Nyhetsarkiv

Tre forskare vid Karolinska Institutet har fått anslag från AF Försäkring för forskning om hur covid-19 och pandemin påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap. Sammanlagt rör det sig om närmare 11 miljoner kronor i forskningsbidrag.

Läkemedlet baricitinib, som idag används mot ledgångsreumatism, kan eventuellt användas för att behandla patienter med covid-19, enligt en studie av ett internationellt forskarlag som inkluderar forskare vid Karolinska Institutet. Fynden, som publicerats i tidskriften EMBO Molecular Medicine, är ett exempel på hur AI-algoritmer kan hjälpa till att identifiera befintliga läkemedel som potentiellt kan ha effekt mot nya sjukdomar.

Läkarstudenter på Danderyds sjukhus får i år prova på det senaste inom virtual reality (VR). I coronans spår är ingenting som det brukar, detta gäller även undervisning för läkarstudenterna som går kursen ’Akuten som arbetsplats’ på termin 10 på läkarprogrammet. De har nu fått prova på det senaste inom VR när de övar triagering (prioritering bland patienter) i momentet katastrofmedicin.

Med stor sannolikhet kan barn med det nya coronaviruset smitta andra, men mycket talar för att de är mindre smittsamma än vuxna och att de inte driver covid-19-pandemin. Skolor och förskolor som hålls öppna torde inte påverka dödligheten hos äldre. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som gått igenom 47 relevanta publikationer av covid-19 hos barn. Den systematiska översiktsartikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

Forskare vid Karolinska Institutet leder en nyss påbörjad multi-nationell klinisk läkemedels-prövning som ska utvärdera effekten av hyperbar syrgasbehandling (HBO) vid covid-19. To-talt kommer 200 vuxna med minst två riskfaktorer för allvarlig lunginflammation som ligger inlagda på sjukhus med måttligt svår covid-19 lunginflammation att rekryteras till studien. Försöken kan inledas redan nästa vecka på Blekingesjukhuset i Karlskrona.

SciLifeLab lanserar nationella forskningsprogram tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Projekten fokuserar på att bekämpa coronapandemin med hjälp av den infrastruktur som finns vid SciLifeLab. Ett stort antal av projekten leds av forskare vid Karolinska Institutet.

EU-finansierade Innovative Medicines Initiative (IMI) har lanserat en stor satsning på forskning för att ta fram diagnostik, läkemedel och vaccin mot det nya coronaviruset SARS-CoV-2. Ali Mirazimi, forskare vid Karolinska Institutet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), är ansvarig för ett av åtta projekt som preliminärt valts ut bland 144 sökande.

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört två sätt att förmedla kognitiv beteendeterapi, KBT, till personer med hälsoångest, ett tillstånd som riskerar att öka i spåren av covid-19. Av drygt 200 studiedeltagare gick hälften i KBT via internet, och hälften i traditionell KBT öga mot öga. Resultaten som publiceras i JAMA Psychiatry visar att internetbehandlingen gav liknande resultat, och kan fungera som ett alternativ till fysiska möten för att hjälpa personer som är oroliga för sin hälsa.

Vid svåra former av covid-19 kan en massiv frisättning av det kroppsegna proteinet HMGB1 i lungorna leda till lunginflammation och vävnadsskador. Det menar forskarna bakom en översiktsartikel som publiceras i tidskriften Molecular Medicine. En hypotes är därför att inflammationen skulle kunna behandlas med läkemedel som hämmar HMGB1.

Storbritanniens ambassadör, Judith Gough, besökte KI på valborgsmässoafton i syfte ta del av den forskning om covid-19-tester som leds av Lars Engstrand vid KI och SciLifeLab i samarbete med KTH, och med finansiering främst från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Sverige kan bidra med bra data till den globala kliniska studien Solidarity, som på WHO:s initiativ testar effekt och säkerhet för läkemedel som används i behandlingen av covid-19. Det konstaterar Soo Aleman, docent och överläkare och koordinator för den svenska delen av studien.

Det är nödvändigt med en omfattande anpassning av cancersjukvården och den kliniska cancerforskningen till covid-19-pandemin, konstaterar forskare och läkare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i tidskriften Nature Medicine. I artikeln ger sju ledande cancercentrum i Europa förslag på anpassningar för att skydda patienterna.

Ett internationellt nätverk av forskare tiotalet länder ska undersöka hur skolundervisning på distans fungerar under den pågående covid-19-pandemin. Arbetet med att samla in informationen via webbenkäter på de olika språken leds av forskare vid Karolinska Institutet. Syftet är att titta på de utmaningar som familjer möter, men också att ta fram rekommendationer och nya arbetssätt för distansundervisning för barn.

Att trångboddhet ökar risken för smittspridning är allmänt känt. I trångbodda hem med flera generationer av boende saknas förutsättningar för fysisk distansering för de äldre. Likaså möjligheterna att hålla tillräckligt avstånd om någon i bostaden blir sjuk.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med forskare i Kina utvecklat ett nytt diagnostiskt test för covid-19. Testet kan utföras utan avancerad labbutrustning och ge resultat inom cirka en halvtimme, enligt en studie som har publicerats i tidskriften Clinical Chemistry. Forskarna arbetar nu med att verifiera testets resultat på bekräftade covid-19-patienter på Karolinska universitetssjukhuset.

Pandemin påverkar verksamheterna vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. I framtiden kommer forskare och andra vilja lära sig mer om hur svensk sjukvård och svensk forskning svarade på den pågående pandemin. Hjälp enheten för medicinens historia och kulturarv att samla in källmaterial och bevara det som händer idag!

Under utbrottet av det nya coronaviruset bidrar många forskare vid Karolinska Institutet med sin kompetens och sina synpunkter till medier och allmänhet. Att dela med sig av sin kunskap är viktigt. Men forskare har också ett särskilt ansvar att bygga sina argument på fakta och att vara tydliga även med vad man inte vet, konstaterar Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet och sammankallande för KI:s expertgrupp för covid-19.

Utbrottet av det nya coronaviruset skapar mycket oro vilket i sin tur riskerar påverka sömnen negativt. Samtidigt är det viktigt för både den psykiska och fysiska hälsan att sova bra. Två psykologer vid Karolinska Institutet har nu samlat evidensbaserade tips för god sömn i pandemins tidevarv.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, besökte den 8 april KI och SciLifeLab som samordnar en storsatsning på diagnostik och forskning om coronaviruset. Under ledning av KI:s rektor fick ministern bland annat se hur ett laboratorium på KI byggs upp för att öka analyskapaciteten för testning av vårdpersonal och patienter.

Vi ska hålla fysiskt avstånd för att minska smittrisk – men på ett känslomässigt plan är det nu viktigt att vi närmar oss varandra, menar Danuta Wasserman, chef för Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska Institutet.

Ett läkemedel som redan testats mot lungsjukdom kan potentiellt hämma covid-19-sjukdom genom att minska mängden av det nya coronaviruset som tar sig in i lungor och andra vävnader. Det visar en studie i mänskliga cellkulturer och organoider av forskare vid Karolinska Institutet och University of British Columbia (UBC) i Kanada, som publicerats i tidskriften Cell.

Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen har inrättat en resursgrupp för forskningsetiska frågor i samband med covid-19-pandemin. Gruppen består av fyra experter från KI, däribland Niklas Juth, lektor och docent i medicinsk etik, som är gruppens sammankallande.

Nu har analysmaterialet anlänt som gör det möjligt att genomföra cirka 5000 analyser per dygn av covid-19-prover. I nästa vecka står labbet i Biomedicum på KI redo tack vare ett snabbfotat samarbete mellan KI-forskare och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Ett 30-tal covid-19-patienter på Karolinska Universitetssjukhuset kan inom kort genomgå behandling på försök med blodplasma från personer i Sverige som tidigare haft sjukdomen. Etikprövningsmyndigheten har gett tillstånd för behandlingen vars effektivitet kommer att följas i en studie av forskare på Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Karolinska Institutet får en donation på 9,4 miljoner kronor från Nordstjernan AB. Donationen går till forskning som ger både omedelbar nytta för att bekämpa infektionen covid-19 och en biobank för studier nu och i framtiden.

Under rådande situation med allt fler covid-19-smittade och en allt mer belastad sjukvård kan personalen hamna i svåra situationer och val. Forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet har i tidskriften Prehospital and Disaster Medicine nyligen publicerat en sammanställning av kunskapsläget om begreppet moralisk stress, dess risk- och skyddsfaktorer samt troliga följder. De ger också förslag på hur de negativa effekterna kan minskas.

Med denna text vill Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) uppmärksamma det potentiellt ökande antalet självmord och självskador som kan följa coronapandemins (covid-19) efterverkningar på samhällsnivå. Riskerna är kopplade till exempelvis de sociala, ekonomiska och vårdrelaterade konsekvenser som pandemin har fått, och fortsättningsvis kommer att få.

Barn som smittas med det nya coronaviruset får generellt mildare symtom än vuxna, de behöver sällan intensivvård och det finns väldigt få rapporterade dödsfall bland barn. Det visar en systematisk översiktsartikel av covid-19 hos barn där KI-forskare gått igenom 45 relevanta publikationer. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

Genom samarbete med en leverantör i Kina, ekonomiskt stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och samordning med sjukvården, kan Karolinska Institutet (KI) konkret medverka till att förstärka vårdens kapacitet när det gäller diagnostik av viruset.

KI-forskare har tillsammans med kollegor i Schweiz tagit fram en matematisk modellering som visar att spridningen av det nya coronaviruset kan komma att dämpas i sommar för att sedan återkomma i höst och vinter. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Swiss Medical Weekly.

Sedan en tid har sms med en uppmaningen att skicka ett mejl till en e-postadress där orden ”karolinskainstituten” och "karolinska" finns med. Uppmaningen motiveras med att det ska finnas ”viktig info till dig om Corona virus”. Dessa sms är falska och ska inte besvaras.

I dag lanseras covid-19-utbildningarna för vårdpersonal som Karolinska Institutet fått i uppdrag av Socialstyrelsen att ta fram. Efter drygt en veckas intensivt arbete är två e-utbildningar klara.

Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen har etablerat en särskild expertgrupp för covid-19 som består av åtta KI-forskare med expertis inom olika områden relaterat till smittspridningen. En av experterna är Hedvig Glans, doktorand på Karolinska Institutet och biträdande överläkare och chef för slutenvården på infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Professor Ali Mirazimi vid Karolinska Institutet är del av ett konsortium som fått 1 miljon kanadensiska dollar (nästan 7 miljoner kronor) för att försöka ta fram ett läkemedel mot covid-19. Ali Mirazimi ska bistå med in vitro och in vivo infektionsmodeller för SARS-CoV-2. Projektet involverar ett samarbete med kanadensiska och kinesiska forskare.

Karolinska Institutet har i dag fått i uppdrag av Socialstyrelsen att arrangera träning och övning för bland annat vårdpersonal i hantering av personlig skyddsutrustning, med anledning av covid-19. Det är Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Karolinska Institutet som får uppdraget att utbilda, träna och öva personal.

Arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, går enligt planerna. Ett antal vaccinkandidater finns nu på plats i frysboxarna på institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet och i slutet av mars ska de första försöken på djur inledas. Det berättar professor och prefekten Matti Sällberg som tillsammans med virusforskaren professor Ali Mirazimi och forskaren Gustaf Ahlén leder arbetet.

Tre coronaprojekt ledda av forskare vid Karolinska Institutet har gått vidare i en runda om sökta EU anslag gällande belopp på 9 miljoner euro (95 miljoner kronor). Projekten syftar till att hitta vaccin, immunterapier och antikroppar mot coronaviruset och leds av KI:s Matti Sällberg, Qiang Pan Hammarström och Benjamin Murrell.

Forskare arbetar världen över med att ta fram vaccin och antivirala läkemedel mot det nya coronavirus som sprider sig i Kina. På Karolinska Institutet leder virusforskarna Ali Mirazimi och Matti Sällberg arbetet med att ta fram ett prototypvaccin mot viruset. Men vaccinutveckling tar tid och det lär dröja minst sex till nio månader innan det kan bli aktuellt med att ansöka om kliniska studier och två till tre år innan man kan börja vaccinera allmänheten.

Dussintals har dött och tusentals fler har smittats av det nya coronaviruset som sprider sig i Kina. Ett fåtal fall har påträffats utanför Kina, och Världshälsoorganisationen har hållit flera möten om situationen. Hur orolig för en ny pandemi ska man vara? Virusforskaren Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin, ger sitt perspektiv.