Publicerad: 2021-12-15 18:00 | Uppdaterad: 2021-12-16 08:06

Ny upptäckt om hur omega-3-fetter kan motverka åderförkalkning

Lax, olja, avocado och nötter på ett bord.
Omega-3-fetter finns bland annat i fet fisk och valnötter. Foto: Getty Images

En receptor som aktiveras av ämnen som bildas från omega-3-fettsyror har en viktig roll för att stoppa inflammation i kärlen och motverka åderförkalkning, visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of Clinical Investigation. Fynden kan bana väg för helt nya strategier att behandla och förebygga hjärt-kärlsjukdom med till exempel omega-3-fetter.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen och ett stort folkhälsoproblem. Vid åderförkalkning uppstår inflammation i blodkärlen. Denna inflammatoriska process hanteras normalt sett av olika stoppsignaler som kallas resolviner, som dämpar inflammationen och stimulerar läkning av vävnaden. Resolviner bildas från omega-3-fettsyror och binder till och aktiverar en receptor som kallas GPR32.

Hildur Arnardottir
Hildur Arnardottir, forskarassistent vid institutionen för medicin, Solna. Foto: Stefan Zimmerman

– Vi har funnit att denna receptor är dysreglerad i åderförkalkning, vilket tyder på en störning i läkningsprocessen. Fynden kan bana väg för helt nya strategier att behandla och förebygga åderförkalkning genom att stoppa inflammationen i kärlen, till exempel med hjälp av omega-3-fettsyror, säger Hildur Arnardottir, forskarassistent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och studiens förstaförfattare.

Den nya studien visar att signalering via receptorn aktivt stoppar inflammation i åderförkalkade blodkärl och stimulerar läkning. Forskarna har studerat aterosklerotiska plack och även skapat en ny experimentell modell där man har överuttryckt GPR32-receptorn. GPR32-receptorn dämpade åderförkalkning och inflammation i blodkärl och resolviner som aktiverar GPR32 förstärkte effekten ytterligare.

Magnus Bäck
Magnus Bäck, professor vid institutionen för medicin, Solna. Foto: Leonard Gren

– Vi fortsätter nu att studera de mekanismer som ligger bakom misslyckad hantering av inflammation i kärlen samt hur omega-3-härledda stoppsignaler kan användas för att behandla åderförkalkning, säger Magnus Bäck, överläkare i kardiologi och professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och studiens sisteförfattare.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse och Region Stockholm. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

“The resolvin D1 receptor GPR32 transduces inflammation-resolution and atheroprotection”. Hildur Arnardottir, Silke Thul, Sven-Christian Pawelzik,Glykeria Karadimou, Gonzalo Artiach, Alessandro L. Gallina, Victoria Mysdotter, Miguel Carracedo, Laura Tarnawski, April S. Caravaca, Roland Baumgartner, Daniel F.J. Ketelhuth, Peder S. Olofsson, Gabrielle Paulsson-Berne, Göran K. Hansson, Magnus Bäck. The Journal of Clinical Investigation, 15 december 2021, doi: 10.1172/JCI142883.

Publicerad: 2021-12-07 13:21 | Uppdaterad: 2021-12-07 13:21

Centrum för Molekylär Medicin (CMM) söker ny föreståndare

Centrum för Molekylär Medicin (CMM) är en stiftelse verksam vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, instiftad av Stockholm Läns Landsting (Region Stockholm).

Centrumets syfte är att främja forskning inom sjukdomsområdena: inflammationssjukdomar såsom reumatiska och neuroinflammatoriska sjukdomar, kardiovaskulära sjukdomar, vissa genetiska sjukdomar samt vissa neuropsykiatriska sjukdomar.

Centrumet söker nu en ny föreståndare och annonsen kan läsas på CMMs webbplats.

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Virtuell workshop om Fluorescenskorrelationsspektroskopi (FCS)

2021-09-13 9:00 - 18:30 Add to iCal
Online
Location
Zoom
Lead

Virituell workshop om fluorescenskorrelationsspektroskopi (FCS) tillägnad professor Rudolf Rigler på hans 85 -årsdag, 13 september 2021.

Organiserad med stöd från doktorandprogrammet i allergi, immunologi och inflammation (AII).

Content

 9:00 –   9:15     Välkommen 

 9:15 – 10:00     Jerker Widengren, KTH Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, Sverige
                             FCS – fundamental biomolecular studies and towards clinical diagnostics

10:00 – 10:45    Klaus Weisshart, ZEISS Research Microscopy Solutions
Zeiss ConfoCor series

10:45 – 11:15    Masataka Kinjo, Hokkaido University, Sapporo, Japan
                             Cellular dynamics of biomolecules

11:15 – 12:00    Jean-Pierre Changeux, Pasteur Institute, Paris, Frankrike 
The allosteric transition of pentameric receptor channels at the atomic level: consequences for the design of allosteric modulators

12:00 – 13:00    Lunchpaus 

13:00 – 13:45    Stefan Wennmalm, SciLifeLab, Stockholm, Sverige 
                             Inverse Fluorescence Correlation Spectroscopy (iFCS) and FRET-FCS

13:45 – 14:30    Petra Schwille, Max Planck Institute of Biochemistry (MPIB), München, Tyskland 
                            
Dual-Colour Fluorescence Cross-Correlation Spectroscopy (FCCS)

14:30 – 15:15    Christian Eggeling, Friedrich Schiller University Jena, Jena, Tyskland 
                             University of Oxford, Storbritannien 

                              A two-decades FCS story: From photophysics over high-throughput screening to
                              super-resolved STED-FCS

15:15 – 15:45    Erdinc Sezgin, SciLifeLab, Stockholm, Sverige 
                             Measuring nanoscale properties of cellular membranes with advanced FCS

15:45 – 16:30    Thorsten Wohland, National University of Singapore, Singapore
                             
Extending FCS to imaging – Single Plane Illumination Fluorescence Correlation Spectroscopy (SPIM-FCS)

16:30 – 17:00    Vladana Vukojević, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige 
                             Extending FCS to imaging – Quantitative scanning-free confocal imaging of fast

                             Dynamic processes by massively parallel FCS

17:00 – 17:45    Elliot Elson, Washington University in St. Louis, Missouri, USA
                             Fluorescence Correlation Spectroscopy: Past, Present, Future

17:45 – 18:00    Diskussion och personliga reflektioner 

 

Program

Kontakt

Publicerad: 2021-06-23 20:00 | Uppdaterad: 2021-06-24 08:20

Immunceller i människans gallvägar kartlagda

Illustration: Getty Images
Illustration: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet har analyserat och i detalj beskrivit de immunceller som finns i gallgången hos människor. Resultaten kan bana väg för nya behandlingsstrategier mot sjukdomar i gallvägarna, som ofta involverar immunologiska processer. Studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.

Under det senaste decenniet har vår förståelse för sammansättningen av immunceller i de flesta vävnader ökat enormt. Människans gallvägar har dock förblivit en av få outforskade immunologiska miljöer på grund av svårigheter att komma åt att studera denna plats. Gallvägssystemet inkluderar gallgången, som förbinder levern med tarmen, samt de mindre gallvägarna inne i levern och är ett organ som ofta drabbas av allvarliga inflammatoriska och maligna sjukdomar.

Dyster prognos

Portrait of Niklas Björkström.
Niklas Björkström. Foto: Markus Marcetic

– Svårigheterna att studera detta organ har begränsat vår förståelse för sjukdomar i gallvägarna, varav många är allvarliga med dyster prognos, säger Niklas Björkström, läkare och immunologiforskare vid Centrum för infektionsmedicin, institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, som lett studien.

Hans forskargrupp har nu, i nära samarbete med kliniska forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset, använt en ny klinisk undersökningsmetod för att samla in och studera immunceller i gallvägarna. Med denna metod lyckades de få tag i immunceller i gallgången från 125 patienter och i detalj karakterisera var och en av immuncellerna.

Forskarna jämförde immunceller från patienter med primär skleroserande kolangit (PSC), en allvarlig inflammatorisk sjukdom i gallvägarna, med immunceller i gallvägarna från kontrollpersoner utan inflammatorisk sjukdom. PSC-patienter hade en hög infiltration av immunceller kallade neutrofiler och T-celler, som tycktes samarbeta för att orsaka en inflammatorisk miljö.

Resurs för framtida studier

– Vår studie belyser inte bara de immunologiska processerna vid PSC, den ger oss också viktiga detaljer om den immunologiska miljön i människans gallvägar. Det är ett stort steg framåt och kommer att vara en viktig resurs för framtida studier av immunsvaret vid sjukdomar i gallvägarna, säger Niklas Björkström.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Radiumhemmets Forskningsfonder, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Novo Nordisk Fonden, Centrum för Innovativ medicin vid Karolinska Institutet, Region Stockholm och Karolinska Institutet. Författarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“A biliary immune landscape map of primary sclerosing cholangitis reveals a dominant network of neutrophils and tissue-resident T cells”. Christine L. Zimmer, Erik von Seth, Marcus Buggert, Otto Strauss, Laura Hertwig, Son Nguyen, Alicia Y. W. Wong, Chiara Zotter, Lena Berglin, Jakob Michaëlsson, Marcus Reuterwall Hansson, Urban Arnelo, Ernesto Sparrelid, Ewa C. S. Ellis, Johan D. Söderholm, Åsa V. Keita, Kristian Holm, Volkan Özenci, Johannes R. Hov Jeff E. Mold, Martin Cornillet, Andrea Ponzetta, Annika Bergquist, and Niklas K. Björkström. Science Translational Medicine, online 23 juni 2021, doi: 10.1126/scitranslmed.abb3107.

Publicerad: 2021-06-03 16:12 | Uppdaterad: 2021-06-03 16:16

Förändringar i saliven hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom

Mirjam Majster
Mirjam Majster Foto: N/A

Att munnen är en del av kroppen är inget nytt, men hur övriga kroppen påverkas av munhälsan och hur munhälsan påverkas av övriga kroppen lär vi oss allt mer om. När Mirjam Majster disputerar 4 juni gör hon det med nya upptäckter om hur proteiner i saliven påverkas av inflammationssjukdomar i tarmen.

Hallå Mirjam Majster! Du disputerar 4 juni; vad handlar din avhandling om?

Avhandlingen handlar om inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), vilket är en kronisk inflammationssjukdom i mag-tarmkanalen som drabbar cirka 6.8 miljoner människor runtom i världen, många av dem i Skandinavien. Sjukdomsorsaken är fortfarande inte är helt klarlagd, men man vet att immunsystemet hos IBD-patienter reagerar felaktigt vid inflammation, vilket resulterar i en ond cirkel av kronisk inflammation i tarmslemhinnan. Det som dock är särskilt intressant för oss inom tandvården är att IBD kan uttrycka sig i munnen, bland annat genom slemhinneförändringar som liknar dem som man ser i tarmen hos IBD-patienter.

Min avhandling ämnade därför att vidareutforska munnens involvering vid IBD och undersökte uttrycket av inflammatoriska proteiner i tarmen och saliven som ett led i det defekta immunförsvaret vid IBD.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Avhandlingen visade att flertalet av de analyserade inflammatoriska proteinerna är förhöjda i tarmarna, blodet och mest intressant – i saliven – vid IBD. Mer specifikt var vi bland de första som beskrev uttrycket av en då nyupptäckt makrofagtillväxtfaktor, IL-34, i friska tarmar och visade att den var förhöjd i inflammerade tarmar hos IBD patienter, vilket tillförde ännu en pusselbit till den komplicerade bilden av det defekta immunförsvaret vid IBD.

Vidare kunde vi påvisa att kalprotektin, ett protein som mäts i avföringen och återspeglar tarminflammation vid IBD, även går att mäta i saliven hos IBD patienter och att dess salivuttryck, liksom i avföringen, är förhöjt vid IBD. Även IL-6 och MMP-10, två proteiner som är inblandade i utvecklingen av IBD och dess spridning till andra organ, var förhöjda i saliven hos IBD patienter. Vi såg även att inflammatoriska proteiner i saliven reflekterar tarminflammation vid IBD, vilket antyder att munhålans immunförsvar är påverkat vid IBD och att sjukdomsaktivitet i tarmen kan återspeglas i saliven.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta eller bidra till att förbättra människors hälsa?

Våra fynd tillför en ökad kunskap som kan bidra till en bättre förståelse av orsaken och upprätthållandet av IBD och dess orala manifestationer. Vem vet – kanske kommer man en dag kunna använda salivprov vid utredning av misstänkt IBD? Eller för övervakning av patientens sjukdomsaktivitet, för att i rätt tid kunna förutspå sjukdomsskov och därefter justera behandlingen? Mycket forskning återstår, men det är ett spännande arbete som vi har framför oss.

Vad ska du göra efter disputationen?

Mitt intresse för munhålans involvering vid IBD har vuxit sig starkare med varje nytt fynd som vi har gjort. Därför ser fram emot att fortsätta min akademiska resa och forskning, samtidigt som jag implementerar de kunskaper som jag erhållit genom min doktorandutbildning i mitt kliniska arbete.

Kontakt

Publicerad: 2021-04-29 20:00 | Uppdaterad: 2021-04-29 20:55

Studie visar hur bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation undgår immunförsvaret

Streptococcus pneumoniae bakterier infekterar hjärnceller.
Illustration: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en mekanism som bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation kan använda för att undgå vårt immunsystem. I laboratorietester reagerade bakterierna Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae på ökade temperaturer genom att producera ett omslutande skydd som gjorde att de överlevde. Detta kan stärka deras försvar mot immunsystemet, säger forskarna. Resultatet har publicerats i tidskriften PLoS Pathogens.

Edmund Loh
Edmund Loh. Foto: Francesco Righetti

– Denna upptäckt bidrar till att öka vår förståelse för de mekanismer som dessa bakterier använder för att undvika vårt normala immunförsvar. Det kan vara en viktig pusselbit för att förstå hur dessa vanligtvis ofarliga bakterier plötsligt kan förvandlas till att orsaka potentiellt livsfarliga infektioner, säger studiens korresponderande författare Edmund Loh, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet.

Vid hjärnhinneinflammation, som kan orsakas av virus, bakterier, svamp och parasiter, blir de mjuka hinnor som omsluter hjärnan och ryggmärgen inflammerade.

Bakteriell hjärnhinneinflammation är en av de allvarligaste formerna och en bidragande orsak till död och funktionsnedsättning hos barn globalt. Flera olika typer av bakterier kan orsaka infektionen, inklusive luftvägsbakterierna Streptococcus pneumoniae (också känt som pneumokocker) and Haemophilus influenzae, som tillsammans står för drygt 200 000 hjärnhinneinflammationsrelaterade dödsfall årligen.

Dessa två typer av bakterier finns ofta i näsa och hals hos friska personer som inte blir sjuka av dom. I vissa fall kan de dock sprida sig till blodomloppet och orsaka livsfarliga infektioner, men exakt hur och varför detta sker är i stort sett okänt.

Känner av temperaturförändringar

I den här studien ville forskarna undersöka kopplingen mellan temperaturförändringar och bakteriernas förmåga att överleva i en laboratoriemiljö. En tidigare studie har visat på en koppling mellan bakterien Neisseria meningitidis förmåga att känna av temperaturförändringar och invasiv meningokockinfektion.

Ett tecken på infektion är förhöjd temperatur eller feber, vilket vanligtvis hjälper immunsystemet att bekämpa sjukdom. I den här studien upptäckte dock forskarna att både S. pneumoniae och H. influenzae aktiverade ett starkare skydd mot attacker från immunsystemet när de utmanades med högre temperaturer.

Den underliggande mekanismen involverade fyra specifika så kallade RNA-termosensorer (RNATs), vilket är temperaturkänsliga icke-kodande RNA molekyler (RNA faktaruta nedan). Dessa RNATs hjälpte till att öka produktionen av omslutande kapslar och en viss sorts immunpåverkande proteiner (faktor H bindningsproteiner), som båda bidrar till att skydda bakterierna från immunsystemets attacker.

Bakteriell temperaturreglering
Inflammation i slemhinnan höjer temperaturen, vilket leder till ökat uttryck av skyddande kapslar och FH bindningsproteiner hos bakterierna S. pneumoniae, H. influenzae och N. meningitidis. Denna temperaturreglering gör det möjligt för bakterierna att undslippa immunförsvaret och kan öka deras överlevnadsförmåga. Illustration: Hannes Eichner.

Skyddande lager

Hannes Eichner
Hannes Eichner. Foto: Ulf Sirborn

– Våra resultat tyder på att dessa temperaturkänsliga RNATs skapar ett extra lager av skydd som hjälper bakterierna att kolonisera deras normala miljö i svalget. Våra analyser visade att dessa RNATs saknade genetiska likheter men att alla hade samma förmåga att känna av temperaturförändringar. Detta indikerar att de har utvecklats oberoende av varandra i förmågan att upptäckta temperatursignaler i svalget och därigenom undslippa immunsystemet, säger studiens försteförfattare Hannes Eichner, doktorand vid samma institution.

Mer forskning behövs för att förstå exakt vad det är som gör att dessa bakterier i vissa fall vandrar från slemhinnorna i näsa och hals till blodbanan och vidare in i hjärnan. Ett nästa steg kan, enligt forskarna, vara att undersöka vilken roll dessa RNATs spelar under bakteriell kolonisering och invasion i in vivo infektionsmodeller.

Forskningen har finansierats med stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet, Region Stockholm och Karolinska Institutet.

Fakta om RNA

  • RNA (ribonukleinsyra) är molekyler som har många olika funktioner i cellerna. Det finns flera sorters RNA, till exempel RNA som överför information om vilka proteiner ska bildas och RNA som reglerar uttryck av olika gener.
  • Icke-kodande RNA är molekyler som inte bidrar till att bilda protein. Det antas finnas tusentals av dem i det mänskliga genomet, inklusive många vars funktioner man ännu inte förstått. Vissa har kopplats till utvecklingen av sjukdomar såsom cancer och alzheimer.
  • Icke-kodande RNA i bakterier bidrar till att reglera flera fysiologiska processer. Exempelvis härstammar det Nobelprisbelönade CRISPR/Cas9 genredigeringsverktyget delvis från upptäckten av den icke-kodande RNA-molekylen, tracrRNA, vars funktion är att oskadliggöra virus genom att klippa sönder deras DNA.
  • KI-forskare har nyligen hittat totalt sju nya icke-kodande RNA molekyler, RNA-termosensorer, eller RNATs, som påverkar förmågan hos de hjärnhinneinflammationsorsakande bakterierna S. pneumoniae, H. influenzae och N. meningitidis att undslippa vårt normala immunförsvar.

Publikation

RNA thermosensors facilitate Streptococcus pneumoniae and Haemophilus influenzae immune evasion,” Hannes Eichner, Jens Karlsson, Laura Spelmink, Anuj Pathak, Lok-To Sham, Birgitta Henriques-Normark, Edmund Loh, PLoS Pathogens, online 29 april, 2021, doi: 10.1371/journal.ppat.1009513

Event type
Föreläsningar och seminarier
SRP Diabetes webinar: Inflammation in Metabolic Diseases

2021-02-26 15:00 - 16:30 Add to iCal
Online
Location
zoom
Professor Marc Donath
Professor Marc Donath Photo: N/A
Lead

Välkommen till 2 föreläsningar (på engelska) om betydelsen av inflammation vid metabola sjukdomar.

Keynote talk
15.00 - 15.40 “IL-1β in Physiology & Treatment of Metabolic Diseases” by Marc Donath (University of Basel)

15.55-16.15 “Corepressor-dependent epigenetic mechanisms underlying inflammation in metabolic diseases” by Eckardt Treuter (Karolinska Institutet)

Moderator och värd: Per-Olof Berggren (Karolinska Institutet)

Content

See attached poster

Kontakt

Event type
Halvtidskontroller
Halvtidskontroll: Alexander Krämer

2020-12-04 9:00 Add to iCal
Online
Location
Teams
Lead

Välkommen till Alexander Krämers halvtidskontroll fredag, 4 december med titeln "Characterisation of epitope-specific anti-citrullinated protein antibodies in human and the role of Fc glycan sialylation in mouse models of rheumatoid arthritis".

Content

Titel

"Characterisation of epitope-specific anti-citrullinated protein antibodies in human and the role of Fc glycan sialylation in mouse models of rheumatoid arthritis"

Författare

Alexander Krämer, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet

Huvudhandledare

Rikard Holmdahl, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet

Bihandledare

Inger Gjertsson, institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Bingze Xu, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet

Betygsnämnd

Pia Dosenovic, institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet
Cecilia Engdahl, institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Alejandro Gomez Toledo, infektionsmedicin, Lunds universitet

Kontakt

Event type
Halvtidskontroller
Halvtidskontroll: Ana Coelho

2020-12-04 13:00 Add to iCal
Online
Location
Teams
Lead

Välkommen till Ana Coelhos halvtidskontroll fredag, 4 december med titeln "NOX2 complex oxidative control in B Cells and Germinal Center B Cells and its impact in murine models of rheumatoid arthritis".

Content

Titel

"NOX2 complex oxidative control in B Cells and Germinal Center B Cells and its impact in murine models of rheumatoid arthritis"

Författare

Ana Coelho, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Huvudhandledare

Rikard Holmdahl, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Bihandledare

Stephen Malin, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
Amit Saxena, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet

Betygsnämnd

Qiang Pan Hammarström, institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
Taras Kreslavskiy, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
Christopher Sundling, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet

Kontakt

Publicerad: 2020-11-10 14:15 | Uppdaterad: 2020-11-10 18:06

Lagom immunaktivering vid födseln kan skydda mot autism, tror forskare

Liten pojke med autism som leker med bilar
Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som debuterar i barndomen. Foto: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan vissa immunmarkörer i blodet hos nyfödda barn och risken att senare utveckla autism. De fann att medelhöga nivåer av en klassisk inflammationsmarkör, C-reaktivt protein (CRP), var kopplat till lägst risk, medan både höga och låga CRP-nivåer kunde kopplas till ökad risk för autism. Studien publiceras i tidskriften Biological Psychiatry.

Autismspektrumtillstånd, förkortat ASD, debuterar i barndomen och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som karakteriseras av svårigheter med kommunikation, sociala färdigheter och repetitiva beteenden. Orsakerna bakom ASD är till stor del ännu okända men både gener och miljöfaktorer spelar in. Tidigare studier har visat att allvarliga infektioner hos mamman under graviditeten är kopplad till en ökad risk för autism hos barnet.

Den aktuella studien bygger på teorin att hjärnan under utveckling kan vara särskilt sårbar för störningar i immunsystemets signalering i samband med exponering för omgivningsfaktorer. Forskarna studerade så kallade akutfasproteiner som är en viktig del av det medfödda immunsystemet – vårt första försvar mot infektioner, särskilt under tidig levnad. Dessa proteiner cirkulerar i vårt blodomlopp och kan stiga snabbt vid en infektion. Ett exempel är C-reaktivt protein (CRP), som ofta används som inflammationsmarkör i sjukvården vid misstänkt infektion (mer känt som snabbsänka).

Kanske påverkar hjärnans utveckling

Renee Gardner. Foto: Stefan Zimmerman

Forskarna analyserade blodprover från närmare 1 000 barn med ASD, drygt 200 av deras syskon utan ASD och över 1 000 friska kontroller från ett svenskt hälsoregister. Spädbarn med höga nivåer av CRP visade sig ha högst risk att senare få en autismdiagnos. Mer överraskande var att även låga nivåer av CRP var kopplat till ökad risk, medan medelhöga nivåer av CRP var förknippat med lägst risk.

– Det innebär att för mycket, men kanske även för lite, inflammation möjligen kan påverka hjärnans utveckling negativt. Bland nyfödda barn vars mammor varit inlagda på sjukhus för en infektion under graviditeten, tenderade de som kunde tillverka lite mer av dessa akutfasproteiner ha en lägre risk för autism. Så det verkar som om en större förmåga hos immunsystemet att svara på den omedelbara miljön kan kopplas till en lägre risk för autism, säger studiens förstaförfattare Renee Gardner, forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.

Lägre nivåer jämfört med sina syskon

Barn med ASD hade lägre nivåer av immunmarkörer vid födseln jämfört med sina syskon utan ASD.

– Det här är intressant eftersom syskon delar ungefär hälften av sitt DNA och sannolikt har en liknande miljö inuti livmodern och under de första dagarna i livet, säger Renee Gardner.

Eftersom det är en observationsstudie kan den inte svara på frågan om immunaktivering är en bidragande faktor eller enbart en markör för risken att utveckla autism.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Autism Speaks och Stanley Medical Research Institute.

Publikation

“Neonatal levels of acute phase proteins and risk of autism spectrum disorders”. Renee M. Gardner, Brian K. Lee, Martin Brynge, Hugo Sjöqvist, Christina Dalman, Håkan Karlsson. Biological Psychiatry, online 9 september 2020, doi: 10.1016/j.biopsych.2020.09.005.

Subscribe to Inflammation