Nyhetsarkiv

I den största epidemiologiska studien hittills av risken att föda ett barn med autism, adhd eller intellektuell funktionsnedsättning efter användning av paracetamol under graviditeten kan forskarna inte se några samband. Studien publiceras nu i JAMA.

I takt med framstegen inom cancerbehandling har intresset ökat för att förstå den påverkan en cancerdiagnos har på återstående livslängd. Beräkningar av förväntad livslängd efter cancerdiagnos och förlust i förväntad livslängd för cancerpatienter jämfört med om de inte hade haft cancer ger värdefulla insikter om bland annat sjukdomsbörda för samhället.

Kvinnor med premenstruellt syndrom (PMS) eller premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) har högre risk att drabbas av förlossningsdepression. Omvänt har kvinnor som drabbats av förlossningsdepression en högre risk att utveckla PMS eller PMDS. Detta visas i en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Forskare från Karolinska Institutet har visat att det finns ett samband mellan medicinering mot adhd och minskad risk för att dö i förtid. Risken för dödsfall av onaturliga orsaker, som olyckor och överdoseringar, kan minska med en fjärdedel, enligt den nya studien publicerad i JAMA.

Östra Medelhavsområdet står potentiellt inför risken för en komplex hälsokris, inte minst på grund av kriget i Gaza. Risken för spridning av infektionssjukdomar innebär att effektiv epidemiologisk övervakning och åtgärder är avgörande. För att bistå i detta arbete har Centrum för hälsokriser sekonderat epidemiologen Moa Herrgård via vårt medlemskap i WHO:s Global Outbreak Alert and Response Network (GOARN).

Inga ökade risker för barnen, men däremot lägre risk att drabbas av några allvarliga komplikationer. Det är resultatet av den hittills största studien av nyfödda barn vars mödrar vaccinerats mot covid-19 under graviditeten. Studien är ett samarbete mellan svenska och norska forskare och är publicerad i tidskriften JAMA.

Självmord är en av de främsta dödsorsakerna bland unga, både i Sverige och globalt. Under de senaste decennierna har en ökande andel ungdomar börjat studera på universitetsnivå. Perioden vid universitet sammanfaller ofta med andra viktiga livshändelser, såsom att flytta hemifrån och de tidiga vuxenåren är dessutom en period då allvarliga psykiska sjukdomar, som bipolär sjukdom och schizofreni, kan börja visa symtom.

En studie genomförd av forskare vid Karolinska Institutet har lett till en upptäckt inom diagnostik och behandling av bröstcancer som kan förändra både screeningprogram och kliniska metoder. Studien som publiceras i JAMA Oncology, visar vilken påverkan sällsynta genetiska varianter har på intervallcancer (en typ av bröstcancer som upptäcks mellan rutinmässiga screeningtillfällen) och ger nya insikter om skräddarsydda screeningstrategier.

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet om det skulle hända.

Kronisk njursvikt påverkar över 10% av vuxna över hela världen. Psykisk sjukdom är en viktig fråga för patienter med kronisk njursvikt, men har inte studerats särskilt ingående. Depression är vanligt förekommande och relaterad till dålig prognos hos dessa patienter, men tidigare forskning har främst fokuserat på dialyspatienter, vilket gör att kunskapen om depression i tidigare stadier av sjukdomen är bristfällig.

Svår depressiv sjukdom (MDD) är en vanlig psykisk störning som påverkar cirka 20% av världens befolkning. Det finns flera orsaker bakom sjukdomen, och patienter visar ett brett spektrum av symptom samt hur de svarar på behandling. Denna mångfald gör det svårt både att precisera bakomliggande orsaker och att anpassa behandling effektivt. Självmord och självmordsförsök utgör också en viktig folkhälsofråga som inte bara påverkar individer som lever med MDD utan även befolkningen i stort.

Vissa människor verkar åldras snabbare än andra. Medan "kronologisk ålder" beskriver den tid som gått sedan födseln, berättar "biologisk ålder" för oss hur gammal ens kropp verkar vara. Vi kan numera mäta biologisk ålder med hjälp av vanliga blodprovsresultat och blodtrycksmätningar genom ett sammansatt poäng . Alternativt kan vi mäta biologisk ålder med hjälp av epigenetik, s.k. DNA-metylering, vilket är kemiska modifieringar av vårt DNA som reglerar hur gener uttrycks och förändras över tiden.

Den som har nära släktingar som drabbats av hjärt-kärlsjukdom kan ha extra mycket att vinna på att äta mer fet fisk. Det visar en ny studie ledd av forskare från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Circulation.

Ätstörningar är tillstånd eller sjukdomar som försämrar en persons hälsa, funktion eller livskvalitet. Ätstörningar kännetecknas av stört ätbeteende och/eller beteenden för viktreglering som leder till stor påverkan på psykosocial funktion och/eller fysisk hälsa. Både miljöfaktorer och ett antal genvarianter med vardera liten till måttlig effekt finns med bland orsaker och upprätthållandefaktorer vid ätstörningar.

En stor andel av alla som börjar med adhd-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året. Men personer som använder adhd-medicin längre och i högre doser än genomsnittet verkar ha en ökad risk att drabbas av vissa hjärt-kärlsjukdomar. Det visar två nya studier som har letts från Karolinska Institutet och publicerats i Lancet Psychiatry och JAMA Psychiatry.

Spelberoende kan öka risken för långtidssjukfrånvaro under flera år, enligt en ny studie som publicerats i Psychological Medicine. Forskare från Karolinska Institutet som ligger bakom studien pekar på behovet att fånga upp personer med spelberoende i tid för att undvika att de får finansiella och hälsomässiga problem.

Det finns ett välkänt samband mellan god fysisk kondition i ung ålder och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Men när forskare i en ny studie justerade för ärftliga faktorer genom syskonanalyser försvagades sambandet. Däremot kvarstod en stark koppling mellan högt BMI och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien av forskare från Karolinska Institutet och andra universitet publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Skörhet är ett åldersrelaterat tillstånd som kännetecknas av fysiologisk nedgång och är en stark prediktor för funktionshinder och dödlighet. Forskare försöker nu öka vår förståelse av skörhetens biologi och att hitta sätt att identifiera sköra äldre för att förbättra individualiserad vård och omsorg vid skörhet.

En ny avhandling från Karolinska Institutet förespråkar vård i livets slutskede som prioriterar högsta möjliga livskvalitet, undviker onödiga eller förebyggbara risker och respekterar patientens egna önskemål.

Möt Johan Askling, forskargruppsledare på avdelningen för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin, Solna.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har kartlagt förekomsten av långtidsbesvär hos nordbor upp till två år efter sars-cov-2-infektion. Framför allt drabbades de som haft svår covid-19, medan forskarna inte såg någon ökad förekomst av långtidscovid hos personer som inte varit sängliggande alls. Studien har publicerats i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Forskare från bland annat Karolinska Institutet har utvecklat en prognostisk modell som identifierar de barn som löper störst risk att insjukna i allvarlig RSV-infektion. Studien som publicerats i Lancet Digital Health kan visa vilka barn som har störst nytta av nya metoder för att förebygga en allvarlig infektion.

Under de senaste åren har det skett snabba framsteg inom området för beräkningspatologi, vilket inbegriper tillämpningen av artificiell intelligens (AI) inom patologi. Traditionell patologi innebär studiet av sjukdomar genom att undersöka vävnadsprover. I beräkningspatologi analyseras digitala patologibilder med hjälp av datoralgoritmer för att extrahera relevant information.

En ny avhandling från KI fokuserar på cancerprevention genom att undersöka faktorer och utfall kopplade till falskt positiva återkallelser efter mammografi, en ganska vanlig händelse där kvinnor kallas tillbaka för ytterligare tester efter en initial screening, men där ingen cancer upptäcks vid uppföljningen. Ett andra syfte med avhandlingen var en fördjupad förståelse av sambandet mellan riskfaktorer för bröstcancer och cancerrisk hos drabbade kvinnors släktingar, särskilt systrar.

Mani* är en ovanlig men möjlig biverkning vid behandling av depression med antidepressiva läkemedel hos vuxna, men lite har hittills varit känt om risken hos barn och ungdomar. En ny studie i JAMA Psychiatry undersökte detta och fann inga bevis för mani 12 veckor efter påbörjad behandling med antidepressiva. Försiktighet kan dock behövas vid antidepressiv behandling av barn med allvarligare depressioner eller när en förälder har bipolär sjukdom.

Olof Stephanssons forskargrupp får årets Alvarengas pris för artikeln: “Risk of postpartum hemorrhage with increasing first stage of labor duration” med valspråket ”Hur lång tid det tar att föda kan påverka risken att blöda." Priset delas ut av Svenska Läkaresällskapet.

Typ 1-diabetes hos barn (sjukdomsdebut före 18 års ålder) och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitetsstörning (ADHD), autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning, utgör stora utmaningar globalt, både för individerna, deras familjer och hälsovården.

Familjemedlemmar och nära vänner till covidsjuka personer har fler symtom på depression och ångest, än personer som inte har en närstående som insjuknat. Det visar en studie från Karolinska institutet som har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe. Forskarna pekar på att studiens resultat indikerar att det kan finnas ett ouppfyllt folkhälsobehov.

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som oftast debuterar under barndomen och kräver livslång insulinbehandling på grund av förlusten av de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln.

Även familjemedlemmar till personer med metabolt orsakad fettlever har en ökad risk att utveckla levercancer och avlida av leverrelaterade sjukdomar. Detta skulle kunna innebära att även närstående är betjänta av de livsstilsråd som idag endast ges till patienter. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som kan visa sambandet i en rikstäckande studie publicerad i Journal of Hepatology.

CLINICUM är en del av den regionövergripande satsning som syftar till att stärka kvalitéten på klinisk och translationell forskning. I sin helhet består CLINICUM av en central funktion samt sju noder vilka representerar vårdgivarorganisationerna i Region Stockholm samt SLSO. Nodernas verksamhet syftar till att erbjuda vetenskaplig rådgivning samt att tillhandahålla metodologiskt stöd och vägledning vid planering och utförande av forskningsprojekt.

Individer med en psykiatrisk åkomma har högre risk att diagnosticeras med alla andra psykiatriska tillstånd. Detta tyder på att det nuvarande diagnostiska systemet, som tenderar att fokusera på ett tillstånd åt gången, kanske inte är optimalt. Istället kanske det finns vissa underliggande faktorer som ökar riskerna för flera olika typer av psykiska hälsoproblem.

Podcasten Riskzonen, med KI-profilerna Mattias Öberg och Emma Frans, är tillbaka med en ny säsong med åtta rykande färska avsnitt! Fyra avsnitt släpptes i maj och juni, och efter ett kort sommaruppehåll kommer nu fler avsnitt, med start den 28 augusti. Den här gången kommer samtliga avsnitt att på ett eller annat sätt handla om hälsokriser, i alla former, från hjälpinsatser i krig till antibiotikaresistens. Den nya säsongen görs i samarbete med Centrum för hälsokriser.

Även låga koncentrationer av luftföroreningar är förknippade med sämre hälsa, och tidigare forskning har hittat ett samband mellan luftföroreningar och demensrisk. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt detta samband. Studien, som publicerats i tidskriften Neurology, bidrar till ökad förståelse för de biologiska mekanismer som kan förklara varför luftföroreningar tycks öka risken för att utveckla demens.

Många män över 60 år i norra Europa drabbas av den så kallade vikingasjukan som innebär att fingrar låser sig i ett böjt läge. Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har analyserat data från nästan 8000 drabbade individer och kartlagt genetiska riskfaktorer för sjukdomen. Fynden som publicerats Molecular Biology and Evolution visar att tre av de viktigaste genetiska riskfaktorerna är nedärvda från neandertalare.

Nasofaryngealt karcinom (NPC) är en typ av cancer som uppstår i nasofarynx bakom näsan och ovanför baksidan av halsen. Geografiskt har NPC en skev fördelning globalt sett, med höga incidenser i Öst- och Sydostasien. NPC är svår att upptäcka tidigt och behandlingen innefattar vanligtvis strålning, cellgiftsbehandling eller en kombination av båda.

Äldre autistiska personer har kraftigt ökad risk för skador, särskilt självskada, och flera fysiska åkommor som typ 2-diabetes, blodbrist, hjärtsvikt och KOL. Det visar en omfattande registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften The Lancet Healthy Longevity.

I en rikstäckande svensk studie med mer än 12 000 individer med icke-alkoholorsakad fettleversjukdom (NAFLD) fann forskare en signifikant ökad risk för allvarliga infektioner som krävde sjukhusinläggning. Studien har publicerats i Clinical Gastroenterology and Hepatology.

I en rikstäckande svensk studie inkluderande över 12 000 patienter med mikroskopisk kolit (MC) fann forskare från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet en ökad risk för akut pankreatit jämfört med den generella befolkningen. Studien har publicerats i The American Journal of Gastroenterology.

Priset delas ut av Stiftelsen Barnforskningen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus.  Årets mottagare är Jonas F. Ludvigsson, professor vid Karolinska Institutet och barnläkare i Örebro.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och chansen att överleva sjukdomen är högre om cancern upptäcks tidigt och tumören är relativt liten och inte aggressiv.

Jessica Alm, enhetschef för Nationellt pandemicentrum vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, svarar i avsnitt 118 av KI:s podcast Medicinvetarna, på lyssnarfrågan: Vilka är de viktigaste obesvarade forskningsfrågorna om pandemin och covid-19?

Hur kommer det sig att vissa däggdjur har skarpt luktsinne och att det finns arter som går i ide om vintern? Vilka genetiska mutationer ger ökad risk för sjukdom? I ett omfattande internationellt forskningsprojekt där forskare vid Karolinska Institutet deltagit, har arvsmassan hos 240 olika däggdjur kartlagts och analyserats. Resultaten av studien, som nu publiceras i 11 artiklar i tidskriften Science, ger insikt i vilka regioner i arvsmassan som är avgörande för olika funktioner hos däggdjur.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och många kvinnor efterbehandlas för att förhindra att cancern återkommer, exempelvis med adjuvant hormonbehandling. Denna behandling innebär att man tar en tablett dagligen för patienter med östrogenreceptor-positiv bröstcancer (cirka 80% av alla fall) under minst fem år.

I en svensk systematisk översikt som nu publiceras i Acta Paediatrica, redovisar forskare från Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) kunskapsläget kring hormonbehandling hos unga (<18 år) med könsdysfori. Kunskapsläget är bristfälligt vad gäller psykisk hälsa och hormonbehandling påverkar sannolikt skelettet.

I en nationell svensk studie av 207 nyfödda till kvinnor med cancer i tjocktarmen eller ändtarmen (”kolorektalcancer”), fann forskare en ökad risk för graviditets- och nyföddhetskomplikationer. Studien publiceras i eClinicalMedicine och är ett samarbete mellan Washington University i St Louis och Karolinska Institutet.

Prediktionsmodeller har börjat bli en del av vår vardag och de har också blivit allt mer användbara inom medicinsk vetenskap i takt med att tekniken utvecklas. Ökad förståelse för olika sjukdomar och behandlingar gör att vi kan använda förutsägelser baserat på prediktiva biomarkörsignaturer för att optimera resultatet av en behandling för allt mer specifika grupper.

Risken att få hjärt-kärlsjukdom är lägre bland personer med obesitas som har genetiska anlag för ett högt BMI, jämfört med personer med obesitas framförallt till följd av miljömässiga faktorer som till exempel livsstil. Det visar en studie i eClinicalMedicine av forskare från Karolinska Institutet.

Ett skandinaviskt samarbete under ledning av KI-forskare visar att många som behandlas i specialistvård för allvarlig depression har en dålig prognos, till exempel med återinsjuknande, utveckling av andra psykiatriska sjukdomar, behov av sjukhusvård och i vissa fall död genom självmord. Forskningen baserades på 273 000 personer med allvarlig depression i Sverige, Danmark och Norge. Resultaten publiceras nu i Lancet Regional Health Europe.

I en ny avhandling från Karolinska Institutet låg fokus på användningen av så kallade omikdata för att kunna upptäcka molekylära förändringar hos patienter och som i längden kan möjliggöra en individualiserad behandling.