Publicerad: 2022-05-12 15:50 | Uppdaterad: 2022-05-13 10:01

Datorspel kan bidra till högre intelligens hos barn

Pojke som sitter framför en dator.
Barn som spelade mycket datorspel ökade sin intelligens mer än genomsnittet, visar en ny studie. Foto: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat hur amerikanska barns skärmvanor hänger ihop med hur deras kognitiva förmåga utvecklas över tid. De barn som spelade mer datorspel än genomsnittet ökade sin intelligens mer än genomsnittet, medan tv-tittande eller sociala medier varken hade positiv eller negativ effekt. Resultaten har publicerats i tidskriften Scientific Reports.

Barn tillbringar allt mer tid framför skärmar. Det är omdebatterat hur detta påverkar hälsan och om det har positiv eller negativ effekt på barns kognitiva förmåga. I den aktuella studien har forskare vid Karolinska Institutet och Vrije Universiteit Amsterdam specifikt studerat skärmvanors koppling till barns intelligens över tid.

Studien omfattade över 9 000 pojkar ock flickor i USA. Vid nio eller tio års ålder genomförde barnen psykologiska tester som gav ett mått på deras generella kognitiva förmåga (intelligens). Barnen och deras föräldrar fick också svara på frågor om hur mycket tid barnen tillbringade med tv- och videotittande, datorspel och sociala medier.

Följdes upp efter två år

Drygt 5 000 av barnen följdes upp efter två år och fick då upprepa de psykologiska testerna. På så vis kunde forskarna studera hur barnens prestation förändrats från det ena tillfället till det andra och kontrollera för individuella skillnader vid den första mätningen. Studien kontrollerade även för genetiska skillnader som kan påverka intelligens och skillnader som skulle kunna vara relaterade till föräldrarnas utbildning och inkomst.

Porträttfoto av professor Torkel Klingberg
Torkel Klingberg. Foto: Sara MacKey

I genomsnitt ägnade barnen 2,5 timmar om dagen åt tv-tittande, en halvtimme åt sociala medier och 1 timme till datorspel. Resultaten visade att de barn som spelade mer datorspel än genomsnittet också ökade sin intelligens mellan de två mätningarna med ungefär 2,5 IQ-poäng mer jämfört med genomsnittet. Däremot sågs ingen tydlig effekt, varken positiv eller negativ, av tv- och videotittande eller sociala medier.

– Vi har inte undersökt skärmvanors effekter på fysisk aktivitet, sömn, välmående eller skolprestation och kan därför inte säga något om det. Men resultaten ger stöd för att skärmtid överlag inte har någon negativ effekt på barns kognitiva förmåga, och att datorspelande tvärtom kan bidra till högre intelligens. Detta är i linje med flera experimentella studier av datorspelande, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Intelligens påverkas av miljöfaktorer

Resultaten stämmer även överens med senare års forskning som visat att intelligens inte är en konstant egenskap, utan något som påverkas av miljöfaktorer.

– Vi kommer nu gå vidare och undersöka effekten av andra miljöfaktorer samt hur de kognitiva effekterna relaterar till hjärnans utveckling under barndomen, säger Torkel Klingberg.

En begränsning med studien är att den enbart omfattar amerikanska barn och inte särskiljer olika typer av datorspel, vilket gör resultaten svåra att generalisera till barn i andra länder med andra spelvanor. Dessutom finns risk för felrapportering eftersom skärmtid och skärmvanor var självrapporterade.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet och Strategiska forskningsområdet neurovetenskap (StratNeuro) vid Karolinska Institutet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

The impact of digital media on children’s intelligence while controlling for genetic differences in cognition and socioeconomic background”. Bruno Sauce, Magnus Liebherr, Nicholas Judd, Torkel Klingberg. Scientific Reports, online 11 maj 2022, doi: 10.1038/s41598-022-11341-2.

Event type
Föreläsningar och seminarier
Cognitive Neuroscience Club med Livia Tomova: "Effects of isolation on adolescent cognition"

2022-05-19 10:30 Add to iCal
Campus Solna
Location
Biomedicum A0412, plan 4, Solnavägen 9, Solna, och via Zoom (https://ki-se.zoom.us/j/66485743209?pwd=Z3VKdmtjMXRsRUpWbUNNUS9qY001dz09)
Lead

Cognitive Neuroscience Club och Hermanson lab bjuder in till en föreläsning på temat kognitiv neurovetenskap. Torsdagen den 19 maj 2022, kl. 10:30, välkomnar vi Dr. Livia Tomova vid University of Cambridge, UK. Mötet hålls i rum A0412 i Biomedicum och online via Zoom.

Content

"Effects of isolation on adolescent cognition"

Föreläsare/talare

Speaker: Dr. Livia Tomova, Henslow Research Fellow, Hughes Hall, University of Cambridge, UK

Loneliness and isolation are increasing in societies all around the world, particularly in young people (Hammond 2019, Twenge 2019). Animal research has consistently shown that a lack of social interaction leads to increased reward sensitivity, higher anxiety and inflexibility during learning – particularly during adolescence (Tomova et al. 2019, Orben et al. 2020). Yet, it is unclear how well results from animal models of isolation can be translated to humans. Do social isolation and loneliness in human adolescents cause similar modulations in brain function and cognition? Previous research in adult humans has shown that acute loneliness affects brain functioning in a similar level as food craving after fasting (Tomova et al. 2020). Here, we assessed how short-term isolation of 3-4 hours affects feelings of loneliness and behavioural measures of reward processing (including reward responsiveness and reward learning) and fear learning in adolescents aged 16-19 years. We also assessed whether access to virtual social interactions mitigates the effects of isolation. We find that short-term isolation affects self-reported feelings of loneliness, reward processing and fear learning in adolescents. Access to virtual social interactions remediates some, but not all effects of isolation. The implications of this research in the light of adolescent loneliness and mental health problems will be discussed.

Via Zoom

Delta vid mötet via Zoom (länk)

Meeting ID: 664 8574 3209
Lösenkod: 734815

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Keynote-föreläsning (StratNeuro retreat): "How psychedelic neuroscience can revolutionize psychiatry and neurology"

2022-05-20 9:00 Add to iCal
Online
Lead

Professor Nutt gästar StratNeuro:s Retreat 2022 och håller en föreläsning den 20 maj 2022 kl. 09:00, som forskare vid KI, som inte deltar vid konferensen, kan ansluta till digitalt. Anmälan sker via länk.

Content

Titel

"How psychedelic neuroscience can revolutionize psychiatry and neurology"

Föreläsare

David Nutt, Professor, The Edmond J Safra Chair in Neuropsychopharmacology, Department of Brain Sciences, Faculty of Medicine, Imperial College London, UK

"David is currently Chair of DrugScience (formally the Independent Scientific Committee on Drugs (ISCD) and President of the European Brain Council. Previously he has been President of the European College of Neuropsychopharmacology (ECNP), the British Neuroscience Association (BNA) and the British Association of Psychopharmacology (BAP). In addition he is a Fellow of the Royal Colleges of Physicians and of Psychiatrists and a Fellow of the Academy of Medical Sciences. He is also the UK Director of the European Certificate and Masters in Affective Disorders Courses and a member of the International Centre for Science in Drug Policy. He has edited the Journal of Psychopharmacology for over two decades and acts as the psychiatry drugs advisor to the British National Formulary. He has published over 400 original research papers, a similar number of reviews and books chapters, eight government reports on drugs and 27 books.

Previously he has been a member and then Chair of the Advisory Committee on the Misuse of Drugs (ACMD – 1998-2009), a member of the HEFCE/NHS Senior Lecturer Selection Panel and of the MRC Neuroscience Board.  Other previous national contributions include serving as the medical expert on the Independent Inquiry into the Misuse of Drugs Act (2000 Runciman report), and membership of the Committee on Safety of Medicines, the Committee on NHS drugs and the Ministry of Defence Science Advisory Board.  He was the clinical scientific lead on the 2004/5 UK Government Foresight initiative “Brain science, addiction and drugs” that provided a 25-year vision for this area of science and public policy."

(Text från imperial.ac.uk)

Ordförande

Johan Lundberg, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Keynote-föreläsning (StratNeuro retreat): "Basic mechanisms, concepts and applications of mRNA based immunotherapies"

2022-05-19 10:00 Add to iCal
Online
Lead

Professor Sahin gästar StratNeuro:s Retreat 2022 och håller en föreläsning torsdagen den 19 maj 2022 kl. 10:00, som forskare vid KI, som inte deltar vid konferensen, kan ansluta till digitalt. Anmälan sker via länk.

Content

Title

"Basic mechanisms, concepts and applications of mRNA based immunotherapies"

Föreläsare

Uğur Şahin M.D., Co-Founder and CEO of BioNTech and Professor at University Medical Center Mainz

"Prof. Uğur Şahin, M.D., Co-Founder and CEO of BioNTech, is a physician, immunologist and leader in the development of novel approaches to fight cancer and infectious diseases. Sahin is one of the world’s foremost experts on messenger ribonucleic acid (mRNA) medicines. He has pioneered several breakthroughs enabling the development of mRNA vaccines and other types of immunotherapies. Sahin initiated and oversees “Project Lightspeed,” the historic development of the first mRNA vaccine for COVID-19, moving from lab and clinical testing to conditional approval within an unprecedented 11-month period. He also leads BioNTech’s research and development of neoantigen specific mRNA cancer vaccines which are individually tailored and produced on demand according to the profile of non-synonymous mutations identified by next-generation sequencing in patients’ tumors. Ugur Sahin is co-inventor of more than 500 filed patents applications and patents. Sahin’s academic credentials include serving as a Full Professor (W3) in Translational Oncology & Immunology at Johannes Gutenberg University in Mainz, Germany, where he was the supervisor for more than 50 PhD students. He also holds the role of Chairman of the Scientific Management Board of the Helmholtz Institute for Translational Oncology (HI-TRON), also in Mainz. Based on his contributions to scientific discovery, Dr. Sahin has received numerous awards and recognitions, including the German Sustainability Award, the Mustafa Prize, and the German Cancer Award. He is married to Dr. Özlem Türeci."

(Text från biontech.de)

Ordförande

Gonçalo Castelo-Branco, Karolinska Institutet, Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Keynote-föreläsning (StratNeuro retreat): "Sparse and plastic: information coding in the mushroom body calyx of Drosophila"

2022-05-19 14:00 Add to iCal
Online
Lead

Professor Tavosanis gästar StratNeuro:s Retreat 2022 och håller en föreläsning torsdagen den 19 maj 2022 kl. 14:00, som forskare vid KI, som inte deltar vid konferensen, också kan ansluta till digitalt. Anmälan sker via länk.

Content

Titel

"Sparse and plastic: information coding in the mushroom body calyx of Drosophila"

Föreläsare

Gaia Tavosanis, Professor, Deutsches Zentrum für Neurodegenerative Erkrankungen (DZNE), University of Bonn (a NeurotechEU partner)

To identify and memorize discrete but similar environmental inputs, the brain needs to distinguish between subtle differences of activity patterns in defined neuronal populations. The Kenyon cells (KCs) of the Drosophila adult mushroom body (MB) respond sparsely to complex olfactory input, a property that is thought to support stimuli discrimination in the MB. To understand how this property emerges, we investigated the role of the inhibitory anterior paired lateral (APL) neuron in the input circuit of the MB, the calyx. Within the calyx, presynaptic boutons of projection neurons (PNs) form large synaptic microglomeruli (MGs) with dendrites of postsynaptic KCs. Combining electron microscopy (EM) data analysis and in vivo calcium imaging, we show that APL, via inhibitory and reciprocal synapses targeting both PN boutons and KC dendrites, normalizes odour-evoked representations in MGs of the calyx. APL response scales with the PN input strength and is regionalized around PN input distribution. Our data indicate that the formation of a sparse code by the KCs requires APL-driven normalization of their MG postsynaptic responses. This work provides experimental insights on how inhibition shapes sensory information representation in a higher brain centre, thereby supporting stimuli discrimination and allowing for efficient associative memory formation.

Ordförande

Joana Pereira, Karolinska Institutet, institutionen för neurobiology, vårdvetenskap och samhälle och vetenskaplig samordnare vid KI för NeurotechEU. Joana kommer att hålla en kort introduktion om NeurotechEU alliance

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Keynote-föreläsning (StratNeuro retreat): "The complex behaviors of the 'simple' cerebellar circuit"

2022-05-20 13:00 Add to iCal
Online
Lead

Professor Carey gästar StratNeuro:s Retreat 2022 och håller en föreläsning den 20 maj kl. 13:00, som forskare vid KI, som inte deltar vid konferensen, också kan ansluta till digitalt. Anmälan sker via länk.

Content

Titel

"The complex behaviors of the 'simple' cerebellar circuit (or, how we chew gum and walk at the same time)"

Föreläsare

Megan R. Carey Senior group Leader (Full Professor level), Champalimaud Center for the Unknown, Lisboa, Portugal

Even the seemingly simplest actions require precise coordination of multiple body parts. The cerebellum is essential for coordinating movement, but we still don’t understand how cerebellar circuit computations contribute to whole-body behaviors like locomotion. Decades of recordings have shown that cerebellar Purkinje cell output is broadly correlated with the locomotor stride cycle. However, much of the firing rate variability has remained unexplained; moreover, previous analyses do not provide a clear model for how Purkinje cell activity could be read out to control coordination. We have taken a behavior-centric approach to this problem, establishing a quantitative framework (LocoMouse) that reveals specific, cerebellum-dependent features of locomotor coordination (e.g. Machado et al., eLife 2015, 2020). This work suggests that cerebellar ataxia stems from an inability to predict the consequences of movements across the body. We are further investigating this idea by studying neural circuit mechanisms of a form of locomotor learning in which mice adapt their locomotor patterns to achieve a more symmetrical gait while walking on a split-belt treadmill (Darmohray et al., Neuron 2019). Our most recent work demonstrates that individual Purkinje cells encode the movements of multiple body parts, providing precise representations of temporal coordination across diverse combinations of behavioral events. These findings resolve long-standing controversies surrounding the role of Purkinje cells in locomotor control and could allow for efficient readouts of whole-body coordination for flexible behavior.

Ordförande

Gilad Silberberg, Karolinska Institutet, institutionen för neurovetenskap

Kontakt

Event type
Annan
ISP seminarium med Mariam Kirvalidze ARC/NVS/KI

2022-05-30 15:00 - 16:00 Add to iCal
Online
Location
Online seminar via Zoom (https://ki-se.zoom.us/j/63737900872)
Lead

Varmt välkommen till Mariam Kirvalidzes ISP-seminarium (online) måndagen den 30 maj 2022, med start kl. 15:00.

Content

Anslut via Zoom

Använd denna Zoomlänk för att ansluta till mötet.

"Older adults’ contribution to informal caregiving: temporal trends, profiles and adverse health consequences"

Mariam Kirvalidze, Karolinska Institutet, institutionen för neurobiology, vårdvetenskap och samhälle, Aging Research Center (ARC)

Studenten får tio minuter på sig att presentera sitt projekt. Därefter finns utrymme för frågor och kommentarer.

ISP (individuell studieplan)-seminariets fungerar som ett startseminarium och välkomnande av nya doktorander, där en presentation av forskningsprojektet görs utifrån doktorandens perspektiv med möjlighet till återkoppling. Seminariet hålls på engelska.

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Fysiologföreningen presenterar: Professor Alain Prochiantz

2022-04-27 15:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Hörsal Peter Riechard, Biomedicum, Solnavägen 9, Solna
Lead

Välkommen till ett seminarium med Professor Alain Prochiantz vid Collège de France, onsdagen den 27 april 2022 i Biomedicum.

Content

Titel

“OTX2 and EN1 homeoprotein transduction, from physiopathology to therapeutic strategies”

Föredragshållare

Alain Prochiantz, Professor vid Collège de France, Paris, Frankrike

Abstract

Cell classical signaling pathways involve transduction cascades initiated by ligand-receptor interactions. But other pathways, long seen as minor and served by nanotubes, cytonemes or extracellular vesicles, have been identified. Another non-classical signaling pathway is homeoprotein (HP) transduction. The physiological significance of HP intercellular transfer was validated for several HPs, including ENGRAILED, PAX6, OTX2 and VAX1. Furthermore, HP transduction domains are highly conserved, explaining why most HPs pass between cells, a property recently confirmed in vivo for a minimum of 150 of them. Undoubtedly, HP transfer is quantitatively and qualitatively a major mode of signal transduction that has modified our understanding, at a molecular level, of many developmental and physiological phenomena in and out the nervous system, including early morphogenesis, axon guidance, cell migration, and cerebral cortex physiology. This has consequences also for the understanding of pathologies as suggested by recent experiments involving OTX2 and EN1 non-cell autonomous activities in the regulation of anxiety-like mood disorders and alpha-motoneurons survival, respectively. The conference will summarize the present knowledge on HP signaling and discuss the consequences of this non-conventional pathway for the development of original therapeutic strategies.

Värd

Abdel El Manira, Karolinska Institutet, institutionen för neurovetenskap

Medlemskap i Fysiologföreningen för 2022/2023 kostar 150 kr. Betala via plusgiro 155833-7.

Utnyttja ditt medlemskap på bästa sätt genom att annonsera föreläsningar via Fysiologföreningen. Skicka titel, namn, datum, tid & plats så kan vi hjälpa dig att sprida budskapet i våra kanaler.

Kontakt

Johanna Lanner

E-post: Johanna.Lanner@ki.se

Kontakt

Publicerad: 2022-04-21 10:54 | Uppdaterad: 2022-04-21 10:53

Tre forskare tilldelas StratNeuro:s startanslag 2022

funding
Photo: N/A

StratNeuro tilldelar årets startanslag om 1,000,000 kronor till tre forskare vid Karolinska Institutet, Enric Llorens, Arvid Guterstam och Jeroen Goos.

Syftet med anslaget är att hjälpa framstående forskare som befinner sig i början av sin karriär, som erhållit ett startbidrag från Vetenskapsrådet eller beviljats en anställning som biträdande lektor vid Karolinska Institutet.

Enric Llorens, postdoktor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, tilldelas medel för sitt projekt ”Engineering regeneration in the central nervous system”.

Arvid Guterstam, biträdande lektor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, tilldelas medel för sitt projekt ” The Mind Beam hypothesis: a novel mechanism for social perception of others’ Attention”.

Jeroen Goos, biträdande lektor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, tilldelas medel för sitt projekt ” Tearing down the walls of brain cancer: delivery of radiopharmaceuticals across the blood-brain barrier”.

Portättbild
Enric Llorens. Photo: L. Buades

Vi hörde av oss till Enric, Arvid och Jeroen för att höra lite mer om deras projekt och forskning.

Enric, berätta lite mer om ditt projekt!

Mitt projekt handlar om den sensoriska funktionen hos cellerna i den yttre globus pallidus, en central kärna i de basala ganglierna, som spelar en viktig roll vid Parkinsons sjukdom (PD). Under utvecklingen vet cellerna vilka gener som ska slås på för att generera de tusentals nervceller som bygger upp vår hjärna och ryggmärg. Hos vuxna går tillgången till denna genetiska information förlorad och dessa vävnader regenereras dåligt.

Jag strävar efter att återaktivera utvecklingsgener i vuxna celler med hjälp av innovativa verktyg för att främja en regenerering av det centrala nervsystemet.

Vad betyder detta anslag för dig och din forskning?

Anslaget gör det möjligt att påskynda projektet genom att börja rekrytera studenter och även att göra det mer synligt och uppmärksammat. Projektet spänner över flera områden – från utvecklingsneurovetenskap via genomik till funktionella studier i prekliniska djurmodeller – och StratNeuro:s startanslag kommer att underlätta interaktionen med andra forskare som arbetar inom dessa områden. Vårt mål, på längre sikt, är att kunna lägga grunden för utvecklingen av nästa generations genterapier för patienter med ryggmärgsskador och andra motoriska nedsättningar. Det är en otroligt spännande tid och jag kan knappt vänta med att komma i gång!

Är någon annan involverad i projektet?

Absolut, det är en laginsats som börjar med mina första rekryter. Jag är oerhört tacksam över att ha fått möjlighet att utforska några av dessa idéer under min tid i Jonas Friséns labb. Jag ser verkligen fram emot att få jobba tillsammans med Marie Carlén vid institutionen för neurovetenskap här på KI, och med Eva Hedlund, vid Stockholms universitet, och för att få studera nygenererade nervcellers funktion.

Arvid Guterstam
Arvid Guterstam. Foto: N/A

Arvid, kan du berätta lite kort om ditt projekt?

Jag ska studera hur våra hjärnor föreställer sig andra människors uppmärksamhet. Denna grundläggande sociala kognitiva process är viktig för så kallad ”sinnesteori”, som hänvisar till vår förmåga att tillskriva mentalt innehåll, som övertygelser, avsikter och känslor till andra. Ett av huvudmålen är att undersöka hur människor med autism bearbetar andras uppmärksamhet, och om de kan öka denna förmåga genom kognitiv träning för att förbättra allmän social kognitiv prestanda.

Vad betyder det här anslaget för dig och för din forskning?

Anslaget är en fantastisk möjlighet för mig och mitt team och kommer att leda till en bättre förståelse för hur våra hjärnor bygger interna modeller utifrån andra människors mentala tillstånd.

Det första steget blir att etablera forskargruppen och rekrytera ett hängivet team av personer som är intresserade av social kognition, hjärnavbildning och autism. De kommande åren kommer att vara produktiva och väldigt roliga.

Vem samarbetar du med i det här projektet?

En av de föreslagna studierna kommer att omfatta ögonspårningsmätningar bland ettåriga barn. Här kommer jag att samarbeta med två psykologer, Lauren Emberson vid University of British Columbia, och med Naiqi Xiao vid McMaster University, båda lärosäten i Kanada.

Hur kan din forskning påverka patientvård och behandling?

Det främsta målet med projektet är att identifiera nya diagnostiska och terapeutiska metoder vid autism. Om det lyckas, kan projektet leda till en ny typ av “mekanismfokuserad” terapi för att förbättra social kognition vid autism genom kognitiv träning baserad på hjärnavbildning i realtid.

porträttbild
Jeroen Goos. Photo: MedTechLabs.se

Jeroen, berätta om ditt projekt?

Mitt främsta mål är att utveckla nya och effektiva strategier kring nukleärmedicin, för behandling av patienter med hjärncancer. Mer specifikt utvecklar vi ett minimalt invasivt tillvägagångssätt för att leverera terapeutiska radionuklider över blodhjärnbarriären. För det ändamålet använder vi en peptid från skorpiongift och en toppmodern antikropp som är konstruerad för att korsa blodhjärnbarriären och binda sig till tumörceller. I ett nästa steg injiceras terapeutiska radioaktiva markörer som snabbt reagerar på peptiden eller antikroppen vid tumören. Detta resulterar i lokal terapeutisk bestrålning av cancercellerna, utan att orsaka skador på frisk vävnad.

Vad innebär anslaget för dig och din forskning?

Anslaget kommer att hjälpa mig att etablera en egen, oberoende forskargrupp vid KI, och kommer att lyfta vårt experimentella förhållningssätt. Med detta generösa bidrag från StratNeuro kommer vi att kunna tillhandahålla proof-of-concept i innovativa tredimensionella cellmodeller samt i banbrytande murina modeller för hjärncancer.

Dessutom bekräftar anslaget att vi är på rätt väg med vår forskning. Preliminära resultat som erhållits tack vare detta anslag kommer förhoppningsvis att bidra till att säkra ytterligare finansiering i framtiden, för att förbättra vårt arbete.

Är det någon annan inblandad i projektet?

Ja, arbetet möjliggörs tack vare mina fantastiska samarbetspartners! Jag vill rikta ett stort tack till Staffan Holmin och Thuy Tran från Karolinska Institutet, samt Fredrik Swartling och Greta Hultqvist från Uppsala universitet.

Hur kan din forskning påverka patientvård och behandling?

Om det lyckas kan vårt tillvägagångssätt minska behovet av invasiva, riskfyllda kirurgiska ingrepp i framtiden. Den största effekten skulle dock vara den långvariga överlevnaden och framgångsrik behandling av patienter med hjärncancer, med minimala biverkningar och en hög förväntad livskvalitet.

Event type
Föreläsningar och seminarier
BioNut Seminar Series - med Ricardo B. Maccioni

2022-06-09 11:30 - 12:30 Add to iCal
Campus Flemingsberg
Location
Jan-Åke Gustafssonsalen, Neo, Blickagången 16 och Zoom
bild på en man lite underifrån
Professor Ricardo B. Maccioni. Foto: Alvaro de la Fuente
Lead

Titel (engelsk): "The neuroimmunomodulation theory of Alzheimers disease: Impacts on its early detection and prevention"
Ett BioNut-seminarium med Professor Ricardo B. Maccioni, MD, PhD, Faculties of Medicine and Sciences, University of Chile. Chef för Laboratory of Neurosciences and Functional Medicine och Vetenskaplig ledare vid International Center for Biomedicine (ICC).

Content

Välkomna!

"BioNut Seminar Series" är en seminarieserie där de olika gruppledarna vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära bjuder in till och är värd för ett seminarium på utvalda torsdagar under hela året. 

Detta seminarium kommer att vara på plats i Jan-Åke Gustafssonsalen, Neo, Campus Flemingsberg. Efter seminariet serveras ett begränsat antal wraps och dryck enligt "först till kvarn"-principen.

Kort biografi – Ricardo Benjamin Maccioni MD, PhD

Prof. Ricardo B. Maccioni är en av världens mest kända forskare i neurovetenskap. Han har bidragit till att förstå etiologin, diagnosverktyg, och nya vägar för behandling av Alzheimers sjukdom (AD) baserat på hans multitarget-strategi. Hans arbete var avgörande för upptäckten av tau-protein och de modifieringar som gör tau i en patologiskt protein.

Hans upptäckter har under en 50-års period lett till neuroimmunomoduleringsteorin om AD, som etablerade en ny paradigm om patogenesen av denna förödande sjukdom, baserat på neuroinflammatoriska mekanismer som förekommer i hjärnan. I sin tur tillät hans teori honom att gå vidare hand i hand med utvecklingen av innovativa biomarkörverktyg för tidig upptäckt av AD, med en icke-invasiv undersökning. Dessutom har hans bidrag haft en markant inverkan på utvecklingen av innovativa metoder för förebyggande, såväl som förståelsen, av andra neurodegenerativa sjukdomar i hjärnan. Han är inte en trendanhängare, snarare har han gått sin egen väg. Hans upptäckter har fått brett stöd från det internationella forskarsamhället och förändrat synen på denna hjärnsjukdom, vilket öppnar nya vägar för ytterligare undersökningar av denna sjukdom.

För mer information se den engelska sidan.

Anslut på Zoom

MötesID: 658 6014 5865

Kontakt

Subscribe to Neurovetenskap