Event type
Annan
ISP seminarium med Giorgi Beridze

2021-11-10 13:00 Add to iCal
Online
Location
Online seminar via Zoom (https://ki-se.zoom.us/j/63330121414)
Lead

Varmt välkommen till Giorgi Beridzes ISP-seminarium onsdagen den 10 november 2021 kl. 13:00. Online via Zoom.

Content

Anslut via Zoom

Använd denna Zoomlänk för att ansluta till mötet.

Doktorander

  • Giorgi Beridze: "Multimorbidity and kidney function in old age: longitudinal trajectories and synergistic effects"

Studenterna får 10 minuter vardera för att presentera sitt projekt, följt av utrymme för frågor och kommentarer.

ISP (individuell studieplan)-seminariets fungerar som ett startseminarium och välkomnande av nya doktorander, där en presentation av forskningsprojektet görs utifrån doktorandens perspektiv med möjlighet till återkoppling. Seminariet hålls på engelska.

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Culture and Brain Seminar - Thinking bodies and moving brains: Exploring what neuroscience and AI can teach us about dance

2021-11-15 13:00 Add to iCal
Online
Location
Zoom meeting (see link below)
Lead

Speaker: Professor Emily Cross, Glasgow University
Host: Gunnar Bjursell

Content


Zoom link and more information about this seminar

 

Abstract

Expertise in the motor domain is something we recognize instantaneously in other people, whether a gymnast performing a double layout with a twist, a Super-G skier descending a steep course at 80 mph, or a dancer bounding into the air and effortlessly spinning 4 times before landing with aplomb. While we might be able to readily recognize expertise in others, the degree to which action experts can coordinate or move their bodies in profoundly different ways to non-experts raises intriguing questions for those interested in shared representations between the self and others in our social world. Namely, how does an observer’s ability to embody an action impact how she perceives that action, and how might perception change as further experience with the observed action is acquired? In this talk, I attempt to address these questions by considering empirical research that uses dance as a model system to explores the relationship between an actor and an observer’s motor abilities, and how expertise impacts this relationship.

 

 

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Neuroscience seminar series för doktorander: "Pain in the human brain"

2021-10-25 11:00 Add to iCal
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Location
J3:11 Birger & Margareta Blombäck, BioClinicum, Solnavägen 30 och via Zoom
Lead

Välkommen till en föreläsningen i seminarieserien för doktorander inom neurovetenskap måndagen den 25 oktober 2021 i J3:11 Birger & Margareta Blombäck, BioClinicum, kl. 11:00. Det går även att ansluta digitalt via Zoom.

Content

Titel

"Pain in the human brain"

Föreläsare

Karin Jensen, Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska neurovetenskap

Via Zoom

Om du vill delta vid mötet digitalt via Zoom, registrera dig via Zoomlänk

Seminarieserien stöds av forskarutbildningsprogrammet i neurovetenskap i samarbete med NeuroTechEU.

Anmäl dig till seminarieserien via e-post till alina.aaltonen@ki.se, johanna.mayer@ki.se eller sara.coppi@ki.se.

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Cognitive Neuroscience Club med Arvid Guterstam: "The Mind Beam hypothesis: a novel mechanism for social perception of others’ attention"

2021-10-26 16:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Nils Ringertz rummet, Biomedicum plan 3, Solnavägen 9, Solna.
Lead

Den sista veckan i varje månad bjuder Cognitive Neuroscience Club in till en föreläsning på temat kognitiv neurovetenskap. Den 26 oktober 2021 välkomnar vi Arvid Guterstam vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Content

"The Mind Beam hypothesis: a novel mechanism for social perception of others’ attention"

Föreläsare/talare

Arvid Guterstam, Karolinska Institutet, institutionen för klinisk neurovetenskap

Abstract

Latest advances in using magneto- and electroencephalography (M/EEG), and invasive intracranial EEG (iEEG) recordings have highlighted the presence and significance of large-scale brain-wide networks in rest and cognitive functions.  In M/EEG and iEEG, functional connectomes can be estimated from source constructed MEG data using data-driven approaches. In this talk, I will give an overview for the results, where we have shown that large-scale network synchronization is robust across a wide-range of frequencies and predictive of individual performance in working memory, attention and perceptual tasks. I will specifically discuss how synchronization across oscillatory frequencies could provide a novel mechanism for cognitive integration by integrating the information across spectrally distributed oscillatory assemblies.

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
StratNeuros lunchseminarieserie: "Human genetics in psychiatric disease"

2021-10-18 12:00 - 13:00 Add to iCal
Online
Location
Ulf von Euler seminarierum (J3:06), plan 3 (entréplan), Bioclinicum, Solnavägen 30 och Zoom
Lead

StratNeuros lunchsemiarier är tillbaka i höst med en preliminär återgång till fysiska seminarier.

Content

Tema

Human genetics in psychiatric disease

Föreläsare

Sarah Bergen, MEB, KI

"Environmental risk factors for schizophrenia and bipolar disorder and their relationship to genetic risk"

Martin Schalling, MMK, KI

"All about Lithium"

Värd

Karin Jensen, CNS, KI

Delta vid mötet på plats

Smörgås och kaffe finns för 30 deltagare

Delta via Zoom

För att delta använd Zoomlänk

Kontakt

Publicerad: 2021-10-06 17:00 | Uppdaterad: 2021-10-06 18:58

Hjärnregionen som styr våra rörelser kartlagd på detaljnivå

Illustration: Getty Images
Illustration: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet har deltagit i ett stort internationellt forskningsprojekt som kartlagt alla celltyper i motorbarken, den del av hjärnan som styr våra rörelser. Forskningen har resulterat i en cellatlas som presenteras i ett stort specialpaket av vetenskapliga artiklar i tidskriften Nature idag. Det långsiktiga målet med samarbetet är att skapa en cellatlas över hela hjärnan i syfte att öka kunskapen om hjärnans sjukdomar och bidra till bättre behandlingar.

Rörelse är en mycket komplicerad process som omfattar miljontals nervceller i olika delar av hjärnan, där motorbarken har en central roll. Signalerna skickas sedan från hjärnan till ryggmärgen och vidare ut till musklerna. För att öka kunskapen om hur detta fungerar har de olika celltyperna i motorbarken hos människa, mus och silkesapa nu kartlagts in i minsta detalj. Bakom satsningen finns ett stort konsortium av hundratals forskare sammanförda i BRAIN Initiative Cell Census Network, BICCN, som startades av amerikanska National Institutes of Health (NIH) år 2017.

Hittills mest omfattande datainsamlingen

Cellatlasen beskrivs i ett specialpaket med totalt 17 vetenskapliga artiklar publicerade i Nature, inklusive en sammanfattande högnivåanalys (flagship paper) som beskriver hela atlasen. Forskare vid Karolinska Institutet har bidragit med data om den mänskliga hjärnan i den evolutionära jämförelsen mellan arter, ledd av Allen Institute for Brain Science, som varit en viktig del i uppbyggandet av cellatlasen.

Sten Linnarsson in his lab at MBB.
Sten Linnarsson. Foto: Ulf Sirborn

Atlasen finns fritt tillgänglig och representerar den hittills mest omfattande och detaljerade datainsamlingen av någon del av däggdjurshjärnan. Forskarna delade in de miljontals nervceller och andra typer av hjärnceller som finns i motorbarken i olika kategorier. Många olika metoder användes för att mäta en mängd egenskaper hos enskilda celler, inklusive den fullständiga uppsättningen gener som cellen aktiverar, cellens tredimensionella form, dess elektriska egenskaper och hur cellen sammankopplas med andra celler.

– För att förstå hur hjärnan fungerar och vad som går fel när vi drabbas av sjukdom måste vi börja med att titta på hjärnans viktigaste byggstenar, cellerna. När vi har skapat en katalog över alla celltyper som tillsammans bygger upp våra hjärnor kan vi lära oss mer om hur de samverkar med varandra i ett system, säger Sten Linnarsson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, som är medförfattare till flera av artiklarna.

Bättre förståelse för sjukdomar som ALS

I jämförelsen mellan möss, människor och silkesapor fann forskarna att de flesta celltyper i motorbarken har liknande motsvarigheter i alla tre däggdjursarter. Det som varierade mellan arterna var främst cellernas proportioner, former och elektriska egenskaper samt enskilda gener som slås på och av. Forskarna studerade även i detalj de elektriska signaler som skickas från mänskliga Betz-celler, stora nervceller som kommunicerar med ryggmärgen och som angrips vid sjukdomen ALS (amyotrofisk lateral skleros).

– Kartläggningen av motorbarken kan leda till en bättre förståelse för sjukdomar där nervceller som styr våra rörelser angrips, som ALS. Men projektet tar inte slut här. Vi kommer nu tillsammans att fortsätta kartlägga andra områden i hjärnan till dess att vi har en fullständig cellatlas över hela den mänskliga hjärnan, säger Sten Linnarsson.

Forskningen har i huvudsak finansierats av National Institute of Mental Health (NIMH) i USA som är en del av NIH. Potentiella intressekonflikter finns listade i de vetenskapliga artiklarna.

Publikationer där KI-forskare medverkar:

Högnivåanalys (flagship paper): “A multimodal cell census and atlas of the mammalian primary motor cortex”. BRAIN Initiative Cell Census Network (BICCN), Nature, online 6 oktober 2021, doi: 10.1038/s41586-021-03950-0.

Evolutionär jämförelse mellan arter: ”Comparative cellular analysis of motor cortex in human, marmoset, and mouse”. Trygve E. Bakken et al, Nature, online 6 oktober 2021, doi: 10.1038/s41586-021-03465-8.

Publicerad: 2021-10-05 14:26 | Uppdaterad: 2021-10-07 09:58

”Årets pristagare låste upp en av naturens hemligheter”

Porträtt på David Julius och Ardem Patapoutian
2021 års Nobelpris i medicin eller fysiologi tilldelades Ardem Patapoutian och David Julius. Foto: AFP/TT

2021 års Nobelpris i medicin eller fysiologi handlar om hur människan kan känna temperatur och beröring. Upptäckterna förklarar grundläggande funktioner i våra liv och har öppnat dörrar för nya behandlingar av exempelvis smärta. Att vi människor kan känna en isande vind, en het platta eller en kram, kan verka självklart. Men hur det går till var okänt fram till Nobelpristagarnas upptäckter, som gjordes för inte särskilt länge sedan.

Thomas Perlmann at the round table in Nobel Forum.
Thomas Perlmann vid bordet där Nobelpriset i fysiologi eller medicin beslutas. Foto: Erik Flyg

Det var i sista stund. Men precis innan det var dags att offentliggöra vem eller vilka som skulle tilldelas 2021 års Nobelpris i medicin eller fysiologi lyckades Tomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen och Nobelkommittén vid Karolinska Institutet, nå pristagarna David Julius och Ardem Patapoutian – via släktingar – med de goda nyheterna.

– Det var otroligt glada och lät väldigt överraskade, berättar Tomas Perlmann.

Årets Nobelpris i medicin eller fysiologi går till upptäckterna av receptorer, alltså en sorts sensorer, som gör att vi kan uppfatta temperatur och beröring. Genom dem omvandlas temperatur och beröring till signaler i vårt nervsystem.

– De översätter vår omgivning till något vi kan uppfatta och anpassa oss till. Det här är otroligt viktigt, till exempel för vardagliga saker som att lyfta ett glas vatten till munnen eller gå, men också när vi reflexmässigt rycker bort handen från en het spisplatta. Man kan säga att årets pristagare låste upp en av naturens hemligheter, säger Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik och ledamot i Nobelkommittén vid Karolinska Institutet.

Att vi människor kan känna en isande vind, en het platta eller en kram, kan verka självklart. Men hur det går till var okänt fram till nobelpristagarnas upptäckter, som gjordes för inte särskilt länge sedan.

I slutet av 1990-talet studerade David Julius vid University of California i USA hur ämnet kapsaicin framkallar känslan av hetta när vi äter chilifrukt. Man visste att kapsaicin aktiverar nervceller som normalt registrerar smärta, men hur – vilka receptorer som känner av kapsaicin – var mysteriet som David Julius ville lösa.

– Nyckeln för honom var dels att han insåg att kapsaicin var det rätta redskapet för att förstå smärtsam värme, dels att han förstod att han måste använda ett enkelt och robust system för att mäta kapsaicinaktivitet, säger Patrik Ernfors.

Framställde samling med miljontals DNA-bitar

David Julius och hans medarbetare framställde en samling med miljontals DNA-bitar som motsvarar gener som är aktiva i nervceller som normalt reagerar på bland annat smärta och temperatur. DNA-bitarna använde de sedan för att producera proteiner i celler, som normalt inte reagerar på kapsaicin.

De flesta DNA-bitar hade ingen effekt. Men efter ett ihärdigt sökande hittade forskarna en bit som gjorde cellerna känsliga för kapsaicin. DNA-biten visade sig koda för en ny så kallad jonkanal i cellens membran, en receptor som senare fick namnet TRPV1. David Julius hade hittat en receptor om aktiveras av temperaturer som upplevs som smärtsamma.

Några år senare hittade både han och årets andra pristagare, Ardem Patapoutian, i dag verksam vid Scripps Research i La Jolla, USA, en receptor som i stället aktiverades av kyla.

Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik och ledamot i Nobelkommittén. Foto: Gustav Mårtensson

Mekanismerna för temperaturkänslighet klarnade. Men frågan om hur vi människor kan känna beröring och tryck kvarstod, och den ville Ardem Patapoutian hitta svaret på. Även här var valet av modellsystem avgörande för att han lyckades, menar Patrik Ernfors.

– Han förstod att vi aldrig skulle hitta hur beröring omsätts till elektriska impulser om man inte har ett enkelt modellsystem. En annan nyckel var att han förstod att leta efter gener med vissa egenskaper, som gjorde dem troliga som receptorer. Men det var ändå ett otroligt mödosamt arbete, säger Patrik Ernfors.

Genom att odla tryckkänsliga celler lyckades Ardem Patapoutian upptäcka en tryckkänslig jonkanal som fick namnet Piezo1. Upptäckten publicerades 2010. Ytterligare en, Piezo2, upptäcktes och forskarna kunde visa att de verkligen var jonkanaler som aktiveras av tryck mot cellmembranet.

Eftersom Nobelpriset får delas av högst tre personer väcks ofta frågan om det är rätt personer som belönas för upptäckterna. Men i år var det inte något problem, enligt Patrik Enfors.

– Upptäcktsmomenten är väldigt tydliga för de här två pristagarna. Det finns inte direkt några andra, säger han.

Mycket smärtforskning på KI

Abdel El Manira, Professor at the Department of Neuroscience, Karolinska Institutet
Abdel el Manira, professor vid institutionen för neurovetenskap Foto: Stefan Zimmerman

I dag är både tryck- och temperaturkänsliga jonkanaler stora forskningsområden. På Karolinska Institutet arbetar till exempel Abdel el Manira, professor vid institutionen för neurovetenskap, med tryckkänsliga kanaler. Sådana kanaler har dessutom visat sig vara inblandande även i andra viktiga funktioner, som reglering av blodtryck, andning, bentillväxt och blodkärlens tillväxt.

Årets Nobelprisbelönade upptäckter har också bidragit till intensiv forskning för utveckla bättre behandlingar vid exempelvis kronisk smärta.

– Upptäckten av de här receptorerna har gett nya måltavlor att utveckla läkemedel mot. Just TRPV1 jobbas det på i läkemedelsindustrin i kliniska prövningar, säger Patrik Ernfors.

Men vissa försök att behandla smärta genom att blockera TRPV1-receptorn, till exempel vid artros, har stött på problem. Patienterna fick visserligen mindre ont, men också nedsatt förmåga att känna skadlig värme. Redan i dag används dock kapsaicin – ämnet i chilipeppar som gjorde att receptorerna kunde upptäckas – som smärtstillande kräm. Mekanismen är då att i stället att nervtrådarna aktiveras så mycket att de skadas, vilket tar bort smärtan.

Patrik Ernfors forskning handlar också om smärta, och även om det inte gäller den Nobelprisbelönade receptorn TRPV1 direkt, är den ändå betydelsefull för honom och andra smärtforskare.

– Det finns mycket smärtforskning på Karolinska Institutet och TRPV1 är en del av smärtan. Inom akademin jobbar vi kanske inte direkt på molekyler som påvekar de här kanalerna, utan på andra aspekter av smärta; till exempel att på molekylär nivå försöka förstå hur jonkanalerna öppnar sig och hur de påverkas de av omgivande faktorer, säger Patrik Ernfors.

Publicerad: 2021-10-04 12:00 | Uppdaterad: 2021-10-04 12:40

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021 delas lika mellan David Julius och Ardem Patapoutian

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2021.
Photo: JONATHAN NACKSTRAND/TT

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021 delas lika mellan David Julius och Ardem Patapoutian för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021 ska delas lika mellan David Julius och Ardem Patapoutian för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. Förmågan att uppfatta värme, kyla och beröring är avgörande för vår överlevnad och utgör en förutsättning för att uppleva och tolka världen omkring oss. I vårt dagliga liv tar vi dessa sinnesintryck för givna, men hur översätts temperatur och tryck till nervsignaler?

Årets Nobelpristagare har besvarat denna fråga. David Julius använde kapsaicin, ett växtämne som framkallar känslan av hetta, för att identifiera en sensor som kan registrera värme i hudens nervtrådar. Ardem Patapoutian använde en sinnrik metod för att förstå hur celler reagerar på mekaniskt tryck och upptäckte en helt ny klass av sensorer som finns både i hudens nervändar och inre organ.

Upptäckterna utgjorde startskottet för en snabb utveckling som innebär att vi nu förstår hur förnimmelse av värme, hetta, kyla och olika mekaniska stimuli kan uppstå i vårt nervsystem. Pristagarnas banbrytande upptäckter har därigenom förklarat en fundamental del av vår förmåga att uppfatta omgivningen.

David Julius.
David Julius. Foto: Nobelprize.org

David Julius

David Julius föddes 1955 i New York, USA. Han doktorerade 1984 vid University of California, Berkeley och genomförde därefter postdoktoral utbildning vid Columbia University i New York. Sedan 1989 har David Julius bedrivit forskning vid University of California, San Francisco där han nu är professor.

Ardem Patapoutian.
Ardem Patapoutian. Foto: Nobelprize.org

Ardem Patapoutian

Ardem Patapoutian föddes 1967 i Beirut, Libanon. Som ung flyttade han från det krigsdrabbade Beirut till Los Angeles, USA. Han doktorerade 1996 vid California Institute of Technology, Pasadena, Kalifornien och genomförde därefter postdoktoral utbildning vid University of California, San Francisco. Sedan 2000 bedriver han sin forskning vid Scripps Research, La Jolla, Kalifornien där han nu är professor. Han är Howard Hughes Medical Institute Investigator sedan 2014.

Event type
Annan
ISP seminarier med Erika Augustsson och Tobias Granwald

2021-10-21 10:00 - 11:00 Add to iCal
Online
Location
Online seminar via Zoom (https://ki-se.zoom.us/j/61257113216?pwd=cnBmVjJnNXJWZFMrWjVXME14K0Npdz09)
Lead

Varmt välkommen till Erika Augustssons och Tobias Granwalds ISP-seminarier torsdagen den 21 oktober kl. 10:00. Online via Zoom.

Content

Anslut via Zoom

Använd denna Zoomlänk för att ansluta till mötet.

Doktorander

Erika Augustsson: "New Cohorts, new Ageing?"

Tobias Granwald: "Quantifying prior beliefs for affective decision making and their relation to symptoms of depression"

    Studenterna får 10 minuter vardera för att presentera sitt projekt, följt av utrymme för frågor och kommentarer.

    ISP (individuell studieplan)-seminariets fungerar som ett startseminarium och välkomnande av nya doktorander, där en presentation av forskningsprojektet görs utifrån doktorandens perspektiv med möjlighet till återkoppling. Seminariet hålls på engelska.

    Kontakt

    Event type
    Föreläsningar och seminarier
    Cognitive Neuroscience Club med Satu Palva: "Large-scale neuronal dynamics and connectivity in visual cognition"

    2021-09-28 16:00 Add to iCal
    Online
    Location
    Online via Zoom (https://ki-se.zoom.us/j/63788893944?pwd=QUdGVG4rQ2tFOXJuRU05ZjlxOC9sdz09)
    Lead

    Den sista veckan i varje månad bjuder Cognitive Neuroscience Club in till en föreläsning på temat kognitiv neurovetenskap. Den 28 september 2021 välkomnar vi Satu Palva, vid University of Helsinki, Finland.

    Content

    Anslut via Zoom

    Du kan delta vid mötet genom att klicka på följande Zoomlänk

    Mötes-ID: 637 8889 3944

    Lösenkod: 938706

    "Large-scale neuronal dynamics and connectivity in visual cognition"

    Föreläsare/talare

    Dr. Satu Palva, University of Helsinki, Finland

    Abstract

    Latest advances in using magneto- and electroencephalography (M/EEG), and invasive intracranial EEG (iEEG) recordings have highlighted the presence and significance of large-scale brain-wide networks in rest and cognitive functions.  In M/EEG and iEEG, functional connectomes can be estimated from source constructed MEG data using data-driven approaches. In this talk, I will give an overview for the results, where we have shown that large-scale network synchronization is robust across a wide-range of frequencies and predictive of individual performance in working memory, attention and perceptual tasks. I will specifically discuss how synchronization across oscillatory frequencies could provide a novel mechanism for cognitive integration by integrating the information across spectrally distributed oscillatory assemblies.

    Kontakt

    Subscribe to Neurovetenskap