Event type
Föreläsningar och seminarier
Seminarium "MSA, Are we ready to overcome the beast?"

2021-12-13 15:30 Add to iCal
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Location
J3:06 Ulf von Euler, Bioclinicum och via Zoom
Lead

Institutionen för klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet, välkomnar dig till en föreläsning under ledning av Gregor Wenning. Per Svenningsson, Professor på Institutionen för klinisk Neurovetenskap, kommer vara föreläsningens värd.

Content

Professor Gregor Wenning is a Professor and Head of the Division of Clinical Neurobiology at the Medical University Innsbruck.

The scientific focus of Wenning's work centres on the research of atypical parkinsonian syndromes, particularly multiple system atrophy, using experimental, clinicopathological and therapeutic studies. In addition to caring for patients with Parkinsonian syndromes and dementia, his clinical activities also include the work up and treatment of autonomic disorders.

His contributions have helped to overcome the difficulties associated with the diagnostic distinction of MSA and PD patients. The process of differentiating these diseases, which sometimes feature very similar symptoms, has been significantly improved with the help of neuroimaging tools.

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
ISP-seminarium Karolina af Edholm Arvidsson

2021-12-16 15:15 - 16:15 Add to iCal
Danderyds sjukhus
Lead

The mystery of shaky legs – tremor diagnostics and pathophysiological pathways in orthostatic tremor

Content

Huvudhandledare:
Anders Svenningsson, Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Bihandledare:
Mathias Sundgren, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap
Henrik Sjöström, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap
Erik Fransén, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Datalogi

 

Kontakt

Publicerad: 2021-07-14 21:03 | Uppdaterad: 2021-07-14 21:07

Ny genetisk kunskap om Hortons huvudvärk

Getty Images.
Foto: Getty Images.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med brittiska kollegor gjort den hittills största studien i jakt på genetiska markörer vid Hortons huvudvärk. På sikt kan det förhoppningsvis bana väg för mer effektiva behandlingar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Annals of Neurology.

Porträtt av forskarna Carmen Fourier, Caroline Ran, Andrea Carmine Belin.
(Fr v) Carmen Fourier, Caroline Ran och Andrea Carmine Belin. Foto: Stefan Zimmerman.

Hortons huvudvärk leder till extremt intensiv och plågsam smärta kopplad till ena ögat. Patienter brukar beskriva hur det känns som att ögat håller på att tryckas ut ur huvudet.

Huvudvärken börjar och slutar mycket plötsligt i attacker som varar mellan 15 minuter och tre timmar. Ofta återkommer dessa attacker vid ungefär samma tidpunkter på dygnet.

Det är inte känt vad som orsakar Hortons huvudvärk, men ärftlighet är en faktor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt denna ärftlighet genom att gå igenom blodprover från över 600 personer med Hortons huvudvärk och jämfört dem med prover från 1 100 kontrollpersoner.

Forskarna har gjort en så kallad genome wide association study, en GWAS, där stora delar av genomet scannas av i jakt på avvikelser mellan patienter och kontrollpersoner. Och forskarna fick napp – de hittade två genetiska regioner som är relevanta för Hortons huvudvärk.

Internationellt samarbete

Forskarna har sedan samarbetat med en brittisk forskargrupp, som samlat in blod- och salivprover från drygt 850 personer med Hortons huvudvärk. En GWAS för hela denna grupp på ungefär 1 450 personer visade att ytterligare två genetiska regioner är relevanta för Hortons huvudvärk.

Därefter har forskarna jämfört sina resultat med forskargrupper från Nederländerna och Norge som identifierat samma fyra genetiska regioner. När data från samtliga fyra forskargrupper slogs samman i en första, preliminär metaanalys föll ytterligare några genetiska regioner ut som relevanta för Hortons huvudvärk.

De svenska forskarna har nu startat ett internationellt samarbete, där fler forskargrupper som undersöker Hortons huvudvärk bjuds in att delta, The International Consortium for Cluster Headache Genetics (CCG). Syftet är att få ihop genetiska prover från ännu fler personer med Hortons huvudvärk.

– Vi blev överraskade av att vi fann så starka genetiska kopplingar på ett relativt begränsat material. Det tyder på att genetiken spelar en viktig roll i denna sjukdom, säger Carmen Fourier, forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

I de områden av genomet som har ringats in som relevanta för Hortons huvudvärk finns flera gener som är intressanta att studera vidare. Där finns gener som har att göra med neuroinflammation, dygnsrytm och smärtsignalering. Där finns också regioner som tidigare har beskrivits vara relevanta för migrän.

Utvärdering av läkemedel

I dag används flera olika behandlingar vid Hortons huvudvärk, men ingen av dem är framtagen specifikt för denna huvudvärksform. Det rör sig om så kallade triptaner, som används vid migrän, vissa läkemedel som används vid blodtrycksreglering samt litium. Men alla är inte hjälpta av dessa läkemedel. Forskarna vill nu gå vidare och undersöka om bristande effekt kan ha att göra med den bakomliggande genetiken för dessa personer.

– Den GWAS vi nu har gjort är en bra bas för att gå vidare på flera sätt. En förhoppning är att vi via ett blod- eller salivprov från patienten skulle kunna få svar på om triptaner kan ha effekt och om så inte är fallet erbjuda andra läkemedel. På längre sikt hoppas vi få fram effektiva behandlingar som är riktade mot specifikt de gener som är relevanta vid Hortons huvudvärk, säger Andrea Carmine Belin, docent och forskargruppsledare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Den svenska delen av studien är finansierad med medel från Vetenskapsrådet, Hjärnfonden och Stiftelsen Mellby Gård. Den brittiska delen av studien är finansierad med medel från Brain Research UK, The Wellcome Trust och Health Education England.

Publikation

”Genome Wide Association Study Identifies Risk Loci For Cluster Headache”, Emer O'Connor, Carmen Fourier, Caroline Ran, Prasanth Sivakumar, Franziska Liesecke, Laura Southgate, Aster Harder, Lisanne Vijfhuizen, Yip Hau Ying, Nicola Griffin, Nicholas Silver, Fayyaz Ahmed, Isabel Hostettler, Brendan Davies, Muhammed Cader, Benjamin Simpson, Roisin Sullivan, Stephanie Efthymiou, Joycee Adebimpe, Olivia Quinn, Ciaran Campbell, Gianpiero Cavalleri, Michail Vikelis, Tim Kelderman, Koen Paemeliere, Emer Kilbride, Lou Grangeon, Susie Lagrata, Daisuke Danno, Richard Trembath, Nicholas Wood, Bendik Winsvold, Anna Steinberg, Christina Sjöstrand, Elisabet Waldenlind, Jana Vandrovcova, Henry Houlden, Manjit Matharu, Andrea C Belin. Annals of Neurology, online 29 juni 2021, doi:10.1002/ana.26150.

Event type
Konferenser och symposier
Developing Brains 2021

2021-09-01 till
2021-09-02 Add to iCal
Campus Solna
Location
Biomedicum, Solnavägen 9 och online
Hjärna i olika färger i slime.
Hjärna byggd med slime av Clara Castelo-Branco.
Lead

Information följer i engelska, då konferensen hålls på engelska.

How can a single cell give rise to complex structures such as the central (brain/spinal cord) and enteric (brain in the gut) nervous systems? This is the overarching question in neural development; understanding how such intricate structures are assembled gives not only crucial knowledge about these nervous systems, but also important insight to the etiology of some of our most common diseases.

Content

The 8th edition of the KI Conference “Developing Brains" gathers some of the leading scientists working on critical questions ranging from transcriptional heterogeneity of neural cell types, their specification and maturation, to migration, myelination and creation of mature neural circuits.

Given the current COVID-19 pandemic, the conference will take place on a hybrid format, both online and in person. Lectures are scheduled for 1-2 September between 14.00-18.30 CET (Stockholm).

Registration

Register now 

Registration is free of charge. Closer to the date, you will receive the final programme and a link for the lectures.

    The Speakers

    Tim Czopka, University of Edinburgh, Edinburgh, UK: “Elucidating novel roles of oligodendrocyte precursor cells in the CNS”

    Dr. Tim Czopka studied Biology and obtained his PhD in Neuroscience in 2009 from the Ruhr-University Bochum (Germany). Following his postdoctoral research at the University of Edinburgh (UK), he became a Principal Investigator in 2015 at the Technical University of Munich (Germany), as a Emmy Noether Fellow and being awarded a European Research Council Starting grant. In 2020 his group moved to the Centre for Clinical Brain Sciences, University of Edinburgh (UK), being nominated Chancellor’s Fellow. The Czopka lab aim to understand how oligodendrocytes communicate with neurons, and how these interactions affect the brain. Oligodendrocyte precursor cells tile the brain throughout life and sense nervous system activity and represent the cellular source for new myelin during long-term development, plastic adaptations, and CNS regeneration. However, there are many more oligodendrocyte precursors than ever differentiate, but which still constantly communicate with surrounding neurons and other CNS cells. How this cell population can be triggered to produce new myelin, and how the non-myelinating oligoendrocytes affect nervous system function, remains unclear. To address this, the Czopka lab uses zebrafish as model organism and a wide range of complementary methods including high-resolution optical microscopy of live cell reporters, optophysiology and biomolecular sensor imaging, cellular genetic manipulations, and behavioural analysis.

    Selected publications

    Oligodendrocyte precursor cells sculpt the visual system by regulating axonal remodeling.
    Xiao Y, Petrucco L, Agirre E, Hoodless LJ, Castelo-Branco G, Portugues R, Czopka T.
    BioRxiv 2021

    Functionally distinct subgroups of oligodendrocyte precursor cells integrate neural activity and execute myelin formation.
    Marisca R, Hoche T, Agirre E, Hoodless LJ, Barkey W, Auer F, Castelo-Branco G, Czopka T
    Nat Neurosci 2020 03;23(3):363-374

    Individual oligodendrocytes have only a few hours in which to generate new myelin sheaths in vivo.
    Czopka T, Ffrench-Constant C, Lyons DA
    Dev Cell 2013 Jun;25(6):599-609

    Oscar Marín, King’s College London, London, United Kingdom: “Local control of protein synthesis in cortical wiring”

    Oscar Marín is Professor of Neurobiology, Director of the MRC Centre for Neurodevelopmental Disorders and the Centre for Developmental Neurobiology at King’s College London. He graduated in Biology from Universidad Complutense in Madrid, where he also obtained a PhD in Neuroscience, followed by a postdoc with John Rubenstein at UCSF. He was a group leader at the Institute of Neuroscience in Alicante prior to joining King’s College in 2014. In 2005, he was selected as one of the founding members of the Scientific Council of the European Research Council, where he served until 2010. He is an EMBO member and a Fellow of the Academy of Medical Sciences. Currently, he is Wellcome Trust Investigator and an ERC Advanced Grant Awardee. Oscar serves in several editorial boards, including the Board of Reviewing Editors at Science, and has received multiple prizes, including the Rey Jaime I Award in Biomedicine and the Cajal Medal from the Spanish Royal Academy of Sciences.

    Selected publications

    Subcellular sorting of neuregulins controls the assembly of excitatory-inhibitory cortical circuits.
    Exposito-Alonso D, Osório C, Bernard C, Pascual-García S, Del Pino I, Marín O, Rico B
    Elife 2020 12;9():

    Pyramidal cell regulation of interneuron survival sculpts cortical networks.
    Wong FK, Bercsenyi K, Sreenivasan V, Portalés A, Fernández-Otero M, Marín O
    Nature 2018 05;557(7707):668-673

    Early emergence of cortical interneuron diversity in the mouse embryo.
    Mi D, Li Z, Lim L, Li M, Moissidis M, Yang Y, Gao T, Hu TX, Pratt T, Price DJ, Sestan N, Marín O
    Science 2018 04;360(6384):81-85

    Andrea M. Gomez, University of California, Berkeley, US: “Molecular recognition codes for neuronal synapses”

    Andrea Gomez is an Assistant Professor in the Department of Molecular and Cell Biology and the Helen Wills Neuroscience Institute at the University of California, Berkeley. Dr. Gomez received her Ph.D. in Developmental Genetics from New York University and conducted postdoctoral research at the University of Basel, Switzerland. Her work is devoted to understanding the instructive cues that sculpt patterns of brain activity. Her efforts led to the discovery of RNA-based programs that are critical for synaptic plasticity. Her lab uses state-of-the-art techniques to decode the brain’s modular nature, including molecular biology, electrophysiology, and functional imaging.

    Selected publications

    Neurexins: molecular codes for shaping neuronal synapses.
    Gomez AM, Traunmüller L, Scheiffele P
    Nat Rev Neurosci 2021 03;22(3):137-151

    Control of neuronal synapse specification by a highly dedicated alternative splicing program.
    Traunmüller L, Gomez AM, Nguyen TM, Scheiffele P
    Science 2016 May;352(6288):982-6

    Synaptic plasticity and cognitive function are disrupted in the absence of Lrp4.
    Gomez AM, Froemke RC, Burden SJ
    Elife 2014 Nov;3():e04287

    Daniel Geschwind, University of California, Los Angeles, USA: “The developmental origins of neuropsychiatric disorders”

    Dr. Geschwind is the Gordon and Virginia MacDonald Distinguished Professor of Human Genetics, Neurology and Psychiatry at UCLA. In his capacity as Senior Associate Dean and Associate Vice Chancellor of Precision Health, he founded and leads the Institute for Precision Health (IPH) at UCLA, where he oversees campus precision health initiatives. Dr. Geschwind is a pioneer in autism genetics and the functional genomic analyses of the nervous system. His laboratory showed that gene co-expression has a reproducible network structure that can be used to understand neurobiological mechanisms in health and disease, an approach that has been widely applied to define the molecular pathology of neuropsychiatric disorders such as autism. Dr. Geschwind has also been an early and persistent advocate for data sharing, having developed several resources housing patient genetic and phenotype data, including the Autism Genetic Resource Exchange (AGRE) and currently is the chair of the PsychENCODE consortium. He is the Co- Chair of the Genetics and Genomics Section of the Faculty of 1000 and serves on the editorial boards of Cell, Neuron and Science. He is an elected member of the American Academy of Physicians and the National Academy of Medicine.

    Selected publications

    Long-term maturation of human cortical organoids matches key early postnatal transitions.
    Gordon A, Yoon SJ, Tran SS, Makinson CD, Park JY, Andersen J, Valencia AM, Horvath S, Xiao X, Huguenard JR, Pașca SP, Geschwind DH
    Nat Neurosci 2021 03;24(3):331-342

    The Dynamic Landscape of Open Chromatin during Human Cortical Neurogenesis.
    de la Torre-Ubieta L, Stein JL, Won H, Opland CK, Liang D, Lu D, Geschwind DH
    Cell 2018 01;172(1-2):289-304.e18

    Genetic Control of Expression and Splicing in Developing Human Brain Informs Disease Mechanisms.
    Walker RL, Ramaswami G, Hartl C, Mancuso N, Gandal MJ, Torre-Ubieta L, Pasaniuc B, Stein JL, Geschwind DH
    Cell 2020 Apr;181(2):484

    Integrative functional genomic analyses implicate specific molecular pathways and circuits in autism.
    Parikshak NN, Luo R, Zhang A, Won H, Lowe JK, Chandran V, Horvath S, Geschwind DH
    Cell 2013 Nov;155(5):1008-21

    Guillermina López-Bendito, Instituto de Neurociencias, Alicante, Spain: ”The thalamus that speaks to the cortex: spontaneous activity in sensory areas development and plasticity”

    Dr. Guillermina López Bendito is a CSIC Investigator and group Leader at the Developmental Neurobiology Unit in the Institute of Neuroscience (IN) of Alicante, Spain. During her PhD, she worked on the role and precise cellular and subcellular localization of neurotransmitter receptors during pre- and postnatal development of the cerebral cortex. Subsequently, as a postdoctoral researcher she joined the laboratory of Dr. Zoltán Molnar in the Department of Human Anatomy & Genetics at Oxford University (UK) from 2001-2004 where she trained in axon guidance mechanisms and the development of the thalamocortical connectivity. In 2004, she obtained a prestigious “Ramón y Cajal” semi-independent position at the IN in Alicante in the laboratory of Prof Oscar Marin where she started to develop her own research line on the mechanisms involved in thalamocortical axon circuitry formation. Since 2008, she is group leader at the IN where her team runs several related projects to uncover the principles underlying thalamocortical axonal wiring, maintenance and ultimately the rewiring of connections, through an integrated and innovative experimental program. The central hypothesis of her laboratory is that thalamocortical input determines several aspects of the development of sensory cortical areas and underlaying circuits. Her research is supported by grants from the Spanish Ministry of Economy and Innovation, and the European Research Council. She is the recipient of awards including ‘IBRO- KEMALI prize 2017, Joseph Altman prize 2018, ‘Alberto Sols Award 2021. She is an EMBO Member and a FENS-Kavli alumni.

    Selected publications

    Astrocytes and neurons share region-specific transcriptional signatures that confer regional identity to neuronal reprogramming.
    Herrero-Navarro Á, Puche-Aroca L, Moreno-Juan V, Sempere-Ferràndez A, Espinosa A, Susín R, Torres-Masjoan L, Leyva-Díaz E, Karow M, Figueres-Oñate M, López-Mascaraque L, López-Atalaya JP, Berninger B, López-Bendito G
    Sci Adv 2021 Apr;7(15):

    Prenatal activity from thalamic neurons governs the emergence of functional cortical maps in mice.
    Antón-Bolaños N, Sempere-Ferràndez A, Guillamón-Vivancos T, Martini FJ, Pérez-Saiz L, Gezelius H, Filipchuk A, Valdeolmillos M, López-Bendito G
    Science 2019 Jun;364(6444):987-990

    Prenatal thalamic waves regulate cortical area size prior to sensory processing.
    Moreno-Juan V, Filipchuk A, Antón-Bolaños N, Mezzera C, Gezelius H, Andrés B, Rodríguez-Malmierca L, Susín R, Schaad O, Iwasato T, Schüle R, Rutlin M, Nelson S, Ducret S, Valdeolmillos M, Rijli FM, López-Bendito G
    Nat Commun 2017 02;8():14172

    James Briscoe, Crick Institute, London, UK: “About time: the temporal control of cell fate in the developing neural tube”

    James Briscoe is a senior group leader at The Francis Crick Institute. He obtained a BSc in Microbiology and Virology from the University of Warwick, UK. Following his PhD research in Ian Kerr’s laboratory at the Imperial Cancer Research Fund, London, he undertook postdoctoral training at Columbia University, New York, USA, with Thomas Jessell, first as a Human Frontiers Science Program Fellow then as a Howard Hughes Medical Institute Fellow. In 2000 he moved to the Medical Research Council’s National Institute for Medical Research to establish his own research group and in 2001 he was elected an EMBO Young Investigator. He was awarded the EMBO Gold Medal in 2008 and elected to EMBO in 2009. In 2018 he became Editor in Chief of Development, a journal published by the Company of Biologists, a notfor- profit scientific publisher. He was elected a Fellow of the Academy of Medical Sciences and a Fellow of the Royal Society in 2019. His research interests include the molecular and cellular mechanisms of graded signaling by morphogens and the role of transcriptional networks in the specification of cell fate. To address these questions his lab uses a range of experimental and computational techniques with model systems that include mouse and chick embryos and embryonic stem cells.

    Selected publications

    Temporal patterning of the central nervous system by a shared transcription factor code.
    Sagner A, Zhang I, Watson T, Lazaro J, Melchionda M, Briscoe J.
    bioRxiv 2020.11.10.376491

    Precision of tissue patterning is controlled by dynamical properties of gene regulatory networks.
    Exelby K, Herrera-Delgado E, Perez LG, Perez-Carrasco R, Sagner A, Metzis V, Sollich P, Briscoe J
    Development 2021 02;148(4):

    Establishing neuronal diversity in the spinal cord: a time and a place.
    Sagner A, Briscoe J
    Development 2019 11;146(22):

    Jane Johnson, UT Southwestern Medical Center, Dallas, US: ”Transcriptional Control of Neuronal Diversity in the Dorsal Neural Tube”

    Dr. Johnson obtained her B.S. in Chemistry (1983) and her Ph. D. in Biochemistry (1988) at the University of Washington in Seattle studying muscle development with Dr. Stephen Hauschka. Postdoctoral research with Dr. David Anderson at the California Institute of Technology in Pasadena led to the discovery of ASCL1 (previously MASH1), an essential transcription factor in neural development. She joined the faculty at the University of Texas Southwestern Medical Center in December 1992 where she is currently a Professor and Vice Chair in the Department of Neuroscience, and holds the Shirley and William S. McIntyre Distinguished Chair in Neuroscience. The research in the Johnson lab focuses on understanding how transcription factors regulate neuronal differentiation and neuronal subtype diversity, work that has direct implications for stem cell biology and cancer.

    Selected publications

    Repression by PRDM13 is critical for generating precision in neuronal identity.
    Mona B, Uruena A, Kollipara RK, Ma Z, Borromeo MD, Chang JC, Johnson JE
    Elife 2017 08;6():

    Crossinhibitory activities of Ngn1 and Math1 allow specification of distinct dorsal interneurons.
    Gowan K, Helms AW, Hunsaker TL, Collisson T, Ebert PJ, Odom R, Johnson JE
    Neuron 2001 Aug;31(2):219-32

    Ptf1a determines GABAergic over glutamatergic neuronal cell fate in the spinal cord dorsal horn.
    Glasgow SM, Henke RM, Macdonald RJ, Wright CV, Johnson JE
    Development 2005 Dec;132(24):5461-9

    Anna Victoria Molofsky, University of California, San Francisco, USA: “Microglia as dynamic regulators of neural circuit plasticity”

    Dr. Anna Molofsky is an Associate Professor in the Department of Psychiatry and Behavioral Sciences at the University of California-San Francisco (UCSF), part of the Weill Institute for Neurosciences. The Molofsky lab investigates the molecular mechanisms of synapse formation during brain development, with a focus on glial cells and innate immune signals that regulate synapse remodeling. The lab’s long-term goal is to define the homeostatic roles of innate immunity in the developing brain, and their impact in neurodevelopmental disorders. Dr. Molofsky trained in stem cell biology with Dr. Sean Morrison and in glial biology with Dr. David Rowitch. She completed medical training and residency at UCSF and is also a practicing psychiatrist. She is the recipient of awards including a Pew Biomedical Scholar Award, an NIH New Innovator Award, and the Freedman Prize in Basic Research from the Brain and Behavior Research Foundation.

    Selected publications

    A type I interferon response defines a conserved microglial state required for effective phagocytosis
    Dorman LC, Nguyen PT, Caroline C. Escoubas CC, Vainchtein ID, Xiao Y, Lidsky PV, Wang EY, Taloma SE, Nakao-Inoue H, Rivera BM, Condello C, Andino R, Nowakowski TJ, Molofsky AV
    bioRxiv

    Microglial Remodeling of the Extracellular Matrix Promotes Synapse Plasticity.
    Nguyen PT, Dorman LC, Pan S, Vainchtein ID, Han RT, Nakao-Inoue H, Taloma SE, Barron JJ, Molofsky AB, Kheirbek MA, Molofsky AV
    Cell 2020 07;182(2):388-403.e15

    Astrocytes and Microglia: In Sickness and in Health.
    Vainchtein ID, Molofsky AV
    Trends Neurosci 2020 03;43(3):144-154

    Scientific Organisers

    Funded and technical support by:

    Kontakt

    Publicerad: 2021-01-06 22:00 | Uppdaterad: 2021-01-07 12:24

    Vitaminer verkar minska risken för Parkinson

    Kupade händer med jordgubbar.
    Foto: Getty Images.

    Risken att utveckla Parkinsons sjukdom kan vara lägre hos individer som får i sig antioxidanter i form av mycket vitamin C och E i sin kost, visar ny forskning vid University Milano-Bicocca och Karolinska Institutet. Studien som publicerats i Neurology kan ha betydelse för framtidens förebyggande behandlingar.

    – Att förbättra kosten är ett välkänt sätt att förbättra den allmänna hälsan. I vår studie fann vi vad som verkar vara ett samband mellan intaget av C-vitamin och E-vitamin och en 32 procent lägre risk för Parkinsons sjukdom, och vi fann att sambandet kan vara ännu starkare vid ett högt intag av både C-vitamin och E-vitamin, säger Essi Hantikainen, forskare vid University Milano-Bicocca i Italien, och studiens förstaförfattare.

    Parkinsons sjukdom är en kronisk neurologisk sjukdom som bland annat angriper de nervceller i hjärnan som producerar dopamin, en signalsubstans som ingår i det centrala nervsystemet och har en stor betydelse för vår rörelseförmåga.

    Under sjukdomens förlopp påverkas bland annat balansen, talet och förmågan att gå. Antioxidanter kan bidra till att motverka de biokemiska processer i hjärnan som orsakar dopaminförlusten. Vitamin C och E är antioxidanter. Vitamin C finns i livsmedel som apelsiner, jordgubbar, broccoli och brysselkål. E-vitamin finns i spenat, grönkål, pumpa, mandlar och jordnötter.

    Följdes under 18 år

    I studien följde forskare vid University Milano-Bicocca och Karolinska Institutet 41 058 vuxna i Sverige under i genomsnitt 18 år. Ingen hade Parkinsons sjukdom vid studiens början.

    När studien inleddes svarade alla deltagare på ett frågeformulär om sin sjukdomshistoria och om levnadsvanor som kost och motion, inklusive längd, vikt och fysisk aktivitet. Forskarna beräknade aktivitetsnivå och BMI för alla deltagare.

    Deltagarna ombads rapportera hur ofta de konsumerat olika livsmedel och drycker under det gångna året, inklusive portionsstorlekar. Vitamin- och mineraltillskott beaktades inte på grund av otillräcklig information om varumärken, dosering och hur ofta kosttillskotten togs.

    Liknande resultat för C- och E-vitamin

    När det gällde vitaminkonsumtion delades deltagarna in i tre lika stora grupper: de med högst intag, de med måttligt intag och de med lägst intag. Under studien diagnostiserades 465 personer med Parkinsons sjukdom.

    För C-vitamin såg forskarna en frekvens på 64 fall av Parkinsons sjukdom per 100 000 personår i gruppen med högst intag, jämfört med en frekvens på 132 fall i gruppen med lägst intag. Personår tar hänsyn till både antal personer i studien och hur mycket tid varje person bidrar med i studien.

    Efter att man justerat analyserna för potentiella störfaktorer som ålder, kön, BMI och fysisk aktivitet hade personerna i den grupp som konsumerade mest en 32 procent lägre risk för Parkinsons sjukdom än de i den grupp som konsumerade minst C-vitamin.

    Porträtt av forskaren Ylva Trolle Lagerros.
    Ylva Trolle Lagerros, forskare vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, och medförfattare till studien. Foto: Privat.

    För E-vitamin var resultaten likartade. Forskarna såg en frekvens på 67 fall av Parkinsons sjukdom per 100 000 personår i gruppen med störst intag, jämfört med en frekvens på 110 fall i gruppen med minst intag.

    Efter att justerat för samma störfaktorer som ovan, hade individerna i den första gruppen, d v s de som fick i sig mest E-vitamin via kosten, 32 procent lägre risk för Parkinsons sjukdom än deltagarna i den senare gruppen.

    – Möjligheten att kunna förebygga och minska risken för att få Parkinsons sjukdom via kosten är uppmuntrande nyheter. Nu behövs mer forskning om vilka exakta mängder av C- och E-vitamin som kan ha den önskvärda effekten för olika individer, säger Ylva Trolle Lagerros, forskare vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, och medförfattare till studien.

    En begränsning i studien var att deltagarna självrapporterade sina kostvanor i början av studien och att eventuella kostförändringar under studiens gång inte registrerades.

    Forskningen finansierades av Cancerfonden, ICA AB, LM Ericsson och Karolinska Institutet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

    Nyhetsartikeln bygger på ett pressmeddelande från Neurology.

    Publikation

    “Dietary Antioxidants and the Risk of Parkinson Disease: The Swedish National March Cohort”. Essi Hantikainen, Ylva Trolle Lagerros, Weimin Ye, Mauro Serafini, Hans-Olov Adami, Rino Bellocco, Stephanie Bonn. Neurology, online 6 januari 2021, doi: 10.1212/WNL.0000000000011373.

    Publicerad: 2020-08-31 13:48 | Uppdaterad: 2020-08-31 14:23

    Vanligt med överrörlighet och tecken på nackskador bland patienter med ME/CFS

    I Sverige bedöms över 40.000 personer ha ME/CFS eller ”kroniskt trötthetssyndrom” och tillståndet har fått stor aktualitet senaste året med flera uppmärksammade fall av suicid och dödshjälp. En bakgrund till detta kan ha varit förtvivlan över en sjukdom med i stort sett okänd bakgrund och därmed få behandlingsalternativ.

    Det är känt att sjukdomen ökar i tider av virusutbrott som tex vid förra coronautbrottet då en uppmärksammad norsk studie visade att insjuknandet fördubblades. Trots decennier av forskning har man inte kunnat slå fast någon förekomst av aktiv virussjukdom och de typiska tecknen med svår försämring av lätt ansträngning, yrsel vid uppåtresande, muskelvärk och hjärndimma har varit svåra att förklara.

    Ett forskarlag vid Karolinska Institutet och Bragée kliniker i Region Stockholm publicerar nu en studie som visar tidigare okända bakgrundsfaktorer. Läkarna vid specialistkliniken reagerade på att de mötte så många patienter med samtidig överrörlighet och förträngningar i halsryggen som tecken på nackskador och inledde därför en studie av de 229 först inremitterade patienterna som diagnosticerats med ME och önskade att delta. Det visade sig att varannan patient hade allmän ledöverrörlighet, vilket är långt över vad som förekommer normalt. Vid magnetkameraundersökning av hjärna och halsrygg fann forskarna att drygt 80 procent av patienterna hade förträngningar i halsryggraden vilket är signifikant fler än vad som förväntas. Därtill hade 83 procent förändringar av synnerv som kan tyda på högre tryck i den vätska som omger hjärnan, en andel som också är flerfalt högre än normalt.

    –  Dessa fynd kan förklara många av symtomen vid ME, säger Björn Bragée, smärtläkare och huvudförfattare. Att sjukdomen är neurologisk tycks allt klarare, och det är också intressant att nästan alla patienter hade ömhet vid lätt tryck mot muskler och att tre av fyra uppfyllde kraven för fibromyalgidiagnos utöver sin ME. 

    – Ett nytt projekt är nu godkänt där vi kan mäta tryck i hjärn-och ryggvätska mer direkt, och se om våra fynd kan konfirmeras.

    Artikeln publiceras i den ansedda neurologtidskriften Frontiers of Neurology, och är öppet tillgänglig för forskare och allmänhet på nätet

    – Vi har redan flera projekt igång för att verifiera dessa oväntade fynd och utvärdera behandlingar utifrån dem, framhåller Med. Dr Bo Bertilson, forskningsledare och handledare från institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle (NVS) vid Karolinska Institutet.  

    – Mycket av forskningen inom området inriktas på neuroinflammation, och våra resultat kan också bidra inom det området. Behovet av klinisk forskning är stort, och vid denna specialistklinik finns många patienter och anhöriga som med sin medverkan bidrar.

    Publikation

    Signs of Intracranial Hypertension,Hypermobility, and CraniocervicalObstructions in Patients With MyalgicEncephalomyelitis/Chronic FatigueSyndrome. Bragée B, Michos A, Drum B,Fahlgren M, Szulkin R andBertilson BC (2020) Front. Neurol. 11:828.doi: 10.3389/fneur.2020.  Published:28 August 2020

    Kontakt

    Björn Bragée, Leg.läkare, spec. i anestesiologi/intensivvård och smärtlindring, Bragée kliniker Stockholm epost bjorn.bragee@ki.se telefon 0708 993145

    Bo Bertilsson, Leg. läkare, Med Dr, spec. i allmänmedicin, NVS, Karolinska Institutet, epost bo.bertilson@ki.se telefon 070-732 02 32

    Publicerad: 2020-05-06 17:00 | Uppdaterad: 2020-05-06 20:26

    Hjärnstudie kan ge ökad förståelse för hormonella sjukdomar

    Illustration av hypotalamus

    Många nervceller i hjärnregionen hypotalamus har ett oväntat ursprung och går igenom komplexa utvecklingsfaser, där miljontals nervceller fogas ihop till exakta nätverk efter födseln. Det visar en studie i möss av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Medicinska Universitetet i Wien som publicerats i tidskriften Nature. Fynden kan bidra till en ökad förståelse av hormonella sjukdomar och deras uppkomst, enligt forskarna.

    Det internationella forskarlaget har undersökt utvecklingen av olika celltyper i hypotalamus. Detta hjärnområde kontrollerar livsviktiga metabola funktioner under hjärnans tidiga period, och felaktigheter kan leda till sjukdomar senare i livet. Hypotalamus insöndrar hormoner som reglerar bland annat stressnivåer, kroppstemperatur, sömn, dygnsrytm, fortplantning, födointag och vätskebalans. Felaktigheter under utvecklingsperioden kan leda till bland annat övervikt, posttraumatisk stress och sömnstörningar senare i livet.

    Tibor Harkany Foto: Ulf Sirborn

    - Kunskaper om hur hypotalamus utvecklas och därmed de centra som styr våra viktigaste hormonella system ökar förståelsen för praktiskt taget alla endokrina/neuroendokrina sjukdomar som är relaterade till utvecklingsperioden, säger forskningsledaren Tibor Harkany, professor vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet och Center for Brain Research vid Wiens medicinska universitet.

    Skannade hela genomet

    Med hjälp av en musmodell och så-kallad enkelcellssekvensering, ett verktyg för att studera celltypers molekylära profil, kunde forskarna skanna hela genomet för att öka förståelsen för hur små variationer kan bidra till sjukdomar hos människan. Data från tiotusentals celler integrerades för att förstå när och var nervceller bildas, hur de finner sin slutgiltiga position och mognar till en viss celltyp, och sedan styr hormonella processer. Vidare påvisas hur dessa celler känner av stimuli utifrån och informerar högre hjärncentra.

    Studien utökar förståelsen av organisationen av den vuxna människans hypotalamus, en kunskap som vuxit fram under de senaste 70 åren, med upptäckten av nya typer av nervceller.

    Ett fokus är dopaminneuronen vars huvudfunktion är att hämma frisättningen av prolaktin från hypofysen, det hormon som styr fruktbarhet och mjölksekretion vid amning. Forskarna visar att förstadierna till dessa celler ändrar sin identitet och slutligen ger upphov till nio olika dopamincelltyper. För detta differentieringsprogram behövs en unik kombination av transkriptionsfaktorer, som kan ge upphov till övervikt och onormala stressreaktioner om de drabbas av mutationer.

    Ger en cellulär karta

    - Påvisandet av ett stort antal celltyper i hypotalamus är ett genombrott, eftersom det ger en cellulär karta när man ska undersöka olika hormonella rubbningar och sjukdomar. Vi förväntar oss, i en inte alltför avlägsen framtid, upptäckt av nya former av kommunikation mellan hjärnan och övriga kroppen, till och med nya hormoner, säger Tibor Harkany.

    Tomas Hökfelt Foto: Ulf Sirborn

    Kunskaperna från studien utvärderas nu experimentellt för att ta reda på de olika celltypernas funktion. Samtidigt undersöks deras förbindelser med andra områden i hjärnan, samt deras känslighet för sekundära hormoner i blodet.

    - Denna studie är en milstolpe eftersom den rör ett av hjärnans mest komplexa områden som styr en rad livsviktiga funktioner. Vi tror nu att dessa nya rön rörande enskilda hypotalamiska cellers tidiga utveckling kan bidra till en ökad förståelse av neuroendokrina och endokrina sjukdomar och deras uppkomst, säger Tomas Hökfelt, professor emeritus vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet och gästprofessor på Wiens Medicinska Universitet.

    Studien har finansierats med hjälp av Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, European Molecular Biology Organization, Austrian Science Fund, Japan Agency for Medical Research and Development och Bertil Hållstens Forskningsstiftelse.

    Publikation

    Molecular design of hypothalamus development,” R. Romanov, E. Tretiakov, M. Kastriti, M. Zupancic, M. Häring, S. Korchynska, K. Popadin, M. Benevento, P. Rebernik, F. Lallemend, K. Nishimori, F. Clotman, W. Andrews, J. Parnavelas, M. Farlik, C. Bock, I. Adameyko, T. Hökfelt, E. Keimpema and T. Harkany, Nature, online 6 maj, 2020, doi: 10.1038/s41586-020-2266-0

    Publicerad: 2019-12-24 17:00 | Uppdaterad: 2021-04-07 16:39

    Molekylär kartläggning av hjärnans beslutsfattande del

    Illustration of hand holding a human brain.

    Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare i att förstå hur den del av vår hjärna som är central för beslutsfattande och beroendeutveckling är uppbyggt. Med hjälp av metoder för att kartlägga celltyper och hjärnvävnad kunde forskarna visualisera i musmodeller hur olika opioid-öar i hjärnområdet striatum är arrangerade. Kartläggningen, som publiceras i tidskriften Cell Reports, bidrar till ny kunskap om hur hjärnans belöningssystem är uppbyggt.

    Striatum är en inre del av hjärnan som bland annat reglerar belöningar, motivation, impulser och motorik. Den anses vara central för beslutsfattande och har även länge ansetts vara central i utvecklandet av olika beroenden.

    I den här studien har forskarna lyckats skapa en molekylär 3D-karta av de nervceller som är måltavlor för opiater (morfin, heroin) och visa hur de är organiserade inom striatum. Det är ett viktigt steg för att förstå hur hjärnans nätverk som styr motivation och drogberoende är uppbyggda. I denna studie har forskarna upptäckt att det finns en spatiomolekylär kod som kan användas för att dela upp striatum i olika subregioner.

    Ny förståelse av hjärnnätverk 

    - Vår kartläggning öppnar upp för en ny förståelse av hjärnans antagligen viktigaste nätverk inom beslutsfattande. Det kan bidra till ökad förståelse av både normala belöningsprocesser och effekter av olika beroendeframkallande substanser på detta nätverk, säger Konstantinos Meletis, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet och studiens huvudförfattare.

    För att hitta denna cellulära kod använde sig forskarna bland annat av singel-cell RNA sekvensering, en metod för att studera små skillnader i individuella celler, och kartläggning av genuttryck i hjärnvävnaden. Resultatet gjorde det möjligt att för första gången dela upp striatum i olika områden, enligt forskarna.

    Photo of Konstantinos Meletis, Antje Märtin, Daniela Calvigioni, Rania Tzortzi.
    Från vänster: Konstantinos Meletis, Antje Märtin, Daniela Calvigioni och Rania Tzortzi, forskare vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet. Foto: Juan Perez Fernandez.

    - Med denna nya kunskap kan vi nu börja analysera funktionen hos olika typer av nervceller i olika molekylärt definierade områden. Detta är första steget för att direkt visa på nätverkens roll i att kontrollera beslutsfattande och beroende med hjälp av optogenetik, säger Konstantinos Meletis.

    De nyvunna kunskaperna kan även ligga till grund för att i framtiden utveckla nya behandlingar baserat på en mekanistisk förståelse av hjärnans nätverk, enligt forskarna.

    Studien har finansierats med hjälp av Hjärnfonden, Vetenskapsrådet och William K. Bowes, Jr. Foundation.

    Publikation

    A spatiomolecular map of the striatum,” Antje Märtin, Daniela Calvigioni, Ourania Tzortzi, Janos Fuzik, Emil Wärnberg, Konstantinos Meletis, Cell Reports, online 24 december, 2019, doi: 10.1016/j.celrep.2019.11.096

    Event type
    Halvtidskontroller
    Halvtidsseminarium Reza Salman Roghani

    2019-12-16 12:30 Add to iCal
    Campus Flemingsberg
    Location
    Neo, rum DNA, plan 5
    Lead

    Titel: Neuropathic pain in the elderly

    Content

    Huvudhandledare
    Johan Lökk, Professor, MD, NVS/klinisk geriatrik

    Bihandledare
    Ahmad Delbari, PhD, MD, Iranian research center of aging, university of social welfare and rehabilitation, Teheran, Iran


    Betygskommittè

    Vesna Jelic, MD, PhD, NVS/klinisk geriatrik
    Margareta Hedström, ass professor, MD, CLINTEC
    Per Svenningsson, Professor, MD, Clinical Neuroscience

    Kontakt

    Publicerad: 2019-11-12 02:00 | Uppdaterad: 2019-11-12 07:13

    Låg IQ, familjehistoria kopplat till behandlingsresistent schizofreni

    Photo of man holding his head in his hands.

    Personer med schizofreni i familjen och män med lägre IQ tenderar i högre grad att lida av behandlingsresistent schizofreni än andra personer med sjukdomen. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry. Forskarna menar att resultatet kan vara viktigt för utvecklingen av nya läkemedelsbehandlingar som syftar till att förbättra kognition.

    Photo of Kaarina Kowalec.
    Kaarina Kowalec, anknuten forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

    Schizofreni är en psykisksjukdom som påverkar hur en person tänker, känner och beter sig. Symtom kan inkludera udda tal och beteende, hallucinationer, förvirring och andra kognitiva svårigheter. Fler än 30 procent av de som diagnosticeras med schizofreni blir idag inte hjälpta av antipsykotiska läkemedel. Denna grupp lider av vad som kallas behandlingsresistent schizofreni, ett tillstånd som är kopplat till högre risk för självmord och höga vårdkostnader. Personer kan bli diagnostiserade med behandlingsresistent schizofreni om deras symtom inte blir bättre efter behandling med minst två olika antipsykotiska läkemedel.

    I den här studien följde forskarna fler än 24,000 vuxna svenskar under en period på i genomsnitt 8,5 år, varav cirka 4,800 led av behandlingsresistent schizofreni. De använde flera nationella register såsom patient-, läkemedels-, generations- och värnpliktsregistret för att samla och jämföra data. Resultatet visade att de som hade flera släktingar med schizofreni och män med lågt IQ vid 18-årsålder hade en betydligt högre risk för att utveckla behandlingsresistent schizofreni än schizofreni som kunde behandlas.

    Kan vara viktigt för nya läkemedelsbehandlingar

    - Vi har tidigare inte sett den här kopplingen mellan behandlingsresistent schizofreni, familjehistoria och låg IQ, i alla fall inte i en så här stor, befolkningsbaserad studie. Det är framförallt intressant att se att personer med behandlingsresistent schizofreni tenderar att ha lägre IQ innan insjuknande jämfört med personer som svarar på behandling. Detta kan vara viktigt i framtagandet av nya läkemedelsbehandlingar som syftar till att förbättra kognition, säger Dr. Kaarina Kowalec, anknuten forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

    Forskarna kunde också replikera flera kända faktorer associerade med behandlingsresistent schizofreni, inklusive manligt kön, ökade kontakter med specialistvården, fler självmordsförsök och lägre utbildningsnivå.

    Ingen genetisk koppling

    Forskarna undersökte även om det fanns några genetiska kopplingar mellan behandlingsresistent schizofreni och fyra psykiatriska sjukdomar: schizofreni, bipolaritet, depression och autism (de tre senare har tidigare kopplats till schizofreni). Till deras förvåning hittade de inga genetiska associationer.

    - Det är ganska slående att de genetiska faktorer som kopplats med schizofreni inte var associerade med behandlingsresistent schizofreni. Detta tyder på att delade miljörisker kan spela en roll i hur man svarar på behandling, eftersom vi ser att personer med schizofreni i familjen har högre risk för behandlingsresistent schizofreni. Nu behöver vi dock göra större genetiska studier av behandlingsresistent schizofreni där vi också kan ta in ytterligare genetiska faktorer, säger Kaarina Kowalec.

    Studien finansierades med hjälp av Vetenskapsrådet, NIMH, the European Union’s Horizon 2020 Research and Innovation Program and the Government of Canada Banting Postdoctoral Fellowship Program. Två av forskarna rapporterade intressekonflikter: Patrick Sullivan har agerat som rådgivare åt Lundbeck, Pfizer och Element Genomics; Henrik Larsson har varit talare för Evolan Pharma och Shire.

    Publikation

    “Increased schizophrenia family history burden and reduced premorbid IQ in treatment-resistant schizophrenia: A Swedish National register and genomic study,” Kaarina Kowalec, Yi Lu, Amir Sariaslan, Jie Song, Alexander Ploner, Christina Dalman, Christina Hultman, Henrik Larsson, Paul Lichtenstein, Patrick F Sullivan, Molecular Psychiatry, Nov. 12, 2019, DOI: 10.1038/s41380-019-0575-1

    Tags

    Biostatistik Epidemiologi Neurobiologi Neurodegenerativa sjukdomar Neurogenetik Neurologi Neuropsykiatri
    Anna Molin 2019-11-12
    Subscribe to Neurologi