Event type
Föreläsningar och seminarier
Infektions- och immunologiseminarium: "CRISPR enriches for mutations in a CRISPR-p53 tumor suppressor interactome and this can be inhibited"

2022-02-07 13:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Biomedicum rum D1012 och via Zoom
Lead

Välkommen till ett infektions- och immunologiseminarium: "CRISPR enriches for mutations in a CRISPR-p53 tumor suppressor interactome and this can be inhibited" med Fredrik Wermeling, Institutionen för Medicin, Karolinska Institutet.

Content

Titel

"CRISPR enriches for mutations in a CRISPR-p53 tumor suppressor interactome and this can be inhibited"

Talare

Fredrik Wermeling, Institutionen för Medicin, Karolinska Institutet

Värd

Lisa Westerberg, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet

Plats och Zoomlänk

Biomedicum rum D1012 och online. Vänligen kontakta värden för Zoomlänk.

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Infektions- och immunologiseminarium med Sergio Martinez Hoyer, MTC

2022-01-31 13:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Biomedicum rum D1012 och via Zoom
Lead

Välkommen till ett infektions- och immunologiseminarium med Sergio Martinez Hoyer, Institutionen för mikrobiologi, tumör - och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Content

Titel

Annonseras inom kort

Talare

Sergio Martinez Hoyer, Institutionen för mikrobiologi, tumör - och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Värd

Lisa Westerberg, Institutionen för mikrobiologi, tumör - och cellbiologi, Karolinska Institutet.

Plats och Zoomlänk

Biomedicum rum D1012. Vänligen kontakta värden för Zoomlänk.

Kontakt

Publicerad: 2022-01-19 09:41 | Uppdaterad: 2022-01-19 11:03

Bevarat T-cellssvar mot omikron efter infektion och vaccination

Person med handskar håller i en vaccinspruta.
Foto: Getty Images

Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp genom vaccination eller infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler känner fortfarande igen omikron, visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

Omikron har på kort tid tagit över som den dominerande varianten av viruset sars-cov-2. Nya data antyder att omikron inte bara har en högre smittspridning än tidigare varianter, utan också kan infektera människor med tidigare immunitet genom att undkomma så kallade neutraliserande antikroppar.

Svår sjukdom verkar dock vara relativt ovanligt hos individer med tidigare vaccination eller infektion, vilket tyder på att andra komponenter av immunsystemet fortfarande kanske känner igen omikron. En ny studie av forskare vid Karolinska Institutet visar nu att så kallade minnes-T-celler som bildats vid tidigare sars-cov-2-infektion eller mRNA-covid-19-vaccination även svarar mot omikronvarianten.

Fortsatt bra skydd

Porträtt av Marcus i labbmiljö
Marcus Buggert. Foto: Melker Dahlstrand, SSMF

– Tillsammans med virala faktorer, såsom minskad virusdelning i de nedre luftvägarna, samt andra immunfaktorer så ger dessa resultat oss en bättre bild som eventuellt kan förklara varför skyddet mot svår omikronsjukdom är fortsatt bra hos tidigare mRNA-vaccinerade individer, säger Marcus Buggert, forskare vid Centrum för infektionsmedicin, Karolinska institutet, som lett studien.

Studien är ett samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och bygger på blodprover från 40 vaccinerade individer, 48 individer som genomgått mild eller svår infektion med sars-cov-2, samt 48 individer som varken vaccinerats eller smittats tidigare. Proverna från de vaccinerade samlades in sex månader efter en andra dos av mRNA-vaccin. Proverna från de tidigare smittade togs 9 månader efter konstaterad infektion under våren 2020, innan uppkomsten av de nya virusvarianterna. Övriga prover togs från friska blodgivare i slutet av 2020.

Bäst T-cellssvar hos vaccinerade

Minnes-T-cellerna hos både den vaccinerade och den tidigare infekterade gruppen hade god förmåga att känna igen spike-proteinet från omikronvarianten. Det bästa svaret från minnes-T-celler sågs dock hos den vaccinerade gruppen.

– Dessa resultat antyder att boosterimmunisering kan ge fördelar som sträcker sig utöver bildandet av neutraliserande antikroppar för att förbättra skyddet mot återkommande episoder av covid-19, säger Marcus Buggert.

Även om minnes-T-cellssvaret på det stora hela var intakt mot omikron, så fanns det en del individer som svarade sämre.

– Vi vill nu förstå varför svaret skiljer mellan olika individer och om en tredje vaccindos kan förbättra T-cellssvaret mot omikron ännu mer, säger han.

Studien finansierades med hjälp av SciLifeLab/KAW National COVID-19 Research Program (finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse), Vetenskapsrådet, Nordstjernan AB, Cancerfonden, Barncancerfonden, Åke Wibergs Stiftelse, Svenska Läkaresällskapet, Region Stockholm och Karolinska Institutet. Marcus Buggert är konsult åt Oxford Immunotec. KI-forskaren och medförfattaren Soo Aleman har mottagit arvoden från Gilead, AbbVie, MSD och Biogen samt forskningsanslag från Gilead och AbbVie. Medförfattaren Alessandro Sette vid La Jolla Institute är konsult åt Gritstone Bio, Flow Pharma, Arcturus Therapeutics, ImmunoScape, CellCarta, Avalia, Moderna, Fortress och Repertoire. La Jolla Institute har ansökt om patent relaterade till olika aspekter av T-cellsepitoper och vaccindesign.

Publikation

‘Ancestral SARS-CoV-2-specific T cells cross-recognize Omicron’. Yu Gao, Curtis Cai, Alba Grifoni, Thomas R. Müller, Julia Niessl, Anna Olofsson, Marion Humbert, Lotta Hansson, Anders Österborg, Peter Bergman, Puran Chen, Annika Olsson, Johan K. Sandberg, Daniela Weiskopf, David A. Price, Hans-Gustaf Ljunggren, Annika C. Karlsson, Alessandro Sette, Soo Aleman, Marcus Buggert. Nature Medicine, 14 januari 2022. DOI: 10.1038/d41591-022-00017-z.

Publicerad: 2022-01-12 16:00 | Uppdaterad: 2022-01-12 17:36

Ny studie avslöjar hur lungans immunceller utvecklas efter födseln

Dekorativ bild
Foto: Getty Images

Från och med vårt första andetag exponeras våra lungor för mikroorganismer, exempelvis bakterier och virus. Tack vare immunceller i lungorna, så kallade makrofager, skyddas vi från många infektioner redan tidigt i livet. I en studie som publiceras i Journal of Experimental Medicine visar forskare vid Karolinska Institutet hur lungmakrofager utvecklas – nya rön som kan bidra till att begränsa organskador och som är betydande i den fortsatta utvecklingen av viktiga behandlingar av lungsjukdomar.

Lungmakrofager börjar utvecklas hos människor direkt efter födseln när lungorna blåses upp av inandningsluften. Trots lungmakrofagernas viktiga betydelse i immunsystemet har det tidigare varit okänt hur de utvecklas hos människor efter födseln, eftersom in vivo-studier hos människor är svåra att genomföra.

Med hjälp av en modell har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera utvecklingen av mänskliga makrofager direkt i en levande lunga. I studien upptäckte forskarna att lungmakrofager utvecklas på två olika sätt. 

Tim Willinger och Elza Evren
Docent Tim Willinger och doktorand Elza Evren. Foto: Tiphaine Parrot

– I den första typen av utveckling härstammar lungmakrofagerna från prekursorceller som finns redan i fostrets lever. Efter födseln förflyttar sig dessa prekursorceller från levern till lungorna via blodomloppet. I lungorna exponeras de sedan för olika tillväxtfaktorer, vilket utvecklar dem till mogna lungmakrofager. Den andra typen av utveckling av lungmakrofager sker senare i livet. Då utvecklas de från vuxna prekursorceller, så kallade monocyter, som finns i blodet, säger Tim Willinger, docent vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, som har lett studien.

Liknande genuttryck men olika funktioner

Forskarna undersökte även om lungmakrofagernas ursprung påverkar dess funktion. Här kunde de se att lungmakrofagerna, oavsett ursprung, hade liknande genuttryck men olika funktioner.

– Vi upptäckte att fosterprekursorceller delar sig fortare än de vuxna prekursorcellerna. Fosterprekursorcellerna befolkar därmed lungorna snabbare, vilket är viktigt tidigt i livet för att snabbt ta bort mikroorganismer och andra inandade partiklar, säger studiens försteförfattare Elza Evren, doktorand i Tim Willingers forskargrupp.

De lungmakrofager som härrör från de vuxna prekursorcellerna visade sig däremot aktiveras starkt av interferon, ett protein som har i uppgift att försvara kroppen mot virusinfektioner. Det är därför mycket sannolikt att just denna typ av lungmakrofager har en viktig funktion i immunförsvaret för att bekämpa virus.

Forskarna kunde även se att dessa lungmakrofager liknar pro-inflammatoriska makrofager som kan överaktiveras. En sådan överaktivering kan leda till allvarliga lungskador i sjukdomar såsom covid-19.

Begränsa lungskador och bidra till nya behandlingar

De nya rönen bidrar till en bättre förståelse för lungmakrofagernas ursprung och funktion. Den fosterprekursorcell som forskarna har identifierat är ett potentiellt mål för att regenerera vävnadsskyddande makrofager, begränsa organskador och främja vävnadsreparation i en skadad lunga. Dessa fynd kan också stödja utvecklingen av nya behandlingar för olika lungsjukdomar.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, SciLifeLab, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Karolinska Institutet, Centrum för innovativ medicin (CIMED), Region Stockholm, Hjärt-Lungfonden, Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse, och Kungl. Vetenskapsakademien.  En av studieförfattarna från Yale University har rapporterat intressekonflikter, vilka finns beskrivna i den vetenskapliga artikeln.

Publikation

CD116+ fetal precursors migrate to the perinatal lung and give rise to human alveolar macrophages”, Elza Evren, Emma Ringqvist, Jean-Marc Doisne, Anna Thaller, Natalie Sleiers, Richard A. Flavell, James P. Di Santo, Tim Willinger. Journal of Experimental Medicine, 12 januari 2022, doi: 10.1084/jem.20210987.

Publicerad: 2022-01-10 12:21 | Uppdaterad: 2022-01-12 12:04

Han får ERC:s startanslag för forskning om mördar-T-celler i kroppens organ

Porträtt av Marcus i labbmiljö
Foto: Melker Dahlstrand, SSMF

KI-forskaren Marcus Buggert har tilldelats det europeiska forskningsrådets prestigefulla anslag ERC Starting Grant för sin forskning om cell-medierad immunitet i människokroppen mot virussjukdomar. Totalt investerar nu ERC 619 miljoner euro i anslag till 397 unga forskningsledare.

Syftet med ERC:s startanslag är att stödja särskilt framstående och begåvade forskare tidigt i karriären så att de kan arbeta nyskapande och utvecklas till morgondagens forskningsledare. Marcus Buggert som är verksam vid institutionen för medicin, Huddinge tilldelas 1,5 miljoner euro fördelat över fem år för sitt projekt kallat TRACE. 

– Jag är oerhört tacksam för att ha blivit tilldelad ERC:s startanslag. Det här anslaget kommer ge oss möjligheten att besvara hur mycket ett blodprov kan berätta om det antivirala immunsvaret i vävnader. Ett långsiktigt stöd likt detta är oerhört viktigt för oss om vi ska kunna se utanför boxen och bryta ny mark, säger Marcus Buggert. 

Projektets titel: Tracing virus-specific CD8+ T cell clonotype zonation and function in humans (TRACE).

Kort beskrivning: Covid-19-pandemin har belyst vikten av att förstå hur immunförsvaret kan generera skydd mot olika virusformer, som hela tiden omger oss. Ett problem inom forskningen om hur kroppens så kallade mördar-T-celler bekämpar virus har dock varit att majoriteten av studier utgått från blodet – trots att de flesta virus och immunceller finns i kroppens olika organ. Med stöd av ERC:s startanslag ska Marcus Buggert och hans grupp nu använda sig av nya enkelcellstekniker för att studera hur mördar-T-celler agerar mot sars-cov-2 och andra virus, både akuta och kroniska, i unika prover från mänskliga organdonatorer. Målet är bland annat att skapa en referenskarta över var i kroppen det finns större ansamlingar av mördar-T-celler och hur den omgivande miljön påverkar dessa immuncellers funktionella egenskaper. En viktig del i projektet är också att översätta den nya kunskapen till covid-19-fältet för att försöka förstå hur mördar-T-celler känner igen just sars-cov-2. På längre sikt hoppas Marcus Buggert kunna besvara hur mycket ett blodprov kan berätta om immuniteten mot olika virus i kroppen. 

Fakta om ERC:s startanslag 2021

ERC Starting Grants delas ut inom tre områden: livsvetenskaper; fysik och teknik; samt samhällsvetenskap och humaniora. Totalt inkom 4066 ansökningar i 2021 års utlysning och delas nu ut 397 startanslag, varav 1113 ansökningar respektive 111 utdelade anslag inom området livsvetenskaper.

Anslag delas denna gång ut till universitet och forskningsorganisationer i 22 länder. Tyskland erhåller flest anslag (72), följt av Frankrike (53) och Storbritannien (46). Sverige erhåller totalt 14 anslag och tar därmed ledningen i den ”nordiska ligan” framför Norge (9), Finland (8) och Danmark (7).

Av de forskare som får startanslag är 43 procent kvinnor, vilket är en ökning från 37 procent 2020 och den högsta andelen någonsin. Enligt ett pressmeddelande från ERC kommer 13 forskare att flytta från USA till Europa med stöd av startanslaget, som också uppges skapa cirka 2000 jobb inom den akademiska sektorn.

Publicerad: 2021-12-14 10:54 | Uppdaterad: 2021-12-14 14:30

Omvänd strategi hittar diagnostisk markör för autoimmun sjukdom

Illustration på kvinna som har utslag på kroppen som kliar.
Genom att söka bland patienter med olika hudsjukdomar har forskare identifierat en sjukdom där kroppen angriper hudproteinet TGM1. Illustration: Getty Images

I stället för att söka efter proteiner som angrips vid en specifik autoimmun sjukdom, har forskare i en ny studie använt den omvända strategin för att hitta sjukdomar kopplade till ett visst protein. Genom att söka bland patienter med olika hudsjukdomar har de lyckats identifiera en sjukdom där kroppen angriper hudproteinet TGM1. Strategin, som presenteras i tidskriften PNAS, kan underlätta diagnostik och behandling av autoimmuna sjukdomar.

Autoimmuna sjukdomar uppstår när immunsystemet beter sig felaktigt och angriper den egna kroppen. Immunsystemets celler och antikroppar reagerar då mot kroppsegna proteiner, så kallade autoantigener. Att veta vilka autoantigener som rör en specifik sjukdom är viktigt för att förstå sjukdomsmekanismer, vilket i sin tur kan underlätta diagnostik och behandling. Traditionellt inom forskningen har man fokuserat på enskilda sjukdomar och den vägen identifierat autoantigener.

I den aktuella studien har forskare vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Osaka City University (Japan) i stället använt ett omvänt tillvägagångssätt: de har fokuserat på ett misstänkt autoantigen för att sedan söka brett efter en matchande sjukdom. De utgick från ett hudprotein som kallas transglutaminas 1, TGM1. Det har tidigare kopplats till en ärftlig hudsjukdom och tillhör en proteinfamilj med flera kända autoantigener. För att ta reda på om TGM1 även var involverat i en autoimmun sjukdom har forskarna letat efter proteinet hos över 500 patienter med olika autoimmuna och oförklarade hudsjukdomar.

Ledde till sjukdomsfynd

Porträtt av Nils. Han har slips, vit skjorta och kavaj på sig.
Nils Landegren, forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Foto: Hans Ericksson/SSMF

– Till slut fick vi en träff. Vi såg att patienter med den cancerassocierade och svårt blåsbildande hudsjukdomen paraneoplastisk pemfigus uppvisade antikroppar mot TGM1. Vi bekräftade fynden i en större grupp patienter, och kunde konstatera att TGM1-antikroppar var helt specifika för paraneoplastisk pemfigus, säger Nils Landegren, läkare och forskare med inriktning mot autoimmuna sjukdomar vid Uppsala universitet och anknuten forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, som lett studien.

Studien illustrerar ett nytt sätt att identifiera biomarkörer. Forskarna tror att tillvägagångsättet går att använda i studier av alla sorters autoimmuna sjukdomar och att man på det sättet kan dra nytta av den växande datamängd om geners uttrycksmönster och funktion, som finns öppet tillgänglig.

– Vi tror att TGM1-antikroppar kan vara värdefulla som en diagnostisk markör vid utredning av blåsbildande sjukdomar. Patienter som testar positivt bör utredas skyndsamt för att utesluta en oupptäckt cancer, säger Nils Landegren.

Studien finansierades av bland andra Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, SSMF, Göran Gustafssons stiftelse och Novo Nordisk Fonden. Medverkande forskare har ansökt om patentskydd för diagnostisk användning av TGM1-antikroppar.

Denna nyhetsartikel är baserad på ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

Publikation

”A gene-centric approach to biomarker discovery identifies transglutaminase 1 as an epidermal autoantigen”. Nils Landegren, Norito Ishii, Maribel Aranda Guillen, Horður Ingi Gunnarsson, Fabian Sardh, Åsa Hallgren, Mona Ståhle, Eva Hagforsen, Maria Bradley, Per-Henrik Edqvist, Fredrik Ponten, Outi Mäkitie, Liv Eidsmo, Lars Norlén, Adnane Achour, Ingrid Dahlbom, Ilma Korponay-Szabo, Daniel Agardh, Mohammad Alimohammadi, Daniel Eriksson, Takashi Hashimoto, Olle Kämpe. PNAS, 13 december 2021, doi: 10.1073/pnas.2100687118.

Publicerad: 2021-11-22 12:09 | Uppdaterad: 2021-11-22 12:35

2021 års Jonas Söderquist-stipendiater utsedda

Soham Gupta på Institutionen för laboratoriemedicin (Labmed) och Christopher Tibbitt på institutionen för medicin, Huddinge (MedH) tilldelas medel ur Jonas Söderquists stipendiestiftelse för grundforskning inom virologi och immunologi.

Porträttbilder av Soham Gupta_privat foto, Chris Tibbitt_fotograf_ Whitney Weigel
Soham Gupta_privat foto, Chris Tibbitt_fotograf_ Whitney Weigel

Prissumman delas lika mellan de båda stipendiaterna.  

"Dr Soham Gupta is awarded for outstanding research of cross talk between innate immune signaling and metabolic pathways du ring viral infections. Through his research Dr Gupta is expanding the knowledge of the interplay between viruses and host immune-metabolic system using an integrated approach with combinations of multi-omics, immunology and molecular- and cell biology techniques."

"Dr Christopher Tibbitt is awarded for his excellent work on innate lymphoid cells and how metabolic changes affect their functions. Using human tissues, animal models and advanced technologies, Dr. Tibbitt is deciphering the function of these cells in health and in cancer, and how reprogramming of cell metabolism might be used to boost immune therapy in cancer treatment."

Granskargruppen motiveringar

Publicerad: 2021-10-29 06:57 | Uppdaterad: 2021-10-29 07:07

Ny möjlig måltavla för behandling av lunginflammation

Illustration: Getty Images
Illustration: Getty Images

Ett nyligen upptäckt inflammatoriskt protein kallat interleukin-26 verkar ha en viktig roll vid lunginflammation och kunna bidra till att döda bakterier. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Immunology - Microbial Immunology.

Bakteriell lunginfektion drabbar både barn och vuxna världen över. Lunginflammation är fortfarande en vanlig orsak till för tidig död i många delar av världen, med miljontals dödsfall varje år. För att underlätta utvecklingen av effektivare behandlingar kartlägger forskare vid Karolinska Institutet de immunologiska mekanismerna vid lunginflammation.

Spelar en viktig roll i lunginflammation

Den nya studien visar att ett inflammatoriskt protein som kallas interleukin-26 (IL-26) spelar en viktig roll vid bakteriell lunginflammation hos människor. Under det senaste decenniet har kunskapen ökat om IL-26 och dess betydelse för det så kallade medfödda immunsvaret, vår första försvarslinje mot smittämnen. Proteinet finns i höga nivåer i luftvägarna hos friska människor, och bakteriell exponering stimulerar en ökad frisättning av IL-26 av lungceller och vita blodkroppar.

Forskarna studerade mänsklig lungvävnad och luftvägsprover från patienter med bakteriell lunginflammation. De kunde visa att IL-26 utövar komplexa modulerande effekter på immunsystemet och att proteinet dödar bakterier som är kända för att orsaka lunginflammation.

Karlhans Che
Karlhans Che. Foto: Anna Persson

Biologiska behandlingar behövs

– Antibiotika är inte tillräckligt för att behandla lunginflammation och antibiotikaresistens är ett ökande problem. Därför finns ett behov av biologiska behandlingar för denna globala sjukdom som skördar massvis med liv. Våra fynd lyfter fram IL-26 som en ny möjlig måltavla för biologisk behandling och visar att dess roll vid lunginflammation förtjänar att utforskas mer, säger Karlhans Che, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Forskningen finansierades av Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Region Stockholm (ALF-medel) och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). Författarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Complex Involvement of Interleukin-26 in Bacterial Lung Infection”. Karlhans F. Che, Magnus Paulsson, Krzysztof Piersiala, Jakob Sax, Ibrahim Mboob, Mizanur Rahman, Rokeya S. Rekha, Jesper Säfholm, Mikael Adner, Peter Bergman, Lars-Olaf Cardell, Kristian Riesbeck, Anders Lindén. Frontiers in Immunology - Microbial Immunology, online 28 oktober 2021, doi: 10.3389/fimmu.2021.761317.

Publicerad: 2021-10-25 15:38 | Uppdaterad: 2021-10-25 18:30

Covid-19-immunitet hos unga vuxna kartläggs

Unga vuxna som är glada och håller om varandra.
Foto: Getty Images

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar och minnesceller i immunsystemet hos unga vuxna. Resultaten som publicerats i The Journal of Allergy and Clinical Immunology visar att drygt en av fyra hade antikroppar. Av de unga som haft covid-19 var det färre än i andra åldersgrupper som hade mätbara nivåer av B- och T-minnesceller. Nu fortsätter forskarna att studera långtidssymtom och hur vaccination påverkar immuniteten hos unga vuxna.

­Det finns väldigt få populationsbaserade studier som undersöker immuniteten mot covid-19 hos unga vuxna, trots att de i stor utsträckning bidrar till smittspridning. Därför har forskare vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset i samarbete med Region Stockholm genomfört en klinisk uppföljning av cirka tusen ovaccinerade 24–27-åringar i Stockholm, i den populationsbaserade studien BAMSE, mellan oktober 2020 och juni 2021. Målet var bland annat att kartlägga förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar (IgG-, IgA- och IgM-antikroppar) samt minnesceller i immunsystemet (B-celler och T-celler) som skyddar mot covid-19.

Topp på 45 procent under maj 2021

Portrait of Dr. Erik Melén.
Erik Melén. Foto: Stefan Zimmerman

Sett till hela studieperioden, så hade drygt 28 procent av studiedeltagarna påvisbara antikroppar mot sars-cov-2 med en topp på 45 procent under maj 2021. Antikropparna var mätbara i åtminstone åtta månader efter infektion. Cirka hälften av de som haft covid-19 rapporterade att de varit sängliggande på grund av symtom, men vård på sjukhus var ovanligt. En majoritet rapporterade att de drabbats av lukt- och/eller smakbortfall. Färre än en av tio hade symtom som varade i mer än fyra veckor och en av sju rapporterade inga symtom alls.

– Unga vuxna riskerar att sprida smittan eftersom många inte märker av sjukdomen eller har väldigt milda symtom. Drygt 60 procent i åldersgruppen 18–29 år har hittills fått två doser vaccin, vilket kan jämföras med 80–90 procent i åldersgruppen 40–69 år. Det är viktigt att unga vuxna fortsätter att vaccinera sig så fort tillfälle ges, både för att skydda sig själva och andra, säger Erik Melén, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet och projektledare för BAMSE.

Fortsätter studera hur länge immuniteten varar

Hos över 100 deltagare mättes även nivåerna av sars-cov-2-specifika minnesceller i immunsystemet, som kan aktiveras om viruset tar sig in i kroppen igen. Hos de med antikroppar så hade 70 procent påvisbara nivåer av minnes-B-celler (de celler som bildar antikroppar) och 55 procent hade minnes-T-celler. Detta är lägre andelar än vad som uppmätts i tidigare studier på andra populationer, där man funnit mätbara nivåer av minnesceller hos de flesta som haft covid-19.

Qiang Pan Hammarström
Qiang Pan Hammarström. Foto: Erik Flyg

– Vi kan inte säkert säga vad detta beror på, men tidigare studier har ofta tittat på äldre och sjukare individer. Det skulle kunna vara så att det milda sjukdomsförloppet som ofta ses hos unga personer resulterar i lägre nivåer av minnesceller. Vi kommer nu att fortsätta studera hur länge B- och T-cellsimmuniteten varar efter mild infektion hos unga vuxna samt hur vaccination påverkar nivåerna av dessa immunceller, säger studiens sisteförfattare Qiang Pan-Hammarström, professor i klinisk immunologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet.

Saknar kunskap om långvariga symtom

I ett nytt delprojekt kommer forskarna även att studera långtidscovid hos unga vuxna.

– Vi vet att även unga vuxna kan bli svårt sjuka i covid-19, även om det är ovanligt, men vi har fortfarande ganska lite kunskap om långvariga symtom och hur detta påverkar hälsan på sikt, säger Sophia Björkander, forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

BAMSE-projektet startade 1994 och har sedan dess följt 4 089 deltagare från födseln upp till vuxen ålder med regelbundna enkäter och kliniska undersökningar. Covid-19-projektet inom BAMSE är ett samarbete mellan Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Region Stockholm, KTH och SciLifeLab och stöds finansiellt av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Region Stockholm. Artikelförfattarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“SARS-CoV-2 specific B- and T-cell immunity in a population-based study of young Swedish adults”. Sophia Björkander, Likun Du, Fanglei Zuo, Sandra Ekström, Yating Wang, Hui Wan, Natalia Sherina, Lisanne Schoutens, Juni Andréll, Niklas Andersson, Antonios Georgelis, Anna Bergström, Harold Marcotte, Inger Kull, Lennart Hammarström, Erik Melén, Qiang Pan-Hammarström, and the BAMSE COVID-19 Study Group. The Journal of Allergy and Clinical Immunology, online 22 oktober 2021, doi: 10.1016/j.jaci.2021.10.014.

Publicerad: 2021-10-20 10:16 | Uppdaterad: 2021-10-20 10:19

Två vaccindoser boostar antikroppsnivåer i luftvägarna efter covid-19

Illustration av antikroppar mot coronavirus
Illustration: Getty Images

Antikroppar i luftvägarna försvinner snabbt efter genomgången sars-cov-2-infektion, men vaccination resulterar i en kraftig ökning av antikroppsnivåerna, särskilt efter två doser vaccin. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JCI Insight. Att fullfölja vaccination med två doser även om man haft covid-19 kan därför vara viktigt för att skydda mot återinfektion och förhindra smittspridning, menar forskarna.

Porträtt av Anna Smed Sörensen framför Aula Medica i Solna.
Anna Smed-Sörensen. Foto: Ulf Sirborn

– Det som gör studien unik är att vi tittat både på blodprover och luftvägsprover, vilket ger oss ny kunskap om det lokala immunsvaret där viruset infekterar. Eftersom det är svårare att ta prover från luftvägarna så vet vi betydligt mindre om antikroppsnivåer i luftvägarna än i blod, säger Anna Smed-Sörensen, docent och forskargruppsledare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och delad sisteförfattare.

I studien har forskarna undersökt hur nivåerna och varaktigheten av antikroppar mot sars-cov-2 skiljer sig åt mellan individer som haft covid-19 med olika svårighetsgrad, från mild till allvarlig sjukdom. 147 patienter rekryterades under mars-maj 2020 och följdes med upprepade provtagningar upp till åtta månader efter infektion. Hos 20 av patienterna studerade forskarna även antikroppsnivåerna efter vaccination mot sars-cov-2 (med AstraZenecas, Pfizer-BioNTechs eller Modernas vaccin) och jämförde med en kontrollgrupp som inte haft covid-19.

Kortlivade antikroppar i luftvägarna

Resultaten visar att personer med allvarlig covid-19-sjukdom hade högre antikroppsnivåer efter genomgången infektion än personer med mild sjukdom. Antikropparna i blod höll sig på en mätbar nivå under minst åtta månader medan antikropparna i luftvägarna, till exempel i näsan, var kortlivade och försvann redan efter tre månader.

– Det positiva är att antikropparna snabbt kom tillbaka efter vaccination hos de som haft covid-19, inte bara i blodet utan också i luftvägarna. Efter två doser vaccin såg vi att antikroppsnivåerna i luftvägarna till och med ofta blev högre än under sjukdomsförloppet. Personer som inte haft covid-19 innan vaccination fick betydligt lägre eller omätbara nivåer, säger Anna Smed-Sörensen.

Bland covid-19-patienterna hade den andra vaccindosen däremot inte lika stor effekt på antikroppar i blodet. Det är i linje med tidigare studier hos personer som haft covid-19 som visat en kraftig ökning av antikroppar i blodet efter den första vaccindosen, men inga eller endast små effekter av en andra vaccindos.

Har troligen en central roll

Karin Loré. Foto: Ulf Sirborn

– Våra resultat visar att enbart studier av blod inte återspeglar antikroppsnivåerna i luftvägarna, som troligen har en central roll för att neutralisera viruset lokalt. Att fullfölja vaccination med två doser kan därför vara viktigt för att uppnå ett optimalt immunsvar och minska smittspridningen mellan individer, säger Karin Loré, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och delad sisteförfattare.

Det är ännu inte känt vilka antikroppsnivåer som behövs för att skydda mot infektion eller om de snabbt sjunkande antikroppsnivåerna i luftvägarna leder till att viruset återigen kan få fäste där. Forskarna kommer nu att fortsätta analysera prover från ytterligare tidpunkter och undersöka den inflammatoriska miljön i luftvägarna under infektion och tillfrisknande samt efter vaccination.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Bill & Melinda Gates Foundation samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse genom SciLifeLab och Karolinska Institutet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation

“Airway antibodies emerge according to COVID-19 severity and wane rapidly but reappear after SARS-CoV-2 vaccination”. Alberto Cagigi, Meng Yu, Björn Österberg, Julia Svensson, Sara Falck-Jones, Sindhu Vangeti, Eric Åhlberg, Lida Azizmohammadi, Anna Warnqvist, Ryan Falck-Jones, Pia C Gubisch, Mert Ödemis, Farangies Ghafoor, Mona Eisele, Klara Lenart, Max Bell, Niclas Johansson, Jan Albert, Jörgen Sälde, Deleah Pettie, Michael Murphy, Lauren Carter, Neil P King, Sebastian Ols, Johan Normark, Clas Ahlm, Mattias Forsell, Anna Färnert, Karin Loré, Anna Smed-Sörensen. JCI Insight, in press preview 19 oktober 2021, doi: 10.1172/jci.insight.151463.

Subscribe to Immunologi