? 7/7 11.00–12.00
Deltagare från KI: Emma Frans vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Publicerad: 2021-06-28 08:42 | Uppdaterad: 2021-09-06 08:48

Lettlands president på besök vid Karolinska Institutet

KI:s rektor tillsammans med Lettlands president och delegation går ned för trappa utanför Aula Medica.
Lettlands president besökte KI i samband med ett tvådagarsbesök i Sverige. Foto: Chancery of the President of Latvia

Den 22 juni besökte H.E. Lettlands president Egils Levits med delegation Karolinska Institutet. Besöket på gjordes i samband med ett officiellt tvådagarsbesök i Sverige.

I år är det 100 år sedan Sverige och Lettland upprättade diplomatiska förbindelser för första gången och 30 år sedan de kunde återupprättas. Med anledning av det besökte president Levits med delegation Sverige. Under besöket träffade presidenten H.M. Konungen i audiens samt statsminister Stefan Lövfen och talman Andreas Norlén i riksdagen. Delegationen åkte även till Uppsala.

Från vänster: Indriķis Muižnieks, Lettlands president Egils Levits och KI:s rektor Ole Petter Ottersen Foto: Chancery of the President of Latvia

På KI välkomnades president Levits av rektor Ole Petter Ottersen som presenterade verksamheten, samverkan med Karolinska universitetssjukhuset samt internationella samarbeten med fokus på Lettland. Under förmiddagsmötet hölls även anföranden av Indriķis Muižnieks, rektor för University of Latvia.

Andra medverkande var professor Jonas Bergh, som presenterade cancerforskning vid KI och Karolinska Comprehensive Cancer Center, och professor Lars Engstrand, som bland annat redogjorde för den snabba utvecklingen av kapaciteten för PCR-tester vid covid-19 som sattes upp i början av pandemin.

Besöket avslutades med att ett samarbetsavtal mellan Karolinska Institutet, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) och University of Latvia undertecknades.

Publicerad: 2021-06-16 09:52 | Uppdaterad: 2021-07-20 10:10

KI etablerar ett "Health Emergency and Pandemic Science Center"

Munskydd med världskarta på
KI etablerar ett nytt center för att rusta sig för kommande pandemier. Foto: Getty Images

Den 1 juli 2021 etableras ett nytt virtuellt center – Health Emergency and Pandemic Science Center – vid Karolinska Institutet. Covid-19-pandemin har visat att vid akuta hälsohot och pandemier måste universitet och högskolor ha förmåga att snabbt kunna ställa om sin forskning, utbildning och övriga verksamheter för att bidra till att lösa akuta behov.

Det nya centret ska inledningsvis vara virtuellt och ytterligare skärpa och förbättra KI:s förmåga att möta hälsohot.

– Det ska bidra till att KI kan ta ett tydligare och mer aktivt samhällsansvar, medverka till att stärka beredskapen inför nästa pandemi – men det ska också kunna positionera KI inom området och på så sätt ge bättre möjligheter för nationell och internationell finansiering och utveckla det internationella samarbetet, säger Ole Petter Ottersen, rektor på Karolinska Institutet.

Verksamhetsidén är att genom multidisciplinär forskning och utbildning bidra till ständiga förbättringar av den regionala, nationella och globala beredskapen för akuta hälsokriser och pandemier. I detta ingår även att ha beredskap för att snabbt kunna ställa om KI:s verksamhet vid en akut hälsokris eller pandemi.

Kompetensen från expertgrupper säkras

Det är viktigt att kunna tillgodose aktuella kompetensbehov och ställa KI:s expertis till samhällets förfogande. De nio resursgrupperna med samlade interna experter och KIRP (interdisciplinär resursgrupp post-pandemin) som funnits sedan pandemins början våren 2020, kommer att fasas ut när det nya centret finns på plats. Men kompetensen från grupperna kommer att säkras inför etableringen av det virtuella centret. Målet är att konsolidera och vidareutveckla befintliga strukturer och säkra den kompetens som tillgängliggjorts genom KIRP.

Uppbyggnaden av det nya centret ska ske etappvis. Det ska granskas under 2024 utifrån dess relevans för akuta hälsokriser och pandemier. Därefter tar man på nytt ställning om centrets verksamhet.

Subscribe to Ledning