Publicerad: 2021-11-17 16:39 | Uppdaterad: 2021-11-18 10:25

Federico Iovino utsedd till "World Expert" av Expertscape

Porträtt på Federico Iovino, framför Aula Medica i Solna
Federico Iovino. Foto: Stefan Zimmerman

Federico Iovino, forskargruppsledare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, har utsetts till "World Expert" inom området "Streptococcus pneumoniae” av Expertscape, en webbplats som objektivt rankar forskare och institutioner efter deras expertis inom mer än mer än 29,000 medicinska områden.

Grattis Federico. Kan du berätta lite mer om erkännandet?

– Att erkännas som "World Expert" är en särskilt anmärkningsvärd utmärkelse eftersom Expertscape använder data från National Institute of Health’s PubMed:s databas för att identifiera och objektivt rangordna läkare, forskare och institutioner som experter inom ett visst område. För att betraktas som expert av Expertscape, behöver du rankas bland de 1 procent bästa i världen inom ett medicinskt ämne eller forskningsområde, och för att erkännas som "World Expert", krävs att du är bland de 0,1 procent bästa i världen.

Världsexpert inom Streptococcus pneumoniae

– Sedan jag påbörjade mina doktorandstudier 2009, vid Universitetet i Groningen (Nederländerna), har min forskning fokuserat på infektioner i hjärnan orsakade av bakterien Streptococcus pneumoniae, den främsta orsaken till bakteriell hjärnhinneinflammation i världen.

Världshälsoorganisationen (WHO) definierar Streptococcus pneumoniae som ett stort folkhälsoproblem världen över, som orsakar en mängd invasiva infektionssjukdomar utöver hjärnhinneinflammation såsom lunginflammation, bakteriemi, öroninflammation.

– Min första forskningsstudie som försteförfattare publicerades 2013. Sedan dess har jag skrivit 23 artiklar eller studier, däribland 15 som försteförfattare. Expertscape:s PubMed-baserade algoritmer har rankat mig bland de 0,1 procent främsta forskare som skrivit om Streptococcus pneumoniae under de senaste tio åren, vilket innebär att jag erkänns som en av deras "World Experts".

Expertscape baserar sin ranking på vetenskapliga publikationer. Experter rangordnas efter kvaliteten och kvantiteten av sina publikationer, indexerade i National Institute of Healths PubMed-databas. Denna rankningsmetod identifierar experter som har olika bakgrunder.

Hur många experter utses inom kategorin?

– De 0,1 procent främsta forskarna inom kategorin "Streptococcus pneumoniae" utgörs av 66 forskare bland de totalt 23 503 i denna specifika kategori.

Vad betyder detta erkännande för dig personligen och för din forskning?

– Bland dessa 0,1 procent finns personer vars forskning lett till enastående genombrott inom områdena molekylärbiologi i Streptococcus pneumoniae och patogenes vid Streptococcus pneumoniae- infektioner. Att ens bli omnämnd bland de 0,1 procent, tillsammans med dessa framträdande namn är en stor ära för mig. Det är på sätt och vis ett kvitto på att den forskning jag bedrivit fram till nu har bidragit till viktig kunskap inom området. 

– Utmärkelsen tillkännagavs av Expertscape via Twitter och en plakett med etiketten "World Expert" i kategorin Streptococcus pneumoniae kommer så småningom per post.

I enlighet med World Pneumonia Day (12 november 2021), grattis till Dr. Federico Iovino vid Karolinska Institutet, erkänd som "World Expert" i kategorin "Streptococcus pneumoniae".

Expertscape, på Twitter

Vad händer framöver?

– Inom akademin är varje uppnådd milstolpe, varje prestation i huvudsak början på en ny väg som leder till nya studier, nya resultat och nya upptäckter som förhoppningsvis kommer att bidra till att förbättra livskvaliteten i vårt samhälle. För mig som forskare är detta ett av de absolut viktigaste målen.

Publicerad: 2021-10-29 06:57 | Uppdaterad: 2021-10-29 07:07

Ny möjlig måltavla för behandling av lunginflammation

Illustration: Getty Images
Illustration: Getty Images

Ett nyligen upptäckt inflammatoriskt protein kallat interleukin-26 verkar ha en viktig roll vid lunginflammation och kunna bidra till att döda bakterier. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Immunology - Microbial Immunology.

Bakteriell lunginfektion drabbar både barn och vuxna världen över. Lunginflammation är fortfarande en vanlig orsak till för tidig död i många delar av världen, med miljontals dödsfall varje år. För att underlätta utvecklingen av effektivare behandlingar kartlägger forskare vid Karolinska Institutet de immunologiska mekanismerna vid lunginflammation.

Spelar en viktig roll i lunginflammation

Den nya studien visar att ett inflammatoriskt protein som kallas interleukin-26 (IL-26) spelar en viktig roll vid bakteriell lunginflammation hos människor. Under det senaste decenniet har kunskapen ökat om IL-26 och dess betydelse för det så kallade medfödda immunsvaret, vår första försvarslinje mot smittämnen. Proteinet finns i höga nivåer i luftvägarna hos friska människor, och bakteriell exponering stimulerar en ökad frisättning av IL-26 av lungceller och vita blodkroppar.

Forskarna studerade mänsklig lungvävnad och luftvägsprover från patienter med bakteriell lunginflammation. De kunde visa att IL-26 utövar komplexa modulerande effekter på immunsystemet och att proteinet dödar bakterier som är kända för att orsaka lunginflammation.

Karlhans Che
Karlhans Che. Foto: Anna Persson

Biologiska behandlingar behövs

– Antibiotika är inte tillräckligt för att behandla lunginflammation och antibiotikaresistens är ett ökande problem. Därför finns ett behov av biologiska behandlingar för denna globala sjukdom som skördar massvis med liv. Våra fynd lyfter fram IL-26 som en ny möjlig måltavla för biologisk behandling och visar att dess roll vid lunginflammation förtjänar att utforskas mer, säger Karlhans Che, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Forskningen finansierades av Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Region Stockholm (ALF-medel) och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). Författarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Complex Involvement of Interleukin-26 in Bacterial Lung Infection”. Karlhans F. Che, Magnus Paulsson, Krzysztof Piersiala, Jakob Sax, Ibrahim Mboob, Mizanur Rahman, Rokeya S. Rekha, Jesper Säfholm, Mikael Adner, Peter Bergman, Lars-Olaf Cardell, Kristian Riesbeck, Anders Lindén. Frontiers in Immunology - Microbial Immunology, online 28 oktober 2021, doi: 10.3389/fimmu.2021.761317.

Event type
Halvtidskontroller
Halvtidskontroll - Karl Hagman

2021-11-11 13:00 - 15:00 Add to iCal
Danderyds sjukhus
Location
Föreläsningssal Venen, hus 18 (målp J) plan 5
Lead

SARS-CoV-2 viremia in hospitalized COVID-19 patients.

Content

Huvudhandledare: Johan Ursing, Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Bihandledare:
Anna Nilsson, Institutionen för translationell medicin, Lunds Universitet
Magnus Hedenstierna, Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Halvtidskommitté: 
Magnus Gisslén, Göteborgs Universitet
Sara Cajander, Örebro Universitet
Hans Barle, Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

ZOOM:  https://ki-se.zoom.us/j/68079430026

 

Kontakt

Publicerad: 2021-10-06 09:46 | Uppdaterad: 2021-10-22 14:05

Stort projektanslag från Forte till MedH forskare

Vi gratulerar Martin Kåberg vid MedH som får 3 950 000 kr i projektanslag från Forte för sitt projekt kring preventionsinsatser för att minska dödlighet och sjuklighet bland personer som injicerar droger.

Man seen from behind
Man sedd bakifrån. Foto: Andrew Neel. Unsplash free usage.

Martin Kåberg vid institutionen för Medicin, Huddinge, får 3 950 000 kr i projektbidrag i Fortes årliga öppna utlysning.

Inom ramen för utlysningen Bruk, riskbruk och missbruk inom ANDTS 2021, belönas Martin för sitt projekt "Prevetionsinsatser för att minska dödlighet och sjuklighet bland personer som injicerar droger – effekter och brukarnas erfarenheter av ett naloxonprogram inom sprututbyteverksamhet".

Kontakt

Publicerad: 2021-09-22 15:11 | Uppdaterad: 2021-11-03 14:30

Storsatsning på forskning om precisionsmedicin och tillämpning i sjukvården

Klossar med ikoner som representerar hälsa och sjukvård staplade på varandra som en pyramid.
En ny storsatsning på precisionsmedicin ska accelerera införandet i svensk sjukvård. Foto: GettyImages

Nu satsar regeringen genom innovationsmyndigheten Vinnova ytterligare 96 miljoner kronor på den nationella organisationen Genomic Medicine Sweden (GMS) som leds från Karolinska Institutet. Regioner och universitet finansierar dessutom med 124 miljoner kronor. Totalt handlar det om 220 miljoner som ska göra det möjligt att fortsätta att införa precisionsmedicin i svensk sjukvård.

Richard Rosenquist Brandell.
Richard Rosenquist Brandell, föreståndare vid GMS och professor vid KI. Foto: N/A

Satsningen syftar till att möjliggöra mer precis diagnostik och individanpassad vård till alla Sveriges invånare, skriver GMS i ett pressmeddelande.

GMS som leds från Karolinska Institutet har även flera arbetsutskott som leds av medarbetare från KI och Karolinska Universitetssjukhuset, bland annat inom barncancer, sällsynta diagnoser, infektionssjukdomar och informatik.

– Den stora satsningen på precisionsmedicin från Vinnova och GMS parter är viktig för både forskning och implementering av precisionsmedicin i landet. Det kopplar särskilt väl till det pågående gemensamma arbetet vid KI och Karolinska Universitetssjukhuset kring precisionsmedicin, säger Richard Rosenquist Brandell, föreståndare vid GMS och professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI, och överläkare i klinisk genetik vid Karolinska Universitetssjukhuset. 

Ska stärka forskning och innovation

Porträttbild av Anna Wedell, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.
Anna Wedell, föreståndare vid PMCK och professor vid Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman

Genomic Medicine Sweden (GMS) syftar till jämlik implementering av precisionsmedicin i landet och till att stärka forskning och innovation inom precisionsmedicin. Regionala center för genomisk medicin (GMC) har etablerats i alla regioner med universitetssjukvård och det finns en informatikinfrastruktur – en nationell genomikplattform – som utgör en forskningsresurs för utveckling av nya precisionsläkemedel och ökad samverkan med industrin.

– I vår regionala nod Genomic Medicine Center Karolinska (GMCK) så har vi ett tätt samarbete mellan KI, Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab där vi utvecklar nya typer av precisionsdiagnostik som sedan kan föras in i rutinsjukvården. GMCK är också en viktig del i det nystartade precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK), säger Anna Wedell, föreståndare vid PMCK, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och överläkare vid centrum för medfödda metabola sjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Tags

Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) Barncancer Infektionsmedicin Medicinsk informatik Precisionsmedicin Sällsynta diagnoser
Johanna Bylund 2021-11-03
Publicerad: 2021-09-15 00:30 | Uppdaterad: 2021-09-15 09:00

Tuberkulosprogram bör fokusera mer på unga, anser forskare

Illustration: Getty Images
Illustration: Getty Images

Unga människor riskerar att bli allvarligt sjuka i tuberkulos och sprida sjukdomen vidare. Därför har forskare vid bland annat Karolinska Institutet kartlagt vilka faktorer som påverkar behandlingsresultatet hos 10–24-åringar med tuberkulos i Brasilien, där sjukdomen ökar. För att hantera den globala tuberkulosepidemin behövs större fokus på denna åldersgrupp i nationella och internationella program, menar forskarna bakom studien, som publiceras i The Lancet Global Health.

Före covid-19-pandemin var tuberkulos (tbc) den vanligaste dödsorsaken från ett enda smittämne globalt. Det är en sjukdom som drabbar socialt och ekonomiskt utsatta personer. Uppskattningsvis 1,8 miljoner unga individer får tuberkulos varje år, vilket utgör 17 procent av alla nya fall globalt.

Försummas ofta i tbc-program

Louisa Chenciner
Louisa Chenciner. Foto: privat

– Unga människor upplever en betydande sjukdomsbörda, vilket också kan påverka spridningen av tuberkulos, men denna åldersgrupp försummas ofta i tbc-program. De tenderar att ha bredare sociala nätverk, oavsett om de är på jobbet, i skolan, med familj eller vänner, och kan därför bidra till en aktiv spridning av tuberkulos i samhället. För att hantera den globala tbc-epidemin måste vi bättre förstå vilka faktorer som är kopplade till negativa behandlingsresultat hos unga personer, säger studiens förstaförfattare Louisa Chenciner, som genomförde forskningen som en del av sitt examensarbete vid Karolinska Institutet och nu är verksam som specialistläkare i internmedicin vid NHS (National Health Service) i Storbritannien.

Hon ingick i en internationell forskargrupp som genomfört en nationell kohortstudie med över 40 000 unga (10–24-åringar) med tuberkulos i Brasilien, där förekomsten av sjukdomen ökar. Syftet var att utvärdera viktiga hälso- och sociala faktorer som är förknippade med negativa behandlingsresultat och vilken påverkan sociala skyddsstrategier har för denna åldersgrupp.

Fattigdom, hiv, hemlöshet och droganvändning

Kristi Sidney Annerstedt
Kristi Sidney Annerstedt. Foto: privat

– Nästan en femtedel av studiepopulationen upplevde negativa behandlingsresultat, vilket är sämre än målsättningen i Världshälsoorganisationens (WHO) strategi för att stoppa tuberkulos. Detta tyder på att det behövs större fokus på unga människor i nationella och internationella tbc-program, säger Kristi Sidney Annerstedt, forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, och medförfattare till studien.

Ett oproportionerligt stort antal unga människor med tuberkulos var frihetsberövade i fängelser eller ungdomsanstalter. Över hälften hade lägre utbildning än sina jämnåriga. Etnisk härkomst påverkade också behandlingsresultatet, och faktorer som fattigdom, hiv, hemlöshet och droganvändning var förknippade med negativa resultat.

Stödet vid behandling varierade, där ungefär hälften fick adekvat övervakning av sin tuberkulosbehandling och en tredjedel genomgick fullständig kontaktspårning. De få unga personer som var anmälda till välfärdsprogram, inklusive Programa Bolsa Família, hade lägre risk att uppleva negativa behandlingsresultat.

Första nationellt representativa analysen

– Så vitt vi vet är denna studie den första nationellt representativa analysen av vad som kännetecknar unga människor med tuberkulos i Brasilien. Tidigare fanns låg kunskap om de hälso- och sociala faktorer som kan vara förknippade med ogynnsamma behandlingsresultat i denna ibland åsidosatta grupp, säger Tom Wingfield, forskare vid Liverpool School of Tropical Medicine, Storbritannien, och Karolinska Institutet. Han är delad sisteförfattare tillsammans med Julia M Pescarini vid London School of Hygiene and Tropical Medicine, Storbritannien, och Center for Data and Knowledge Integration for Health (Cidacs), Gonçalo Moniz Institute, Oswaldo Cruz Foundation, Brasilien.

Tom Wingfield har fått bidrag från UK Wellcome Trust, UK Medical Research Council, UK Foreign Commonwealth and Development Office, och Joint Global Health Trials. Övriga författare uppger att det inte finns några potentiella intressekonflikter.

Publikation

“Social and health factors associated with unfavourable treatment outcome in adolescents and young adults with tuberculosis in Brazil: a national retrospective cohort study”. Chenciner, L., Sidney Annerstedt K., Pescarini J. and Wingfield T. Lancet Global Health, online 14 september 2021.

Publicerad: 2021-07-15 18:00 | Uppdaterad: 2021-07-15 18:36

Nya biomarkörer för livshotande mjukdelsinfektioner

Detaljer från en akutvårdsavdelning.
Foto: Getty Images.

Vid bakteriella mjukdelsinfektioner är snabb diagnos avgörande för att minska risken för svåra skador och amputation. Vaga symptom och en heterogen patientgrupp ökar risken för feldiagnos. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet med hjälp av AI identifierat en ny biomarkör som verkar mycket lovande jämfört med dagens diagnosverktyg. Studien som publicerats i Journal of Clinical Investigation kan få betydelse för både diagnostik och behandling.

Anna Norrby-Teglund. Foto: Stefan Zimmerman.

– Idag saknas verktyg för säkra och snabba diagnoser vid livshotande mjukdelsinfektioner. Våra fynd är mycket intressanta då de identifierade biomarkörerna är möjliga kandidater för förbättrad diagnostik. Resultaten är också relevanta för individanpassad behandling i framtiden, säger Anna Norrby-Teglund, professor vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet (Huddinge) och studiens sistaförfattare.

Nekrotiserande mjukdelsinfektioner (NSTI) är bakteriella infektioner som kännetecknas av att vävnaden snabbt bryts ner. Infektionerna orsakas ofta av streptokocker och är relativt ovanliga men mycket vårdkrävande och kan snabbt bli livshotande.

Forskaren Laura Palma Medina.
Laura Palma Medina. Foto: Kevin Marc Seja.

Ofta krävs omfattande operation, intravenöst antibiotika och ibland även amputation för att förhindra infektionens spridning i kroppen. Många av patienterna utvecklar också blodförgiftning, sepsis, vilket ytterligare komplicerar sjukdomsförloppet.

En tidig och korrekt diagnos är avgörande för att rädda liv och undvika amputation men det försvåras av faktorer som vaga symptom, bland dem kräkningar, feber och svår smärta, samt en heterogen patientgrupp.

Trots rekommendationer om kirurgisk utvärdering vid misstänkt NSTI finns en överhängande risk för feldiagnos.

Behov av biomarkörer

Idag används olika laboratorievärden, bland annat antalet vita blodkroppar, som diagnostiskt verktyg men det är en teknik med låg känslighet. Det finns därför ett tydligt behov av att hitta biomarkörer som är specifika för NSTI. Sjukdomen klassificeras i fyra typer beroende på infekterande organism. 

Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Haukeland University Hospital, Norge, och Copenhagen University Hospital, Danmark, kunnat identifiera biomarkörer specifika för olika patientgrupper med mjukdelsinfektioner.

Analys med AI

Forskarna har med hjälp av maskininlärning, en typ av artificiell intelligens, analyserat 36 lösliga faktorer i blodplasma från 311 NSTI-patienter som ingått i den internationella INFECT-studien. Kontrollgrupperna omfattade patienter med misstänkt NSTI respektive sepsis.

Analyserna påvisade en ny biomarkör som med stor träffsäkerhet identifierar patienter med vävnadsnekros.

– Den nya biomarkören, trombomodulin, visade sig var överlägset bättre än de laboratorieparametrar som används kliniskt idag. Analyserna identifierade även biomarkörer för patienter med mjukdelsinfektion orsakad av olika typer av bakterier, samt patienter som utvecklade septisk chock, säger Laura Palma Medina, forskare vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet (Huddinge), och studiens förstaförfattare.

Forskningen finansierades av CIMED, Region Stockholm, Vetenskapsrådet, EU, Nordforsk, ERA PerMed, Vinnova, Innovation Fund Denmark, the Research Council of Norway, the Netherlands Organisation for Health Research and Development, DLR Federal Ministry of Education and Research, och Barncancerfonden. 

Publikation

Discriminatory plasma biomarkers predict specific clinical phenotypes of necrotizing soft tissue infections,” Laura M. Palma Medina, Eivind Rath, Sanjeevan Jahagirdar, Trond Bruun, Martin Bruun Madsen, Kristoffer Strålin, Christian Unge, Marco Bo Hansen, Per Arnell, Michael Nekludov, Ole Hyldegaard, Magda Lourda, Vitor A.P. Martins dos Santos, Edoardo Saccenti, Steinar Skrede, Mattias Svensson, Anna Norrby-Teglund, Journal of Clinical Investigation, online 15 juli 2021, doi: 10.1172/JCI149523.

Publicerad: 2021-05-10 14:15 | Uppdaterad: 2021-05-10 15:02

Mikronålsplåster levererar antibiotika lokalt i huden

Fingrar som håller upp mikronålsplåstret
Mikronålarna är så små att de inte når smärtreceptorerna, vilket gör behandlingen nästintill smärtfri. Foto: Jill Ziesmer

MRSA-infektioner i huden behandlas ofta genom injektion av antibiotika i blodet, vilket kan ge betydande biverkningar och främja utvecklingen av resistenta bakteriestammar. För att lösa dessa problem utvecklar forskare vid Karolinska Institutet ett plåster med mikronålar som tillför antibiotika direkt i det drabbade hudområdet. Nya resultat som har publicerats i Advanced Materials Technologies visar att mikronålsplåstret effektivt minskar mängden MRSA-bakterier i huden.

Hudinfektioner med MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus) är potentiellt dödliga, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Antibiotika av typen vankomycin är en av de huvudsakliga behandlingarna och ges som en intravenös injektion. Anledningen till att läkemedlet inte ges lokalt är att det har svårt att tränga igenom huden. Det ges inte heller oralt eftersom det har dålig absorption genom tarmen. Problemet med att tillföra antibiotika i blodet är att det ofta resulterar i betydande biverkningar, och även när relativt höga doser administreras blir den lokala koncentrationen av vankomycin i huden låg, vilket kan främja utvecklingen av antibiotikaresistenta stammar. Det finns därför ett kliniskt behov av att kunna tillföra vankomycin lokalt i huden.

Pyttesmå nålar

Jill Ziesmer
Jill Ziesmer. Foto: privat

– Vi har försökt lösa detta med hjälp av mikronålsplåster som består av pyttesmå nålar tillverkade av en polymer som är fylld med läkemedlet. Genom en innovativ mikronålsdesign kunde vi effektivt kontrollera mängden läkemedel som levereras i huden, säger studiens förstaförfattare Jill Ziesmer, doktorand vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Plåstret placeras på huden vid det infekterade området. De knappt synliga mikronålarna är så små att de inte når smärtreceptorerna vilket gör behandlingen relativt smärtfri. Mikronålarnas förmåga att tränga in i huden studerades i hudvävnad från gris och människa. Resultaten visar att läkemedlet effektivt levererades ner i huden och signifikant minskade mängden MRSA-bakterier.

Ny behandling av hudinfektioner

Profilporträtt Georgios Sotiriou
Georgios Sotiriou. Foto: Privat

– Om den här medicintekniska produkten når klinik kan den totalt förändra hur hudinfektioner med potentiellt dödliga bakterier behandlas, med en drastisk förbättring av patienternas livskvalitet, säger studiens sisteförfattare Georgios Sotiriou, ansvarig forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Forskarna kommer nu att utvärdera mikronålarnas prestanda i djurmodeller av MRSA-hudinfektion. Nästa steg är att vidareutveckla produkten så att den utövar antimikrobiell aktivitet genom flera olika mekanismer i syfte att förbättra effektiviteten.

Lovande teknologi

Inzoomade mikronålar
Mikronålarnas bas är endast 0,2 mm bred. Foto: Jill Ziesmer

Mikronålar utnämndes till en av de 10 mest lovande teknologierna av World Economic Forum 2020. Tekniken används redan kliniskt för att administrera vacciner och det finns många pågående kliniska prövningar för andra användningsområden, som behandling av diabetes, cancer och neuropatisk smärta.

– Mikronålar för leverans av antibiotika är ett nytt forskningsområde, men den framgångsrika användningen av mikronålar i andra syften ger hopp om att antibiotika i mikronålar kan öppna för nya sätt att behandla hudinfektioner, säger Georgios Sotiriou.

Forskningen har finansierats av Europeiska forskningsrådet (ERC), NordForsk, fakultetsnämnden vid Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Torsten Söderbergs Stiftelse och Stiftelsen för Strategisk Forskning. Inga intressekonflikter uppges.

Publikation

“Vancomycin‐Loaded Microneedle Arrays against Methicillin‐Resistant Staphylococcus Aureus Skin Infections”. Jill Ziesmer, Poojabahen Tajpara, Nele‐Johanna Hempel, Marcus Ehrström, Keira Melican, Liv Eidsmo, Georgios A. Sotiriou. Advanced Materials Technologies, online 5 maj 2021, doi: 10.1002/admt.202001307.

Publicerad: 2021-05-03 12:50 | Uppdaterad: 2021-05-03 14:34

Ny kunskap om hinder och stöd vid global tuberkulosbekämpning

Lungor infekterade med tuberkulosbakterier.
Lungor infekterade med tuberkulosbakterier. Foto: Getty Images

Nio av tio tuberkulosfall inträffar i något av 30 identifierade låg- och medelinkomstländer. Dessa länder har nationella tuberkulosprogram. Programcheferna är eniga om att det är viktigt att screena för tuberkulos utanför sjukvården. Men varje screeningprogram måste ha en egen genomtänkt, hållbar strategi och tillräckligt med resurser för att insatsen ska vara meningsfull – och så är det inte alltid i dag. Det är en slutsats i Olivia Biermanns kommande avhandling.

På global nivå är tuberkulos fortfarande en av dödligaste infektionssjukdomarna. Uppskattningsvis 10 miljoner människor insjuknar årligen. Sjukdomen drabbar framför allt fattiga människor som bor i låg- eller medelinkomstländer. Ungefär nio av tio fall sker i 30 identifierade länder, som till exempel Indien, Vietnam och Sydafrika. Men nära var tredje smittad person, eller 2,9 miljoner människor, får varken diagnos eller behandling.

Ett sätt att hitta de här personerna, ge dem behandling och hindra smittan från att spridas vidare är att använda sig av så kallad active tuberculosis case-finding, ACF. Det är en uppsökande screening, riktad mot personer som löper särskilt hög risk att få sjukdomen men som inte har sökt vård. Det kan vara personer som lever tillsammans med andra som har tuberkulos, personer som har HIV eller som bor tätt i fängelser eller slumområden.

Det har funnits mycket åsikter kring nytta och risker med ACF. Den förutsatta nyttan ligger i att fler får behandling och smittan begränsas. Några befarade risker är att en diagnos kan innebära en stigmatisering samt att en del kan få falskt positiva svar. Det finns dock riktlinjer från Världshälsoorganisationen (WHO) om att ACF bör genomföras för vissa riskgrupper men många rekommendationer är villkorade och öppna för tolkning.

Begränsat vetenskapligt underlag

Porträttbild av Olivia Biermann.
Doktorand Olivia Biermann, institutionen för global folkhälsa. Foto: Stefan Zimmerman

– Det senaste decenniet har det kommit fler studier om de faktiska effekterna av ACF, men det finns fortfarande begränsat med vetenskapligt underlag. Dessutom är det svårt att dra generella slutsatser om ACF som omfattar så många slags åtgärder. Både screening och diagnostisering kan göras på olika sätt, gälla personer i olika situationer och utföras på platser med olika epidemiologiska kontexter och grad av kunskap eller stigma inför sjukdomen, säger Olivia Biermann, doktorand vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.

Hon presenterar nu sin avhandling, där hon har undersökt hur globala experter, chefer för nationella tuberkulosprogram, hälsoarbetare och patienter ser på ACF samt vad de anser underlättar respektive hindrar ett genomförande. I avhandlingen ingår en granskning av befintliga studier, en enkät, intervjuer samt två fältstudier i Vietnam och Nepal.

I en studie intervjuas programchefer för tuberkulosprogrammen i de 30 länder som står för de flesta fallen. Programcheferna har en stark samsyn om att ACF är en viktig åtgärd för att bekämpa tuberkulos i länder där förekomsten är hög. Men programcheferna säger också att det saknas både personal och pengar för att genomföra ACF. Olika projekt är ofta beroende av internationella givarorganisationer för finansiering.

Nytta-riskbalans viktigt

– En slutsats i avhandlingen är att det krävs noggranna avvägningar av nytta och risker för att fatta bra beslut och genomföra ACF på ett sätt så att man lyckas hitta personer som har tuberkulos redan tidigt i sjukdomen, då det finns goda chanser till bot och minskar smittspridningen. Vad som är rätt strategi beror på var, hur och när insatsen ska genomföras. Samtidigt behövs det pengar, personal och fler vetenskapliga studier för att ACF ska kunna implementeras på ett meningsfullt sätt, säger Olivia Biermann.

Avhandlingen är en del i det större projektet IMPACT TB, som är finansierat av Horizon 2020, ett EU-finansierat forskningsprogram. Några resultat från avhandlingen har tagits upp i WHO:s nya handbok om tuberkulosscreening, publicerad i mars 2021. Handledare har varit Knut Lönnroth, professor vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, Kerri Viney, teamledare vid WHO och forskare vid Karolinska Institutet samt Maxine Caws, forskare vid Birat Nepal Medical Trust och Liverpool School of Tropical Medicine. Disputation sker den 6 maj.

Doktorsavhandling

"Global policy to local implementation : experiences from active tuberculosis case-finding in high-burden countries," Olivia Biermann, institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet (2021) ISBN 978-91-8016-192-3.

Publicerad: 2021-04-29 20:00 | Uppdaterad: 2021-04-29 20:55

Studie visar hur bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation undgår immunförsvaret

Streptococcus pneumoniae bakterier infekterar hjärnceller.
Illustration: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en mekanism som bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation kan använda för att undgå vårt immunsystem. I laboratorietester reagerade bakterierna Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae på ökade temperaturer genom att producera ett omslutande skydd som gjorde att de överlevde. Detta kan stärka deras försvar mot immunsystemet, säger forskarna. Resultatet har publicerats i tidskriften PLoS Pathogens.

Edmund Loh
Edmund Loh. Foto: Francesco Righetti

– Denna upptäckt bidrar till att öka vår förståelse för de mekanismer som dessa bakterier använder för att undvika vårt normala immunförsvar. Det kan vara en viktig pusselbit för att förstå hur dessa vanligtvis ofarliga bakterier plötsligt kan förvandlas till att orsaka potentiellt livsfarliga infektioner, säger studiens korresponderande författare Edmund Loh, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet.

Vid hjärnhinneinflammation, som kan orsakas av virus, bakterier, svamp och parasiter, blir de mjuka hinnor som omsluter hjärnan och ryggmärgen inflammerade.

Bakteriell hjärnhinneinflammation är en av de allvarligaste formerna och en bidragande orsak till död och funktionsnedsättning hos barn globalt. Flera olika typer av bakterier kan orsaka infektionen, inklusive luftvägsbakterierna Streptococcus pneumoniae (också känt som pneumokocker) and Haemophilus influenzae, som tillsammans står för drygt 200 000 hjärnhinneinflammationsrelaterade dödsfall årligen.

Dessa två typer av bakterier finns ofta i näsa och hals hos friska personer som inte blir sjuka av dom. I vissa fall kan de dock sprida sig till blodomloppet och orsaka livsfarliga infektioner, men exakt hur och varför detta sker är i stort sett okänt.

Känner av temperaturförändringar

I den här studien ville forskarna undersöka kopplingen mellan temperaturförändringar och bakteriernas förmåga att överleva i en laboratoriemiljö. En tidigare studie har visat på en koppling mellan bakterien Neisseria meningitidis förmåga att känna av temperaturförändringar och invasiv meningokockinfektion.

Ett tecken på infektion är förhöjd temperatur eller feber, vilket vanligtvis hjälper immunsystemet att bekämpa sjukdom. I den här studien upptäckte dock forskarna att både S. pneumoniae och H. influenzae aktiverade ett starkare skydd mot attacker från immunsystemet när de utmanades med högre temperaturer.

Den underliggande mekanismen involverade fyra specifika så kallade RNA-termosensorer (RNATs), vilket är temperaturkänsliga icke-kodande RNA molekyler (RNA faktaruta nedan). Dessa RNATs hjälpte till att öka produktionen av omslutande kapslar och en viss sorts immunpåverkande proteiner (faktor H bindningsproteiner), som båda bidrar till att skydda bakterierna från immunsystemets attacker.

Bakteriell temperaturreglering
Inflammation i slemhinnan höjer temperaturen, vilket leder till ökat uttryck av skyddande kapslar och FH bindningsproteiner hos bakterierna S. pneumoniae, H. influenzae och N. meningitidis. Denna temperaturreglering gör det möjligt för bakterierna att undslippa immunförsvaret och kan öka deras överlevnadsförmåga. Illustration: Hannes Eichner.

Skyddande lager

Hannes Eichner
Hannes Eichner. Foto: Ulf Sirborn

– Våra resultat tyder på att dessa temperaturkänsliga RNATs skapar ett extra lager av skydd som hjälper bakterierna att kolonisera deras normala miljö i svalget. Våra analyser visade att dessa RNATs saknade genetiska likheter men att alla hade samma förmåga att känna av temperaturförändringar. Detta indikerar att de har utvecklats oberoende av varandra i förmågan att upptäckta temperatursignaler i svalget och därigenom undslippa immunsystemet, säger studiens försteförfattare Hannes Eichner, doktorand vid samma institution.

Mer forskning behövs för att förstå exakt vad det är som gör att dessa bakterier i vissa fall vandrar från slemhinnorna i näsa och hals till blodbanan och vidare in i hjärnan. Ett nästa steg kan, enligt forskarna, vara att undersöka vilken roll dessa RNATs spelar under bakteriell kolonisering och invasion i in vivo infektionsmodeller.

Forskningen har finansierats med stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet, Region Stockholm och Karolinska Institutet.

Fakta om RNA

  • RNA (ribonukleinsyra) är molekyler som har många olika funktioner i cellerna. Det finns flera sorters RNA, till exempel RNA som överför information om vilka proteiner ska bildas och RNA som reglerar uttryck av olika gener.
  • Icke-kodande RNA är molekyler som inte bidrar till att bilda protein. Det antas finnas tusentals av dem i det mänskliga genomet, inklusive många vars funktioner man ännu inte förstått. Vissa har kopplats till utvecklingen av sjukdomar såsom cancer och alzheimer.
  • Icke-kodande RNA i bakterier bidrar till att reglera flera fysiologiska processer. Exempelvis härstammar det Nobelprisbelönade CRISPR/Cas9 genredigeringsverktyget delvis från upptäckten av den icke-kodande RNA-molekylen, tracrRNA, vars funktion är att oskadliggöra virus genom att klippa sönder deras DNA.
  • KI-forskare har nyligen hittat totalt sju nya icke-kodande RNA molekyler, RNA-termosensorer, eller RNATs, som påverkar förmågan hos de hjärnhinneinflammationsorsakande bakterierna S. pneumoniae, H. influenzae och N. meningitidis att undslippa vårt normala immunförsvar.

Publikation

RNA thermosensors facilitate Streptococcus pneumoniae and Haemophilus influenzae immune evasion,” Hannes Eichner, Jens Karlsson, Laura Spelmink, Anuj Pathak, Lok-To Sham, Birgitta Henriques-Normark, Edmund Loh, PLoS Pathogens, online 29 april, 2021, doi: 10.1371/journal.ppat.1009513

Subscribe to Infektionsmedicin