Publicerad: 2022-05-16 12:29 | Uppdaterad: 2022-05-16 14:40

Hybrid-konferens: Akademins viktiga roll i att driva hållbar utveckling

Dekorativ bild
Forskare, akademiker och studenter har en viktig roll i att driva utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Foto: Getty Images.

Dagen innan FN:s internationella konferens Stockholm+50, arrangerar KI, tillsammans med Stockholms universitet, KTH och Stockholm Environment Institute, en hybrid-konferens med fokus på hur forskare, akademiker och studenter kan påverka beslutsfattande och driva utvecklingen mot ett hållbart samhälle framåt.

Att fatta beslut som baseras på faktisk kunskap är helt avgörande för samhällsutvecklingen. Men kunskap är en färskvara som kontinuerligt behöver fyllas på. Därför har forskare, akademiker och studenter en viktig roll för beslutsfattandet i vårt samhälle. Just vetenskapens roll står i fokus på konferensen "Sustainable planet, sustainable health – how science-based solutions can drive transformative change".

– Ett bra exempel på hur forskare redan i dag påverkar beslutsfattande på en global nivå är FN:s klimatpanel IPCC som består av tusentals forskare och experter världen över. Klimatpanelen sammanställer det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar, säger Hanna Karlsson, forskare på institutet för miljömedicin, som är med i organisationskommittén för konferensen.

Samarbete över gränser krävs

Men det räcker inte med kunskap. Kunskapen måste omsättas till lösningar som fungerar i praktiken. Det handlar också om att det måste vara lätt att välja rätt. Allt ansvar kan inte ligga på individen. Därför har akademin ett stort ansvar att utveckla och bidra till lösningar som kan driva förändringen mot hållbar utveckling.

– KI är ju ett hälsouniversitet, men hälsan påverkas av många olika aspekter i samhället. Därför är samarbete över gränserna oerhört viktigt. Vi måste samla många olika discipliner – akademin, industrin, myndigheter och samhället i stort – för att kunna skapa hållbar hälsa. Det handlar inte bara om att minska klimatförändringarna utan också att anpassa oss till dem, säger Stefan Swartling Peterson, professor i global omställning för hälsa, som också sitter i organisationskommittén för konferensen.

Hanna Karlsson och Stefan Swartling Peterson
Medarrangörerna Hanna Karlsson och Stefan Swartling Peterson tror på samarbete över gränserna. Foto: Ulf Sirborn.

Hållbar mat och hälsa – en viktig aspekt

Tillsammans med Stockholm Resilience Center, Stockholms universitet, står KI för en spännande punkt på konferensens agenda: “Sustainable and healthy food”.

– Maten står i dag för en tredjedel av koldioxidutsläppen samtidigt som en tredjedel sedan förstörs på väg från fält till mun – och 50 procent av den svenska befolkningen är dessutom överviktig. Det handlar alltså inte bara om att maten ska vara hållbar, den måste också vara hälsosam. Hälsa och hållbarhet är väldigt nära sammankopplat, och detta vill vi belysa på konferensen, berättar Stefan.

Engagemang för hållbarhetsfrågor på KI

KI har nyligen tagit fram en handlingsplan för miljö och klimat där ett av de största målen är att kraftigt öka utbildnings- och forskningsinsatserna relaterat till klimatförändringar och hälsa.

– Vår största potential för att bidra till en bättre miljö och en hållbar utveckling är helt klart genom att synliggöra och integrera hållbarhetsperspektivet i vår forskning och utbildning, fortsätter Hanna.

För studenter som brinner lite extra för hållbarhetsfrågor, tipsar Hanna om Medicinska Föreningen i Stockholm (MF) som är KIs största studentkår. Här finns ett speciellt utskott – Students for sustainable development – där studenter kan engagera sig mer i hållbarhetsfrågor.

– Nästa generation kommer helt klart vara drivande i dessa frågor. Vi kommer att avsluta konferensen med sessionen ”Next generation leadership” där unga masterstudenter och doktorander kommer att ge sin syn på hur akademin kan och bör utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Det kommer att bli en väldigt spännande dag, avslutar Stefan.

Delta i konferensen!

Konferensen "Sustainable planet, sustainable health – how science-based solutions can drive transformative change" går av stapeln 1 juni på Stockholms universitets och Kungliga Tekniska Högskolans Albano Campus. Konferensen är kostnadsfri, och du .kan delta på plats eller digitalt.

Läs mer och anmäl dig här

Publicerad: 2022-05-05 16:07 | Uppdaterad: 2022-05-06 09:40

KI-medarbetare och studenter deltog i global klimatmanifestation

KI visar stöd för global klimatrörelse
Fotograf: Toya Westberg, Researchers Desk. På bilden syns: Prorektor Anders Gustafsson, Mats J Olsson (Prefekt Klinisk neurovetenskap), Shervin Shahnavaz (forskare Klinisk neurovetenskap, Vice ordförande i Rådet för miljö och hållbar utveckling), Dorien Beeres (forskarassistent Global folkhälsa) samt Ester Gubi (doktorand Global folkhälsa).

Den 25 mars ordnade Fridays for Future klimatdemonstrationer över hela världen, för att uppmärksamma allmänhet och beslutsfattare på klimatkrisen. Tillsammans med Researchers´s Desk visade KI-medarbetare, doktorander och studenter sitt stöd för klimatet.

I Stockholm deltog hundratals personer, och från KI deltog medlemmar från Klimatnätverket tillsammans med vice-rektor Anders Gustafsson och Mats J Olsson, prefekt vid Institutionen för Klinisk neurovetenskap. Genom att gå i demonstrationen uttryckte KI-medarbetarna sitt stöd för Greta Thunberg och klimatrörelsens kamp att nå Parisavtalets mål. 

Enligt WHO finns synnerligen starka skäl att bromsa klimatförändringarna utifrån ett hälsoperspektiv: klimatkrisen utgör nämligen ett extremt hot mot människors hälsa. Att delta i klimatmanifestationen är ett sätt att stå upp för framtida generationers hälsa och välmående.

Scientists for future
Mats J Olsson Head of Department of Clinical Neuroscience, Shervin Shahnavaz (researcher CNS, Vice Chair KI Council for Environment and Sustainable Development), Dorien Beeres research assistant, Department of Global Public Health, Sara Falck Jones, PhD Department of Medicine, Solna, Charles Afandi, PhD Department of Medicine, Solna, Marijn Snik, master student Department of Medicine Solna, Julia Svensson, research assistant Department of Medicine, Solna, Ester Gubi, PhD Department of Global Public Health and Amber Dassen, master student, Department of Medicine, Solna. Foto: Toya Westberg
Publicerad: 2022-04-25 16:50 | Uppdaterad: 2022-04-25 17:21

Junior Investigator Award: Sex KI-forskare tilldelas medel för SDG-relaterad forskning

Pandemic concept, close up of scientist holdnig and analyzing planet earth
Foto: GettyImages.

I november 2021 utlyste KI för andra gången interna forskningsmedel för SDG-relaterad forskningsprojekt, denna gång riktad till juniora forskare. Sex forskningsprojekt har valts ut i en konkurrensinriktad granskningsprocess.

A text in blue that reads: Sustainable development goals.
Foto: United Nations.

FN har utvecklat 17 mål för hållbar utveckling (SDG) som ska uppnås fram till 2030. KI bidrar till att hitta lösningar på hälsoutmaningar och att hjälpa till att uppfylla dessa mål enligt Strategi 2030.

KI:s andra interna utlysning, som tillkännagavs vid konferensen om hållbar utveckling, syftade till att uppmuntra yngre KI-forskare att engagera sig i SDG-relaterade frågor och att vidareutveckla SDG-relaterad forskning vid KI.

6 projekt av 29 ansökningar har efter noggrann utvärdering valts ut och får dela på 1 miljon kronor. Dessa projekt är av hög kvalitet och beskriver det breda spektrum som målen för hållbar utveckling utgör. Dessa bidrag finansieras genom KI:s strategi 2030 och är en viktig del av projektet Ett KI för hållbar utveckling.

Forskare och deras projekt:

Anna Kågesten
Anna Kågesten. Foto: Joel Nilsson.

Anna Kågesten

Institution: Global folkhälsa (GPH)
Beviljas bidrag: 200,000 SEK
Projekt: Ungas hälsa och de globala målen: prioriterade indikatorer för att förbättra uppföljning och utvärdering av framsteg relaterat till ungdomars liv och hälsa.
Beskrivning: Ungdomar 10–19 år är i stort sett osynliga i FN:s globala mål för hållbar utveckling. Syftet med detta projekt är att undersöka hur prioriterade indikatorer som tagits fram av initiativet Global Action for Measurement of Adolescent Health (GAMA), kan bidra till att förbättra uppföljning och utvärdering av ungas liv och hälsa i relation till flera av de globala målen – så som god hälsa och välbefinnande (mål 3), avskaffa fattigdom (mål 1) och hunger (mål 2) samt uppnå jämställdhet (mål 5) och minskad ojämlikhet (mål 10). Projektet genomförs i samverkan med Världshälsoorganisationen (WHO).

Margit Endler and her research group in South Africa.
Margit Endler och hennes forskargrupp i Sydafrika. Foto: privat.

Margit Endler

Institution: Kvinnors och barns hälsa (KBH)
Beviljas bidrag: 200,000 SEK
Projekt: Telemedicin för preventivmedelsrådgivning efter abort i Sydafrika: ett pilotprojekt.
Beskrivning: Effektiva preventivmedel är en avgörande del av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, kvinnors egenmakt, och fattigdomsminskning (SDG 1,4 och 5). Trots detta är behovet av preventivmedel efter abort och underutnyttjandet av långtidsverkande reversibla preventivmedel fortfarande högt globalt. Tiden kring en abort är en möjlighet att ge kvinnor val och tillgång till moderna preventivmedel. Med hjälp av människocentrerad design kommer detta forskningsprojekt att utveckla och testa en online applikation för individualiserad preventivmedelsrådgivning, som kommer utvecklas genom systematisk forskning om preferenser och erfarenheter hos kvinnor i Sydafrika.

Sibylle Herzig van Wees at the Ethiopian Graduate School of Theology
Sibylle Herzig van Wees vid Ethiopian Graduate School of Theology. Foto: privat.

Sibylle Herzig van Wees

Institution: Global folkhälsa (GPH)
Beviljas bidrag: 200,000 SEK
Projekt: Arbeta med religiösa ledare för att minska ojämlikhet mellan könen och våld i nära relationer i Etiopien.
Beskrivning: Att komma till bukt med våld mot kvinnor och flickor samt att öka jämställdheten är två mycket angelägna frågor i Etiopien. De berör även flera av de globala målen för en hållbar utveckling (3, 5, 10 & 16). Syftet med det här projektet är att utvärdera resultaten av en intervention som engagerar religiösa ledare i ansträngningar att minska våld mot kvinnor och flickor i Etiopien. Slutsatserna från projektet kan bidra till viktiga och bredare insikter kring att engagera religiösa ledare i jämställdhets- och hälsointerventioner.

Elena Raffetti
Elena Raffetti. Foto Antonietta Pelamatti.

Elena Raffetti

Institution: Global folkhälsa (GPH)
Beviljas bidrag: 200,000 SEK
Projekt: Extrema temperaturer, negativa hälsoutfall och framtida scenarier - en epidemiologisk studie om extrema temperaturers inverkan på hälsan.
Beskrivning: Klimatförändringar ökar frekvensen av extrema temperaturer och studier har påvisat negativa hälsoeffekter och ökad dödlighet kopplat till extremväder. Hur socioekonomiska ojämlikheter påverkar dessa effekter, direkt och indirekt, är mindre belagt. Med Sverige som exempel ska projektet klarlägga anpassningar till olika klimat, hälsoeffekten av avvikande och extrema temperaturer samt bygga framtidsscenarier som kan bidra till rekommendationer och beredskapsstrategier. Projektet genomförs i samarbete med Centrum för naturkatastrofslära (CNDS) och Uppsala universitet, denna utmärkelse kommer bidra till datainsamlingen.

Jonatan Martín-Rodríguez
Jonatan Martín-Rodríguez. Foto: KI.

Jonatan Martín-Rodríguez

Institution: Mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC)
Beviljas bidrag: 100,000 SEK
Projekt: Antibiotikaresistens och överföring hos vattenburna bakterier.
Beskrivning: Antibiotikaresistens är en pågående, tyst pandemi som till stor del drivs av den horisontella spridningen av resistensbestämningsfaktorer i miljön. I detta sammanhang representerar den akvatiska miljön, som lider av höga nivåer av antropogent tryck och kontaminering, en hotspot för överföring och en reservoar av resistensgener. Mindre studerade men inte mindre viktiga är sediment, där inneboende syregradienter, distinkt mikrobiotasammansättning och närvaro av biofilmsamhällen kan ge helt andra spridningsvägar. I detta projekt kommer vi att övervaka förorening av antibiotikarester i akvatiska ekosystem samt avloppsvatten. Vi kommer att isolera resistenta Shewanella spp. och Vibrio spp., och vi kommer att analysera de (epi)genetiska bestämningsfaktorerna som driver förvärvet av resistens i dessa modellbakterier.

Porträtt av Shireen Sindi
Shireen Sindi. Foto: Ingemar Kåreholt.

Shireen Sindi

Institution: Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS)
Beviljas bidrag: 100,000 SEK
Projekt: Luftföroreningar och demens: En banbrytande undersökning av biologiskamekanismer (PolluDem).
Beskrivning: Demens och Alzheimers sjukdom (AD) orsakar stort lidande för familjer och enorma kostnader för samhället. Målet med PolluDem Projekt är att undersöka de biologiska mekanismerna. Projektet kommer att undersöka sambandet mellan luftföroreningar, buller, brist på grönska och AD/annan demens, hjärnavbildning, synaptiska & neuroinflammatoriska markörer, AD biomarkörer och stressbiomarkörer. Detta tvärvetenskapliga studie (som genomförs av flera institutioner i samarbete) kommer att underlätta design av framtida interventioner på individuell och samhällelig nivå. 

Kontakt

Event type
Föreläsningar och seminarier
LIME talks: Från frustration till engagemang - Läkares perspektiv i vårdens patientnära utvecklingsarbete

2022-05-18 Add to iCal
Lead

Läkare har en avgörande betydelse för sjukvårdens utveckling samt en ledande roll i vardagen, men saknas ofta i de sammanhang där beslut fattas som påverkar kvaliteten på den vård som ges.

Content

Vilka hinder finns för läkares engagemang i det patientnära utvecklingsarbetet och vad krävs för att frigöra energin i läkares engagemang?

En expertpanel bestående av följande personer med olika perspektiv och erfarenheter, både av forskning och praktisk erfarenhet inleder samtalet:

Mats Brommels, läkare, professor emeritus, grundare av MMC, LIME, KI
Fredrik Bååthe, PhD, gästforskare LEFO och ISM
Ylva Pernow, chefsläkare, docent och t f kvalitets- och patientsäkerhetsdirektör, Karolinska Universitetssjukhuset
Mairi Savage, MPH, PhD, anknuten forskare vid MMC, LIME, KI; Chef, Enheten för Ledarskapsutveckling och Kompetensplanering, Karolinska Universitetssjukhuset.

Moderator är Christer Sandahl, psykolog, professor emeritus vid MMC, LIME, KI.

Välkommen att delta i efterföljande samtal!

Detta är ett LIME talks seminarium.

Zoomlänk, 15.30 - 16.30.

Kontakt

Publicerad: 2022-04-19 18:22 | Uppdaterad: 2022-04-27 20:52

Hej Maria Deckeman, specialist inom organisationsutveckling och ledarskap

Du har initierat en ambitiös satsning för att Karolinska Institutet ska bidra till att utforska behovet av inre utveckling som ett sätt att bli bättre förberedd och rustad att möta de komplexa utmaningar som organisationer, samhällen och världen står inför. En utgångspunkt är vårt engagemang i Inner Development Goals Summit den 29 april.

Maria Deckeman
Maria Deckeman

Varför ska jag delta i konferensen den 29 april och vad kan jag förvänta mig?

Alla studenter och medarbetare är välkomna att följa med på resan för att ytterligare utforska vilken roll inre utveckling, individuellt och kollektivt, kan spela för att ta sig an externa utmaningar och skapa mer hållbara organisationer och samhällen. Genom att delta i Inner Development Goals Summit den 29 april får du möjlighet att lyssna till och delta i diskussioner med världsledande forskare och praktiker. Jag hoppas verkligen att du genom att delta i mötet kommer att bli inspirerad att reflektera och fortsätta diskussionen dagarna, veckorna och månaderna som kommer efter konferensen.

Varför är Karolinska Institutet medarrangör till Inner Development Goals Summit?

Karolinska Institutet är en av flera akademiska institutioner som engagerar sig i initiativet Inner Development Goals, i Sverige och globalt. Som medicinskt universitet är inre utveckling och livslångt lärande centralt för att vi ska lyckas i vår strävan att driva kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. Men inre utveckling har bara värde om den hjälper oss att påskynda arbetet för att möta de komplexa utmaningarna i omvärlden.

Modern forskning visar att de förmågor och färdigheter vi alla behöver kan stimuleras och vidareutvecklas. Och det finns många metoder tillgängliga. Men vilka förmågor och inre kvaliteter som är viktigast för att göra oss bättre förberedda för att möta komplexa utmaningar, och hur dessa kan stimuleras ytterligare, är stora frågor som vi bara har börjat utforska. Det kommer att ta decennier innan vi har fått mer klarhet i detta. Som akademisk institution har vi både möjlighet och ansvar att kommunicera tillgänglig forskning till samhället. Som universitet har vi också ansvaret att ytterligare utforska och skapa ny kunskap.

Walter Osika
Walter Osika

Vad händer efter konferensen?

Vi förbereder ett utvecklingsprogram och ett forskningsprojekt för att ytterligare utforska de stora frågorna ovan. Satsningen finansieras med partsgemensamma medel och stödjs av de fackliga organisationerna vid KI. Mer information om forskningsprojektet och hur man söker till utvecklingsprogrammet kommer att finnas tillgängligt här på Medarbetarportalen i september 2022. Forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet ska ta reda på vad KI-medarbetare upplever som stora utvecklingsutmaningar. En av forskarna, Walter Osika, kommer att samordna forskningsdelen och bidra i utformning av program och bedömning av potentiella effekter.

Vårt övergripande mål är att Karolinska Institutets engagemang i initiativet Inner Development Goals ska bidra till ett mer hållbart arbetsliv för alla medarbetare, studenter och chefer på Karolinska Institutet och göra oss bättre rustade att ta oss an komplexa utmaningar genom ökad kunskap och utveckling av de inre förmågor som behövs.

Publicerad: 2022-04-14 10:20 | Uppdaterad: 2022-05-11 09:45

Partnerskap nödvändigt för att nå hållbarhetsmålen

Illustration av universitetsalliansen Stockholm trio består av Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet.
Universitetsalliansen Stockholm trio består av Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet. Foto: Stockholms Akademiska Forum

Många samhällsutmaningar, som klimatfrågan, är så komplexa att de inte går att lösa på egen hand av olika aktörer. Partnerskap och samarbete är nödvändigt för att påskynda arbetet med att nå de globala målen – och här spelar akademin en viktig roll. Det menar representanter från Stockholm trio som med ett seminarium i maj presenterar hur de mobiliserar för att förbättra människans och planetens hälsa.

– Genom vår kärnverksamhet forskning och utbildning skapar vi den kunskap och kompetens som är nödvändig för att nå hållbarhetsmålen. Vi är vana att samverka för att fånga upp samhällets utmaningar som vi behöver finna lösningar på, för att sedan återföra den kunskap och kompetens vi genererat till samhället, säger Karin Dahlman-Wright, professor i molekylär endokrinologi, Karolinska Institutet, och vice ordförande i Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsråd.  

Per Lundqvist, professor i energiteknik och KTH:s vicerektor för hållbar utveckling, lyfter fram att kompetens från många olika områden behövs för att få fram bra lösningar på hållbarhetsutmaningar.

– Universiteten behöver dock bli bättre rustade för att jobba över disciplingränser och ämnesområden och genom innovativ samverkan interagera med olika aktörer för att hitta hållbara lösningar på komplexa samhällsutmaningar. Här kompletterar vi verkligen varandra!

Tre forskningscentrum i fokus

Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet har tillsammans bildat universitetsalliansen Stockholm trio och rektorerna för universiteten har beslutat att hållbarhet och FN:s mål för hållbar utveckling ska prioriteras i alla pågående och nya samarbeten inom alliansen.

Photo Karin Dahlman-Wright Foto: -

Karin Dahlman-Wright påpekar att ett partnerskap bygger på förtroende och parternas ömsesidiga nytta av varandras kompetens, kunskap och erfarenhet:

– Dagens samhällsutmaningar är så komplexa och behöver lösas så snabbt att de kräver kunskap och kompetens som går långt utöver den som finns i en enskild organisation som ofta har etablerats i en annan tid med andra förutsättningar.

För Karolinska Institutets del har partnerskap med industrin fungerat väl genom åren.

– Genom det möjliggörs att kunskap genererad inom universitet kan tillgängliggöras i form av nya läkemedel och diagnostik samtidigt som universitet får kunskap och erfarenhet om förutsättningar för att omsätta kunskap i en produkt, säger hon.

Unika satsningar exponeras

Seminariet den 19 maj är en av flera aktiviteter som Stockholm trios hållbarhetsgrupp genomför. Magnus Breitholtz, professor i ekotoxikologi vid Stockholms universitet och ordförande i universitetets miljöråd, hoppas att diskussionen om verksamheten vid de tre forskningscentrum som lyfts fram kan inspirera andra.

– Med dessa som utgångspunkt är vår förhoppning att de nyckelintressenter utanför akademin som vi bjudit in till paneldiskussionen kan ge sina perspektiv på hur vi inom akademin kan arbeta gemensamt för människors och planetens hälsa.  

Karin Dahlman-Wright håller med:

– Genom att tre unika satsningar vid de tre universiteten exponeras och diskuteras med ledande företrädare för viktiga nuvarande och framtida samverkanspartners ges viktiga bidrag när vi etablerar Stockholm trios gemensamma arbete inom hållbar utveckling, säger hon.

Publicerad: 2022-04-13 10:29 | Uppdaterad: 2022-04-13 10:40

KI:s klimatarbete i topp bland svenska lärosäten

Karolinska Institutet logotyp på fasad
Karolinska Institutet landar på en tredjeplats i en klimatrapport. Foto: Ulrich Schulte

Organisationen Klimatstudenterna har nyligen släppt rapporten Climate Action Ranking, där de rankar svenska lärosäten efter deras klimatarbete. I årets rapport hamnade KI på en tredjeplats.

Rankningen baseras på lärosätets faktiska utsläpp och utsläppsminskningar samt deras ambitionsnivå för en framtida hållbar utveckling. Resultatet baseras på svar från en undersökning som lärosätena själva besvarat. Poäng gavs inom följande fyra kategorier:

  • Flygutsläpp
  • Minskning av flygutsläpp
  • Mål, handlingsplaner och mätning
  • Måluppfyllelse

I årets rapport deltog 23 av Sveriges lärosäten. Karolinska Institutet tilldelas 85 av totalt 100 poäng, vilket ger en tredjeplacering, tätt efter Sveriges Lantbruksuniversitet (89,5 poäng) och Kungliga Tekniska Högskolan (95 poäng).  

Om Klimatstudenterna

Klimatstudenterna är en studentdriven organisation vars syfte är att hjälpa lärosäten att leda vägen i klimatomställningen. Målet är att snabbt växa till en nationell och internationell studentrörelse med lokala klimatstudentgrupper på alla lärosäten. Syftet med rapporten är att sätta press på svenska lärosäten att bli fossilfria.

Event type
Föreläsningar och seminarier
Foreign Aid for Health Systems: Sustainable or Not?

2022-04-14 17:00 - 18:30 Add to iCal
Campus Solna
Location
Franklinsalen, Tomtebodavägen 6
Lead

Students for Sustainable Development present the 2nd seminar in the "Thursdays for Sustainability" series: Foreign Aid for Health Systems: Sustainable or Not?

Content

The seminar will be conducted in a discussion format, and we will raise such issues as effectiveness and sustainability of foreign aid, the role of foreign aid in strengthening health care systems in recipient countries and foreign aid alternatives.

The event is planned to be hybrid, so a Zoom link will follow soon! And for those of you who will join the seminar in person, the first 25 people will get delicious vegan sandwiches.

More information can be found on the event page https://fb.me/e/2ikCeSd4P 

Speakers

"Thursdays for Sustainability" are a series of seminars organised by the student network "Students for Sustainable Development" in collaboration with SIGHT and @karolinskainstitutet. The recurrent theme is the interconnectivity between human and environmental health, as well as how the economic, social, and environmental pillars of the UN SDGs can guide us towards a better planetary health and a more sustainable future.

Contact Sofiia Iskrak sofiia.iskrak@stud.ki.se custom Off Off Off Off
Publicerad: 2022-04-11 11:06 | Uppdaterad: 2022-04-11 11:26

Välkommen att bidra till konferens inom South Africa Sweden University Forum-samarbetet

SASUF logo
Photo: SASUF logo

South Africa – Sweden University Forum (SASUF) anordnar sin 4:e forsknings- och innovationsvecka i virtuell form den 19-23 september 2022. Möjligheten att anmäla förslag till workshops/sessioner för SASUF Goes Digital 2022 är nu öppen. Information nedan på engelska.

The Research and Innovation Week is providing opportunities for researchers, students as well as university leadership to come together, share research, methods and ideas, and strengthen international collaborations between South Africa and Sweden.

Workshops/sessions can be organized by individual researchers, universities or any other organisation linked to research, education or innovation, and can include students, researchers, industry, NGO:s, university management or any relevant groups, and should involve collaborators from both countries. The event is followed by the opening of a call for seed funding focused on virtual collaboration projects.

For more information, form for submission of your proposal (document in Word).

Deadline is August 21.

About SASUF

SASUF 2030 is a transformative project uniting 38 universities from across Sweden and South Africa. Bringing together leading researchers, teachers, students, university leaders and other stakeholders, the project will develop joint solutions to the challenges posed by the UN Sustainable Development Goals (SDGs) and Agenda 2030. Karolinska Institutet became a partner university of SASUF in 2018.

 

Planned activities within SASUF 2030

 

Kontakt

Publicerad: 2022-04-04 21:07 | Uppdaterad: 2022-04-05 09:14

Nu är det dags för Miljörevision

Som statlig myndighet är KI enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter skyldiga att ha ett miljöledningssystem. I miljöledningssystemet finns det krav på att interna miljörevisioner ska genomföras varje år.

Miljöledningssystem
Miljöledningssystem Foto: Naturvårdsverket

Universitetsdirektören har nyligen beslutat om en treårig revisionsplan.Under dessa tre år ska hela KI revideras. I revisionsplanen framgår hur miljörevisionerna planeras 2022-2024. Under vecka 20-22 påbörjas de första revisionerna. Ett revisionsprogram med närmare information kommer skickas ut inom kort.

Subscribe to Hållbar utveckling