Publicerad: 2020-11-26 10:46 | Uppdaterad: 2020-11-26 10:53

Larynxmask är säkert vid resuscitering av nyfödda

I veckans nummer av New England Journal of Medicine rapporterar Nicolas Pejovic och Susanna Myrnerts Höök resultaten från den hittills största randomiserade studien där användning av larynxmask jämförs med sedvanlig ansiktsmask för resuscitering av asfyktiska nyfödda barn.

Studien som inkluderade 1163 barn visade att larynxmask är säkert att använda och att metoden, efter särskild utbildning, kan tillämpas också av barnmorskor.  Studien visade dock ingen skillnad mellan grupperna avseende det primära utfallet död eller svår hjärnsfunktionspåverkan.

Pejovic disputerade under våren 2020 och Myrnerts Höök är doktorand vid universitetet i Bergen och planerar att disputera våren 2021. Bägge är kliniskt verksamma vid Södersjukhuset.  Medförfattare i studien är Mats Blennow vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik - CLINTEC och Tobias Alfvén vid institutionen för global folkhälsa, KaroIinska Institutet.

Publikation

A randomized trial of laryngeal mask airway in neonatal resuscitation”. Nicolas J Pejovic, Susanna Myrnerts Höök, Josaphat Byamugisha, Tobias Alfvén, Clare Lubulwa, Francesco Cavallin, Jolly Nankunda, Hege Ersdal, Mats Blennow, Daniele Trevisanuto, och Thorkild Tylleskär, Drs. Pejovic and Myrnerts Höök contributed equally to this article. New England Journal of Medicine, online 26 november 2020, doi: 10.1056/NEJMoa2005333.

Publicerad: 2020-11-26 06:00 | Uppdaterad: 2020-11-26 17:50

Alternativ metod för hjärt-lungräddning av nyfödda säker att använda

Små och stora händer möts.
Foto: Getty Images

Svårigheter att etablera egen andning vid födseln är en av de vanligaste dödsorsakerna bland nyfödda. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet utvärderat en metod för hjärt-lungräddning som inte tidigare använts av barnmorskor. Studien som publiceras i New England Journal of Medicine visar att larynxmask är ett säkert och lättanvänt alternativ till andra metoder som kan lämpa sig särskilt väl i låginkomstländer.

Larynxmask
Larynxmask är en kort luftvägstub som placeras i luftstrupen på den nyfödda.

Barnadödligheten har minskat globalt under de senaste 25 åren tack vare arbetet med FN:s Millenniemål och Agenda 2030. Tyvärr har dödligheten hos nyfödda inte följt samma positiva trend.

Svårigheter att etablera egen andning vid födseln, asfyxi, är den globalt tredje största orsaken till spädbarnsdödlighet. Bara i år kommer ungefär 700 000 nyfödda, de flesta i låginkomstländer, att dö för att de inte själva börjar andas vid födelsen. Många nyfödda utvecklar också hjärnskador till följd av bristande energitillförsel. Många av dessa dödsfall och skador kan undvikas med adekvat hjärt-lungräddning enligt internationella rekommendationer, men i de flesta låginkomstländer råder brist på både läkare och utrustning.

Idag är den vanligaste metoden att stödja ventilation via en ansiktsmask och ballong-liknande blåsa. Metoden innebär en stor risk för luftläckage vid munnen så att för lite luft når lungorna och i förlängningen brist på syretillförsel och blodcirkulation till hjärnan. Det är en nackdel som är speciellt tydlig på platser med brist på läkare och utrustning och där framför allt barnmorskor genomför hjärt-lungräddning av nyfödda.

Nytt för barnmorskor

Nu har forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Universitetet i Bergen i Norge tillsammans med Makerere University i Uganda, genomfört en stor, randomiserad studie för att testa larynxmask som alternativ vid hjärt-lungräddning av nyfödda.

Larynxmask är en kort luftvägstub som placeras i luftstrupen på den nyfödda. Den minimerar risken för luftläckage och ökar mängden syre som når lungorna. Larynxmasken används idag av narkosläkare under kirurgiska ingrepp och kräver mindre resurser och är mycket enklare än intubering. Men den har inte tidigare använts av barnmorskor. Resultat från tidigare mindre studier har visat att barnmorskor klarar att använda larynxmask efter en kortare utbildning.

Mulago National Referral Hospital i Kampala, Uganda
Studien genomfördes vid Mulago National Referral Hospital i Kampala, Uganda, i samarbete med Makerere University.

Den aktuella studien omfattar 1163 hjärt-lungräddningar och genomfördes på Mulago National Referral Hospital i Kampala, Uganda, 2018–2019. Nyfödda i behov av ventilering vid födseln delades in i två grupper där den ena fick standardbehandling med ansiktsmask och blåsa, den andra larynxmask.

Resultaten visar att behandlingarna var lika effektiva. Men om det nyfödda barnet inte började andas efter tre minuter med en av behandlingarna, instruerades barnmorskorna att använda den andra.

Ett värdefullt verktyg

Ett större antal nyfödda som först stöttades med ansiktsmask och blåsa räddades senare med larynxmask, än tvärtom. Studien visar även att merparten av barnen med stor sannolikhet var utsatta för grav energibrist redan innan födseln.

– Vi tror att larynxmasken fungerar bättre, den var lättare för barnmorskor att använda och i tidigare studier kunde vi se att det tog kortare tid innan de nyfödda började andas. Skillnaden var dock inte så stor att man kunde se skillnad i dödlighet i just denna population. Eftersom den också är säker kommer larynxmask att vara ett värdefullt verktyg för barnmorskor, särskilt i låginkomstländer, säger Nicolas Pejovic, forskare vid Universitetet i Bergen och institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet samt överläkare på neonatalavdelningen, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.

Enklare än intubering

– Fördelen är även ett minskat behov av intubering, vilket ibland behövs när ansiktsmask och blåsa misslyckas. Till skillnad från intubering är larynxmasken dessutom lätt att lära sig att använda, säger Susanna Myrnerts Höök, doktorand vid Universitetet i Bergen och institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet samt specialistläkare på akutsektionen, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.

Studien är finansierad av Research Council of Norway och Centre for Intervention Science in Maternal and Child Health, Norge. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Flera av medförfattarna arbetar även med innovation inom hjärt-lungräddning av spädbarn genom den ideella organisationen Tap4Life. Där har man bland annat utvecklat gratis appar för smartphones och Ipad att använda vid träning och hjärt-lungräddning av nyfödda, NeoTapLS och NeoTapAS.

Publikation

”A randomized trial of laryngeal mask airway in neonatal resuscitation”. Nicolas J Pejovic, Susanna Myrnerts Höök, Josaphat Byamugisha, Tobias Alfvén, Clare Lubulwa, Francesco Cavallin, Jolly Nankunda, Hege Ersdal, Mats Blennow, Daniele Trevisanuto, och Thorkild Tylleskär, Drs. Pejovic and Myrnerts Höök contributed equally to this article. New England Journal of Medicine, online 26 november 2020, doi: 10.1056/NEJMoa2005333.

Publicerad: 2020-09-23 17:12 | Uppdaterad: 2020-09-23 17:15

SARS-CoV-2 under graviditeten inte kopplat till komplikationer hos barnet

Photo of pregnant woman.
Foto: iStock

I en ny studie som publiceras i tidskriften JAMA har forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset undersökt sambandet mellan ett positivt SARS-CoV-2-test under graviditeten och komplikationer hos mamma och barn. Närmare två av tre gravida som testades positivt saknade symtom på covid-19 och forskarna fann inte någon högre förekomst av förlossningskomplikationer eller ohälsa hos barnet vid födseln. Däremot var havandeskapsförgiftning vanligare hos infekterade kvinnor.

På Karolinska Universitetssjukhuset infördes screening (PCR-test) för det nya coronaviruset SARS-CoV-2 på alla kvinnor som lades in för förlossning från och med den 25 mars i år. Forskarna bakom den aktuella studien har samlat in dessa data och länkat dem till data från Graviditetsregistret för alla 2 682 kvinnor som födde barn på sjukhuset mellan den 25 mars och 24 juli 2020.

Syftet var att jämföra kvinnor som testats positivt för SARS-CoV-2 med kvinnor som testats negativt för att undersöka samband mellan testpositivitet och medicinska utfall hos mamma och barn. De två grupperna var matchade för ålder, BMI, paritet, utbildningsnivå, födelseland, rökning, sammanboende och sjukdomsstatus före graviditet hos kvinnan.

Majoriteten var asymtomatiska

Totalt 156 kvinnor (5,8 procent) testades positivt för SARS-CoV-2, varav närmare två av tre (65 procent) inte uppvisade några symtom. Att majoriteten testpositiva gravida kvinnor är asymtomatiska stämmer med andra forskningsresultat där screening har införts. Jämfört med testnegativa kvinnor sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad vad gäller förlossningssätt, risk för stor blödning, användning av ryggbedövning, för tidig födsel, vårdtid eller amningsfrekvens. Det var inte heller någon skillnad mellan grupperna gällande barnets hälsa mätt som Apgarpoäng eller födelsevikt.

Kvinnor som testades positivt för det nya coronaviruset hade av oklar anledning lägre förekomst av igångsättning av förlossningen (18.7 procent jämfört med 29.6 procent hos testnegativa kvinnor) och högre förekomst av havandeskapsförgiftning, preeklampsi (7.7 procent jämfört med 4.3 procent).

Kan uppvisa liknande symtom

Porträttbild av Mia Ahlberg, legitimerad barnmorska vid Tema Kvinnohälsa, Graviditet och Förlossning, Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Mia Ahlberg. Foto: Elisabeth Ubbe

– Det senare kan eventuellt förklaras av att både havandeskapsförgiftning och covid-19 påverkar ett flertal organ i kroppen och kan uppvisa liknande symtom, säger studiens förstaförfattare Mia Ahlberg, legitimerad barnmorska vid Tema Kvinnohälsa, Graviditet och Förlossning, Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Att majoriteten av de testpositiva kvinnorna var asymtomatiska påverkar sannolikt studiens resultat, förklarar Mia Ahlberg.

– Andelen kvinnor med symtom var för liten för att kunna utvärdera om dessa kvinnor löper högre risk för komplikationer. Det finns ett flertal rapporter om gravida kvinnor som drabbas av allvarlig covid-19 och sämre utfall. Större studier bör genomföras för att kunna identifiera om kvinnor med symtom, och olika grader av symtom, är en riskgrupp för sämre utfall såsom för tidig födsel, säger hon.

Skillnader i förekomst

Studien visade också att förekomsten av SARS-CoV-2 var högre bland kvinnor med lägre utbildning (14.2 procent vid <10 års skolgång jämfört med 4.0 procent vid >12 års skolgång), samt bland kvinnor födda i Afrika eller Mellanöstern (10.0 procent) jämfört med kvinnor födda i de nordiska länderna, inklusive Sverige (3,9 procent).

Forskningen finansierades av Svenska Läkaresällskapet, Vetenskapsrådet och det Strategiska forskningsområdet i Epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Publikation

”Association of SARS-CoV-2 Test Status and Pregnancy Outcomes”. Mia Ahlberg, Martin Neovius, Sissel Saltvedt, Jonas Söderling, Karin Pettersson, Clara Brandkvist, Olof Stephansson. JAMA, online 23 september 2020, doi:10.1001/jama.2020.19124.

Event type
Disputationer
Disputation:Viveka Nordberg

2020-10-09 9:00 Add to iCal
Campus Flemingsberg
Location
Föreläsningssal 4U Solen, Alfred Nobels Allé 8. Samt via Zoom
Lead

Every bug counts
Neonatal colonization and infection of Gram-negative bacilli – aspects on antibiotic resistance in Sweden and Ecuador

Content

För deltagande via Zoom: https://ki-se.zoom.us/j/61781205580?pwd=U2NVZ3h0V29acmdSOFNpNE1adkxkdz09

Meeting ID: 617 8120 5580 Passcode: 818967

Huvudhandledare

Docent Lars Navér
Karolinska Institutet
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik - CLINTEC
Enheten för pediatrik

Bihandledare

Professor Christian Giske
Karolinska Institutet
Institutionen för laboratoriemedicin
Avdelningen för klinisk mikrobiologi

PhD Aina Iversen
Karolinska Institutet
Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för klinisk mikrobiologi

Professor Mikael Norman
Karolinska Institutet
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik - CLINTEC
Enheten för pediatrik

Fakultetsopponent

Professor Jens Schollin
Örebro Universitet
Institutionen för medicinska vetenskaper

Betygsnämnd

Docent Carl-Johan Treutiger
Karolinska  Institutet
Institutionen för medicin, Huddinge
Centrum för infektionsmedicin

Docent Christina Åhrén
Göteborgs Universitet
Institutionen för biomedicin
Avdelningen för infektionssjukdomar

Docent Elisabeth Olhager
Lunds Universitet
Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund

Kontakt

Publicerad: 2020-07-02 06:00 | Uppdaterad: 2020-07-02 10:50

Poängssystemet Apgar användbar hälsokontroll av för tidigt födda barn

Very tiny newborn baby.
Foto: Ann-Sofi Ingman

Även för tidigt födda barn bör utvärderas enligt Apgarskalan, ett verktyg som används för att mäta nyföddas hälsa omedelbart efter förlossningen. Den slutsatsen drar forskare vid Karolinska Institutet som i en stor observationsstudie undersökt värdet av Apgarpoäng för barn som föds för tidigt. Resultaten har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine.

Den så kallade Apgarskalan har använts sedan 1950-talet i förlossningsvården för att bedöma barnets tillstånd omedelbart efter födseln. Vårdpersonal bedömer fem parametrar hos barnet: hjärtaktivitet, andning, muskelspänst, reaktionsförmåga och hudfärg. Varje parameter kan få mellan 0–2 poäng, vilket innebär att poängen kan variera mellan 0–10, där en högre siffra tyder på att barnet har bättre hälsa och högre chanser att överleva.

Det har dock varit omtvistat om Apgarpoäng är ett bra hjälpmedel för prematura barn, eftersom omogenheten hos dessa barn vanligtvis också återspeglar sig i lägre Apgarpoäng jämfört med barn som föds efter fullgången graviditet. Därför ville forskare vid Karolinska Institutet ta reda på om skalan kan användas för att förutsäga även det för tidigt födda barnets risk att dö under de första fyra levnadsveckorna (nyföddhetsperioden).

Med hjälp av svenska registerdata kunde forskarna studera 113 000 barn födda utan missbildningar efter 22 till 36 graviditetsveckor under åren 1992–2016. Risken för död i nyföddhetsperioden beräknades för olika Apgarpoäng vid fem och tio minuter efter födseln, och separat för barn födda efter 22–24, 25–27, 28–31, 32–34 och 35–36 veckor.

Lägre Apgarpoäng ökade risken för död

Totalt dog 1 986 för tidigt födda barn (1,8 procent) i nyföddhetsperioden. Som förväntat ökade dödligheten med kortare graviditetslängd, från 0,2 procent till 76,5 procent för barn födda efter 36 respektive 22 graviditetsveckor. Oavsett graviditetslängd ökade risken för död med sjunkande Apgarpoäng. För barn med kortare graviditetslängd innebar lägre Apgarpoäng en högre absolut riskökning. En ökning av Apgarpoäng från fem till tio minuter efter födseln var associerat med en minskning av risken för död.

Sven Cnattingius, Neda Razaz och Stefan Johansson.
Sven Cnattingius, Neda Razaz och Stefan Johansson. Foto: Michael Fored

– Våra resultat visar att det är viktigt att utvärdera också det för tidigt födda barnets vitalitet med Apgarpoäng vid födelsen. Det är också angeläget att man aktivt arbetar med de barn som inte har höga Apgarpoäng, säger Sven Cnattingius, senior professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.

­– Hjärtverksamhet och andning är de grundläggande delarna i Apgarbedömningen. Vår forskning talar för att ju bättre man lyckas stabilisera det för tidigt födda barnets cirkulation och andning direkt efter födelsen, ju mer ökar chansen att överleva, menar Stefan Johansson, docent vid Karolinska Institutet och neonatolog vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm och en av författarna till studien.

Viktigt verktyg

Resultaten har justerats för en rad faktorer som kan påverka utgången, som till exempel moderns ålder, rökvanor, vikt, blodtryck, barnets födelsesätt och födelseår. Forskarna noterar att studien baseras på svenska förhållanden och att resultaten kan se annorlunda ut i andra länder.

– Även om vi inte vet exakt vad Apgarpoäng mäter så måste vi ta till oss att Apgarpoäng faktiskt är vårt viktigaste verktyg för att utvärdera barnets hälsa omedelbart efter födelsen, säger Neda Razaz, biträdande lektor vid institutionen för medicin Solna, och en av studiens författare.

I Sverige föds årligen omkring 115 000 barn utan missbildningar, varav drygt 5 procent föds för tidigt. Av dessa barn dör omkring 150 barn i nyföddhetsperioden, varav ungefär 100 är födda för tidigt.

Studien har finansierats genom anslag från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, och anslag från Karolinska Institutets Distinguished Professor Award, DPA till Sven Cnattingius.

Publikation

Apgar score and neonatal mortality risk in preterm infants,” Cnattingius S, Johansson S, Razaz N., New England Journal of Medicine, online 1 juli, 2020, doi: 10.1056/NEJMoa1915075

Publicerad: 2020-03-02 14:44 | Uppdaterad: 2021-07-22 16:55

Petter Brodin får Göran Gustafssonpriset i medicin 2020

Portrait of Petter Brodin
Petter Brodin, foto: Ulf Sirborn

Petter Brodin, forskare i immunologi vid Karolinska Institutet får 2020 års Göran Gustafssonpris i medicin. Priset delas ut av Kungl. Vetenskapsakademien inom områdena matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin till yngre forskare som vardera tilldelas 5,1 miljoner kronor.

Göran Gustafssonpriset i medicin tilldelas Petter Brodin,”för hans banbrytande analys av det humana immunsystemets tidiga utveckling”.

Petter Brodin har utvecklat en ny teknik för att analysera mycket små blodvolymer från nyfödda barn. Födseln och den första tiden i livet tros vara särskilt betydelsefull för utvecklingen av immunsystemet.

Han jämför i sina analyser mönster mellan barn som föds med kejsarsnitt eller vaginal förlossning, barn som ammar eller föds upp med ersättning, och hos barn med olika bakteriesammansättning i tarmen. Med bättre kunskap är förhoppningen att i framtiden kunna förhindra att barnen utvecklar allergier och autoimmuna samt inflammatoriska sjukdomar. Att förekomsten av dessa sjukdomar ökar i den industrialiserade delen av världen är något som fortfarande förbryllar forskarna.

En hälsosam start

– Vårt mål är att optimera utvecklingen hos alla barn och hitta vad som är en hälsosam start för dem. Det finns många epidemiologiska studier som pekar på att det är något som inte är helt optimalt i dag i vårt omhändertagande av nyfödda som påverkar utvecklingen av deras immunförsvar negativt, säger Petter Brodin i ett pressmeddelande.

Hittills har studier gjorts på ett hundratal barn, men med hjälp av bland annat forskningsanslaget från Göran Gustafssonpriset kommer det att vara möjligt att utöka verksamheten.

– Det här stödet kommer att hjälpa oss att komma vidare med vår forskning, säger Petter Brodin.

Publicerad: 2019-04-23 11:28 | Uppdaterad: 2020-07-02 15:15

Gravida med typ 1-diabetes har ökad risk att föda för tidigt

Jonas Ludvigsson med en för tidigt född bebis på sjukhuset. Foto Carl Quick.
Jonas Ludvigsson. Foto Carl Quick.

Gravida med typ 1-diabetes löper en högre risk att barnet föds för tidigt. Risken ökar när blodsockernivån stiger, men även kvinnor som håller en rekommenderad nivå löper risk att föda för tidigt. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet och Sahlgrenska Akademin som publiceras i Annals of Internal Medicine.

I en tidigare studie i BMJ kunde forskargruppen visa att gravida kvinnor med typ 1-diabetes har en ökad risk att få barn med hjärtmissbildningar. Nu publiceras en ny studie som visar att gravida kvinnor med typ 1-diabetes har ökad risk att också föda för tidigt.

– Högt blodsocker mätt över tid, så kallat HbA1c, under graviditeten ger en ökad risk för graviditetskomplikationer inklusive risken att födas för tidigt. Risken är som högst för dem med ett HbA1c över 8-9 procent (kring 60-70 mmol/mol), men även de som håller en rekommenderad nivå för sitt blodsocker (HbA1c under 6.5 procent; under 48 mmol/mol) löper en ökad risk för att föda för tidigt, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Barnkliniken på Universitetssjukhuset Örebro.

Risken varierar med olika blodsockernivåer

Studien gjordes genom att länka Medicinska födelseregistret (MFR) till Nationella Diabetesregistret (NDR) för åren 2003–2014. Forskarna identifierade 2 474 barn vars mammor hade ett registrerat långtidsblodsocker (HbA1c) i samband med graviditeten. Dessa jämfördes med 1,16 miljoner barn till mammor utan diabetes.

Cirka 22 procent av barnen till mammor med typ 1-diabetes föddes för tidigt, vilket ska jämföras med mindre än fem procent av barnen till mammor utan typ 1-diabetes. Bland kvinnor med typ 1-diabetes och ett HbA1c över 9 procent födde 37 procent för tidigt. Men även 13 procent av de som hade ett välinställt blodsocker födde för tidigt.

– Detta är den första studie som är stor nog för att slå fast att risken att föda för tidigt varierar med olika blodsockernivåer. Vår studie har gjorts på nationell nivå vilket ger ett resultat som gäller för en genomsnittlig kvinna med typ 1-diabetes, säger Jonas F. Ludvigsson.

Ökad risk för andra komplikationer

Studien visade också på ökad risk för det nyfödda barnet att vara ”tungt för tiden”, drabbas av förlossningsskada, få andningsproblem, drabbas av lågt blodsocker och syrebrist (”asfyxi”) och för att dö i nyföddhetsperioden när den gravida kvinnan med typ 1-diabetes låg högt i blodsocker. Även risken för dödföddhet kunde knytas till HbA1c-nivå hos gravida med typ 1-diabetes.

– Nu vill vi ta fram nya data för att kunna följa dessa barn på längre sikt. Målet är att ta reda på hur dessa barn mår i dag, säger Jonas F. Ludvigsson.

Studien genomfördes med stöd av Diabetesfonden.

Publikation

”Maternal Glycemic Control in Type 1 Diabetes and the Risk for Preterm Birth: A Population-Based Cohort Study”.
Jonas F. Ludvigsson, Martin Neovius, Jonas Söderling, Soffia Gudbjörnsdottir, Ann-Marie Svensson, Stefan Franzén, Olof Stephansson, Björn Pasternak.
Annals of Internal Medicine, online 23 april 2019, doi: 10.7326/M18-1974.

Publicerad: 2019-03-26 16:00 | Uppdaterad: 2020-07-02 15:10

Sverige världsledande på att rädda för tidigt födda barn

Överlevnaden bland barn som föds mycket för tidigt har blivit ännu bättre i Sverige, som har en neonatal intensivvård i världsklass. Det visar en studie ledd från Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA.

Forskarna har analyserat överlevnaden bland svenska barn som fötts mer än 3,5 månader för tidigt, i graviditetsvecka 22-26, och jämfört överlevnadssiffrorna för åren 2014-2016 med åren 2004-2007. Samtliga svenska sjukhus deltog och sammanlagt drabbades 2 205 kvinnor av graviditetskomplikationer som ledde fram till extremt för tidig födsel.

Jämfört med 2004-2007 hade andelen dödfödda barn minskat från 30 till 23 procent tio år senare. Samtidigt ökade överlevnaden från 70 till 77 procent. Den ökade överlevanden skedde inte till priset av fler komplikationer under nyföddhetsperioden. Tvärtom sågs en minskning av hjärn- och lungskador bland barnen födda 2014-2016, medan andra problem såsom ögon- och bukkomplikationer var oförändrade.

– Även om det finns enskilda sjukhus ute i världen som kunnat redovisa liknande resultat för utvalda patienter, så är överlevanden i en hel befolkning och för ett helt land i världsklass, säger Mikael Norman, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, och ansvarig forskare för studien.

Störst förbättring för de allra minsta

Som jämförelse är överlevanden för barn födda i vecka 22-26 omkring 50 procent i Storbritannien, Frankrike och USA. Att barn som föds redan i vecka 22-23 överlever är fortfarande ovanligt i många andra jämförbara länder.

Mikael Norman. Photo: Stefan Zimmerman
Mikael Norman. Foto: Stefan Zimmerman

Störst förbättring i överlevnad i den svenska studien sågs bland barn födda i vecka 22 (från vecka 22+0 dagar till vecka 22+6 dagar) med födelsevikter mellan 290 och 730 gram. Av dessa överlevde 6 av 10 barn som lagts in på neonatalavdelning för intensivvård under åren 2014-2016.

Resultaten tyder på att centrala satsningar på kunskapsstöd har effekt. Under senare år har flera förändringar i lagar, förordningar och nationella rekommendationer stärkt vården och de extremt för tidigt födda barnens status. Men studieresultaten är ytterst ett styrkebesked för alla barnmorskor, sjuksköterskor och läkare som dygnet runt ger födande kvinnor och deras barn bästa tillgängliga vård, menar Mikael Norman.

– Både professionen och myndigheter är duktiga på att snabbt ta till sig ny kunskap och omsätta den i praktisk handling. Även om vissa problem med vårdskador och långtidskomplikationer bland de extremt för tidigt födda barnen fortfarande återstår som viktiga förbättringsområden, så tycker jag verkligen att vi kan känna stolthet och glädje över den svenska neonatalvården.

Nationell samverkan och kvalitetsregister

Mångårig nationell samverkan mellan forskare och uppbyggnad av det neonatala kvalitetsregistret är andra viktiga förutsättningar.

– Det har varit helt avgörande för att tillgängliggöra kunskap om hur neonatalvården har utvecklats i Sverige, säger Mikael Norman.

Studien finansierades huvudsakligen av Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm. Mikael Norman har mottagit forskningsfinansiering från Hjärt-Lungfonden och EU genom Horizon 2020. Han har också mottagit arvode från Läkartidningen, Patientförsäkringen, Liber AB, Studentlitteratur AB och AbbVie AB.

Publikation

“Association Between Year of Birth and 1-Year Survival Among Extremely Preterm Infants in Sweden During 2004-2007 and 2014-2016”
Mikael Norman, Boubou Hallberg, Thomas Abrahamsson, Lars J. Björklund, Magnus Domellöf, Aijaz Farooqi, Cathrine Foyn Bruun, Christian Gadsbøll, Lena Hellström-Westas, Fredrik Ingemansson, Karin Källén, David Ley, Karel Maršál, Erik Normann, Fredrik Serenius, Olof Stephansson, Lennart Stigson, Petra Um-Bergström, Stellan Håkansson
JAMA, online 26 mars 2019, doi: 10.1001/jama.2019.2021

Publicerad: 2019-03-18 17:00 | Uppdaterad: 2020-07-02 15:04

Skyddande antikroppar finns även hos för tidigt födda

Portray of Dieudonne Nkulikiyimfura, Petter Brodin and Christian Pou outside Karolinska Institutet Science Park
Dieudonne Nkulikiyimfura, Petter Brodin och Christian Pou, foto: Ulf Sirborn.

Även mycket för tidigt födda barn bär på ett skydd mot virus i form av antikroppar överförda från mamman. Det visar en analys av så kallade maternella antikroppar hos nyfödda barn, publicerad i tidskriften Nature Medicine av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten bör förändra vårt sätt att se på infektionskänslighet hos nyfödda, enligt forskarna.

Under tiden i mammans mage överförs antikroppar från mammans blod till fostret. Dessa antikroppar ger det nyfödda barnet ett passivt skydd mot infektioner. Eftersom huvuddelen av antikroppstransporten sker under graviditetens sista tredjedel har man hittills betraktat mycket för tidigt födda barn som oskyddade av sådana så kallade maternella antikroppar.

Men en annan bild framträder nu, när den totala uppsättningen av maternella virusantikroppar i blodplasma hos nyfödda barn har analyserats av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

– Vi såg att även barn som är födda så tidigt som i vecka 24 har antikroppar från sin mamma. Det var helt oväntat, säger Petter Brodin, läkare och forskare vid SciLifeLab och institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet och studiens huvudförfattare.

Likvärdig uppsättning av maternella antikroppar

Studien omfattade 78 barn och deras mammor. 32 av barnen var mycket för tidigt födda (innan vecka 30) och 46 var födda efter fullgången graviditet. Uppsättningen av maternella antikroppar visade sig vara likvärdig mellan barn födda mycket för tidigt och fullgångna barn.

– Jag hoppas att det här leder till att vi ifrågasätter en del förutfattade meningar om nyfödda barns immunsystem och infektionskänslighet, så att vi kan ta hand om barnen ännu bättre. För tidigt födda barn kan vara extra känsliga för infektioner, men det beror inte på att de saknar antikroppar från mamman. Vi borde fokusera mer på andra möjliga orsaker till deras sårbarhet, kanske att de har sämre lungfunktion eller svagare barriärer i huden, säger Petter Brodin.

Nyutvecklad metod för analys

Studien gjordes med hjälp av en nyutvecklad metod för att i ett blodprov samtidigt analysera förekomsten av antikroppar mot något av alla virus som kan infektera människor (utom zikavirus, som identifierades senare). Metoden har utvecklats av amerikanska forskare och bygger på ett så kallat bakteriofag-bibliotek, en teknik som belönades med Nobelpriset i kemi 2018.

Kortfattat bygger den på att viruspartiklar som kallas bakteriofager kan fås att visa upp ett specifikt protein på sin yta. I det här fallet visar biblioteket av bakteriofager tillsammans upp över 93 000 olika peptider, proteinsnuttar, från över 206 olika virus. Biblioteket blandas med blodplasman som ska testas. Finns det virusantikroppar i plasmaprovet binder de till bakteriofagerna och kan detekteras av forskarna.

Analysen gjordes på prover tagna vid födseln, samt under barnens första, fjärde och tolfte levnadsvecka. Forskarna kunde då se att skyddet från antikropparna varade olika länge för olika virus. Det kan tyda på att överföringen av antikropparna under fosterlivet inte sker slumpmässigt utan är en reglerad process, vilket gruppen nu undersöker vidare.

Betydelse för vaccinutveckling

Studien ger också information om vilka delar av virusproteinerna som antikroppssvaret riktar sig mot. Den kunskapen har stor betydelse vid vaccinutveckling, konstaterar Petter Brodin.

– Om alla mammornas antikroppar riktar sig mot en specifik del av ett virusprotein är det viktigt att veta, för då är det den delen ett vaccin ska bygga på. Jag hoppas att våra resultat kan användas av andra för att utveckla bättre vacciner, till exempel mot RS-viruset som orsakar mycket sjuklighet hos små barn varje vinter, säger han.

Forskningen finansierades av Europeiska forskningsrådet, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet

Publikation

“The repertoire of maternal anti-viral antibodies in human newborns”
Christian Pou, Dieudonné Nkulikiyimfura, Ewa Henckel, Axel Olin, Tadepally Lakshmikanth, Jaromir Mikes, Jun Wang, Yang Chen, Anna-Karin Bernhardsson, Anna Gustafsson, Kajsa Bohlin och Petter Brodin
Nature Medicine, online 18 mars 2019, doi: 10.1038/s41591-019-0392-8

Publicerad: 2018-08-23 17:00 | Uppdaterad: 2020-07-02 15:26

Så dramatiskt utvecklas vårt immunförsvar efter födseln

Kajsa Bohlin, Petter Brodin och Ewa Henckel. Photo: Ulf Sirborn

När ett barn lämnar mammans mage startar en dramatisk förändring av barnets immunförsvar. Förändringen är en respons på de bakterier, virus och liknande som finns i barnets nya miljö, och sker likartat hos alla barn. Resultaten publiceras av forskare från Karolinska Institutet i en artikel i Cell. Användningen av ny teknik inom immuncellsanalys har gjort studien möjlig.

Att undersöka hur immunförsvaret förändras hos nyfödda barn har tidigare varit svårt då analyserna gjorts utifrån prover tagna från navelsträngen direkt vid födseln. Nu har forskarna tagit ny teknik inom immuncellsanalys till hjälp för att följa barnens utveckling de första veckorna utanför mammans mage.

portrait in lab environment
Petter Brodin. Foto: Ulf Sirborn

– Detta är första gången vi kartlagt hur människans immunsystem anpassar sig till födelsen och den nya miljön. Vi såg drastiska förändringar i barnens immunförsvar mellan varje provtagningstillfälle, vilket visar att immunsystemet är mycket dynamiskt tidigt i livet, säger Petter Brodin, läkare och forskare vid Science for Life Laboratory (SciLifeLab) och institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

Några droppar blod

Studien har jämfört blodprover från 100 individer, både barn som fötts mycket för tidigt och barn som fötts i fullgången tid. Proverna togs under den första, fjärde och tolfte levnadsveckan och jämförelsen gjordes med hjälp av avancerad teknik för immuncellsanalys: masscytometri i kombination med omfattande proteinanalyser i plasma. Där behövs mycket små mängder blod, några droppar från varje barn, för att analysera alla de vita blodkroppar och hundratals proteiner som cirkulerar i blodet. Forskarna kunde också visa att de barn som hade en störd utveckling av tarmfloran under de första veckorna också visade en störning i utvecklingen av immunförsvaret.

– Våra resultat är viktiga för att vi bättre ska förstå nyfödda barns infektionskänslighet och riskerna med att födas för tidigt. Kan vi följa immunsystemets utveckling, och i framtiden även styra det i olika riktningar, så öppnar sig möjligheten att förebygga autoimmuna sjukdomar och allergier, vilka delvis är kopplade till immunsystemets utveckling. Vi ser även möjligheten att utveckla bättre vacciner, skräddarsydda för nyfödda barns immunförsvar, säger Petter Brodin.

Triggas av mikrober

Anpassningen av immunförsvaret tros triggas av de mikrober, bakterier, svampar och liknande, som barnet möter utanför livmodern. Startskottet finns framför allt i lungan, tarmarna, huden och på slemhinnorna, det vill säga kroppens kontaktytor mot omvärlden.

– Det som förvånade oss var hur likartade förändringarna var mellan de olika barnen. Det verkar som att alla barnen följer ett och samma mönster, där deras immunsystem svarar med exakt samma sekvens av dramatiska förändringar. Nästan som en välkoreograferad dans, en inövad rutin, säger Petter Brodin.

Nu breddar forskarna studien till att omfatta fler barn som samtliga ska följas vidare upp i åldrarna. Då kan de även se vilka som senare utvecklar sjukdomar som diabetes, allergi, astma och inflammatorisk tarmsjukdom.

Kan spåras till hur vi föds

– Det går garanterat att spåra en del av dessa sjukdomar till hur man föds, och hur immunförsvaret anpassar sig till miljön. Vad vi kan bidra med är de specifika förändringar i immunsystemet som ligger till grund för detta. Detta är en pusselbit som tidigare saknats, säger Petter Brodin.

Forskningen har gjorts möjlig genom ett nära samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset.

– Det är svårt att få till en sådan här studie av såväl etiska som praktiska och logistiska skäl. Nyckeln till framgången är att vi som leder studien även arbetar som läkare i vården, och när vi lyckas kombinera patientnära arbete med den mest avancerade tekniken kan vi göra fantastiska upptäckter, säger Petter Brodin.

Forskarna bakom studien är aktiva vid Science for Life Laboratory, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Forskningen finansierades av Europeiska forskningsrådet (ERC), Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF).

Publikation

Stereotypic immune system development in newborn children”. Axel Olin, Ewa Henckel, Yang Chen, Tadepally Lakshmikanth, Christian Pou, Jaromir Mikes, Anna Gustafsson, Anna Karin Bernhardsson, Cheng Zhang, Kajsa Bohlin, Petter Brodin
Cell, online 23 augusti 2018, doi:10.1016/j.cell.2018.06.045

Subscribe to Neonatologi