Publicerad: 2021-12-22 11:59 | Uppdaterad: 2021-12-22 11:59

Träffa Erasmus Mundus-studenterna 2021/2022!

Studenterna på 2021/2022-års Erasmus Mundus masterprogram Public Health in Disasters ska snart avsluta sin tid i Sverige och resa vidare. Vi pratade med Rickkye Gan och Collins Santhanasamy om vad som fick de intresserade av programmet, vad de lärt sig och vad de tar med sig från sin tid i Sverige.

Två män som heter Rickkye Gan och Collins Santhanasamy står framför en vägg med affischer från Karolinska Institutet
Rickkye Gan och Collins Santhanasamy, Erasmus Munudus studenter 2021-2022 Foto: Åsa Svensson

Vem är du, var kommer du ifrån och vad gjorde du innan du började masterutbildningen?

Jag heter Rickkye och är läkare, från Malaysia. Innan jag började masterutbildningen jobbade jag som akutläkare i ett katastrofinsatsteam. Nu senast arbetade jag direkt underställd de malaysiska hälsoministeriet med ledarskap och styrning inom folkhälsa, som svar på covid-19-pandemin.

Mitt namn är Collins, och precis som Rickkye är jag läkare och från Malaysia. De senaste åtta åren, ungefär, har jag arbetat inom non-profit organisationer, framför allt med fokus på lokal hälsovård, i huvudsak i Bangladesh och sydöstra Asien.

Vad var det som fick dig intresserad av det här masterprogrammet?

Collins: Det var min bakgrund inom non-profit organisations som fick mig intresserad av den här mastern. Jag ville utveckla mina kunskaper och färdigheter. Redan när jag gick på läkarutbildningen så grundade jag ett projekt där vi tillhandahöll hälso- och sjukvård med mobila kliniker, och sedan dess har jag sett vilka behov som katastrofer skapar. Jag ville lära mig mer om hur vi kan bli mer effektiva när det gäller att tillhandahålla hälso- och sjukvård i katastrofer.

Rickkye: Jag har alltid varit intresserad av medicinskt arbete utanför sjukhusmiljön, och har arbetat i katastrofinsatsteam och liknande. Jag letade efter en masterutbildning där jag kunde bygga vidare på mina erfarenheter. Jag tyckte det är programmet var särskilt bra, eftersom man får möjlighet att studera på tre olika platser, och dessutom uppskattade jag de olika bakgrunderna och erfarenheterna som lärarna och de anslutna centrumen har. Det faktum att det finns stipendium att söka för det här programmet var en annan viktig faktor.

Vad har varit det mest värdefulla du lärt dig hittills?

Rickkye: Jag har lärt mig så mycket, så det är svårt att välja, men en sak som sticker ut är behovet av beredskap, inte bara reaktion, när du arbetar i katastrofer. Du måste planera och tänka i förväg. Det är en viktig sak jag lärt mig.  

Collins: Jag har lärt mig så mycket om olika typer av katastrofer och deras unika påverkan och utsikter när det kommer till återhämtning. Och utifrån det, hur viktigt det är med förebyggande insatser och vad vi kan göra för att förhindra att katastrofer inträffar.

Hur tror du att du kommer använda det du lärt dig i ditt yrkesliv, när du är klar med din master?

Rickkye: Jag hoppas få möjlighet att arbeta med hjälporganisationer som Läkare utan Gränser och Internationella Röda Korset och Röda Halvmånen. Jag skulle vilja bli läkare inom humanitärt arbete.  

Collins: Mitt mål är att fortsätta arbeta inom folkhälsa i katastrofer, med fokus på den lokala aspekten. Jag vill arbeta med att stärka lokalsamhällen att själva ta ansvar för katastrofberedskap och arbete för att minska risken för katastrofer. Den här utbildningen har verkligen gett mig verktyg och färdigheter som behövs i det arbete jag vill göra.  

Och slutligen, ni har varit i Sverige i cirka fyra månader nu, vad är det bästa med det här stället?

Rickkye: Att se förändringen från sommar till höst och sedan till vinter, det var fantastiskt och väldigt annorlunda jämfört med där jag kommer ifrån. Det var fantastiskt att se hur löven skiftade färg! När det gäller själva masterutbildningen, så har jag verkligen uppskattat att vi blandats med studenter som läser den fristående kursen i det här ämnet, och ibland även med de som går uppdragsutbildningen med Läkare utan Gränser. Det har varit väldigt intressant att lära känna människor och att lära av varandra

Collins: Människor här är vädligt lugna och visar respekt. Det är en fridfull atmosfär här. Vad gäller kursen och KI som universitet, så är här väldigt bra anläggningar och programmet är ett väldigt bra steg på vägen i början av karriären och när man är på en mellannivå i sin karriär. Covid-19-pandemin har ytterligare visat på behovet av katastrofberedskap och folkhälsa i katastrofer, vilket gör det väldigt tydligt hur relevant det här masterprogrammet är

Publicerad: 2021-12-13 14:11 | Uppdaterad: 2022-01-20 10:19

Ny forskningsrapport: Normer och värderingar om sexuell och reproduktiv hälsa, samt rättigheter och jämställdhet

Anna Kågesten och Karin Båge, biträdande lektor respektive doktorand vid Institutionen för Global Folkhälsa, är medförfattare till en ny forskningsrapport som nyligen publicerats på uppdrag av Expertgruppen för Biståndsanalys. Rapporten handlar om hur normer och värderingar både motverkar och främjar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och hur vi genom att förstå dessa kan se bättre resultat inom olika biståndsprojekt.

Anna Kågesten, researcher at the Department of Global Public Health at Karolinska Institutet
Anna Kågesten. Biträdande lektor vid Institutionen för Global Folkhälsa på Karolinska Institutet. Foto: Joel Nilsson

Vad handlar rapporten om?

"Vår rapport, Sexual and Reproductive Health and Rights: Measuring Values and Norms to Guide Swedish Development Cooperation, syftar till att öka förståelsen för normer och värderingar som främjar, respektive motverkar, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Syftet är också att identifiera hur svenskt utvecklingssamarbete kan förhålla sig till dessa normer och värderingar för att uppnå en bättre effekt inom olika biståndsprojekt", säger Anna Kågesten och Karin Båge.

Berätta lite – hur har ni gått till väga?

"Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, World Values Survey (WVS) – som studerat normer och värderingar i olika länder sedan 1980-talet, och Lunds Universitet. Inom ramen för detta har vi utvecklat en ny WVS modul för att mäta nomer och värderingar kring SRHR och jämställdhet, och använt denna för att samla in nationellt representativa data i tre länder i Afrika söder om Sahara där data saknas i nuläget:  i Etiopien, Nigeria och Zimbabwe. Vi har även kartlagt svenskt SRHR-bistånd till Afrika mellan 2010 och 2018 samt analyserat hur Sidas arbete förhåller sig till de normer och värderingar som identifierades som viktigast i WVS analysen".

Personporträtt på Karin Båge
Karin Båge. Doktorand vid Institutionen för Global Folkhälsa på Karolinska Institutet. Foto: N/A

Och vad kom ni fram till?

"Vi har fått fram otroligt mycket data kring normer och värderingar kopplat till SRHR, men det som kanske sticker ut mest är de stora variationerna som vi ser både inom och mellan länder. Vi har också sett att diskriminerande normer kring SRHR är vanligare när det gäller sexuella och reproduktiva rättigheter än hälsa. Till exempel är normer kring preventivmedel mindre kontroversiella än frågor som rör HBTQ personers rättigheter och rätten till abort där vi ser ett tydligare motstånd", berättar Anna Kågesten och Karin Båge.

"Vad gäller svenskt bistånd till SRHR så kan vi se att det över tid också är mer och mer inriktat på sexuella och reproduktiva rättigheter, vilket är rimligt givet vilka normer och värderingar som är mest negativa. Samtidigt ser vi också områden där man kan förbättra biståndet och vi pekar på vikten av tydligare styrning av bistådent och ökad kunskap om normer och värderingar bland de som genomför arbetet". 

Om rapporten

Rapporten skrevs av Anna Kågesten, Karin Båge, Helena Litorp, Olalekan Uthman, Anna Mia Ekström (Karolinska Institutet), Jesper Sundewall (Lunds Universitet) och Bi Puranen (World Values Survey). Den kan laddas ner från EBA:s hemsida. Där kan du också titta på det seminarium som hölls i samband med att rapporten publicerades.. Det går även att ladda ned en podcast (på svenska) om rapporten där flera av författarna deltar.

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
Att gå från forskning till handling - samtal om hållbar hälsa

2021-12-07 12:30 - 13:15 Add to iCal
Online
Getty Images
Foto: Getty Images
Lead

KI och Makerere University i Uganda har tillsammans etablerat Center of Excellence for Sustainable Health. Centret välkomnar dig till det första i en serie samtal om hållbar hälsa.

Content

En serie samtal om hållbar hälsa

The Global Conversation är ett forum där nya idéer, innovativa lösningar och visioner för hållbar hälsa kommer att delas och diskuteras. Detta första samtal, den 7 december kl. 12.30-13.15, kommer att fokusera på sätt att gå från forskning till handling. Läs mer i KI:s kalender.

 

Publicerad: 2021-11-10 09:00 | Uppdaterad: 2021-11-10 09:08

Studie visar hur felaktig hälsoinformation kan tacklas

Dekorativ bild
Illustration av Getty Images

Den nuvarande pandemin visar hur snabbt felaktig hälsoinformation kan spridas. Det finns dock effektiva sätt för att motverka osanningar, visar en ny studie om strategier för hälsokommunikation vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ Global Health. Studien, som fokuserat på missuppfattningar om tyfoidfeber i Sierra Leone, tyder också på att det är mer effektivt att nämna och därefter korrigera felaktiga påståenden än att enbart tillhandahålla vetenskapliga fakta.

Maike Winters
Maike Winters, foto: Stefan Zimmerman.

– Felaktig information, förstärkt av sociala medier, är en växande utmaning för folkhälsan. Det kan potentiellt minska skyddsåtgärder, uppmuntra riskfyllt beteende och därmed främja spridningen av smittsamma sjukdomar. Lyckligtvis visar vår studie att det finns effektiva verktyg för att motverka dess påverkan och spridning, säger Maike Winters, forskare vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet och studiens korresponderande författare.

Studien omfattade två typer av interventioner som utformats för att motverka vitt sprida missuppfattningar i Sierra Leone om att tyfoidfeber orsakas av myggor och alltid förekommer tillsammans med malaria. Även om sjukdomarna delar symtom såsom feber är de väldigt olika. Tyfoidfeber är en bakteriell infektion som främst sprids via förorenat dricksvatten och mat, medan malaria orsakas av en parasit som överförs från myggor. Trots det diagnostiserar hälsocentraler i Sierra Leone ofta patienter med ”tyfoid-malaria”, delvis på grund av opålitliga tester, och bidrar därmed till att sprida den falska föreställningen om att sjukdomarna på något sätt hänger ihop.

Ljuddraman via WhatsApp

För att slå hål på dessa myter utformade forskarna i Sverige och Sierra Leone två kommunikationskampanjer där de rekryterade lokala skådespelare för att spela läkare och sjuksköterskor i fyra avsnitt av påhittade ljuddraman som levererades via meddelandeplattformen WhatsApp. Det första dramat (grupp A) tacklade den felaktiga informationen direkt och gav ett detaljerat motargument, medan det andra dramat (grupp B) enbart fokuserade på att tillhandahålla den vetenskapligt korrekta informationen men diskuterade inte missuppfattningarna. En kontrollgrupp fick lyssna på ljudinspelningar om amning som var orelaterade till tyfoidfeber.

Totalt ingick 736 vuxna boende i Freetown, Sierra Leone, som slumpmässigt fördelades jämnt till de olika grupperna och ombads fylla i en enkät om tyfoidfeber innan och efter de lyssnat på ljuddramat. Efter kommunikationskampanjerna minskade andelen deltagare som felaktigt svarade att tyfoidfeber orsakas av myggor från 50 procent i båda grupperna till 33 procent i grupp A (motargument) och 36 procent i grupp B (enbart korrekt information). Deltagare som felaktigt angav att tyfoidfeber och malaria alltid samexisterar minskade från runt 60 procent till 29 procent i grupp A och 39 procent i grupp B.

Missuppfattningar minskade

Forskarna drar slutsatsen att båda interventionerna avsevärt minskade missuppfattningarna, men att metoden där man först omnämnde och därefter rättade den felaktiga informationen verkade mer effektiv. Jämfört med kontrollgruppen, vars enkätsvar förblev i stort sett oförändrade, rapporterade personer i interventionsgrupperna att de vidtog fler förebyggande åtgärder för att minska risken för tyfoidfeber efter kampanjerna, som att dricka renat vatten. Till skillnad från vissa tidigare studier fann forskarna inga bevis för att omnämnande av falsk information oavsiktligt skulle leda till ökad tilltro och spridning.

– Dessa resultat ökar vår kunskap om effektiviteten av olika kommunikationsstrategier för folkhälsan när det kommer till specifika hälsorelaterade myter som inte är föremål för politiserad debatt. Om samma strategier skulle funka för att minska tilltron till kraftigt polariserad desinformation kring COVID-19 är oklart, men definitivt värt att utforska, säger Maike Winters.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet.

Publikation

Debunking highly prevalent health misinformation using audio dramas delivered by WhatsApp: evidence from a randomised controlled trial in Sierra Leone,” Maike Winters, Ben Oppenheim, Paul Sengeh, Mohammad B. Jalloh, Nance Webber, Samuel Abu Pratt, Bailah Leigh, Helle Mölsted Alvesson, Zangin Zeebari, Carl Johan Sundberg, Mohamed F. Jalloh, Helena Nordenstedt, BMJ Global Health, online 10 november, 2021, doi: 10.1136/bmjgh-2021-006954

Publicerad: 2021-11-02 11:11 | Uppdaterad: 2022-01-14 13:59

Nobel Calling-seminarium om klimat- och miljöförändringar och barns hälsa

Tobias Alfén och Line Gordon på Nobel Calling Stockholm 2021
Line Gordon och Tobias Alfvén presenterade forskning om klimatförändringar och barns hälsa under Nobel Calling-veckan. Foto: Privat

Line Gordon och Tobias Alfvén medverkade under Nobel Calling Stockholm 2021 med en föreläsning på Nobelmuseet som arrangerades av Karolinska Institutet och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Med fokus på Förenta Nationernas klimatpanels (IPCC) senaste rapport sammanfattades och diskuterades kunskapsläget kring klimat- och miljöförändringar och hur detta påverkar världens barn.

Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Centre och professor i vetenskap om hållbar utveckling vid Stockholms universitet, inledde föreläsningen med en överblick över de pågående miljö- och klimatförändringarna. Hon berättade om förändringen av jordens medeltemperatur som under en lång tid varit stabil men i dag är högre än på etthundra tusen år. Människan påverkar klimatet kraftigt och under antropocene – människans tidsålder – syns flera socioekonomiska och natursystemförändringar. De senaste 50 åren har en enorm ökning skett i socioekonomiska trender såsom världsbefolkning, telekommunikation, internationell turism med mera. Även natursystemet ändras med radikala ökningar av metan- och koldioxidvärden, berättade hon.

IPCC-rapporten Climate Change 2021

Den senaste IPCC rapporten Climate Change 2021:The Physical Science Basis handlar om hur mycket människan påverkar klimatet. Det här säger IPCC om dagsläget, enligt Line Gordon:

  • Inget tvivel om att människan värmer atmosfär, hav och land.
  • Förändringen går snabbare än vad man tidigare trott och sträcker sig över alla kontinenter och regioner.
  • Extremväder allt vanligare (värmeböljor, översvämningar, torka och stormar blir vanligare) på grund av mänskliga aktiviteter.

Fortsättningsvis förklarar rapporten framtida scenarier:

  • Vi kan undvika 2 graders uppvärmning och eventuellt 1,5 grader om vi gör omfattande och snabba nedskärningar av växthusgaser. Varje tiondels grad är viktig!
  • Hav och land kommer inte kunna absorbera lika mycket växthusgaser i framtiden.
  • En del konsekvenser är inte reversibla inom 1000-tals år (till exempel att isar smälter och havsnivåer höjs).
  • Extrema händelser blir allt vanligare: värmeböljor, torka och nederbörd.
  • De som föds i dag kommer uppleva många fler extremhändelser än de som föddes 1960.

Line Gordon avslutade med att betona att situationen är extremt allvarlig, men att 10 miljarder människor kan leva ett gott liv på planeten om transformativ förändring sker. Det är bråttom men det går, sa hon.

Porträtt av Tobias Alfvén. Foto: Andreas Andersson.
Tobias Alfvén. Foto: Andreas Andersson

Klimatförändringarna och barns hälsa

Tobias Alfvén vid institutionen för global hälsa vid Karolinska Institutet och barnläkare på Sachsska barn-och ungdomssjukhuset, diskuterade hur klimatförändringarna påverkar barns hälsa globalt.

Tillsammans med kollegor har han sammanfattat kunskapsläget om klimatförändringarnas påverkan på barn i Climate change and child health: a scoping review and an expanded conceptual framework publicerad i The Lancet. Analysen inkluderar 371 artiklar mellan år 2000 och 2019, där det kan konstateras att antalet artiklar och forskarintresset ökat.

 

Direkta effekter på barns hälsa

Till att börja med kommer klimatförändringarna ge direkta effekter på barns hälsa, berättade Tobias Alfvén. Temperaturförändringar drabbar barn i låginkomstländer hårdast och leder bland annat till värmeslag, njur- och lungproblem. Växlande dagstemperatur kommer även leda till en ökning av infektionssjukdomar. Regn och översvämningar leder till ökad dödlighet när barn drunknar, och infektionssjukdomar som malaria och diarrésjukdomar.

Barn påverkas även av torka och skogbränder som orsakar respiratoriska och infektiösa sjukdomar samt mental ohälsa. Torka leder till undernäring då odling försvåras framför allt i de fattigaste länderna.

Ett välstuderat område är luftföroreningar orsakad av ökad värme som leder till ökad dödlighet och sjuklighet.

Klimatförändringarna leder också till socioekonomisk utsatthet där samhällen som inte klarar av de mest basala riskerar extrem fattigdom och minskad möjlighet till utbildning, berättade Tobias Alfvén. Sammanfattningsvis, barn är utsatta för olika klimatrisker men det råder en ojämlikhet där världens fattigaste länder drabbas hårdast.

Frukostföreläsningen ägde rum måndagen den 4 oktober på Nobel Prize Museum i Stockholm.

Se hela föreläsningen här

Publicerad: 2021-10-25 15:07 | Uppdaterad: 2021-10-26 15:09

Folkhälsoexperten Mariam Claeson om global barnhälsa och framtida utmaningar

A picture of Mariam Claeson
Foto:Privat

Mariam Claeson är senior projektledare för Political Economy of Adolescent Mental Health vid Institutionen för Global folkhälsa på KI. Efter många års arbete utomlands är hon tillbaka på KI där hennes resa började som läkarstudent. Hon diskuterar framsteg inom barnhälsa globalt, särskilt minskning av barnadödlighet, men är oroad över de stora motgångarna som pandemin orsakat. Hennes fokus ligger nu på hur man kan förbättra psykisk hälsa och välbefinnande för barn och ungdomar.

Från Bhutan till Seattle- en lång internationell karriär

Mariam Claeson är läkare och började sin långa resa här vid Karolinska Institutet. Efter läkarexamen började hon arbeta som barnkirurg på Sankt Görans sjukhus med kliniskt arbete i ett låginkomstland som mål. Hon beskriver hur hon hade turen att hitta ett jobb i östra Bhutan, en plats som förmodligen är så avlägsen som du kan vara från där hon började:

"Jag var intresserad av Bhutan och fick reda på att en norsk kirurg behövde ta ledigt, så jag åkte dit för att ersätta honom. Jag förberedde min resa genom att studera vid Liverpool School of Tropical Medicine and Hygiene. I östra Bhutan arbetade jag med ett uppdrag kring spetälska, vi gjorde hus till hus besök och behandling med flera läkemedel av spetälska och tuberkulos, den första i sitt slag", säger hon.

Efter ett år i Bhutan bestämde sig Mariam Claeson för att börja arbeta med folkhälsa efter hon insett vilken enorm hälso- och socioekonomisk börda bristen på förebyggande sjukvård orsakar, framförallt inom fattiga landsbygds- och stadssamhällen. Hon tillbringade tre år i Etiopien och arbetade för WHO med diarrésjukdomskontroll och immuniseringsprogram. Hon läste sedan en Master of Public Health vid Johns Hopkins University och efter ett år med Hans Rosling vid Uppsala universitets instituion för internationella barnhälsa arbetade hon med WHO i Genève med integrerad hantering av barnsjukdomar. Sedan gick hon vidare till Världsbanken för att vägleda deras investeringar i vad som kallas "best buys" (kostnadseffektiva och överkomliga evidensbaserade interventioner) för barn. Under sina många år på Världsbanken som ledande specialist på folkhälsa tillbringade Mariam Claeson sju år med att jobba med aids i södra Asien och de sista tre åren bodde hon i Indien.

"Från Indien och Världsbanken fortsatte jag att arbeta för Bill and Melinda Gates Foundation i Seattle. Det var verkligen fascinerande för mig eftersom fokusländerna i MNCH (Maternal, Newborn och Child Health) strategiteam som jag ledde, var bland de länder som jag tillbringat större delen av min tid med att arbeta och leva i, Indien, Etiopien och Nigeria ", säger hon.

Efter några år med Bill och Melinda Gates Foundation utstationerades hon av dem, tillbaka till Världsbanken för att leda The Global Financing Facility for Every Woman Every Child genom att använda innovativa sätt att investera i kvinnor och barn där enklare belopp från förvaltningsfonder används för att katalysera större belopp, inklusive från inrikespolitiska resurser och koncessionell finansiering för att stödja landledda investeringsärenden. "Efter några år på Global Financing Facility kände jag att det var dags att återvända till Sverige och det är där jag är nu efter den här mer än trettio år långa resan inom internationell hälsa".

Projektet Political Economy of Adolescent Mental Health: Prioritera ungas psykiska hälsa och välbefinnande

"Eftersom jag har ägnat alla dessa år åt att arbeta över hela kontinuet av reproduktiv, nyfödda, barn- och mödravård och ungdomars hälsa och näring, där ungdomshälsan förblir det svagaste och mest försummade området, vill jag nu spendera nästa period av mitt liv med att bidra till att prioritera den åldersgruppen", säger Mariam Claeson om varför hon valt att börja på KI.

"Vi ställer den politiska ekonomiska frågan varför är ungdomars psykiska hälsa inte prioriterad? Och varför får den inte resurser som motsvarar problemets omfattning jämfört med andra ämnen av global betydelse?"

Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är ett globalt problem i alla regioner. Allt fler unga dör av självskada, depression och självmord. För ungefär ett år sedan lanserade Mariam Claeson tillsammans med Stefan Swartling Peterson och andra WHO, UNICEF, Lancet -rapporten A Future for the World’s Children? i Stockholm. Den visade att vi behöver förbättra ungdomars psykiska hälsa globalt, inklusive i Sverige:

"Jag kände att det är märkligt att ett så stort globalt problem får så lite uppmärksamhet och otillräckliga investeringar. Så mitt jobb är att försöka förstå varför det är så att vi vet ganska mycket om ungdomars hälsa och välbefinnande, vi har verktyg, vi vet vad vi ska göra, det finns många initiativ globalt men det finns massor av splittringar och brist på multisektoriella åtgärder för kollektiv påverkan i stor skala som stöds av tillräckliga resurser ".

UNICEFs årliga rapport State of the World’s Children 2021 undersöker för första gången barn, ungdomar och vårdgivares psykiska hälsa. Rapporten fokuserar på risker och skyddsfaktorer vid kritiska ögonblick i livsförloppet och undersöker de sociala bestämningsfaktorer som formar psykisk hälsa och välbefinnande. Lanseringen av rapporten är en viktig händelse som förväntas öka intresset för detta område.

Minskad barnadödlighet är den största framgången

Enligt Mariam Claeson är den största framgången inom folkhälsan totalt sett under de senaste decennierna, och särskilt inom barnhälsa, den minskade barnadödligheten: ”När jag började arbeta med barns hälsa i mitten av 80 -talet och början av 90 -talet dog 12 miljoner barn innan de fyllde fem år och det har halverats. Nu dör 5-6 miljoner barn före fem års ålder. Så det faktum att vi har kunnat minska barnadödligheten med 50 % är verkligen en stor framgång ”, säger hon.

Hon fortsätter att förklara framgången till följd av en kombination av faktorer:
"Vi vet hur vi ska behandla diarré med oral rehydrering, när jag började var det mer än 4 miljoner barn som dog varje år av akut diarré och nu är det i hundratusentals istället för i miljoner. Vi vet mycket bättre hur man upptäcker lunginflammation och behandlar det, vaccination mot mässling och barn som utelutande ammas".

De återstående globala utmaningarna kring neonatala dödsfall och ojämlikheter

Medan den globala barnhälsan förbättras och barndödligheten har minskat, finns det fortfarande över 5 miljoner dödsfall per år bland barn under fem år, varav de flesta är nyfödda, och oproportionerligt mycket bland fattig befolkning.

"Vi är väldigt duktiga på att ingripa efter neonatalperioden men under neonatalperioden dör fortfarande för många nyfödda i låginkomstländer så det är en sak vi borde fokusera mer på. Vi kan få ner dessa dödsfall med 75 % med vad vi redan vet, inklusive kvalitativ förlossnings-, intrapartum- och postnatala vård, exklusiv amning, att kunna behandla sepsis och andra infektioner och hjälpa spädbarn att andas".

"Vi vet vad vi ska göra och vi kan verkligen göra skillnad om vi bara fokuserar på tillgång till vårdtjänster för alla."

Ett andra område av stor vikt är fokus på att minska ojämlikheter i överlevnad eftersom fattigare barn påverkas oproportionalitet. Huvuduppgiften är hur man kan överbrygga klyftan mellan låginkomst- och höginkomstsamhällen, inom och mellan länder.

"Även inom vårt eget land. Hur kan vi se till att barn till föräldrar med lägre utbildning och inkomst får samma kvalitet på vården i alla områden", säger hon.

Logo globala målen

Sverige och andra höginkomstländers utmaning att nå de Globala målen

Även om barn har störra chans att överleva i Sverige och andra höginkomstländer, är utmaningen att se till att alla barn trivs och utvecklas. Fokus måste flyttas bortom överlevnad till att göra det möjligt för alla barn att utvecklas till sin fulla potential, vilket är en stor rättviseutmaning. Barnens välbefinnande inkluderar också deras mentala hälsa.

”Från skolåldern till tonåren kämpar unga med många problem. Så det är där vi alltmer måste fokusera. De Globala målen handlar om hållbar förbättrad hälsa för alla och inte för en del av befolkningen. Psykisk hälsa ingår i de Globala målen som inte bara handlar om överlevnad utan hälsa och välmående".

Minskad rutinvaccination hindrar att uppnå de Globala målen till 2030

Barns överlevnad globalt påverkas av Covid-19, främst indirekt. En ny studie har visat att två kvinnor och barn har förlorat sina liv för varje Covid-relaterad död i de fattigaste länderna, på grund av syrebrist och avbrott i nödvändig sjukvård. Familjer har haft minskad tillgång till grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster, vilket är en utmaning, särskilt i låginkomstmiljöer.

"Det är den främsta utmaningen, när vi bygger tillbaka bättre , att se till att vi stärker hälsosystemen så att viktiga tjänster inte störs när vi står inför nödsituationer och pandemier", säger Mariam Claeson.

I många låginkomstländer i Afrika söder om Sahara och Asien har rutinvaccination drabbats av Covid-19. Effekterna av ökade mässlingfall och dess inverkan på barnadödligheten är ett stort bekymmer. Det här är en tid då vi bör påskynda framstegen mot de Globala målen, inte försöka komma ikapp.

"Nu måste vi återfå och hålla tempot och komma tillbaka dit vi var innan pandemin började. Vilket innebär att många länder inte kommer att nå Globala målet 3.2 minska barnadödligheten".

De flesta länder i Afrika söder om Sahara och södra Asien kommer inte att uppnå målet om minskad barnadödlighet vid 2030 men det kommer att ta längre tid, enligt Institute for Health Metrics and Evaluation och Global Burden of Disease-nätverket.

"Vi har ett stort bakslag och när vi återfår framstegen måste vi också rikta vår uppmärksamhet till alla unga, inklusive deras psykiska hälsa och välbefinnande, investera resurser i och bortom överlevnad för barn under fem år. Det har påverkat varför jag är här".

Framtida arbete med fokus på den saknade mitten

Slutligen förklarar Mariam Claeson att unga skolbarn mellan 6 och 12 år, som hon kallar "missing middle" (den saknade mitten), är en grupp som hon och några av hennes kollegor på KI tycker är viktiga att veta mer om, eftersom de saknas i de flesta globala databaser och forskning.

"Vi bryr oss om barn upp till fem år, vi börjar fokusera mer på ungdomar, men vi saknar den där mellanperioden i de tidiga skolåren när många kritiska sociala faktorer och andra bestämningsfaktorer påverkar barns hälsa och välbefinnande, med effekter över hela livsloppet . Det som händer i den åldern är något vi måste förstå bättre".

<a href="https://medarbetare.ki.se/people/mariam-claeson">Mariam Claeson</a>

  • Title: Projektledare
  • Phone:
  • Unit: K9 Global folkhälsa
  • Email: mariam.claeson@ki.se
catalogue Off On Off Off
Publicerad: 2021-10-20 00:10 | Uppdaterad: 2021-10-20 09:29

Företagsinflytande förknippat med långsamt införande av folkhälsoinsatser globalt

Dekorativ bild
Foto: Getty Images

Det globala införandet av WHO:s folkhälsoinsatser riktade mot alkohol, ohälsosam mat och rökning går trögt visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och London School of Hygiene & Tropical Medicine och publicerats i tidskriften The Lancet Global Health. Enligt forskarna går utvecklingen långsammast i fattiga länder, länder med bristande demokrati och där företag har stort inflytande i form av exempelvis korruption, mutor och politisk favorisering.

År 2013 antog Världshälsoorganisationens 194 medlemsstater ett handlingsprogram för att motverka icke-smittsamma sjukdomar såsom hjärtkärlsjukdomar, cancer, diabetes och kroniska lungsjukdomar. Åtgärdsprogrammet inkluderar totalt 19 rekommendationer som syftar till att förebygga sjukdom samt förbättra monitorering och behandling.

Utöver nationella mål, handlingsplaner och kliniska riktlinjer inkluderar rekommendationerna åtgärder för att minska efterfrågan på skadliga produkter som tobak, alkohol och ohälsosam mat. Dessa förebyggande insatser anses viktiga för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål om att minska förtida död i icke-smittsamma sjukdomar med en tredjedel mellan 2015 och 2030.

I den aktuella studien studerade forskarna i vilken utsträckning medlemsstaterna infört åtgärderna och analyserade vilka nationella faktorer som kunde kopplas till graden av implementering. Analysen bygger på WHO:s egna rapporter samt ett ramverk av nationella indikatorer som författarna har tagit fram.

Forskarna konstaterade att i genomsnitt hade enbart en tredjedel av folkhälsoinsatserna införts till fullo år 2020. När delvis genomförda insatser räknades som en halv poäng var genomsnittet 47 procent, vilket är en ökning från 45,9 procent 2017 och 39 procent 2015.

Åtgärder mot alkohol, skräpmat och rökning i botten

Införandet var lägst när det kom till åtgärder mot alkohol, ohälsosam mat och tobak. Till exempel saknade två tredjedelar av länderna år 2020 restriktioner mot att marknadsföra ohälsosam mat till barn. Åtgärder mot alkohol minskade i genomsnitt mellan 2015 och 2020, medan åtgärder mot rökning ökade något. De vanligaste insatserna var kliniska riktlinjer och nationella handlingsplaner och mål för att bekämpa folkhälsosjukdomar.

Hampus Holmer
Hampus Holmer. Foto: Anton Jarnheimer

– Vår studie visar att införandet av WHO:s folkhälsoinsatser går trögt, särskilt när det kommer till insatser riktade mot riskfaktorer som rökning, alkohol och ohälsosam mat. Det är oroväckande eftersom icke-smittsamma sjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen i dag, även när det gäller förtida död. Detta är också sjukdomar som i flera fall kan öka risken att dö av infektionssjukdomar som covid-19 eller tuberkulos, säger studiens korresponderande författare Hampus Holmer, forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, som genomfört studien tillsammans med Luke Allen, forskare vid London School of Hygiene & Tropical Medicine, Storbritannien, och professor Simon Wigley vid Bilkent University, Turkiet.

Genomförandet går särskilt långsamt i fattiga länder och länder med bristande demokrati. I botten ligger tre länder i Västafrika – Ekvatorialguinea, Guinea-Bissau och Sierra Leone – med en till två delvis införda åtgärder. Norge och Turkiet ligger i topp med 90 procent helt eller delvis införda insatser medan Sverige ligger efter med cirka 60 procent helt eller delvis införda åtgärder.

Koppling till företagsinflytande

Forskarnas analys visar att den positiva effekten av demokrati försvann om företagens politiska inflytande var högre än genomsnittet. Företags inflytande bedömdes med ett befintligt index med 25 parametrar, inklusive korruption, mutor och politisk favorisering samt utländska investeringar och bidrag till politiska kampanjer. Lobbying ingick inte i bedömningen eftersom det saknades tillförlitliga data för ett stort antal länder, vilket forskarna konstaterar är en begränsning i studien.

Luke Allen
Luke Allen, privat foto

– Vår analys visar att företags politiska inflytande är förknippat med graden av införande: Ju större inflytande företag hade, desto lägre införande av förebyggande folkhälsoinsatser. Även om vi inte kan bevisa ett orsakssamband tyder våra fynd på att mer insatser behövs för att stötta framför allt ekonomiskt svaga länder i att införa folkhälsoinsatser, särskilt kring kommersiella produkter, säger studiens försteförfattare Luke Allen.

Forskarna fann också att länder som haft många dödsfall i icke-smittsamma sjukdomar vidtog fler åtgärder, vilket skulle kunna tolkas som att beslutsfattare blir sporrade att agera när sjukdomsbördan stiger. Detta kan vara ett problem eftersom det kan ta flera år innan sjukdomsbördan påverkas.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Svenska Läkaresällskapet, National Institute for Health Research, Storbritannien, och Fulbright-kommissionen. Inga intressekonflikter har rapporterats.

Publikation

Implementation of non-communicable disease policies from 2015 to 2020: a geopolitical analysis of 194 countries.” Luke N Allen, Simon Wigley, Hampus Holmer, The Lancet Global Health, online 20 oktober, 2021, doi: 10.1016/PIIS2214-109X(21)00359-4

Publicerad: 2021-10-08 14:07 | Uppdaterad: 2021-10-11 11:29

Seminarium i Hans Roslings anda och med fokus på hållbar hälsa

Deltagare från konferensen
Det första Roslingseminariet som arrangeras av KI och WHO modererades av Stefan Swartling Peterson, Professor of Global Transformation for Health vid KI. Foto: Stefan Zimmerman

I oktober arrangerade WHO och Karolinska Institutet det första Roslingseminariet på temat ”Health Equity and Pandemics – a Moonshot for Sustainable Health”. Här betonades att vägen till hållbar hälsa går genom globalt samarbete och ett internationellt perspektiv där fokus ligger på världens allra mest utsatta.

Deltagare från konferensen
Rektor Ole Petter Ottersen talar under konferensen. Foto: Stefan Zimmerman

Roslingseminariet är en del av ett nyligen fördjupat samarbete mellan WHO och KI med syftet att bidra till FN:s globala mål. Här ryms även fyra samarbetscentrum för forskning inom hälsovård och katastrofmedicin, reproduktion, TBC och socialmedicin samt suicidprevention. 

–  Vi hoppas att Roslingsseminariet ska bli ett årligt evenemang där dagens fråga är hur vi ska bygga ett bättre och mer rättvist och hållbart samhälle efter pandemin? Ambionen är att inspireras av Hans Rosling när vi stakar ut en väg framåt för att tackla denna och framtida pandemier på vägen mot ett hållbart samhälle, säger Ola Petter Ottersen, rektor vid KI. 

Ett framsynt hälsogrepp

Under seminariet fångades deltagarnas uppmärksamhet särskilt av en trettio år gammal overheadbild. Ola Rosling hade funnit bilden bland sin fars gamla presentationsmaterial och menade att den visade på Hans Roslings framsynthet. 

Bilden ”Hälsogreppet” visar en öppen hand med text på vart och ett av de fem fingrarna. Texten beskriver grundförutsättningarna för hälsa: mat, vatten, social välfärd, materiell välfärd och hälso- och sjukvård. Ola Rosling har översatt begreppen till engelska: food, water, social protection, infrastructure och health care.

– Det går inte att rädda liv enbart med budskapet som ryms på lillfingret: hälso- och sjukvård. Du behöver alla fem fingrar för att lyckas, säger Ola Rosling, Gapminder Foundation. 

Deltagare från konferensen
Ola Rosling, Gapminder Foundation.  Foto: Stefan Zimmerman

Rosling betonade att vi måste nå de allra mest utsatta människorna, både på landsbygden och i städerna, för att minska den extrema fattigdomen i världen. Han menade att vi behöver skilja på den ekonomiska tillväxt som krävs för att ta dessa människor ur fattigdom och den tillväxt som motverkar hållbar utveckling. Som en måttstock i detta arbete lyfte han Sustainable Development Index.

Fokusera på världens kvinnor

Melinda French Gates, Bill & Melinda Gates Foundation, deltog under seminariet med en förinspelat tal där hon inledde med att dela med sig av sina minnen av Hans Rosling. Särskilt betonade hon hur vi måste använda information och data för att hitta vägen till ett hållbart samhälle. Hon pekade på hur fler och bättre insatser för att underlätta för världens kvinnor kommer att ge positiva effekter på hela den globala ekonomin. 

Deltagare från konferensen
Melinda French Gates, Bill & Melinda Gates Foundation. Foto: Stefan Zimmerman

– Covid-19 har blottlagt de ojämlikheter som existerat så länge i våra samhällen. Vi måste fokusera på kvinnorna, ge dem möjligheten att växa och utvecklas. På så vis lägger vi grunden till ett hållbart, välmående samhälle, säger Melinda French Gates.  

– Vi kan fråga oss vad Hans hade gjort efter pandemin? Inte tappat hoppet utan sett till datan som säger att vi måste fokusera på de mest utsatt och hjälpa dem komma på fötter. Det är också vår uppgift i dag.

Målbaserad transformering

I seminariet deltog även Mariana Mazzucato, University College London, vars bidrag betonade nödvändigheten att fokusera på målbaserat utvecklingsarbete. Hennes bok  ”Mission Economy: A Moonshot Guide to Changing Capitalism” gav undertiteln till årets Roslingseminarium. 

– Om vi ser samhällssektorerna som separerade silos så blir det omöjligt att transformera samhället i den riktning vi vill för att nå FN:s globala hållbarhetsmål, säger Mariana Mazzucato.

Deltagare från konferensen
Tedros Adhanom Ghebreyesus, Director-General, WHO. Foto: Stefan Zimmerman

Seminariet modererades av Stefan Swartling Peterson, Professor of Global Transformation for Health vid KI. Han ledde bland annat ett samtal mellan Ole Petter Ottersen och Tedros Adhanom Ghebreyesus, Director-General, WHO. Här lyftes bland annat behovet av en starkare samverkan och den roll som WHO:s nyligen inrättade Science Council kan spela. 

– Samma ohållbara val som dödar vår planet dödar också människor. Vi måste leva inom de gränser som planeten tål, och vi behöver arbeta för att säkerställa människors, djurs och vår planets hälsa – samtidigt, säger Tedros Adhanom Ghebreyesus, Director-General, WHO.

Årets seminariet avslutades med en paneldebatt där även Soumya Swaminathan, Chief Scientist WHO, Rhoda Wanyenze, professor och rektor vid Makerere University School of Public Health (MakSPH) och Cesar Victora, professor emeritus i epidemiologi vid Federal University of Pelotas in Brazil deltog.

Publicerad: 2021-10-05 09:27 | Uppdaterad: 2021-10-05 09:32

KI-seminarium om pandemin och framtidens hälsohot: “Världen var inte beredd”

Deltagare i en pandeldiskussion sitter vid ett bord med publik och moderator.
Paneldiskussion med Britta Björkholm, Svante Werger och Anna Mia Ekström. Foto: Magnus Trogen Pahlén

Under rubriken Hur ska vi bygga beredskap inför nästa hälsokris? hölls i slutet av september ett seminarium vid KI. Här samlades en expertpanel som inkluderade representanter från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa och sekreterare i WHO, talade om WHO-rapporten ”COVID-19: Make it the Last Pandemic” som seminariet kretsade kring.

WHO-rapporten ”COVID-19: Make it the Last Pandemic” presenterades internationellt i maj 2021.

– En av slutsatserna i rapporten är att världen inte var beredd trots att vi hade fått tidigare varningar. De rekommendationer som fanns inför ett liknande hot hade ingen följt, ingen hade tagit dem på allvar, säger Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa och sekreterare i WHO.

WHO-rapporten är sammanställd av internationella experter under ledning av Anders Nordström och han inledde seminariet med en inblick i arbetet som skedde under pågående pandemi.

Brist på samarbete

Anders Nordström står vid podiet och talar.
Anders Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa och sekreterare i WHO, talade under KI-seminariet om pandemin och framtidens hälsohot. Foto: Magnus Trogen Pahlén

I rapporten finns en rad rekommendationer för att bättre kunna hantera ett liknande hälsohot. Anders Nordström menade att bristen på ett multilateralt samarbete var förödande och måste hanteras bättre i framtiden. Ett av förslagen är därför inrättandet av en form av säkerhetsråd för globala hälsohot i FN:s regi. 

– Det behövs en politisk överenskommelse över hur vi ska förstärka det internationella systemet på längre sikt, och här pågår diskussioner i dag ur perspektivet av en FN-resolution, säger Anders Nordström. 

Rapporten föreslår också att varje land inrättar en pandemi-general som ständigt finns beredd att ta ett övergripande ansvar vid ett hälsohot. 

– Genomför vi rapportens ganska omfattande paket av rekommendationer så får vi en tryggare värld. Vi kommer inte att kunna förhindra utbrott av liknande sjukdomar men vi kan undvika att vi får samma kris igen, säger Anders Nordström.

Bekämpa ojämlikhet i hälsa

Seminariet samlade en panel som bestod av Britta Björkholm, avdelningschef för Folkhälsomyndigheten, Thomas Lindén, avdelningschef för Socialstyrelsen, Svante Werger, särskild rådgivare för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Irene Svenonius, finansregionråd i Region Stockholm, Anna Mia Ekström, professor vid KI och Johan von Schreeb, professor vid KI, båda vid institutionen för global folkhälsa. Under ledning av moderator Nina Rawal diskuterades några av slutsatserna i rapporten ur ett svenskt perspektiv. 

Bland annat fick paneldeltagarna svara på frågan om vad de upplevt som svårast under pandemin och vad som kunde ha gjorts bättre. 

– Svårast var den snabba omställningen och alla beslut som skulle tas på kort tid. Vi kunde ha visat ett tydligare ledarskap och bättre nått ut med budskapet om att de allra äldsta drabbades hårdast. Möjligen underskattade vi även sårbarheten i boendena där de allra äldsta befinner sig, säger Britta Björkholm, avdelningschef för Folkhälsomyndigheten.

Såväl rapporten som panelen betonade att ojämlikheter i hälsa bland befolkningen förvärrade pandemin. 

– Ojämlikheterna i hälsa slår igenom mycket tydligare vid en sådan här händelse.  Och om vi inte jobbar med det i lugnt läge så får vi leva med att konsekvenserna blir mycket allvarligare, säger Thomas Lindén, avdelningschef för Socialstyrelsen. 

Bland lärdomarna på den globala nivån som kan appliceras i lokalt finns vikten av att skapa tilltro i kommunikationen, menade professor Anna Mia Ekström. 

– För att skapa en verklig dialog med alla människor i samhället behöver vi gå till lokala ledare och utnyttja lokala kommunikationsvägar. Vi måste blir bättre och snabbare på det, säger Anna Mia Ekström.

I framtiden behöver också samhället ett bredare försvar menade professor Johan von Schreeb. 

– När vi bygger för framtiden så måste vi bygga ett samhälle som kan stå emot alla typer av hot. Där det klimatförändringarna som ligger främst på agendan, säger professor Johan von Schreeb.

Nya KI-centrumet samlar experter

KI:s rektor Ole Petter Ottersen avslutade seminariet med att lyfta det nya virtuella centret Health Emergency and Pandemic Science Center som inrättades i juli vid Karolinska Institutet. 

– Vi vet inte vilken kris som kommer nästa gång. Därför har centret också namnet Health Emergency and Pandemic Science Center. Vi måste tänka brett, internationellt och interdisciplinärt, och inte minst på implementering, säger Ole Petter Ottersen. 

Målet med det nya centret är att konsolidera och vidareutveckla de strukturer och den kompetens som byggdes upp vid KI under pandemin i form av resursgrupper med samlade interna experter. 

Möjligt att följa pandemin i interaktiv guide

WHO-rapporten “COVID-19: Make it the Last Pandemic” finns tillgänglig i olika former online och åtföljs av ett digert bakgrundsmaterial varav flera vetenskapligt publicerade artiklar. Här finns även den interaktiva guiden ”How an outbreak became a pandemic: the defining moments of the COVID-19 pandemic”. I tretton steg redovisas de mest betydelsefulla händelserna under pandemin i ett internationellt perspektiv.

Publicerad: 2021-09-22 15:01 | Uppdaterad: 2021-09-23 10:16

Nya luftkvalitetsriktlinjer från WHO - en milstolpe i arbetet för förbättrad luftkvalitet

Luftföroreningar Indien
Luftföroreningar Indien Foto: Petter Ljungman

Efter många års intensiv forskning och överväganden bland forskare världen över har WHO nu uppdaterat de tidigare riktlinjerna för luftkvalitet från 2005. De nya riktlinjerna är ambitiösa och betonar vikten av att sänka koncentrationerna av luftföroreningar på alla nivåer. Minskade luftföroreningar beräknas leda till mycket stora förbättringar av folkhälsan för människor i alla åldrar och samtidigt bidra till arbetet för klimatneutralitet.

Uppdateringen av WHO:s riktlinjer för luftkvalitet har varit nödvändig eftersom forskningsresultat under de senaste decennierna har påvisat allvarliga hälsoeffekter av luftföroreningar där nästan alla organsystem i kroppen påverkas. Luftföroreningar rankas idag som den fjärde viktigaste riskfaktorn för sjukdomar och dödlighet globalt (efter högt blodtryck, rökning och kostfaktorer).

Nyare studier och större forskningsprogram har dessutom visat att negativa effekter av luftföroreningar även kan ses vid mycket låga nivåer och att det inte verkar finnas någon undre gräns. Ett huvudbudskap i de nya riktlinjerna är därför att varje minskning av halten av de viktigaste luftföroreningarna ger hälsovinster för befolkningen, även i områden med låga halter. Detta motiverar ett nytt synsätt i arbetet för förbättrad luftkvalitet och WHO framhåller betydelsen av att genomföra åtgärder för att minska den genomsnittliga exponeringen i befolkningen, förutom att som nu övervaka att halterna i miljön inte överskrider gränsvärden.

Kostnadseffektiva åtgärder

Förutom att vara en av de viktigaste riskfaktorerna för global folkhälsa så medför luftföroreningar även en mycket stor ekonomisk börda för samhället. De globala hälsorelaterade externa kostnaderna uppskattades av Världsbanken till 5 000 miljarder dollar 2013, med ytterligare 225 miljarder dollar i förlorad arbetskraftsproduktivitet. För WHO:s europaregion med 48 medlemsländer beräknade OECD 2015 den totala årliga ekonomiska kostnaden för hälsoeffekter och dödlighet från luftföroreningar, inklusive uppskattningar av sjukdomsrelaterade kostnader, till 1 575 miljarder dollar.

Hälsovinsterna med förbättrad luftkvalitet anses vara väsentligt större än kostnaderna för att genomföra luftkvalitetsåtgärder. Det nära sambandet mellan luftföroreningar och utsläpp av växthusgaser ökar dessutom kostnadseffektiviteten. En minskning av utsläpp av luftföroreningar kan bidra till arbetet för klimatneutralitet och vice versa, vilket gör att effekterna av investeringar inom ett område kan få dubbel effekt.

WHO:s rekommendation 2021

I de nya riktlinjerna rekommenderar WHO att det årliga medelvärdet för PM2,5-koncentrationen (PM2,5 är inandningsbara partiklar som kan hålla sig svävande länge i luften) utomhus inte bör överstiga 5 µg/m3 och att det årliga medelvärdet för kvävedioxid inte överstiger 10 µg/m3. Riktlinjerna är rekommendationer till medlemsstaterna och inte juridiskt bindande, men ger ett viktigt underlag för arbetet med att minska luftföroreningarna och samtidigt ta itu med klimatförändringarna. De i Europa juridiskt bindande gränsvärdena (i Sverige Miljökvalitetsnormer) för årliga medelvärden är 25 µg/m3 för PM2,5 och 40 µg/m3 kvävedioxid, medan Riksdagens långsiktiga Miljömål för Frisk luft har preciserats av Regeringen till 10 µg/m3 för årsmedel av PM2,5 och 20 µg/m3 för årsmedel av kvävedioxid.

Vi har länge väntat på nya riktlinjer baserade på det aktuella kunskapsläget som har visat att allvarliga hälsoeffekter även ses vid halter under de tidigare riktlinjerna, halter som vi dessutom vanligtvis ser i Sverige. I själva verket innebär WHO:s rekommendation att till och med Regeringens preciseringar av miljömålet för Frisk Luft inte räcker till för att helt skydda Sveriges befolkning trots att de är betydligt strängare värden än nuvarande Miljökvalitetsnormer.

Petter Ljungman, docent vid IMM

Institutet för miljömedicin (IMM) stöder införandet av WHO:s nya luftkvalitetsriktlinjer och uppmanar svenska politiker och beslutsfattare att använda riktlinjerna som vägledning för en ambitiös politik för förbättrad luftkvalitet och minskade utsläpp såväl nationellt som globalt.

Länk till WHO Global Air Quality Guidelines

Kontaktpersoner vid IMM

<a href="https://medarbetare.ki.se/people/petter-ljungman">Petter Ljungman</a>

  • Title: Senior forskare
  • Phone:
  • Unit: C6 Institutet för miljömedicin
  • Email: petter.ljungman@ki.se
Docent, Forskargruppsledare, Överläkare i kardiologi 073-7121537 Petter Ljungman petter.ljungman@ki.se custom Off Off Off Off

<a href="https://medarbetare.ki.se/people/goran-pershagen">Göran Pershagen</a>

  • Title: Professor
  • Phone:
  • Unit: C6 Institutet för miljömedicin
  • Email: goran.pershagen@ki.se
Professor, Överläkare i miljömedicin 070-6594479 Göran Pershagen goran.pershagen@ki.se custom Off Off Off Off

<a href="https://medarbetare.ki.se/people/tom-bellander">Tom Bellander</a>

  • Title: Professor
  • Phone: 08-524 800 03
  • Unit: C6 Institutet för miljömedicin
  • Email: tom.bellander@ki.se
Professor i miljömedicinsk epidemiologi 076-2090185 Tom Bellander tom.bellander@ki.se custom Off Off Off Off

Tags

Hållbar utveckling Global hälsa Hälsoriskbedömning Hjärt-kärlsjukdomar Lungmedicin Miljömedicin
Anna Persson 2021-09-23
Subscribe to Global hälsa