Publicerad: 2021-11-25 17:16 | Uppdaterad: 2021-11-26 10:30

Nytt från LIME:s miljö- och hållbarhetsombud

Hej Tanja Tomson, du är miljö- och hållbarhetsombud på LIME.
Får vi ställa några frågor?

Tanja Tomson
Tanja Tomson.

Har KI en handlingsplan för miljö och klimat?

"Ja, rektor har beslutat om en handlingsplan för miljö och klimat som konkretiserar målen i KI:s Klimatstrategi 2030 och är en del av universitetets miljöledningssystem. 

Nästa steg är att vi på institutionsnivå formulerar mål och skapar aktiviteter som kan bidra till de gemensamma målen.

Du kan läsa mer om planen på https://medarbetare.ki.se/handlingsplan-miljo-och-klimat-2021-2024."

SDGs Agenda 2030
SDGs Agenda 2030 Foto: FN

Vad är projektet "Ett KI för hållbar utveckling"?

"Projektet "Ett KI för hållbar utveckling" har pågått i knappt två år och syftar till att skapa sammanhållning som leder till att hela KI involveras i arbetet att sträva mot hållbar utveckling och Agenda 2030. Det som redan görs ska tas till vara, liksom det engagemang som finns hos många medarbetare och studenter. Projektet avslutas vid årsskiftet och diskussioner förs om hur vi fortsatt kan utföra arbetet i organisationen och hur vi kan organisera oss i framtiden. Mer information kommer så fort vi vet mer. Det är dock helt klart att miljö- och hållbarhetsrepresentanterna kommer att fortsätta spela en mycket viktig roll i framtiden."

Vad är på gång gällande hållbar upphandling och KI:s klimatpåverkan?

"Inköp och upphandlingar har som bekant stor påverkan på miljö och klimat. Miljö- och klimatkrav på det som köps är därför av stor vikt. Att köpa mer miljövänliga produkter från redan upphandlade sortiment är också viktigt att ha i åtanke. HUKI-arbetet (Hållbar upphandling på KI) fortsätter och just nu utvecklas en rutin för hur processen ska se ut.

Under hösten ska KI:s klimatpåverkan utredas. Just nu upphandlar vi en konsult som ska göra en kartläggning av de utsläpp som KI genererar. Syftet är att ta reda på var vi står idag och vad vi behöver fokusera på i framtiden. Denna typ av utredning utgår från de inköp som görs på KI och vi får därmed kunskap om vilka områden som har störst klimatpåverkan."

Finns det några andra uppdateringar du vill dela med dig av?

"Ja, det finns några saker. Det blir inga interna miljörevisioner i år, utan de kommer att genomföras under våren istället. Anledningen är att vi måste få handlingsplanen på plats innan revisionerna och även hinna se över andra delar av miljöledningssystemet. Vi har också genomfört en ny upphandling avseende revisorer och Envima kommer att fortsätta utföra revisionerna på KI.

Glöm inte att delta i webbkursen 'Getting Started with the SDG's'. Sprid det även till dina kollegor på avdelningarna. Målet är att så många som möjligt ska gå utbildningen för att öka kunskapen om Agenda 2030 och stärka medarbetarna i hur de själva kan bidra i arbetet. Ett tips är att ta med det som en del av introduktionen till nyanställda.

Att engagera sig i hållbar utveckling blir allt viktigare för stora anslag och det är i linje med Strategi 2030. Det finns några uppsättningar SDG-kuber att låna; perfekt att dekorera en scen med eller använda som samtalsämne på en enhetsdag eller liknande."

Träd på kulle.
Träd på kulle. Foto: Pixabay

Om du ska köpa en present till en extern föreläsare (som finns på plats fysiskt eller digitalt) kan du köpa trädplanteringar istället för blommor. Kontrollera att företaget är seriöst och inte planterar träd på upptagen mark. Till exempel gör ”VI-skogen” ett bra jobb och du kan använda en klimatkalkylator om du skulle vilja ge en föreläsare klimatkompensation för sin resa.

Kontakt

Publicerad: 2021-11-17 09:14 | Uppdaterad: 2021-11-17 11:18

Ny handlingsplan för miljö och klimat

Sustainable Development Agenda 2030
Hållbar Utveckling Agenda 2030 Foto: Gabriel Holmbom Eg Design/CONCORD Sverige

Rektor har beslutat om Handlingsplan miljö och klimat 2021–2024. Handlingsplanen konkretiserar målen i KI:s Klimatstrategi 2030 och är en del av universitetets miljöledningssystem.

KI vill vara med och bidra till att lösa de globala klimatutmaningarna. För KI betyder det att vi ska driva utvecklingen av kunskap om klimatförändringar och hälsa, samtidigt som vi minimerar KI:s egen klimatpåverkan.

Handlingsplanen, som är framtagen av Rådet för miljö och hållbar utveckling, förtydligar vad det innebär för KI och vad som behöver göras.

Handlingsplanen är en del av KI:s miljöledningssystem och ett stöd för institutionernas eget arbete med att minska den negativa miljöpåverkan och stärka den positiva påverkan från verksamheten.

Vi kan alla, utifrån våra roller och kompetenser på KI, bidra till att miljö- och klimatmålen nås. 

I enlighet med Högskolelagen ska KI arbeta för en hållbar utveckling och enligt förordning om miljöledning i statliga myndigheter ska KI ha fastställda miljömål för verksamheten med tillhörande handlingsplan.

Publicerad: 2021-11-11 14:15 | Uppdaterad: 2021-11-22 14:08

Nyfiken på klimatsmart hälsa

Bild på en halv hjärna och ett halvt jordklot som sitter ihop.
Hur kan klimatomställningen ge hälsovinster? Illustration: Jesper Möller

På klimatmötet COP26 enades världens länder om att stå fast vid 1,5-gradersmålet och för första gången nämns fossila bränslens roll. Klimatomställningen gäller mänsklighetens framtid men kan också ge direkta hälsovinster här och nu, menar medicinska forskare.

Text: Maja Lundbäck (Artikeln är hämtad ur Medicinsk Vetenskap nr 4 2021)

Astma, kol och lungcancer. Diabetes, demens och diarréer. Hjärt-kärlsjukdom, insektsburna sjukdomar, ångest och depressioner. Stress, svält och för tidig födsel. Den globala uppvärmningen hotar både fysisk och psykisk hälsa.

– Det går inte nog att understryka hur stora effekter som klimatförändringarna kommer att få för många människor. De utgör den största faran mot vår hälsa globalt och kommer att göra det under mycket lång tid framöver, säger Daniel Helldén, doktorand vid institutionen för global hälsa, med särskilt fokus på barns hälsa.

Konsekvenserna redan här

Isar som smälter, havsnivåer som stiger, orkaner, kraftiga skyfall, jordskred, översvämningar, torka och bränder. I augusti släppte IPCC, FN:s klimatpanel, sin senaste rapport som visade att det nu står klart utom allt rimligt tvivel att människans utsläpp av växthusgaser har lett till den globala uppvärmningen. De största bovarna är fossila bränslen som kol, olja och gas, där utsläppen av koldioxid bidrar mest till den förstärkta växthuseffekten och den rubbade temperaturen på jorden.

Att vi måste göra klimatomställningar för jordens växt- och djurliv, men också för framtida generationer av vår egen art vet vi. På klimatmötet COP26, som nyligen avslutades, enades världens länder om att upprepa Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Nettoutsläppen ska minska till noll år 2050. För att de fattiga länderna ska kunna göra klimatanpassningar ska de rika ländernas bistånd fördubblas till 2025 jämfört med 2019. För första gången nämns de fossila bränslenas roll för klimatomställningen. Men när det gäller kolkraft blev den slutliga formuleringen vag, den ska endast ”fasas ned”, inte ”fasas ut”.

Om de löften som nu har fattats i Glasgow inte vattnas ur på vägen kan den globala uppvärmningen komma att stanna på 1,8 grader, enligt en första analys som den internationella energiorganisationen IEA har gjort.

Samtidigt visar nu en rapport från meteorologiska världsorganisationen WMO att halten växthusgaser i atmosfären är den högsta på tre miljoner år.

Det finns också gott om exempel på att konsekvenserna redan är här. I oktober visade en studie i tidskriften Natural Climate Change att minst 85 procent av jordens befolkning redan är drabbad av människoorsakade klimatförändringar.

– När det gäller klimatomställningarna och påverkan på vår hälsa tror jag att många tänker att detta händer långt bort eller att det kommer att ske långt fram i tiden, men det är något av en illusion. Vi ser mer och mer att klimatförändringarna påverkar här och nu och att de extrema vädren kommer att accelerera, säger Daniel Helldén.

Minskade utsläpp gynnar klimat och hälsa

Väderfenomenen påverkar oss i form av dödlighet och sjuklighet, till exempel efter att cykloner och stormar har dragit fram. En svårighet i klimatarbetet är de långa tidsperspektiven – även om vi lyckas göra allt rätt nu kommer vädret fortsätta vara förändrat eftersom klimatsystemet har en inneboende tröghet.

Men klimatomställningar kan också ha en direkt positiv påverkan på vår hälsa här och nu. Ett exempel på det är minskade luftföroreningar.

Photo of Petter Ljungman.
Petter Ljungman, institutionen för miljömedicin Foto: Stefan Zimmerman

– Luftföroreningar är den fjärde viktigaste riskfaktorn för sjukdomsbörda i världen, säger Petter Ljungman, forskare i miljömedicinsk epidemiologi vid institutet för miljömedicin som har gjort flera studier om luftföroreningars påverkan på vår hälsa.

Bilar, flyg och fabriker, samma miljöbovar som släpper ut koldioxid och bidrar till växthuseffekten, avger också partiklar, som är dåliga för människors hälsa. Även halterna av kvävedioxid ökar, ett problem för personer med astma i storstäder. I Sverige har kvävedioxidhalterna minskat kraftigt på senare år. För hälsan på kort sikt lokalt i vårt land är det troligen främst partikelhalter vi behöver satsa på att bekämpa, även om dessa nivåer också har minskat kraftigt.

När vi andas ner partiklar uppstår en lokal inflammation i lungorna. De allra minsta partiklarna kan ta sig förbi alveolerna och ut i andra organsystem. Förutom astma, kol, lungcancer och lunginflammation är även hjärt-kärlsjukdom starkt kopplad till luftföroreningar. 25 procent av alla förtida dödsfall i hjärt-kärlsjukdom kan härledas till luftförororeningar. Många av våra kroniska livsstilssjukdomar har gemensamma sjukdomsprocesser, som till exempel låggradig inflammation. Luftföroreningar ökar också risken för diabetes, för tidiga födslar och demens. Partiklarna kan ta sig förbi blod-hjärnbarriären och in i hjärnan.

– Troligtvis har luftföroreningar även en påverkan på det autonoma, icke viljestyrda nervsystemet, som styr puls, blodtryck och tarmar, säger Petter Ljungman.

Sänkt gräns för partikelhalter

Nyligen gick WHO ut med nya strängare riktlinjer för hur ren luften behöver vara. För de minsta partiklarna sänktes gränsen från tio till fem mikrogram partiklar per kubikmeter luft och år. Enligt WHO är det hälsoekonomiskt gynnsamt med lägre nivåer, samtidigt som det även gynnar klimatet.

Luftföroreningar och höga temperaturer är en extra dålig kombination för hälsan. På många håll i Indien är utsläppen höga, samtidigt som det är varmt och Petter Ljungman leder nu ett stort forskningsprojekt som ska ta reda på hur hälsan påverkas beroende på hur mycket man har exponerats för utsläpp.

– Vi använder satellitdata från NASA för att ta fram en modell för att kunna räkna bakåt i tiden hur utsläppen har sett ut, säger han.

Det är stora mängder data som ska analyseras, så forskarna har tagit hjälp av AI. Nästa steg är att koppla databasen till hälsoinformation om olika grupper, för att se hur lunghälsa och hjärt-kärlhälsa har påverkats beroende på exponeringsgrad.

– Målet är att ge beslutsfattare information så att de kan fatta bättre beslut för att minska halterna av luftföroreningar och därmed förbättra hälsan samt minska inverkan på klimatet, säger han.

Petter Ljungman ser ett stort värde i att prata om kopplingen klimat och hälsa.

– Vi har jordens hälsa att tänka på och våra meddjur och växter – och så har vi oss själva. Men jag tror att det är bra att prata om hälsa och antal döda, för då kan man lättare räkna ut vilka ekonomiska konsekvenser ett dåligt klimat innebär, säger han.

Jämfört med andra delar av världen har vi låga föroreningsnivåer i Sverige. Partikelhalterna ökar ju längre söderut man kommer.

– I Stockholm ligger de minsta partikelnivåerna någonstans mellan 6 och 12 mikrogram per kubikmeter, nivåerna är lite högre i Malmö, runt 8 till 15. Studier som jag och mina kollegor har gjort visar att det finns en ökad risk för död och sjukdom även vid våra låga nivåer, säger Petter Ljungman.

Barn är särskilt utsatta

Daniel Helldén har tillsammans med sina kollegor gjort en forskningssammanställning för att ta reda på hur barns hälsa påverkas världen över. Han anser att det är anmärkningsvärt hur lite forskning som finns på området.

– Barn är särskilt utsatta, både för att deras kroppar är under utveckling och för att de är så beroende av andra, säger han.

Att barn med bättre socioekonomiska förutsättningar kommer att drabbas mindre än de som redan lever i fattigdom och utsatthet står klart. Det märks redan idag på barns hälsa i låginkomstländer och i geografiskt utsatta områden som kustremsor eller i öknen.

Bild på Daniel Helldén i läkarkläder.
Daniel Helldén, doktorand vid institutionen för global hälsa Foto: Privat

– Smittsamma sjukdomar som malaria och dengue har redan spridits till fler områden. Man tror också att diarrésjukdomar kan komma att öka. Detta motarbetar den stora förbättringen av barns hälsa som skett globalt de senaste decennierna, säger han.

Det största problemet, förklarar Daniel Helldén, är att klimatförändringarna riskerar att underminera de faktorer som är viktiga i barns liv och som gör att de kan ha en god hälsa.

– Barn behöver få i sig näring, men också kunna utvecklas, utbilda sig och få socioekonomisk trygghet, säger han.

I studier från Bangladesh har man sett att ökade havsnivåer minskar möjligheterna för jordbrukare att bruka jorden effektivt.

– Det leder till ökad socioekonomisk stress för dessa familjer och ökar risken för att barnen inte får samma möjlighet till utbildning och utveckling, säger han.

Hittills är påverkan på svenska barn relativt liten, men inte obetydlig. Även svenska barn väntas få mer astma till följd av klimatförändringarna. Det finns också en risk för ökad mental ohälsa hos svenska barn och ungdomar, även om det finns relativt lite forskning om hur det ser ut just i Sverige. Men enligt en studie, som 10 000 barn och unga i tio länder, bland annat Finland och Storbritannien, har svarat på tror varannan 16 till 25-åring att mänskligheten är dödsdömd. Två av tre ser mörkt på sin egen framtid på grund av klimatförändringarna. Studien beskrivs som den största vetenskapliga studien om ungdomars klimatångest.

En rapport från Unicef visade nyligen omfattningen av barnens utsatthet och slog fast att majoriteten av jordens barn redan är utsatta för minst en form av klimatpåverkan, vart tredje barn är utsatt för mer än ett klimathot.

Lösningarna finns på systemnivå

Daniel Helldén tror att man som individ kan göra viktiga val i sin vardag och bidra till att minska sitt klimatavtryck.

– Genom att vara en god förebild premierar man en omställning till ett grönare samhälle. Jag upplever att de flesta människor gör så gott de kan. Fler personer gör mer nu än för bara några år sedan. Framför allt är det ett stort engagemang från unga som har lett till den skillnaden, säger han.

Men normer och värderingar är en sak. Lagar och regleringar en helt annan. De stora lösningarna för klimatkrisen finns trots allt på systemnivå, menar han.

– Det kommer att krävas samhällsförändringar, som måste komma från regeringar och beslutsfattare, säger Daniel Helldén.

Petter Ljungman håller med. Även om det finns saker som den enskilda individen kan göra, som att se till att vara försiktig med att köra bil med fossila bränslen samt tänka på hur mycket man eldar, är det framför allt på systemnivå som det behöver hända saker, menar han.

– För att få en stor förbättrad luftkvalitet måste vi skapa förutsättningar på samhällsnivå, inte bara på individnivå. Vi behöver skapa urbana miljöer där vi klarar oss med färre personliga transporter och mer utökad kollektivtrafik och se över industriers bidrag till luftföroreningar, säger han.

Att ställa om vår matkonsumtion är en annan viktig fråga för klimatet. I dag står matproduktion och konsumtion för en fjärdedel av de globala växthusgasutsläppen. Men genom att äta mer växtbaserat och mindre rött kött kan utsläppen minska. En sådan beteendeförändring kring kost minskar också risken för ohälsa, så som hjärt-kärlsjukdom.

Pandemin påverkade utsläpp

Mats J. Olsson är professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, fascinerades av hur covid-19-pandemin åstadkom mer eller mindre frivilliga beteendeförändringar runt hela jorden. Under första pandemivågen noterade han också snabbt hur nedstängda samhällen fick omedelbara effekter på utsläpp. Som många av oss andra såg han också bilder från mångmiljonstaden Dehli i Indien, som plötsligt fick en klarblå himmel. Rapporter visade samtidigt hur de minsta partikelhalterna sjunkit från 80 mikrogram per kubikmeter till i snitt 35.

Mats J Olsson, professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap Foto: Martin Asperholm

Under pandemins första våg passade Mats J. Olsson och hans team därför på att göra en studie om växthusgasminskande livsstilsförändringar, för att ta reda på hur dessa påverkade livskvaliteten. De frågade personer i stockholmsregionen hur väl de hade förhållit sig till restriktionerna och räknade ut hur mycket det innebar i minskade koldioxidutsläpp. Därefter undersökte de hur mycket individen hade fått betala i form av förändrad livskvalitet.

– Artikeln hade en uttalad ambition att svara specifikt på frågan om vilka beteendeförändringar som ledde till störst minskning av koldioxid i atmosfären till minst psykologisk kostnad, säger han.

Resultatet förvånade honom.

– Vi såg visserligen att pandemins beteendeförändringar över lag hade en psykologisk kostnad, sett till livskvalitet, men i många fall inte så mycket.

Att resa i tjänsten, samt undvika shopping och restaurangbesök påverkade inte livskvaliteten speciellt negativt, samtidigt som de beteendeförändringarna minskade växthusgasutsläppen väsentligt. Däremot var det många som tyckte att det var negativt att inte kunna resa privat.

– Våra fynd kan vara intressanta för varje regering eller myndighet som vill formulera regler och policyer rörande klimatvänligt beteende, säger han.

Studiedeltagarna fyllde i enkäten mellan slutet av maj och mitten av augusti under pandemins första våg.

Mats J. Olsson anser att beteendeförändringar kan vara en viktig del i att stoppa klimatförändringarna.

– Men vi behöver veta hur vi modifierar ett beteende i en klimatkontext. Det gäller att man förser individer med kunskap och ger dem möjligheter till att förändra sitt beteende, säger han.

För att lyckas motivera individer till beteendeförändringar på olika sätt behöver man nog anpassa information till olika grupper, tror han.

– Det är förstås en speciell utmaning att effekterna av en individs beteende är ringa på en global skala – och dessutom avlägsna i tid och rum. Men det är nödvändigt att vi jobbar med klimatfrågan från olika vinklar, inte bara genom tekniska lösningar, säger han.

Tre saker som är bra för klimat och hälsa

  1. Välj cykeln. Genom att ställa bilen och trampa genom stan blir det mindre föroreningar i närmiljön och du får själv gratis motion.
  2. Ät planetsmart. Genom att minska ner på köttet och äta mergrönsaker förbättrar du både din egen hälsa och planetens.
  3. Lappa och laga kläder. Genom att inte köpa nytt hela tiden minskar utsläppen av växthusgaser globalt, samtidigt som människor i fattiga länder slipper offra sin hälsa, då tillverkningsprocessen ofta är giftig.
Publicerad: 2021-11-10 14:31 | Uppdaterad: 2021-11-15 09:41

KI:s klimatnätverk: Det finns massor av sätt att bidra till ett bättre klimat

Bild från klimatmanifestationen, fyra personer står utomhus med plakat.
Bild från klimatmanifestationen den 22 oktober. Från höger: Bo Franzén, Ester Gubi, Shervin Shahnavaz och Dorien Teckla Beeres.

Den 31 oktober började FN:s tretton dagar långa klimattoppmöte COP26 i syfte att påskynda åtgärder mot målen i Parisavtalet och FN:s klimatkonvention. Shervin Shahnavaz, en av medlemmarna i klimatnätverket på KI, har under de senaste veckorna haft mycket fokus på klimatfrågorna.

Vad har KI:s klimatnätverk gjort i samband med COP26?

– Inför COP26 deltog flera av oss i den globala klimatmanifestationen den 22 oktober tillsammans med Researchers Desk, en ideell förening med klimatengagerade forskare som träffar och pratar med ungdomar och allmänheten vid manifestationerna. Några av oss formulerar just nu en motion till Klimatriksdagen med förslag till åtgärder som är relaterade till klimatförändringar och hälsa hos barn och ungdomar. I COP26 har hälsofrågorna kopplade till klimatförändringarna blivit särskilt uppmärksammade tack vare WHOs konferens om ämnet. Klimatnätverket kommer att följa upp konferensen den 22/11 kl 12.00 och alla är välkomna att delta, säger Shervin Shahnavaz, universitetsadjunkt vid Kompetenscentrum för psykoterapi, vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

–  Under klimattoppmötet var jag också på Kulturhuset där forskare från bland annat Bolin Centre är samlade till och med 12/11, sänder live från klimattoppmötet och diskuterar de klimatrelaterade frågorna med allmänheten och forskare.

Hur knyter FN:s klimatmål an till KI:s verksamhet?

– FN:s klimatmål handlar kort och gott om att hålla den globala temperaturökningen vid 1,5 grader. Extrem värme, översvämningar, torka, skogsbränder, orkaner och pandemier till följd av klimatförändringar påverkar människors hälsa direkt. Dessa i sin tur orsakar traumatiska upplevelser, fattigdom och hemlöshet, otrygghet och orättvisor, vilka indirekt försämrar människors hälsa. Därför har KI, som har visionen att verka för en bättre hälsa för alla, en självklar och viktig funktion vad gäller arbetet mot klimatförändringar. WHOs rapport ”Health Argument för Climate Action” är en inspirationskälla i detta sammanhang..

Hur har klimatarbetet på KI förändrats under de senaste åren?

– KI har under de senaste åren arbetat intensivt med integrering av hållbarhetsmålen i Agenda 2030 i sin verksamhet och har utvecklat en klimatstrategi som nu präglar KI:s nya handlingsplan för klimat och miljö. Dessa är i linje med Parisavtalet och sträcker sig över en rad områden. Flera nya nätverk med fokus på klimatfrågor både inom KI och i samverkan med andra universitet är under utveckling, till exempel Stockholm trio och Viable Cities. Rådet för miljö och hållbar utveckling och våra miljösamordnare med stöd hos rektor och prorektorn har haft en aktiv och drivande roll i detta arbete.

Vad kan vi på KI göra i vår vardag på jobbet för att bidra?

– Det finns massor av sätt att vara med och bidra, till exempel genom att välja klimatvänliga resor med tåg eller digitala möten i stället för flygresor, som är en av KI:s största utsläppsposter. Genom samverkan med sitt lokala hållbarhets- och miljöombud finns möjlighet att hjälpa till med KI:s klimatmål och implementering av handlingsplan på den egna arbetsplatsen. Via engagemang i klimatnätverket, kontakt med rådet för miljö och hållbarutveckling och deltagande i aktiviteter som arrangeras på KI, kan både idéer, nya nätverk och forskningsprojekt i frågor som rör klimat och hälsa skapas. Sist men inte minst är det viktigt att som lärare införa klimatfrågor i undervisningen.

Klimatnätverk för alla på KI

KI:s klimatnätverk bildades av KI-medarbetare med syftet är att samla klimatengagerade medarbetare för att tillsammans bidra till ett klimatsmart och hållbart arbete i hela organisationen. I dag har ett fyrtiotal medlemmar från sju institutioner och flera avdelningar anslutit sig.

Läs mer om KI:s klimatnätverk

Publicerad: 2021-11-02 11:11 | Uppdaterad: 2021-11-02 11:15

Nobel Calling-seminarium om klimat- och miljöförändringar och barns hälsa

Tobias Alfén och Line Gordon på Nobel Calling Stockholm 2021
Line Gordon och Tobias Alfvén presenterade forskning om klimatförändringar och barns hälsa under Nobel Calling-veckan. Foto: Privat

Line Gordon och Tobias Alfvén medverkade under Nobel Calling Stockholm 2021 med en föreläsning på Nobelmuseet som arrangerades av Karolinska Institutet och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Med fokus på Förenta Nationernas klimatpanels (IPCC) senaste rapport sammanfattades och diskuterades kunskapsläget kring klimat- och miljöförändringar och hur detta påverkar världens barn.

Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Centre och professor i vetenskap om hållbar utveckling vid Stockholms universitet, inledde föreläsningen med en överblick över de pågående miljö- och klimatförändringarna. Hon berättade om förändringen av jordens medeltemperatur som under en lång tid varit stabil men i dag är högre än på etthundra tusen år. Människan påverkar klimatet kraftigt och under antropocene – människans tidsålder – syns flera socioekonomiska och natursystemförändringar. De senaste 50 åren har en enorm ökning skett i socioekonomiska trender såsom världsbefolkning, telekommunikation, internationell turism med mera. Även natursystemet ändras med radikala ökningar av metan- och koldioxidvärden, berättade hon.

IPCC-rapporten Climate Change 2021

Den senaste IPCC rapporten Climate Change 2021:The Physical Science Basis handlar om hur mycket människan påverkar klimatet. Det här säger IPCC om dagsläget, enligt Line Gordon:

  • Inget tvivel om att människan värmer atmosfär, hav och land.
  • Förändringen går snabbare än vad man tidigare trott och sträcker sig över alla kontinenter och regioner.
  • Extremväder allt vanligare (värmeböljor, översvämningar, torka och stormar blir vanligare) på grund av mänskliga aktiviteter.

Fortsättningsvis förklarar rapporten framtida scenarier:

  • Vi kan undvika 2 graders uppvärmning och eventuellt 1,5 grader om vi gör omfattande och snabba nedskärningar av växthusgaser. Varje tiondels grad är viktig!
  • Hav och land kommer inte kunna absorbera lika mycket växthusgaser i framtiden.
  • En del konsekvenser är inte reversibla inom 1000-tals år (till exempel att isar smälter och havsnivåer höjs).
  • Extrema händelser blir allt vanligare: värmeböljor, torka och nederbörd.
  • De som föds i dag kommer uppleva många fler extremhändelser än de som föddes 1960.

Line Gordon avslutade med att betona att situationen är extremt allvarlig, men att 10 miljarder människor kan leva ett gott liv på planeten om transformativ förändring sker. Det är bråttom men det går, sa hon.

Porträtt av Tobias Alfvén. Foto: Andreas Andersson.
Tobias Alfvén. Foto: Andreas Andersson

Klimatförändringarna och barns hälsa

Tobias Alfvén vid institutionen för global hälsa vid Karolinska Institutet och barnläkare på Sachsska barn-och ungdomssjukhuset, diskuterade hur klimatförändringarna påverkar barns hälsa globalt.

Tillsammans med kollegor har han sammanfattat kunskapsläget om klimatförändringarnas påverkan på barn i Climate change and child health: a scoping review and an expanded conceptual framework publicerad i The Lancet. Analysen inkluderar 371 artiklar mellan år 2000 och 2019, där det kan konstateras att antalet artiklar och forskarintresset ökat.

 

Direkta effekter på barns hälsa

Till att börja med kommer klimatförändringarna ge direkta effekter på barns hälsa, berättade Tobias Alfvén. Temperaturförändringar drabbar barn i låginkomstländer hårdast och leder bland annat till värmeslag, njur- och lungproblem. Växlande dagstemperatur kommer även leda till en ökning av infektionssjukdomar. Regn och översvämningar leder till ökad dödlighet när barn drunknar, och infektionssjukdomar som malaria och diarrésjukdomar.

Barn påverkas även av torka och skogbränder som orsakar respiratoriska och infektiösa sjukdomar samt mental ohälsa. Torka leder till undernäring då odling försvåras framför allt i de fattigaste länderna.

Ett välstuderat område är luftföroreningar orsakad av ökad värme som leder till ökad dödlighet och sjuklighet.

Klimatförändringarna leder också till socioekonomisk utsatthet där samhällen som inte klarar av de mest basala riskerar extrem fattigdom och minskad möjlighet till utbildning, berättade Tobias Alfvén. Sammanfattningsvis, barn är utsatta för olika klimatrisker men det råder en ojämlikhet där världens fattigaste länder drabbas hårdast.

Frukostföreläsningen ägde rum måndagen den 4 oktober på Nobel Prize Museum i Stockholm.

Publicerad: 2021-10-22 16:18 | Uppdaterad: 2021-10-25 13:30

Solceller på campus ett led i minskad klimatpåverkan

Solceller på ett tak.
Solceller på taket av byggnaden Wideströmska huset. Foto: Akademiska Hus

Så många som sex solcellsanläggningar har nu satts i drift på campus Solna. Anläggningarna finns placerade på taken vid bland annat Widerströmska huset, A Working Lab Innomedicum och Berzeliuslaboratoriet. Tillsammans täcker solcellerna en yta på cirka 2 100 kvadratmeter och gör att campusområdet förses med förnybar energi.

De nya solcellerna ska generera 360 000 kWh miljövänlig el varje år. Det motsvarar en genomsnittlig årlig energiförbrukning för 14 villor. Sedan tidigare finns cirka 1 100 kvadratmeter solceller vid campus Solna som genererar 115 000 kWh per år, bland annat på Biomedicums tak. De sex nya anläggningarna gör att totalt cirka 475 000 kWh solenergi kan produceras per år på campusområdet.

Minskad energiförbrukning på campus

Det läggs stort energifokus både i ny- och ombyggnadsprojekt på campusområdet. Förbättrad värmeåtervinning för ventilation, installation av LED-belysning och ett kontinuerligt arbete med att minska mängden energi som levereras till campus Solna, har bidragit till en energiminskning per kvadratmeter med över 40 procent mellan åren 2000 och 2021.

Rikard Becker, fastighetsdirektör vid Karolinska Institutet. Foto: N/A

– Det här är en mycket bra satsning och ligger helt i linje med Karolinska Institutets mål att minska vår klimatpåverkan och utveckla och förstärka miljöperspektivet i vår verksamhet. För ett medicinskt universitet som KI är miljö- och hållbarhetsfrågorna prioriterade och vi arbetar på olika sätt och tillsammans med olika aktörer med att utveckla området inom vår forskning, utbildning och andra aktiviteter, säger Rikard Becker, fastighetsdirektör vid Karolinska Institutet.

Publicerad: 2021-10-20 17:35 | Uppdaterad: 2021-10-20 17:35

Betydelsen av aktiva pauser

rosa hjärta health talks

Att vara fysisk aktiv och att bryta stillasittande är två viktiga komponenter som främjar hälsa och välbefinnande. Ny forskning från KI visar att tre minuters fysisk aktivitet varje halvtimme kan förbättra hälsan hos stillasittande.

Vi sitter numera stilla under en större del av den vakna tiden. De här förändringarna har också bidragit till ett nytt forskningsområde – effekterna av stillasittande.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram svenska riktlinjer för att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande:

  • All rörelse räknas. Samla rörelser i vardagen och hitta vardagsaktiviteter.
  • Ta rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande.
  • Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls.
  • Börja med små mängder fysisk aktivitet. Öka gradvis frekvensen, intensiteten och varaktigheten med tiden.

Behöver du tips och råd om hur du kan få in rörelse i din vardag?

Friskvården KI arbetar för att främja fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv, vare sig du befinner dig på campus eller arbetar flexibelt. På Friskvårdens sida kan du få inspiration, och tips om hur du kan hålla dig fysiskt aktiv varje dag.

Forskning om fysisk aktivitet

Event type
Intern kurs och fortbildning
Mindfulness-based Stress Reduction (MBSR), 8-Week Online Program

2021-10-26 8:30 till
2021-12-14 16:00 Add to iCal
Online
Lead

MBSR is an eight-week evidence-based program to manage stress and increasing mental balance and well-being.

Content

If you would like to develop the ability to cope more effectively with stressful situations and gain more composure, energy and understanding in your life, this course is for you. It can help to improve your focus, build resilience and give you insights into finding more ease in life. 

About the online program

The course will be delivered live through Canvas/Zoom. You will engage with the teacher and interact with other participants through your computer screen and web camera during weekly class sessions. Throughout the program you will be consciously and systematically working with the challenges and demands of your everyday life, in a safe and supportive environment.

You will be guided in meditation practices and mindful yoga and access recordings to practice with at home in-between sessions. There will be group dialogues as well as the opportunity for one-on-one check-ins with the instructor.

Course dates

Weekly sessions in Canvas/Zoom

  • Session 1: Tuesday October 26, 8:30-10:30
  • Session 2: Tuesday November 2, 8:30-10:30
  • Session 3: Monday November 8, 4:00-6:00
  • Session 4: Tuesday November 16, 8:30-10:30
  • Session 5: Tuesday November 23, 8:30-10:30
  • Session 6: Wednesday December 1, 8:30-10:30
  • Session 7: Tuesday December 7, 8:30-10:30 
  • Session 8: Tuesday December 14, 8:30-10:30

Full day retreat Saturday November 27, 9:30-16:00 in Lugna Rummet.

Instructor

Gunilla Lönnberg PhD, MBSR-teacher. Register your interest via link below.

Event type
Annan
Cykelservice Campus Solna

2021-10-25 8:00 Add to iCal
Campus Solna
Location
Berzelius väg 9
Cykel.
Lead

Friskvården erbjuder gratis cykelservice på campus!

Content

Drop-in mellan 8.00-9:00. Begränsat antal platser - först till kvarn!

Det här ingår

  • Spänning av ekrar
  • Full uppsmörjning av alla funktioner
  • Justering av växlar och bromsar
  • Funktionskontroll av styrlager och vevlager
  • Testkörning och säkerhetskontroll
  • Serviceprotokoll

Friskvården arbetar för att främja aktiva transporter och bidra till hållbar utveckling.

Globala målen
globalamalen.se

Event type
Annan
Cykelservice - Campus Flemingsberg

2021-10-26 8:00 Add to iCal
Campus Flemingsberg
Location
Alfred Nobels allé 23
Cykel.
Lead

Friskvården erbjuder gratis cykelservice på campus!

Content

Drop-in mellan 8.00-9:00. Begränsat antal platser - först till kvarn!

Det här ingår

  • Spänning av ekrar
  • Full uppsmörjning av alla funktioner
  • Justering av växlar och bromsar
  • Funktionskontroll av styrlager och vevlager
  • Testkörning och säkerhetskontroll
  • Serviceprotokoll

Friskvården arbetar för att främja aktiva transporter och bidra till hållbar utveckling. 

Globala målen
Subscribe to Hållbar utveckling