Event type
Föreläsningar och seminarier
Infektions- och immunologiseminarium: "Bacterial biofilm matrix regulates mussel larval settlement and metamorphosis via c-di-GMP" med Jin-Long Yang

2022-06-13 13:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Biomedicum rum D1012 och via Zoom
Lead

Välkommen till ett seminarium med Jin-Long Yang, Shanghai Ocean University, måndag den 13 juni, kl 13.00 i Biomedicum.

Content

Titel

"Bacterial biofilm matrix regulates mussel larval settlement and metamorphosis via c-di-GMP"

Talare

Jin-Long Yang, Shanghai Ocean University

Värd

Ute Römling, Department of Microbiology, Tumor and Cell Biology

Plats och Zoomlänk

Biomedicum rum D1012 och online. Vänligen kontakta värden för zoomlänk.

Kontakt

Publicerad: 2022-04-20 17:00 | Uppdaterad: 2022-04-25 16:41

Luftföroreningar kopplas till ökad risk för covid-19 hos unga

Foto: Pixabay
Foto: Pixabay

Att utsättas för luftföroreningar vid bostaden kopplas till en ökad risk för sars-cov-2-infektion. Det visar en observationsstudie på unga vuxna i Stockholm, publicerad i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet.

Eftersom föroreningar i utomhusluft kan bidra till luftvägsinfektioner som influensa och sars, väckte covid-19-pandemin farhågan att luftföroreningar även skulle kunna leda till ökad risk för infektion med coronaviruset sars-cov-2. Studier har också visat att områden med sämre luftkvalitet oftare har fler fall av covid-19.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt detta närmare, genom att studera kopplingen mellan individuell exponering för luftföroreningar vid bostadsadresser och positivt PCR-test för sars-cov-2 hos unga vuxna i Stockholm.

Ökad risk för positivt test

Resultaten visar att exponering för vissa trafikrelaterade luftföroreningar kopplas till ökad risk för positivt test.

Olena Gruzieva. Foto: privat
Olena Gruzieva. Foto: privat

– Våra resultat bidrar till den växande mängden bevis för att luftföroreningar spelar en roll för covid-19 och ger stöd för att det verkligen finns fördelar med att förbättra luftkvaliteten, säger Olena Gruzieva, docent vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och en av studiens sisteförfattare.

Studien utgår från det populationsbaserade BAMSE-projektet som har följt drygt 4 000 deltagare i Stockholm med upprepade undersökningar från födseln. Genom att koppla dessa data till smittskyddsregistret SmiNet identifierade forskarna 425 deltagare som hade testat positivt på PCR-test för sars-cov-2 mellan maj 2020 och slutet av mars 2021. Deltagarna var i genomsnitt 26 år och 54 procent var kvinnor.

Trafikrelaterade luftföroreningar

Dagliga utomhuskoncentrationer av olika luftföroreningar vid deltagarnas hemadresser beräknades med spridningsmodeller. Föroreningarna var partiklar med en diameter mindre än 10 mikrometer (PM10) respektive 2,5 mikrometer (PM2.5), sotpartiklar och kväveoxider.

Forskarna undersökte sambanden mellan infektion och exponering för luftföroreningar dagarna innan positivt PCR-test, på dagen för testet och på senare kontrolldagar. Varje deltagare fungerade som sin egen kontroll vid de olika tidpunkterna.

Resultaten visar kopplingar mellan risk för infektion och exponering för PM10och PM2.5 två dagar innan positivt test, och exponering för sotpartiklar dagen innan. Forskarna såg ingen koppling mellan risken för infektion och kväveoxider.

Riskökningen var i storleksordningen runt sju procent per partikelhaltökning motsvarande kvartilavståndet, det vill säga skillnaden mellan den första kvartilen (25%) och den tredje kvartilen (75%) av de beräknade partikelkoncentrationerna.

Betydelse för folkhälsan

Portrait of Dr. Erik Melén.
Erik Melén. Foto: Stefan Zimmerman

– Sju procent låter kanske inte så mycket, men eftersom alla mer eller mindre exponeras för luftföroreningar kan sambanden ha stor betydelse för folkhälsan, säger Erik Melén, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, projektledare för BAMSE och delad sisteförfattare till studien.

Effekten påverkades inte av kön, rökning, övervikt eller astma.

Forskarna noterar att resultatet påverkas av testbenägenhet, det vill säga att lämna PCR-prov, och att många unga vuxna var asymtomatiska eller hade milda symtom efter infektion. Studien kan heller inte utesluta att det finns tidsberoende faktorer som kan påverka resultatet.

Forskarna undersöker nu kopplingen mellan luftföroreningar och långvariga effekter av covid-19 hos unga vuxna.

Studiens försteförfattare är Zhebin Yu, postdoktor i Olena Gruzievas forskargrupp. Studien genomfördes i samarbete med SLB-analys, Södersjukhuset, Centrum för Arbets- och Miljömedicin (Region Stockholm) samt Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskningen har finansierats av Forte, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Region Stockholm. Artikelförfattarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

”Short-term air pollution exposure and SARS-CoV-2 infection among young adults in Sweden”, Zhebin Yu, Tom Bellander, Anna Bergström, Joakim Dillner, Kristina Eneroth, Magnuz Engardt, Antonios Georgelis, Inger Kull, Petter Ljungman, Göran Pershagen, Massimo Stafoggia, Erik Melén, Olena Gruzieva och BAMSE covid-19-studien, JAMA Network Open, online 20 april 2022, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2022.8109.

Publicerad: 2022-04-19 17:00 | Uppdaterad: 2022-04-25 14:42

Ny kunskap om hur immunförsvaret hanterar malaria

Malariainfekterade röda blodkroppar.
Malariainfekterade röda blodkroppar. Foto: Getty Images

Genom att analysera prover från patienter som har vårdats för malaria i Sverige, kan forskare vid Karolinska Institutet nu beskriva hur immunförsvaret agerar för att skydda kroppen efter en malariainfektion. Resultaten, som publiceras i tidskriften Cell Reports, ger kunskap till utvecklingen av effektivare vacciner mot sjukdomen.

– Våra resultat bidrar till en bättre förståelse för hur människor bekämpar den här allvarliga sjukdomen och kan hjälpa utvecklingen av bättre vacciner, säger Christopher Sundling, senior forskare vid institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet, och sisteförfattare till studien som kastar nytt ljus över frågan om hur kroppens immunförsvar tar sig an infektionssjukdomen malaria. 

Malaria orsakas av parasiter som sprids till människor via myggor. Sjukdomen orsakade år 2020 mer än 600 000 dödsfall, främst bland små barn i Afrika söder om Sahara.  

Den som får malaria upprepade gånger kan gradvis bli immun mot sjukdomen. Men redan dessförinnan kan kroppen bygga upp så kallad tolerans, som ger ett skydd mot svår sjukdom. 

Kartläggning av immunförsvarets celler 

För att ta reda på mer om hur sjukdomstoleransen utvecklas har KI-forskarna kartlagt immunförsvarets celler och proteiner i blodprover från patienter som har behandlats för akut malariainfektion vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och tillfrisknat.  

Patientgruppen har följts med sex provtagningar under ett år efter insjuknandet. Totalt ingick 53 patienter. 17 av dem hade fått malaria för första gången medan 36 var uppvuxna i malariaområden, hade haft malaria många gånger tidigare och nu fått sjukdomen igen efter en resa. 

Anna Färnert, professor i infektionsmedicin vid institutionen för medicin, Solna. Foto: Ulf Sirborn

– Eftersom vi har följt patienterna här i Sverige kan vi studera immunsvarets naturliga förlopp efter en malariainfektion, utan risk för att en ny infektion stör resultaten. Den här kohorten har visat sig väldigt värdefull för att studera immunologin vid malaria, säger Anna Färnert, som är professor i infektionsmedicin vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och infektionsläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset i vars forskningsgrupp studien har gjorts. 

I en nyligen publicerad studie har KI-forskarna även analyserat den naturliga kinetiken av antikroppar mot ett stort antal parasitantigen och identifierat markörer för nylig exponering. 

Olikheter vid ny- och återinfektion 

Vid malaria är själva sjukdomen delvis ett resultat av den inflammation som skapas i kroppen av immunförsvarets reaktion på infektionen. I sina jämförelser såg forskarna ett starkt inflammatoriskt svar från det så kallade medfödda immunförsvaret hos personer som blev infekterade första gången. Personerna som fick infektionen på nytt hade däremot en förmåga att trycka ned inflammationen, förklarar Christopher Sundling. 

– Hos dem som har haft malaria förut såg vi tidigt parasitspecifika antikroppar som bryter den tidiga inflammationen och hindrar en viss typ av inflammatoriska T-celler att expandera, säger han. 

I oktober 2021 rekommenderade Världshälsoorganisationen användning av världens första, och hittills enda, vaccin mot malaria, Mosquirix.  

Mosquirix är dock bara inriktat på en form av malariaparasiten, den form parasiten har när den först kommer från myggan in i levern. När den sedan kommer ut i blodomloppet och ger sjukdom är den i ett annat stadie som vaccinet inte fungerar mot. 

Ny kunskap kan bidra till bättre vacciner 

Porträtt
Christopher Sundling, senior forskare vid institutionen för medicin, Solna Foto: Privat

– Det är en svaghet med det nuvarande vaccinet. Förståelse för hur tolerans utvecklas och för vad som händer i blodstadiet kan hjälpa oss att utveckla andra typer av vacciner, som kanske inte skyddar helt mot infektion men som gör att vi bli mindre sjuka. Om ett sådant vaccin kan göra att människor överlever de första infektionerna, som så många dör av, skulle vi rädda många liv, säger Christopher Sundling. 

Under de senaste decennierna minskade förekomsten av malaria globalt. Satsningar på distribution av myggnät, att spraya insektsmedel inomhus, samt diagnostik och nya behandlingar tros ha bidragit till den positiva trenden, konstaterar Anna Färnert. Men de senaste åren har minskningstakten planat ut och 2020 bidrog covid-pandemin till ökad dödlighet. 

– Nu behöver vi fortsätta att se till att skydda personer från att bli stuckna av infekterade myggor och att människor får tillgång till snabb och effektiv behandling. Men för att ytterligare minska sjukdomsbördan och på sikt även utrota malaria behövs nya verktyg. Ett effektivt vaccin behövs verkligen; det är så vi har lyckats med andra infektioner även i fattiga länder, säger Anna Färnert. 

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Magnus Bergvalls stiftelse, Åke Wibergs stiftelse, Region Stockholm, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse och doktorandanslag från Karolinska Institutet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter. 

Publikation

Systems analysis shows a role of cytophilic antibodies in shaping innate tolerance to malaria.” Maximilian Julius Lautenbach, Victor Yman, Carolina Sousa Silva, Nadir Kadri, Ioanna Broumou, Sherwin Chan, Sina Angenendt, Klara Sondén, David Fernando Plaza, Anna Färnert, Christopher Sundling. Cell Reports, online 19 april 2021, doi: 10.1016/j.celrep.2022.110709. 

Kampen mot malaria  

Världshälsoorganisationen, WHO, har i sin strategi för malaria målen att minska dödligheten och incidensen med minst 90 procent fram till 2030, att eliminera malaria i minst 35 länder och hindra att sjukdomen åter blossar upp i malariafria länder. Strategin ska bidra till FN:s globala mål för hållbar utveckling, där ett av målen är att utrota malaria.  

År 2020 drabbades över 241 miljoner människor av malaria och sjukdomen orsakade mer än 627 000 dödsfall, främst bland barn under fem år, enligt WHO. 

Publicerad: 2022-04-19 09:04 | Uppdaterad: 2022-04-19 09:19

Lovande läkemedelskandidater mot Krim-Kongo blödarfeber identifierade

Hyalommafästing
Hyalommafästing, foto: Getty Images.

Krim-Kongo blödarfebervirus (CCHF-virus) sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber med hög dödlighet. I en ny studie som publicerats i tidskriften eLife har forskare vid Karolinska Institutet identifierat viktiga signalvägar som kan blockeras med befintliga läkemedelskandidater och därigenom hindra viruset från att föröka sig. Resultaten ger nytt hopp om framtida läkemedelsbehandlingar.

Porträtt av Ali Mirazimi. Han har grå kavaj, hästsvans, glasögon och står utomhus i en park.
Ali Mirazimi. Foto: Martin Stenmark

– CCHF-virusets spridning innebär ett ökat hot mot folkhälsan på grund av dess höga dödlighet hos människor, som kan variera mellan 3–40 procent i vissa regioner. Idag finns dessvärre inga vacciner eller effektiva behandlingar tillgängliga, vilket gör det ytterst angeläget att identifiera lovande läkemedelskandidater som kan leda till bättre behandlingar och lägre dödlighet, säger studiens seniore författare Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.

Krim-Kongo blödarfebervirus sprids till människor via framför allt fästingbett eller genom kontakt med infekterade djur, men kan även smitta mellan människor. Vanliga symtom inkluderar feber, muskelvärk, magont, ledsmärtor, kräkningar och blödningar som kan utvecklas till organsvikt och död.

Sjukdomen är endemisk med stabil infektionsnivå i närmare 30 länder i bland annat Centralasien, sydöstra Europa, Mellanöstern och delar av Afrika. På senare år, delvis på grund av den globala uppvärmningen, har fästingarna som bär på viruset spridit sig till nya geografiska områden som till exempel Portugal, Spanien, Tyskland, England och även Sverige. Sjukdomen klassas enligt smittskyddslagen som samhällsfarlig.

Viktiga signalvägar identifierade

Alla virus är parasiter som är helt beroende av sina värdar för att föröka sig. Ett virus som infekterar en cell omprogrammerar cellen så att cellen börjar skapa fler viruspartiklar. Cellernas energiförsörjning och funktioner styrs via molekylära signalvägar som virus använder för att sprida sig i kroppen.

I studien har forskargruppen undersökt hur CCHF-viruset infekterar cellerna och vilken typ av förändringar som då sker i cellen. Genom att studera blodprover från patienter med akut infektion och ett år efter återhämtning samt cellodlingar i laboratoriet upptäckte forskarna att viruset ”föredrar” signalvägar som styr cellernas energimetabolism för att föröka sig.

Läkemedelskandidater blockerar viruset

Genom att blockera två centrala metabola signalvägar, glykolys och glutaminolys, med tidigare identifierade läkemedelskandidater kunde forskarna blockera virusets förmåga att föröka sig i cellexperiment. Fynden bygger delvis på tidigare forskning från samma forskargrupper vid Karolinska Institutet, inklusive en studie som hittade liknande mekanismer involverade i spridningen av sars-cov-2-viruset som orsakar sjukdomen covid-19.

Ujjwal Neogi
Ujjwal Neogi. Foto: Stefan Zimmerman.

– Vi hoppas att vår studie kan leda till nya behandlingar med antiviral medicin mot Krim-Kongo blödarfeber. Baserat på upptäckten kommer vi inom kort att påbörja in vivo djurstudier och förhoppningsvis översätta resultaten till kliniska prövningar i människor inom en snar framtid, säger studiens försteförfattare Ujjwal Neogi, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Public Health England Grant In Aid, Karolinska Institutet och EU Horizon 2020 CCHF Vaccine Grant.

Publikation

Multi-omics insights into host-viral response and pathogenesis in Crimean-Congo Hemorrhagic Fever Viruses for novel therapeutic target”, Ujjwal Neogi, Nazif Elaldi, Sofia Appelberg, Anoop T. Ambikan, Emma Kennedy, Stuart Dowall, Binnur K. Bagci, Soham Gupta, Jimmy E. Rodriguez, Sara Svensson-Akusjärvi, Vanessa M. Monteil, Ákos Végvári, Rui Benfeitas, Akhil C. Banerjea, Friedemann Weber, Roger Hewson, Ali Mirazimi, eLife, online 19 april, 2022, doi: 10.7554/eLife.76071

Event type
Föreläsningar och seminarier
Infektions- och immunologiseminarium: "Damn the DAMs! How to make microglia behave"

2022-05-30 13:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Biomedicum rum D1012 och via Zoom
Lead

Välkommen till ett seminarium med Robert Harris vid institution för klinisk neurovetenskap, måndag den 30 maj, kl 13.00 i Biomedicum.

Content

Titel

"Damn the DAMs! How to make microglia behave"

Talare

Robert Harris, Karolinska Institutet, Insitutionen för klinisk neurovetenskap

Värd

Lisa Westerberg, Department of Microbiology, Tumor and Cell Biology

Plats och Zoomlänk

Biomedicum rum D1012 och online. Vänligen kontakta värden för zoomlänk.

Kontakt

Publicerad: 2022-03-15 02:00 | Uppdaterad: 2022-03-15 14:19

Förhöjd inflammation kvarstår i immunceller månader efter mild covid-19

Dekorativ bild
Foto: Getty Images.

Det saknas kunskap om varför vissa människor drabbas av långvariga besvär efter covid-19. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet, Helmholtz Center Munich (HMGU) och Technical University of Munich (TUM) att en viss sorts immunceller, makrofager, har ett förändrat inflammatoriskt och metaboliskt uttryck flera månader efter mild covid-19-infektion. Resultatet publiceras i tidskriften Mucosal Immunology.

Craig Wheelock
Craig Wheelock, foto: Antonio Checa.

– Vi kan visa att makrofagerna från personer med mild covid-19 visar ett förändrat inflammatoriskt och metaboliskt uttryck tre till fem månader efter infektion. Trots att majoriteten av dessa personer inte hade några kvarvarande symptom så var deras immunsystem mer känsligt än hos de friska personerna, säger Craig Wheelock, docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, och en av studieförfattarna.

Långvariga besvär är relativt vanligt efter svår covid-19-sjukdom men kan även drabba individer som haft milda symptom. Mer forskning behövs för att öka kunskapen om långsiktiga immunavvikelser hos patienter som återhämtat sig från den akuta fasen av infektionen.

För att undersöka denna aspekt analyserade forskarna i den aktuella studien blodprover från 68 personer som haft mild covid-19 och en kontrollgrupp på 36 personer som inte haft covid-19.

Forskarna isolerade makrofagerna i laboratoriet och stimulerade dem med bland annat spikeprotein, stereoider och lipopolysackarider (LPS), en molekyl som retar immunsystemet. Därefter gjordes en RNA-sekvensering av cellerna för att mäta aktiva gener, och forskarna mätte även förekomsten av en viss form av molekyler, eikosanoida signalmolekyler, som är ett fundamentalt inslag vid inflammationer. 

Oväntad upptäckt

– Det är inte oväntat att det finns en större mängd eikosanoida molekyler hos personer med covid-19 då sjukdomen leder till inflammationer, men det var oväntat att produktionen av dem fortfarande var högre flera månader efter infektionen, säger Craig Wheelock.

Studien visade även en högre halt av leukotriener, som är en form av inflammatoriska signalämnen kända för att kunna orsaka astma.

Julia Esser von Bieren
Julia Esser von Bieren, foto: Andreas Heddergott.

– Det är mycket slående att halten av leukotriener fortsätter att vara mycket förhöjd i makrofager hos individer med tidigare mild covid-19. Leukotriener är viktiga mediatorer av astma, men de är också involverade i det antivirala värdförsvaret vid influensa. En ihållande ökning efter sars-cov-2-infektion skulle kunna orsaka ökad känslighet för luftvägsinflammation, men skulle också kunna förbättra den antivirala immuniteten mot sars-cov-2 eller andra virus, säger Julia Esser-von Bieren, forskargruppsledare vid Helmholtz Center Munich och studiens korresponderande författare.

Ingen skillnad efter 12 månader

Blodproverna togs vid två tidpunkter, vid tre till fem månader efter sars-cov-2-infektion, samt efter 12 månader. Efter tre till fem månader hade drygt 16 procent kvarvarande milda symptom medan resten var symptomfria. Efter tolv månader sågs inga kvarvarande symptom och det fanns inte längre någon skillnad i inflammatoriska markörer mellan de som haft covid-19 och den friska kontrollgruppen.

Forskarna noterar att diagnosen postcovid inte undersökts specifikt i studien och att mer forskning behövs för att utröna om resultaten kan kopplas direkt till postcovid.

– Vi skulle vilja göra en motsvarande studie där vi involverar både personer med svår covid-19 och personer utan covid-19 men som har någon annan luftvägssjukdom, som till exempel influensa. Då kan vi undersöka om det som drabbar covid-19-patienter också drabbar dem med till exempel säsongsinfluensa, säger Julia Esser-von Bieren.

Forskningen finansierades av Hjärt-lungfonden samt DFG, German Research Foundation och Helmholtz Association. En av studiens tyska författare har mottagit finansiering från Allergopharma, PLS Design samt Zeller AG.

Publikation

Mild COVID-19 imprints a long-term inflammatory eicosanoid- and chemokine memory in monocyte-derived macrophages”, Sina Bohnacker, Franziska Hartung, Fiona Henkel, Alessandro Quaranta, Johan Kolmert, Alina Priller, Minhaz Ud-Dean, Johanna Giglberger, Luisa M Kugler, Lisa Pechtold, Sarah Yazici, Antonie Lechner, Johanna Erber, Ulrike Protzer, Paul Lingor, Percy Knolle, Adam M Chaker, Carsten B Schmidt-Weber, Craig E Wheelock och Julia Esser-von Bieren, Mucosal Immunology, online 15 mars, 2022, doi: 10.1038/s41385-021-00482-8

Event type
Föreläsningar och seminarier
Infektions- och immunologiseminarium: "Mapping lymphocytes in human tissues using spatial transcriptomics" med Camilla Engblom

2022-05-23 13:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Biomedicum rum D1012 och via Zoom
Lead

Välkommen till ett seminarium med Camilla Engblom, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, måndag den 23 maj, kl 13.00 i Biomedicum.

Content

Titel

"Mapping lymphocytes in human tissues using spatial transcriptomics"

Talare

Camilla Engblom, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet

Värd

Jonathan Coquet, Department of Microbiology, Tumor and Cell Biology

Plats och Zoomlänk

Biomedicum rum D1012 och online. Vänligen kontakta värden för zoomlänk.

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Infektions- och immunologiseminarium: "The dynamics of memory B cell responses during HIV-1 Env immunization" med Pia Dosenovic

2022-05-09 13:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Biomedicum rum D1012 och via Zoom
Lead

Välkommen till ett seminarium med Pia Dosenovic, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, måndag den 9 maj, kl 13.00 i Biomedicum.

Content

Titel

"The dynamics of memory B cell responses during HIV-1 Env immunization"

Talare

Pia Dosenovic, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi

Värd

Jonathan Couqet, Department of Microbiology, Tumor and Cell Biology

Plats och Zoomlänk

Biomedicum rum D1012 och online. Vänligen kontakta värden för zoomlänk.

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Infektions- och immunologiseminarium med Katharina Lahl, Lunds Universitet

2022-05-02 13:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Biomedicum rum D1012 och via Zoom
Lead

Välkommen till ett seminarium med Katharina Lahl, Lunds Universitet, måndag den 2 maj, kl 13.00 i Biomedicum.

Content

Titel

"Dendritic cell subset development and function"

Talare

Katharina Lahl, Lunds Universitet

Värd

Lisa Westerberg, Department of Microbiology, Tumor and Cell Biology

Plats och Zoomlänk

Biomedicum rum D1012 och online. Vänligen kontakta värden för zoomlänk.

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Infektions- och immunologiseminarium:"The many facets of macrophages in metabolic diseases"

2022-03-07 13:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Solna Campus, Biomedicum, Room D1012 and via Zoom
Lead

Välkommen till ett infektions- och immunologiseminarium med Myriam Aouadi, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet.

Content

Titel

"The many facets of macrophages in metabolic diseases"

Talare

Myriam Aouadi, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet.

Värd

Jonathan Coquet, Department of Microbiology, Tumor and Cell Biology, KI

Plats och Zoomlänk

Biomedicum, rum D1012. Vänlgen kontakta värden för Zoomlänk.

Kontakt

Subscribe to Infektionsmedicin