Publicerad: 2017-10-05 15:37 | Uppdaterad: 2017-10-05 18:02

Nyckelkomponent i andningscentrum identifierad

De stjärnformade astrocyterna är mycket mer än stödjeceller i hjärnan. I en ny studie på möss visar forskare vid Karolinska Institutet att cellerna har en viktig funktion i hjärnstammens andningscentrum, bland annat genom att utsöndra inflammatoriska molekyler som reglerar andningen. Resultaten, som presenteras i eLife, kan ge viktiga ledtrådar om andningssjukdomar och plötslig spädbarnskollaps.

Den livsviktiga andningen regleras från hjärnstammen i hjärnan, men mycket är fortfarande okänt om hur detta styrs. Det finns kontrollmekanismer som gör att kroppen till exempel reagerar på ökade halter av koldioxid i blodet så att vi inte dör. Eric Herlenius forskargrupp vid Karolinska Institutet har tidigare visat att molekylen prostaglandin E2 (PGE2), som normalt frigörs under inflammation och feber, frisätts i hjärnstammen vid höga koldioxidnivåer och påverkar andningens mönster och karaktär. Nu visar forskargruppen att så kallade astrocyter i hjärnstammens andningscentrum utsöndrar molekylen.

Inte bara hjärnans lim

– Astrocyter har tidigare antagits fungera som ett slags lim som håller allting på plats i hjärnan, men ny forskning visar att de är inblandade i ett flertal betydelsefulla processer, däribland andningen. Vår studie visar att astrocyterna spelar en viktig roll i andningens reglering genom att påverka nervcellerna och deras nätverksaktivitet, säger Eric Herlenius, professor i pediatrik vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.

För att kunna studera astrocyternas roll i andningsprocessen har forskarna använt sig av en egenutvecklad teknik där en del av hjärnstammen från en mus hålls vid liv i en skål. Nervceller och astrocyter fortsätter att vara hopkopplade och kan sända signaler samt genera rytmisk motornervsaktivitet som om de ”andas” i flera veckor. Mössens astrocyter var inmärkta med en fluorescerande molekyl och innehöll dessutom en receptor som forskarna kunde stimulera för att aktivera astrocyterna. De flesta astrocyter medverkade inte i andningen, men vissa av dem bildade ett eget funktionellt nätverk i andningscentrum och uppvisade rytmisk aktivitet liknande nervcellernas. Dessa astrocyter interagerade med nervcellerna och påverkade deras aktivitet och därigenom andningen.

David ForsbergInflammationsmolekyler inblandade

– Det är känt sedan tidigare att astrocyterna kan signalera strax innan ett andetag men inte att det finns en koppling från astrocyter till nervceller på detta vis. Vår hypotes är att astrocyterna anpassar andningsprocessen med hjälp av bland annat inflammationsmolekylen PGE2 och på så vis kopplar samman andningen med det inflammatoriska systemet, säger David Forsberg, doktorand vid samma institution och studiens försteförfattare.

Aktivering av astrocyterna ledde till förhöjda nivåer av PGE2 men också till att andningscentrums reaktion på höga koldioxidnivåer försvagades, vilket tyder på att astrocyterna blir uttröttade. Eftersom PGE2 frigörs under inflammation och feber föreslår forskarna att dessa tillstånd stör kroppens normala reaktioner på koldioxid, vilket kan leda till farliga andningsuppehåll.

Kan finnas koppling till spädbarnskollaps

– Vi vill nu ta reda på om uttröttning av astrocyterna kan förklara bland annat så kallade spädbarnskollapser, då nyfödda bebisar får plötsliga andningsproblem. Vid födseln reagerar nämligen kroppen med en kraftig stressreaktion som bland annat leder till förhöjda PGE2-nivåer hos barnet, och vi tror att detta kan bli farligt i kombination med höga koldioxidnivåer, säger David Forsberg.

Forskningen har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet, Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet, Hjärnfonden, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Hjärt-Lungfonden. Eric Herlenius är meduppfinnare i en patentansökan avseende biomarkörers koppling till sjukdomar i andningsorganen. Övriga studieförfattare har inte rapporterat några kommersiella intressen.

Publikation

”Astrocytes release prostaglandin E2 to modify respiratory network activity”
David Forsberg, Thomas Ringstedt och Eric Herlenius
eLife, online 4 oktober 2017, doi: 10.7554/eLife.29566

Tags

Neurovetenskap Neurobiologi Neonatologi Lungmedicin Inflammation
Webb Admin 2017-10-05
Publicerad: 2017-05-24 12:57 | Uppdaterad: 2017-05-24 13:45

Tillverkar biologiska läkemedel med spindeltrådsprotein

Forskare vid Karolinska Institutet har på syntetisk väg lyckats producera lungsurfaktant, ett läkemedel för vård av för tidigt födda barn, genom att härma tillverkningen av spindeltråd. I djurstudier visar sig denna surfaktant vara lika effektiv som de biologiska läkemedel som används kliniskt i dag. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Surfaktant revolutionerade vården av för tidigt födda barn genom att minska ytspänningen i lungblåsorna och möjliggöra att de kunde fyllas med luft vid födseln. Det globalt mest använda preparatet Curosurf utvecklades av forskare vid Karolinska Institutet på 1970- och 1980-talet. Medicinen är framtagen genom rening av proteiner från grislungor – en process som både är dyr, komplicerad och medför potentiella risker. Nu har forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med andra forskare, bland annat från Universitetet i Riga, utvecklat ett surfaktantpreparat som kan tas fram på ett betydligt enklare och billigare sätt. Till sin hjälp har de använt protein från spindlar.

– Tillverkningen är baserad på den metod spindlar använder för att hålla sina extremt lättaggregerade proteiner lösliga inför att de spinner sin tråd. Att vi valde att producera just lungsurfaktantprotein C är för att det troligen är världens mest aggregationsbenägna protein, säger professor Jan Johansson vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet.

Viktig del av spindeltrådsproteinet

Med metoden har de lyckats framställa olika potentiella biologiska läkemedel genom att använda den del av spindeltrådsproteinet som ser till att proteinerna hålls lösliga, den så kallade N-terminala domänen.

– Vi har låtit bakterier producera den här delen av proteinet och sedan kopplat den till olika proteinläkemedelskandidater. Sammanlagt har vi testat metoden på nio biologiska läkemedel eller läkemedelskandidater baserade på proteiner, säger docent Anna Rising vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet som tillsammans med Jan Johansson lett arbetet bakom artikeln.

Har jämfört med befintlig behandling

Forskarna har också jämfört sitt syntetiskt framtagna lungsurfaktant med det biologiskt framtagna som finns på marknaden idag. Det fungerade lika effektivt för att minska ytspänningen i en djurmodell av andningsbesvär hos nyfödda.

– Eftersom den här produktionsmetoden är betydligt enklare och billigare kan det i framtiden bli möjligt att använda vårt syntetiska lungsurfaktant för behandling av flera lungsjukdomar än just för tidigt födda barn. Metoden möjliggör förhoppningsvis även framställning av andra biologiska läkemedel, säger Jan Johansson.

Studien är huvudsakligen finansierad av Vetenskapsrådet och genomfördes i samarbete med det italienska läkemedelsföretaget Chiesi Farmaceutici.

Publikation

”Efficient protein production inspired by how spiders make silk”
Nina Kronqvist, Médoune Sarr, Anton Lindqvist, Kerstin Nordling, Martins Otikovs, Luca Venturi, Barbara Pioselli, Pasi Purhonen, Michael Landreh, Henrik Biverstål, Zigmantas Toleikis, Lisa Sjöberg, Carol V. Robinson, Nicola Pelizzi, Hans Jörnvall, Hans Hebert, Kristaps Jaudzems, Tore Curstedt, Anna Rising & Jan Johansson
Nature Communications , online 23 maj 2017

Publicerad: 2017-05-15 18:00 | Uppdaterad: 2017-05-16 09:58

Fler för tidigt födda barn kan bli hjälpta av kortison

Kortison ges till gravida kvinnor för att minska sjuklighet och dödlighet hos barn som riskerar att födas för tidigt, men effekten av behandlingen har ansetts vara fördröjd. Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet tyder dock på att effekten är omedelbar och att behandlingen därför kan vara meningsfull även i akuta lägen. Resultaten, som presenteras i JAMA Pediatrics, visar att barn födda redan sex timmar efter att modern fått kortison hade halverad risk att dö.

Omkring 15 miljoner barn, varav 6 000 i Sverige, föds varje år för tidigt. Även om det mest troliga är att barnet överlever har för tidig födsel seglat upp som den främsta dödsorsaken bland barn 0-5 år. Den mest effektiva behandlingen för att förhindra skador och öka överlevnadschanserna är sedan början av 70-talet att ge kortison (kortikosteroider) till gravida kvinnor som riskerar att föda för tidigt. Man har trott att behandlingen får effekt först efter 24-48 timmar och att tidpunkten för administrering därför är avgörande. Den nya studien, som är resultatet av ett EU-projekt, pekar dock på att effekten är omedelbar.

Effekt redan efter tre timmar

– Vår studie visar att kortisonbehandling av gravida kvinnor bara några timmar innan förlossningen är kopplad till ökade överlevnadschanser för deras nyfödda barn, säger försteförfattare Mikael Norman, överläkare och professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.

Tillsammans med kollegor i forskningsprojektet EPICE (Effective Perinatal Intensive Care in Europe), koordinerat av Inserm i Paris, har han studerat 4 500 barn som fötts mycket för tidigt (graviditetsvecka 24-31) i 11 länder i Europa. 15 procent av de gravida kvinnorna i studien hade inte fått kortisonbehandling. 21 procent av barnen till de obehandlade kvinnorna dog efter födseln.

Barn som föddes redan tre timmar efter att modern fått kortison hade signifikant lägre risk att dö än de oexponerade barnen, och barn som föddes 6-12 timmar efteråt hade halverad risk att dö.

– Eftersom kortisonet i dagsläget antas ha en långsam effekt kan det vara så att kvinnor med omedelbar risk att föda för tidigt inte får behandlingen i tron att den är meningslös. Våra resultat kan få betydelse för patienter i akuta situationer där det inte är möjligt att vänta en dag eller två för att nå full effekt av behandlingen, säger Mikael Norman.

Betydande överlevnads- och hälsovinster

Behandlingen var också kopplad till lägre risk för allvarlig sjuklighet i nyföddhetsperioden, såsom blödningar i hjärnan. Den riskreduktionen sågs dock framför allt då tidsintervallet mellan behandling och förlossning var något längre.

– Våra resultat utmanar nuvarande synsätt att exponering för kortison kort tid innan förlossningen saknar effekt. Fynden pekar på att administrering av kortison till gravida kvinnor när förlossningen är nära förestående tvärtom kan resultera i betydande överlevnads- och hälsovinster för barn som föds mycket för tidigt, säger Jennifer Zeitlin, forskningsledare för EPICE-studien och forskare vid Inserm (French National Institute of Health and Medical Research) i Paris, Frankrike.

Forskningen har finansierats av EU:s sjunde ramprogram, French Institute of Public Health Research, Polish Ministry of Science and Higher Education, Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset, med flera.

Publikation

“Association of short antenatal corticosteroid administration-to-birth intervals with survival and morbidity in very preterm infants – results from the EPICE cohort”
Mikael Norman, Aurelie Piedvache, Klaus Børch, Lene Drasbek Huusom, Anna-Karin Edstedt Bonamy, Elizabeth A. Howell, Pierre-Henri Jarreau, Rolf F. Maier, Ole Pryds, Liis Toome, Heili Varendi, Tom Weber, Emilija Wilson, Arno VanHeijst, Marina Cuttini, Jan Mazela, Henrique Barros, Patrick Van Reempts, Elizabeth Draper, Jennifer Zeitlin
JAMA Pediatrics, online 15 maj 2017, doi:10.1001/jamapediatrics.2017.0602

Publicerad: 2017-03-07 18:13 | Uppdaterad: 2018-07-06 13:21

Fetma hos modern kopplad till ökad risk för CP hos barnet

Ett högt BMI under graviditeten är kopplat till ökad risk for cerebral pares, CP, hos barnet. Det visar en stor svensk-amerikansk registerbaserad studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA. Ju högre BMI den gravida kvinnan hade desto högre var den statistiska risken att hennes barn skulle få CP.

– För den enskilda mamman som är överviktig eller fet är risken att barnet ska få CP mycket liten, men på befolkningsnivå är våra fynd viktiga. Förekomsten av övervikt och fetma har ökat under de senaste decennierna, och idag är en tredjedel av alla gravida kvinnor överviktiga eller feta i början av graviditeten. Övervikt och fetma är riskfaktorer som kan förebyggas, säger professor Sven Cnattingius vid enheten för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Samarbete med University of Michigan

Studien är resultatet av ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och University of Michigan, USA och omfattar information från 1,4 miljoner barn registrerade i det svenska befolkningsbaserade medicinska födelseregistret under perioden 1997 till 2011. Uppgifter om moderns vikt och längd gjorde det möjligt att beräkna BMI (body mass index), ett enkelt mått på kroppsmassan. Ett BMI mellan 18,5 och 24,9 räknas som normalviktig, som övervikt räknas BMI 25-29,9 och som fetma BMI 30 eller högre. För en ung, normallång kvinna (167 cm) motsvarar övervikt en vikt mellan 70 och 83 kilo och fetma en vikt på mer än 83 kilo.

Jämfört med barn till normalviktiga kvinnor hade barn till överviktiga kvinnor 22 procent ökad risk för CP. Barn till kvinnor med måttlig fetma, BMI 30-34,9, eller uttalad fetma, BMI 35-39,9, hade 28 procents respektive 54 procents ökad risk för CP, medan motsvarande risk hos barn till kvinnor med extrem fetma, BMI över 40, var fördubblad. Resultaten kunde statistiskt säkerställas endast hos barn till mödrar som födde i fullgången tid vilket i studien var 72 procent av alla barn med CP.

Relaterat till syrebrist

För barn som fötts i fullgången tid var nästan hälften, 45 procent, av sambandet mellan moderns BMI och barnets risk för CP kopplat till komplikationer i nyföddhetsperioden relaterade till syrebrist. Övervikt och fetma var också framför allt associerat med ökad risk för den formen av CP som oftast sätts i samband med syrebrist runt förlossningen, så kallad dyskinetisk CP.

Sven Cnattingius– Övervikt och fetma ökar också riskerna för graviditetskomplikationer hos modern och komplikationer för barnet i nyföddhetsperioden såsom sjukdomar relaterade till syrebrist. Våra fynd antyder att sambandet mellan moderns BMI och risken för CP hos fullgångna barn till stor del kan bero på syrebristrelaterade komplikationer i nyföddhetsperioden, säger professor Sven Cnattingius.

I Sverige föds årligen omkring 100 000 barn. Av dessa barn kommer 200-250 barn att utveckla CP, och 140-175 av dessa barn föds i fullgången tid.

Studien har finansierats genom anslag från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, och anslag från Karolinska Institutets Distinguished Professor Award, DPA till Sven Cnattingius.

Publikation

Association between maternal body mass index in early pregnancy and incidence of cerebral palsy, Villamor E, Tedroff K, Peterson M, Johansson S, Neovius M, Petersson G, Cnattingius S., JAMA , publicerad online 7 mars, 2017, doi:10.1001/jama.2017.0945

Tags

Pediatrik Fetma och övervikt Neurologi Neonatologi
Webb Admin 2018-07-06
Publicerad: 2016-09-14 22:03 | Uppdaterad: 2016-09-18 19:41

Nya rön om hjärnans utveckling hos för tidigt födda

Resultatet av ny studie från Karolinska Institutet tyder på att hjärnan hos barn som fötts för tidigt och har dålig tillväxt, kan ha bristande utveckling av de funktionella nätverken. Studien är publicerad i tidskriften Cerebral Cortex.

Syftet med den aktuella studien var att se om låg tillväxt hos barn som fötts för tidigt är kopplat till skillnader i hjärnans funktionella nätverk. Nätverken är av betydelse för den sociala utvecklingen, inlevelseförmågan och språkinlärningen. Sammanlagt 60 barn ingick i studien, varav 20 hörde till gruppen för tidigt födda med dålig tillväxt, och lika många hörde till grupperna för tidigt födda med god tillväxt samt barn med god tillväxt som fötts efter fullgången graviditet. När barnen var tolv månader gamla undersöktes de med magnetkamera. De följdes upp vid 26 månaders ålder, då man bedömde om de utvecklat autistiska drag.

Ulrika Ådén — Redan vid magnetkameraundersökningen vid ett års ålder såg vi skillnader i signalstyrkan i de specifika nätverken i hjärnan hos de för tidigt födda och tillväxthämmade barnen, jämfört med för tidigt födda med god tillväxt, säger Ulrika Ådén, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

Miljöfaktorer

Modern intensivvård har gjort stora framsteg under de senaste decennierna vilket har lett till att för tidigt födda barn överlever allt tidigare under graviditeten. Barn som är mycket för tidigt födda kan dock löpa ökad risk för hjärnskador, autism, ADHD och inlärningssvårigheter.

— Autism anses i allmänhet bero på genetiska faktorer, även om ingen specifik gen har identifierats. Vår studie tyder på att miljöfaktorer som för tidig födsel och dålig tillväxt skulle kunna leda till påverkan på organisationen av hjärnans nätverk, och eventuellt ett autistiskt beteende, säger Ulrika Ådén.

Samtidigt menar forskarna att resultaten behöver bekräftas ytterligare och kompletteras med långsiktiga uppföljningsstudier. Skulle resultaten stå sig, menar forskarna att nya behandlingsrutiner för att stimulera barnets tillväxt skulle kunna minska riskerna att utveckla bland annat autism.

Studien har finansierats med stöd av bland annat Cerebra Foundation for the brain-injured child i Storbritannien, Thrasher Research Fund i USA, Vetenskapsrådet, ALF-projektmedel, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, EU:s sjunde ramprogram, Svenska Frimurare Orden, Svenska Läkaresällskapet, Hjärnfonden, Sällskapet Barnavård och Linnéa och Josef Carlssons Stiftelse, Spanish Fondo de Investigaciones Sanitatias.

Publikation

“Intrinsic functional connectivity in preterm infants with fetal growth restriction evaluated at 12 months corrected age”
Nelly Padilla, Peter Fransson, Antonio Donaire, Francesc Figueras, Angela Arranz, Magdalena Sanz-Cortés, Violeta Tenorio, Núria Bargallo, Carme Junqué Hugo Lagercrantz, Ulrika Ådén, Gratacós Eduard.
Cerebral Cortex, publicerad online 15 september 2016,doi:10.1093/cercor/bhv300

Tags

Neuropsykiatri Neonatologi Klinisk neurovetenskap
Webb Admin 2016-09-18
Publicerad: 2016-06-09 16:31 | Uppdaterad: 2019-10-28 16:09

Tore Curstedts behandling har räddat livet på en halv miljon barn

Foto: Epo, European Patent Office

KI-forskaren, docent Tore Curstedt, var under våren 2016 nominerad till det europeiska patentverkets ”European Inventor Award 2016” som en av tre forskare i klassen ”Lifetime Achievement”. Det är prisets allra tyngsta kategori. Den 9 juni stod det klart att vinnaren blev en annan av de nominerade. Men oavsett vinst eller inte, har Tore Curstedt framgångsrikt ägnat sitt liv åt att arbeta med Curosurf. En behandling som har hjälpt miljontals för tidigt födda barn att få igång sina lungor.

I dag är Tore Curstedt pensionerad, men ändå kommer han nästan dagligen till sitt arbetsrum vid Karolinska Universitetssjukhuset.

– Man kan bara inte sluta jobba när man förstår att all forskarmöda räddat kanske en halv miljon barn till livet, säger han.

Han kliver av bussen vid bortre sidan av Norra begravningsplatsen och tar en promenad på sin väg till arbetet. Alfred Nobel, Ingrid Bergman, Ernst Rolf och Folke Bernadotte är bara några vars gravstenar han passerar.

– Jag går mellan de olika gravkvarteren och memorerar namn på stenarna och platsen där de för mig kända personerna ligger. Det blir både hjärngympa och fysisk träning om morgnarna, säger han med ett skratt.

Tore Curstedt föddes 1946 och växte upp som enda barnet i en familj i Piteå. Pappa var mentalskötare och mamma hemmafru. Med sig från dåvarande reallinjen på gymnasiet fick han så bra betyg att läkarutbildningen låg inom möjligheternas gräns, och det lockade honom till Karolinska Institutet. Dessutom gjorde hans egna hälsoproblem, en tarmsjukdom, att han blev intresserad av att vetenskapligt studera hur kroppen fungerar.

Det fick bli läkaryrket.

Medel som aktiverar lungorna

Han var i tonåren när media skrev om president Kennedys son, som trots den främsta expertis i USA dog på ett sjukhus i Boston några dagar efter födseln på grund av att lungorna inte kom igång. På den tiden dog nio av tio för tidigt födda barn. Kanske föddes redan då en utmanande tanke hos Tore Curstedt.

Tillsammans med forskarkollegan Bengt Robertson experimenterade han vid Karolinska sjukhuset med att få fram ett medel som skulle kunna aktivera lungorna hos för tidigt födda. En behandling som kom att få namnet Curosurf, Cu som i Curstedt, Ro som i Robertson, och Surf som i surfaktant. Surfaktant är det ämne som hos den friska färdigutvecklade människan reglerar ytspänning i lungan och hindrar den från att kollapsa vid utandning, och som mycket tidigt födda ännu inte har hunnit utveckla.

Kollegan Bengt Robertson är död sedan 2008, men Tore Curstedt har fortsatt att forska vidare själv.

Han glömmer aldrig när de båda forskarna för över fyrtio år sedan fick ett telefonsamtal från neonatalavdelningen på S:t Görans sjukhus. Den behandlande läkaren som visste vad Tore och Bengt höll på med förklarade att läget var dramatiskt. De hade en för tidigt född liten flicka som höll på att dö eftersom lungorna inte kom igång trots intensiva försök.

Det handlade om timmar och nu var både läkarna och föräldrarna överens om att det var värt en sista chans – trots att medicinen inte var färdigutvecklad och inte prövad på människor. De hade lyckade djurförsök men var inte framme vid människor och etiska prövningstillstånd ännu.

Försöket signerades och godkändes av alla inblandade. Det som skedde några timmar senare upplevde de inblandade som något av ett mirakel. Preparatet injicerades i den lilla flickans luftstrupe och det tog inte mer än fem minuter så ändrades barnets blå färg till rosa och sen till en normalt syresatt hudfärg.

– Efter en timme var hon helt igång och behövde ingen extra syrgas, säger Tore Curstedt. Detta var ett magiskt ögonblick i mitt liv. Nu var det ingen tvekan längre så det fanns bara en väg: Fortsätt!

Uppfinningen fick svalt mottagande

Men det var inte lätt att få gehör. Pharmacia tackade nej till att ta sig an preparatet. För stora marknadsföringskostnader och för liten marknad, ansåg de. På Karolinska sjukhuset var man också försiktigt tveksam så Curstedt och Robertson fick vända sig ut i Europa.

Ett privat läkemedelsbolag i Italien, Chiesi Farmaceutici, var villigt att ta sig an produkten och patentera den. Curstedt och Robertson fick royalty.

– Hade vi tänkt mer slugt ekonomiskt så hade vi snabbt blivit mångmiljonärer, säger Tore Curstedt i dag. Men det är inget som grämer mig. När jag träffar ungdomar och föräldrar till barn som alla vill tacka mig och till och med kramas så har jag fått lön nog.

Många har genom åren försökt att hitta en syntetisk lösning på surfaktanen. Men än så länge har ingen kommit i närheten av Curosurfs framgångsrika lösning med biologiskt material framförädlat från grisens lunga. Under perioden av utveckling fanns grislungor att få gratis från svenska slakterier. Men processen är trots det kostsam. En grislunga ger bara bråkdelen av ett gram och räcker till två, högst tre barn.

– Vi håller därför på att försöka arbeta fram den syntetiska lösningen som ska göra oss oberoende av grisen, säger Tore. Det tar några år till och jag hoppas få vara med i det hela ända tills vi har knäckt också den vetenskapliga nöten.

Många kommer fram och tackar

Curstedts och Robertsons uppfinning beräknas ha hjälpt tre miljoner barn och minst en halv miljon för tidigt barn har räddats till livet över hela världen. De äldsta är i dag i 30-årsåldern. Medicinen säljs i ett åttiotal länder.

Tore Curstedt blir både rörd och stolt när han berättar om de människor som lever tack vare Curosurf.

– Jag möter dem då och då. De kommer fram och tackar. En flicka som räddades tävlade till och med i Minnesmästarna på tv. Så visst kan man tack vare Curosurf få ett fungerande liv även om man blev född i vecka 28.

Text: Matts Heijbel

Foto: European Patent Office

Fakta om Tore Curstedt

Namn: Tore Curstedt, 70 år.
Gör: Docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi (MMK), i forskargruppen ”Klinisk kemi och koagulation” som verkar vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
Aktuell: Nominerades som en av tre i klassen "Lifetime Achievment" av EPO, det europeiska patentverket, för innovationen Curosurf.
Familj: Hustrun Sol-Britt Curstedt, också läkare. Två vuxna barn och fem barnbarn.
Bor: I Edsviken, Sollentuna.
Intressen: golf, aktier och resor. Har varit i över 100 länder. Inklusive Svalbard, Nordkorea Antarktis, Burma och Transnistrien.

Vinnare av tre nominerade i klassen "Lifetime Achievement" blev till slut Anton van Zanten (Tyskland, Nederländerna).

Publicerad: 2016-04-26 13:21 | Uppdaterad: 2016-04-26 13:24

Tore Curstedt är en av finalisterna i European Inventor Award 2016

Vi gratulerar Tore Curstedt, från gruppen Klinisk kemi och koagulation, som är nominerad till the European Inventor Award 2016 i i kategorin Lifetime achievement!

Tore Curstedt har tillsammans med sin kollega Bengt Robertsson utvecklat en behandlingsmetod för prematura barn som lider av respiratory distress syndrome (RDS), ett andnödssyndrom som varit den ledande dödsorsaken bland nyfödda i årtionden. Behandlingsmetoden används idag i 80 länder och bedöms ha räddat livet på över en halv miljon för tidigt födda barn.

På the European Patent Office - www.epo.org kan du läsa mer om behandlingsmetoden och även rösta på Tore Curstedt.

Docent

Tore Curstedt

Telefon: 08-517 760 82
Enhet: Klinisk kemi och koagulation
E-post: tore.curstedt@ki.se
About the European Inventor Award - Celebrating the spirit of innovation
"The driving force behind the innovation process is people - people with a passion for discovery. Without their inquisitive minds, their quest for new ideas and their creativity, there would be no inventive spirit and no progress. As one of the most prestigious competitions of its kind, the European Inventor Award pays tribute to the creativity of inventors the world over, who use their technical, scientific and intellectual skills to make a real contribution to technological progress and economic growth and so improve people's daily lives."
Publicerad: 2015-12-21 14:19 | Uppdaterad: 2015-12-28 10:15

Skillnader i hjärnan hos för tidigt födda som får autism

Barn som föds extremt mycket för tidigt har större risk att utveckla autism under barndomen. Redan under nyföddhetsperioden syns skillnader i hjärnan hos dem som senare får autism, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Fynden, som publiceras i tidskriften Cerebral Cortex, pekar på att miljöfaktorer kan leda till autism.

Extremt för tidigt födda barn överlever allt tidigare under graviditeten, tack vare de senaste decenniernas framsteg inom intensivvård. Men barn som föds mer än 13 veckor för tidigt löper stora risker för hjärnskador, autism, adhd och inlärningssvårigheter. De utsätts för många stressfaktorer under en period som är kritisk för hjärnans utveckling och det är möjligt att det spelar en nyckelroll för utveckling av autismspektrumtillstånd, AST.

I den aktuella studien studerade forskarna drygt 100 barn som fötts extremt för tidigt, före graviditetsvecka 27. Med föräldrarnas tillstånd undersökte forskarna tillväxten hos barnens hjärnor under nyföddhetsperioden med magnetkameraundersökning. När barnen blivit sex år gamla screenades de för förekomst av autistiska drag.

Ulrika Ådén. Foto: Ingela Wåhlstrand, Medicinsk Bild, Karolinska universitetssjukhuset– Vi blev förvånade över den höga andelen, nästan 30 procent, av de extremt för tidigt födda som hade utvecklat symptom på autismspektrumtillstånd. Bland barn som fötts efter normal graviditetslängd är motsvarande andel en procent, säger Ulrika Ådén, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet och nyföddhetsbarnläkare vid neonatalverksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset.

I gruppen av barn som utvecklade autismspektrumtillstånd var det vanligare att barnen haft komplikationer under nyföddhetsperioden, exempelvis genomgått operativa ingrepp, än de för tidigt födda som inte utvecklade AST. Redan vid magnetkamerundersökningen från nyföddhetsperioden, långt innan barnen uppvisat tecken på autism, sågs skillnader mellan extremt för tidigt födda som senare utvecklade AST och de som utvecklades normalt. Skillnaderna var i form av minskad tillväxt i de delar av hjärnan som är av betydelse för social kontakt, inlevelseförmåga och språkinlärning, med andra ord funktioner som brister hos autistiska barn.

Autism anses i allmänhet bero på genetiska faktorer, även om ingen specifik autismgen har identifierats. Den nya studien stödjer tidigare forskningsfynd som pekat på att födelsevikt och komplikationer kan öka risken.

– Den här studien visar att miljöfaktorer också kan leda till autism. Hjärnan utvecklas bäst i livmodern och en alltför tidig miljöomställning till ett liv i atmosfären kan rubba organisationen av hjärnans nätverk. Genom nya behandlingsrutiner för att stimulera barnets utveckling och undvika stress kanske risken för autismspektrumtillstånd hos dessa barn kan minska, säger Ulrika Ådén.

Forskningen har finansierats av anslag från bland annat Vetenskapsrådet, ALF-medel, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Europeiska unionens sjunde ramprogram.

Publikation:

Poor Brain Growth in Extremely Preterm Neonates Long Before the Onset of Autism Spectrum Disorder Symptoms.
Padilla N, Eklöf E, Mårtensson G, Bölte S, Lagercrantz H, Ådén U
Cereb. Cortex 2017 02;27(2):1245-1252

Publicerad: 2015-12-09 08:00 | Uppdaterad: 2015-12-09 13:59

Bullerexponering av gravida ökar risk för hörselskada hos barn

En nyligen publicerad studie från Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet visar att bullerexponering under graviditeten ger risk för hörselskada hos barnet. I miljöer med hög bullerexponering ökar risken för hörselskada med 80 procent. Resultaten ger ett starkt stöd för att kvinnor inte bör utsättas för höga ljudnivåer under graviditeten.

Tidigare har det antagits att foster varit välskyddade för yttre ljud, men flera studier har visat att buller, särskilt lågfrekvent buller, fortleds till fostret. Sambandet mellan bullerexponering under graviditet och hörselskada har även stöd i djurexperimentella undersökningar. Det sammantagna kunskapsläget visar nu att kvinnor inte bör utsättas för höga ljudnivåer på sin arbetsplats under graviditeten.

– Arbetsmiljöverkets rekommendation är att gravida inte skall exponeras över 80 dBA, men denna rekommendation följs tyvärr inte alltid idag. Vår studie visar att det är angeläget att denna rekommendation verkligen följs av arbetsgivarna. Även om kvinnorna använder hörselskydd vid höga bullernivåer så skyddar det inte barnets hörsel, säger Jenny Selander, forskare vid Institutet för miljömedicin.

Studien, som publiceras i tidskriften Environmental Health Perspectives, omfattar över 1,4 miljoner barn födda i Sverige mellan 1986 och 2008. Uppgifter om moderns yrke, rökvanor, närvaro vid arbetet under graviditet med mera hämtades från det medicinska födelseregistret vid Socialstyrelsen och från nationella centrala register vid Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan. Yrkesuppgifterna användes för att koda exponeringen för buller i arbetet under graviditeten i tre klasser: lågt buller (< 75 dBA); medelhögt buller (75-84 dBA) och högt buller (>=85 dBA). Uppgifter om hörselpåverkan (hörselnedsättning av sensorineuralt slag eller genom direkt skada på hörselorganet och tinnitus) hämtades från patientregistret vid Socialstyrelsen, som är baserat på diagnoser satta vid specialistutredningar.

Medelhög bullerexponering

Omkring 290 000 mödrar hade under graviditeten arbetat i yrken med medelhög bullerexponering (75-84 dBA) och omkring 6000 mödrar i yrken med hög bullernivå (>85 dBA). Totalt förelåg hörselskador som var så uttalade att det föranledde utredning av specialistläkare hos cirka 1 procent av barnen. Bland de mödrar som under graviditeten arbetat heltid i miljöer där bullret översteg 85 dBA var risken för hörselskada hos barnen ökad med omkring 80 procent i jämförelse med de mödrar som arbetat i lågexponerade miljöer.

Ökningen är statistiskt säkerställd och med hänsyn tagen till skillnader i mödrarnas rökvanor, ålder, kroppsvikt, utbildningsnivå, nationalitet, samt barnets födelseår, kön och ordning i syskonskaran. Bland högexponerade mödrar som arbetat deltid sågs en riskökning på 25 procent som inte var statistisk säkerställd. I den medelhögt exponerade gruppen förelåg ingen säkerställd ökning av antalet hörseldiagnoser, men det går inte att utesluta att en riskökning finns även där. Resultaten kommer att införlivas i de råd som ges till gravida och i den informationsverksamhet vi har till barnmorskorna vid mödravårdscentralerna.

Studien har utförts i samarbete mellan Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet, Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) vid Stockholms läns landsting, Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och Karolinska Universitetssjukhuset och har genomförts med ekonomiskt stöd från Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd (FORTE). Projektledare har varit professor Per Gustavsson, Institutet för miljömedicin.

Publikation

Maternal occupational exposure to noise during pregnancy and hearing dysfunction in children – a nationwide prospective cohort study in Sweden
Jenny Selander, Maria Albin, Ulf Rosenhall, Lars Rylander, Marie Lewné, and Per Gustavsson
Environmental Health Perspectives, online 8 December 2015

Tags

Neonatologi Miljömedicin Graviditet och förlossning
Webb Admin 2015-12-09
Publicerad: 2015-12-03 08:00 | Uppdaterad: 2015-12-03 10:30

Viktökning mellan graviditeter kan påverka barnets överlevnad

Ny forskning från Karolinska Institutet och University of Michigan visar att mammans viktökning mellan graviditeter kan öka risken för dödföddhet och spädbarnsdöd för det andra barnet. Resultaten publiceras i vetenskapstidskriften The Lancet och bygger på information om över 450 000 kvinnor i Sverige.

– Den här typen av dödsfall är mycket sällsynta även hos barn till kvinnor med hög viktökning. Då viktökning mellan graviditeter är vanligt är våra resultat viktiga framförallt ur folkhälsosynpunkt, säger Sven Cnattingius, professor i reproduktionsepidemiologi vid Karolinska Institutet, som lett studien.

I sitt arbete använde forskarna det medicinska födelseregistret, som innehåller information om nästan alla barn som föds i Sverige. Totalt inkluderades nästan 457,000 kvinnor som födde sitt första och andra barn i Sverige mellan 1992 och 2012. Vikt och längd bestämdes i början av graviditeterna. Resultaten visar bland annat att kvinnor som ökade sitt BMI med minst 4 enheter (motsvarande ungefär 11 kg hos en normallång kvinna) från första till andra graviditeten hade 50 procent högre risk för dödföddhet som utgång av sin andra graviditet, jämfört med kvinnor som behöll vikten.

För de kvinnor som var normalviktiga vid sin första graviditet innebar ökande BMI från första till andra graviditet också ökande risk för spädbarnsdöd (död under det första levnadsåret) för det andra barnet. Om mamman ökade sitt BMI med minst 4 enheter var risken 60 procent högre jämfört med om hon behöll sin vikt. Men resultaten visar också på det omvända förhållandet. För kvinnor som var överviktiga vid första graviditeten (definierat som ett BMI på minst 25, motsvarande 70 kg för en normallång kvinna) innebar en viktminskning en minskad risk för spädbarnsdöd efter andra graviditeten.

Ovanligt i Sverige

Ungefär var femte kvinna i studien gick upp så mycket från första till andra graviditet att det påverkade riskerna för dödföddhet och spädbarnsdöd (minst 2 BMI-enheter, motsvarande 5,5 kg för en normallång kvinna). Forskarna understryker dock att dödföddhet och spädbarnsdöd är mycket ovanligt i Sverige; i underlaget till den aktuella studien förekom dödföddhet vid andra graviditeten endast vid 2,4 av 1000 födslar och spädbarnsdöd vid 2,1 av 1000 födslar. Totalt föds cirka 100 000 barn i Sverige varje år.

– De här resultaten bekräftar tidigare studier där vi visar att barnets risk för dödföddhet, spädbarnsdöd och sjuklighet i nyföddhetsperioden ökar med moderns vikt. Den underliggande orsaken är dock fortfarande oklar. Vi vet exempelvis inte vet om det är viktökning under själva graviditeten eller mellan graviditeterna som är av betydelse, säger Sven Cnattingius.

Studien har finansierats med anslag från Forskningsrådet för Hälsa, Arbetsliv och Välfärd (FORTE) och genom Karolinska Institutet Distinguished Professor Award till Sven Cnattingius.

Publikation

Weight gain between successive pregnancies and risks of stillbirth and infant mortality: a nation-wide cohort study
Cnattingius S, Villamor E.
The Lancet, online 2 December 2015, http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(15)00990-3

Tags

Graviditet och förlossning Fetma och övervikt Neonatologi
Webb Admin 2015-12-03
Subscribe to Neonatologi