Nyhetsarkiv

I sin avhandling studerar Shadi Azam sambandet mellan kända riskfaktorer för bröstcancer med förändringar i mammografisk täthet över tid och mammografisk mikroförkalkningar med hjälp av data från den prospektiva datakohorten KARMA.

Tretton forskare med koppling till Karolinska Institutet finns med på 2020 års lista över högt citerade forskare som sammanställs av Clarivate, företaget bakom Web of Science. I sin helhet rymmer listan över 6000 forskare från hela världen.

De senaste månaderna har det kommit rapporter om vuxna med långvariga symptom efter covid-19-infektion. Hittills har man inte vetat om sådana symptom även förekommer hos barn. Barn tenderar att bli mindre sjuka i covid-19 än vuxna, men i en fallrapport från Karolinska Institutet beskriver nu professor Jonas F Ludvigsson fem barn med sannolik ”long covid”. Fallrapporten publiceras tillsammans med en systematisk översikt om fenomenet hos barn i tidskriften Acta Paediatrica.

Små barn som utsätts för luftföroreningar löper en förhöjd risk att drabbas av kronisk luftvägssjukdom som unga vuxna, visar forskning vid Karolinska Institutet. Studierna som publiceras i European Respiratory Journal och Thorax tyder på att kronisk luftvägssjukdom kan spåras till barndomen.

Syftet med Camilla Wiklunds avhandling är att utöka vår kunskap om förhållandena mellan BMI, magtarmproblematik, och kost, samt hur dessa faktorer bidrar till uppkomsten och upprätthållandet av ätstörningar.

Bland kvinnor som deltar i gynekologisk cellprovkontroll i Sverige fann forskare att om utredningen ledde till invasiv cervixcancer sågs en ökad risk för iatrogena skador (dvs skador till följd av medicinsk behandling) och icke-iatrogena skador (orsakade av olyckor eller självskador) som krävde sjukhusvård, jämfört med en extremt låg skadenivå vid normala screeningfynd, enligt nya rön publicerade i Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention.

En stor jämförande studie av canceröverlevnad mellan de nordiska länderna visar på förbättringar i alla länder över tid och att de skillnader som setts tidigare minskat. Det är troligen flera olika faktorer som lett fram till dessa förbättringar. Tidigare jämförande studier mellan de nordiska länderna har visat på tydliga skillnader i canceröverlevnad, med sämre överlevnad för patienter i Danmark.

Fettlever orsakad av övervikt drabbar närmare en av fyra personer i Europa och USA. Tidigare forskning har visat att personer med fettlever som utvecklat svår fibros eller cirros har en ökad risk att dö i förtid. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Massachusetts General Hospital i USA att även mild fettlever är kopplad till ökad risk att dö men att dödligheten ökar med tilltagande svårighetsgrad av sjukdomen. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Gut.

Petter Ljungman, enheten för miljömedicinsk epidemiologi vid IMM har tilldelats 20 miljoner SEK för projektet ”Klimat, hälsa och luftföroreningar i Indien (CHAIR-India): Vägen framåt för att uppnå de globala hållbarhetsmålen”.

I en ny studie som publiceras i tidskriften JAMA har forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset undersökt sambandet mellan ett positivt SARS-CoV-2-test under graviditeten och komplikationer hos mamma och barn. Närmare två av tre gravida som testades positivt saknade symtom på covid-19 och forskarna fann inte någon högre förekomst av förlossningskomplikationer eller ohälsa hos barnet vid födseln. Däremot var havandeskapsförgiftning vanligare hos infekterade kvinnor.

Sverige valde en annan covid-19-strategi än många andra länder. I en vetenskaplig artikel publicerad i tidskriften Acta Paediatrica, presenterar Jonas F Ludvigsson, en detaljerad tidslinje för hur Sverige hanterade covid-19 under de första åtta månaderna 2020.

I sin avhandling “Molecular epidemiology studies on risk factors for breast cancer and disease aggressiveness” som Emilio Ugalde Morales försvarar den 2 oktober, använder han molekylär-epidemiologiska metoder för att undersöka sambandet mellan olika riskfaktorer och bröstcancerns aggressivitet.

Två färska studier har inte kunnat utesluta risken för autism hos barn vars mamma vaccinerats mot svin- respektive säsongsinfluensa under graviditeten. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det inte finns något sådant samband. Studien publiceras i Annals of Internal Medicine.

Vi lever i en tid när det tycks vara lättare att generera data än att faktiskt tolka den. Zheng Nings avhandling fokuserar därför på metodologi och analys för att använda ny biologisk kunskap från så kallade genomtäckande associationsstudier (GWAS).

ICA-kuriren har nyligen publicerat en artikel om tvillingforskning och genetik. Det handlar om hur mycket som styrs av vårt genetiska arv och vad som är resultatet av miljöfaktorer under vår uppväxt.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att skörhetsgrad, ett mått på personens funktionsnivå innan sjukdomen, bättre kan förutsäga överlevnad i covid-19 än personens ålder. Genomgången av 250 multisjuka äldre som vårdats för covid-19 på Tema Åldrande vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge visar även att tre av fyra överlevde. Studien är publicerad i Journal of the American Medical Directors Association.

Även för tidigt födda barn bör utvärderas enligt Apgarskalan, ett verktyg som används för att mäta nyföddas hälsa omedelbart efter förlossningen. Den slutsatsen drar forskare vid Karolinska Institutet som i en stor observationsstudie undersökt värdet av Apgarpoäng för barn som föds för tidigt. Resultaten har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine.

I en dansk-svensk populationsbaserad kohortstudie av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) mellan åren 1969-2017 och deras matchade kontroller från, fann Ola Olén, Jonas F Ludvigsson och kollegor att IBD-patienter hade en ökad risk för tunntarmscancer.

Isabella Ekhedens avhandling fokuserar på cancer i magsäcken och matstrupen som hör till de dödligaste cancerformerna i världen. Målet med avhandlingen har varit att utforska förstadier till cancer i magsäcken och matstrupen samt studera hur valet av cellgiftsbehandling påverkar överlevnaden hos patienter med cancer i magsäcken och matstrupen.

Med stor sannolikhet kan barn med det nya coronaviruset smitta andra, men mycket talar för att de är mindre smittsamma än vuxna och att de inte driver covid-19-pandemin. Skolor och förskolor som hålls öppna torde inte påverka dödligheten hos äldre. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som gått igenom 47 relevanta publikationer av covid-19 hos barn. Den systematiska översiktsartikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

Johanna Sieurins avhandling fokuserar på relationen mellan personlighet och stress med risken för Parkinsons sjukdom (PD).

Syftet med Peters avhandling är att utveckla och förbättra teknik för prostatacancerdiagnosticering och att öka kunskapen om tekniken för att kunna använda den i sjukvården.

Qing Shen vill med sin avhandling öka förståelsen av vad som händer under en pågående cancerutredning genom att undersöka olika stressrelaterade sjukdomsutfall under den kritiska tidsperiod då man utreds, får en diagnos och sedan behandling för cancer. Qing undersöker också om det finns effektiv behandling för att minska överriskerna för sådan stressrelaterad ohälsa.

Vissa mammografiska fynd - brösttäthet och mikroförkalkningar - associeras med ökad bröstcancerrisk

Barn som smittas med det nya coronaviruset får generellt mildare symtom än vuxna, de behöver sällan intensivvård och det finns väldigt få rapporterade dödsfall bland barn. Det visar en systematisk översiktsartikel av covid-19 hos barn där KI-forskare gått igenom 45 relevanta publikationer. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

Jiayao Lei avhandling tar upp frågor om prevention och prognos för livmoderhalscancer och samspelet mellan infektion med humant papillomavirus (HPV), vaccination och screening och ger nya insikter för evidensbaserade beslut inom vården.

I sin avhandling visar Ninoa Malki att socioekonomiska skillnader både för förekomst och prognos vid hjärt-kärlsjukdom har varit stabila över tid i Sverige.

I ett svenskt-danskt samarbete publicerar nu forskare från Karolinska Institutet, Örebro Universitet och Århus universitet, Danmark, den största studien hittills om risken för tjocktarmscancer vid Crohns sjukdom. Artikeln publiceras i tidskriften The Lancet Gastroenterology Hepatology.

Människor åldras på olika sätt. Biologisk ålder är ett mått som forskare använder för att försöka förutsäga hälsorisker. Flera markörer kan kombineras för att öka måttets relevans. Särskilt viktiga markörer är skörhet och den epigenetiska klockan, enligt en studie som forskare på Karolinska Institutet publicerat i eLife.

Psykiatrifonden har just delat ut forskningsanslag till fyra svenska projekt med pengar öronmärkta för suicidpreventiv forskning donerade av Suicide Zero. Lotfi Khemiri vid Karolinska Institutet ansvarar för ett av projekten och undersöker sambandet mellan substansberoende och självmordsrisk.

Den 18 december försvarar Elisa Longinetti sin avhandling "Amyotrophic lateral sclerosis and multiple sclerosis associated neuroinflammation: nationwide epidemiological studies on etiology, comorbidities, and treatment"

Den 6 december försvarar Cecilia Radkiewicz sin avhandling "Sex differences in cancer risk and survival".

På tisdag den 10 december försvarar Gabriel Isheden sin avhandling "Statistical models of breast cancer tumour growth and spread".

Personer med schizofreni i familjen och män med lägre IQ tenderar i högre grad att lida av behandlingsresistent schizofreni än andra personer med sjukdomen. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry. Forskarna menar att resultatet kan vara viktigt för utvecklingen av nya läkemedelsbehandlingar som syftar till att förbättra kognition.

Den 7 oktober medverkar barnläkare och professor Jonas F Ludvigsson för första gången i tv-programmet ”Malou efter tio” på TV4. Han kommer därefter att vara med ungefär en gång i månaden för att prata om barnsjukdomar.

Titel: The comorbidity between attention-deficit/hyperactivity disorder and other neurodevelopmental disorders: aetiology, treatment and outcomes

Titel: Risk prediction in prostate cancer diagnostics: current challenges and improvements

Titel: Socioeconomic influences on late-life health and mortality: exploring genetic and environmental interplay 

En grupp biostatistika forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) har blivit tilldelade ett bidrag till forskningsmiljö inom registerbaserad forskning på 13 miljoner kronor från Svenska Vetenskapsrådet för forskning med syfte att utveckla och förbättra de statistiska metoder som används inom registerforskning.

Studiens valspråk var ”Bland kvinnor med diabetes och högt HbA1c finns risk att fostret alltför tidigt gör sin entré”.

Studien som letts av Professor Jonas F Ludvigsson, Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, visar att gravida med typ 1-diabetes löper en högre risk för graviditetskomplikationer, såsom risken att födas för tidigt. Risken ökar när blodsockernivån stiger, men även kvinnor som håller en rekommenderad nivå löper risk att föda för tidigt.

Läroboken "Arbets- och miljömedicin - en lärobok om hälsa och miljö" har utkommit i en 4:e upplaga, med Maria Albin och Monica Nordberg från IMM som två av författarna.

Barn med Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) löper en högre risk för psykisk ohälsa, visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Pediatrics. Drabbade barn och deras föräldrar behöver ökat psykologiskt stöd och längre uppföljning, menar forskarna.

Psykiatrisk samsjuklighet verkar ha stor betydelse för den ökade risken att dö i förtid hos personer med ADHD, enligt en ny omfattande registerstudie genomförd vid Karolinska Institutet och Örebro universitet. Resultaten, som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry, tyder på att ökad medvetenhet om och vård av psykiatrisk samsjuklighet, såsom drogmissbruk, kan bidra till att minska allvarliga följder av ADHD.