Nyhetsarkiv

Läkemedel av typen GLP-1-analoger har blivit alltmer populära för att behandla diabetes och obesitas, men det har funnits farhågor om att de kan öka risken för sköldkörtelcancer. Nu har en omfattande skandinavisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet inte funnit några belägg för ett sådant samband. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften BMJ.

I den största epidemiologiska studien hittills av risken att föda ett barn med autism, adhd eller intellektuell funktionsnedsättning efter användning av paracetamol under graviditeten kan forskarna inte se några samband. Studien publiceras nu i JAMA.

Hälften av alla patienter som skrivs ut från sjukhus efter en hjärtinfarkt får behandling med betablockerare i onödan. Det visar en ny studie publicerad i New England Journal of Medicine.
– Jag är övertygad om att det här kommer att påverka framtida praxis, säger Tomas Jernberg, professor vid Karolinska Institutet och forskningsledare för studien.

Forskare vid Karolinska Institutet har, i samarbete med bland annat företaget JLP Health, identifierat hur det fästingburna Krim-Kongo blödarfeberviruset tar sig in i våra celler. Resultaten publiceras i Nature Microbiology och är ett viktigt steg i utvecklingen av läkemedel mot den dödliga sjukdomen.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar hur östrogen skyddar mot fettlever, en sjukdom som ökat dramatiskt under den pågående fetmaepidemin. Studien som publicerats i Molecular Systems Biology visar hur ett nytt läkemedel under utveckling skulle kunna bli en framtida behandling mot fettlever och levercancer.

Ozempic och andra GLP1-analoger kan kopplas till minskad risk att utveckla skrumplever och levercancer hos personer med typ 2-diabetes och kronisk leversjukdom. Det visar en rikstäckande studie från Karolinska Institutet publicerad i tidskriften Gut.

Blodfettsänkande statiner skulle kunna bromsa förloppet vid Alzheimer, åtminstone för vissa patienter. Det är resultatet av en ny studie ledd från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer Research and Therapy. Men forskarna är försiktiga i sina tolkningar och ser resultatet som ett första steg i en forskningsresa som så småningom kan ge svaret.

Nyare diabetesläkemedel verkar inte öka risken för fosterskador. I den största jämförande studien hittills ses ingen ökad risk jämfört med behandling med insulin som anses säkert under graviditeten. Studien publicerades i JAMA Internal Medicine.

En stor andel av alla som börjar med adhd-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året. Men personer som använder adhd-medicin längre och i högre doser än genomsnittet verkar ha en ökad risk att drabbas av vissa hjärt-kärlsjukdomar. Det visar två nya studier som har letts från Karolinska Institutet och publicerats i Lancet Psychiatry och JAMA Psychiatry.

Läkemedel mot sömnproblem verkar kunna förebygga självskadebeteende hos ungdomar med ångest och depression, enligt en observationsstudie från Karolinska Institutet. Risken för självskada ökade innan förskrivning av melatonin och minskade månaderna efter att behandlingen påbörjats, särskilt hos flickor. Studien publiceras i Journal of Child Psychology and Psychiatry.

En klinisk studie vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att hungerhormonet ghrelin kan öka hjärtats pumpförmåga vid hjärtsvikt. Resultaten har publicerats i tidskriften European Heart Journal.

Patienter kan få 30 procent färre allvarliga biverkningar från läkemedel om de skräddarsys efter deras gener, enligt en studie publicerad i The Lancet. Forskare från bland annat Karolinska Institutet pekar på att en genetisk analys innan läkemedelsbehandling skulle kunna minska lidande och samhällets sjukvårdskostnader stort.

Betablockerare, som vanligen används för att behandla hjärtsjukdomar och högt blodtryck, kan kopplas till minskad risk att begå våldsbrott. Det visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet och University of Oxford som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Att tappa för mycket i vikt vid covid-19-infektion har kopplats till sämre utfall. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att sars-cov-2-infektion gynnar blodkärlsbildningen i fettvävnad, vilket eldar på kroppens värmeproducerande ämnesomsättning. När forskarna hämmade denna process med ett befintligt läkemedel i virusinfekterade möss och hamstrar så kom vikten tillbaka, enligt studien som publicerats i tidskriften Nature Metabolism.

I studier där cannabis testas för behandling av smärta ger placebo en betydande smärtlindring. Men cannabisstudierna får stort genomslag i media oavsett vilken effekt behandlingen har, visar forskare från Karolinska Institutet i en studie i JAMA Network Open.

En studie från Karolinska Institutet visar att coronavirusvarianten BA.2.75.2, en undervariant av omikron, lättare tar sig förbi neutraliserande antikroppar i blodet och är motståndskraftig mot flera monoklonala antikroppsbehandlingar. Det innebär en ökad risk för sars-cov-2-smitta i vinter, såvida inte de nya uppdaterade bivalenta vaccinen kan stärka immuniteten hos befolkningen. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Infectious Diseases.

K. Barry Sharpless, Morten Meldal och Carolyn R. Bertozzi tilldelas 2022 års Nobelpris i kemi för utvecklingen av klickkemin, ett enkelt sätt att bygga molekyler. Flera KI-forskare använder dagligen tekniken i sin forskning och en är medförfattare till en vetenskaplig studie med en av pristagarna. Här kommenterar de årets kemipris.

Tidig behandling med reumatikerläkemedlet rituximab kan minska risken för försämring vid myastenia gravis, en autoimmun sjukdom som gör att den drabbade får svårt att styra över sina muskler. Det visar en randomiserad kontrollerad klinisk studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i tidskriften JAMA Neurology.

En studie vid Karolinska Institutet visar att det ofta dröjer flera veckor innan patienter med allvarlig hjärtsvikt får vissa rekommenderade behandlingar. Framför allt dröjer insättningen av relativt nya hjärtsviktsläkemedel som dapagliflozin och sacubitril/valsartan. Enligt forskarna är resultaten problematiska då behandlingarna kan minska risken för död och förbättra patienternas livskvalitet. Studien har publicerats i tidskriften JACC: Heart Failure.

En ny immunologisk behandling mot hepatit B- och D-virus, som båda kan orsaka levercancer, visar hoppfulla resultat i djurmodeller. Behandlingen utvecklas av forskare vid Karolinska Institutet och resultaten har publicerats i tidskriften Gut.

Barn som får återfall i den aggressiva cancerformen neuroblastom har små chanser att överleva. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet kunnat visa att DHODH-hämmare, som visats tolereras väl av människor, kan bota neuroblastom hos möss om de ges tillsammans med cellgifter. Studien har publicerats i tidskriften JCI Insight och bäddar för kliniska prövningar av kombinationsbehandlingen.

Patienter med multipel skleros (MS) som behandlades med läkemedlet rituximab hade betydligt lägre risk att drabbas av skov än MS-patienter som fick standardbehandling. Det visar en klinisk fas 3-studie av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus som publicerats i The Lancet Neurology. Rituximab är inte godkänt som MS-läkemedel, men har i mindre studier visat god effekt och förskrivs därför i stor utsträckning ”off label”.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab beskriver i en studie i Science att de genom en ny teknik har förbättrat ett proteins förmåga att reparera syreskador i DNA och skapat en ny funktion hos proteinet. Tekniken kan leda till bättre läkemedel mot sjukdomar där syreskador är inblandade, som cancer, Alzheimers sjukdom och lungsjukdomar, men forskarna tror också på ett ännu bredare genomslag.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat en typ av läkemedel med potential att minska risken för en aggressiv form av bröstcancer som mestadels drabbar yngre kvinnor. I en studie publicerad i tidskriften Genome Medicine visar forskarna att två typer av progesteronreceptorhämmare minskade cancerdrivande förändringar i vävnadsprover från friska kvinnor med mutationer i bröstcancergenen BRCA. De presenterar även ett test för att skatta en individs cancerrisk över tid.

Mekanismer kopplade till ett visst diabetesläkemedel kan fungera skyddande också mot Alzheimers sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet publicerad i Neurology. Resultaten tyder på att diabetesläkemedlets målprotein kan vara intressant att undersöka för behandling av Alzheimers sjukdom.

Sex faktorer kan hjälpa till att avgöra hur mycket litium behövs för att behandla patienter med bipolär sjukdom, enligt en stor studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Studien, som publicerats i tidskriften The Lancet Psychiatry, pekar också ut genetiska markörer som tycks påverka hur snabbt kroppen gör sig av med litium.

Krim-Kongo blödarfebervirus (CCHF-virus) sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber med hög dödlighet. I en ny studie som publicerats i tidskriften eLife har forskare vid Karolinska Institutet identifierat viktiga signalvägar som kan blockeras med befintliga läkemedelskandidater och därigenom hindra viruset från att föröka sig. Resultaten ger nytt hopp om framtida läkemedelsbehandlingar.

Höga blodsockervärden kan orsaka en rad olika komplikationer vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat en ny läkemedelssubstans som bevarar aktiviteten hos insulinproducerande betaceller och förhindrar högt blodsocker i möss. Studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.

Sexuella och genusbaserade trakasserier på arbetsplatsen kan leda till ökad risk för behandling med antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Occupational and Environmental Medicine.

WHO:s experter rekommenderar nu behandling med läkemedlet baricitinib mot svår covid-19. Forskare vid Karolinska Institutet var med i den tidiga analysen av läkemedlets effektivitet mot covid-19. ”Jag hade själv haft nytta av det när jag drabbades av covid-19”, säger adjungerad professor Ali Mirazimi.

Forskare vid Karolinska Institutet, Umeå universitet, och Bonns universitet har identifierat en ny grupp molekyler som har antibakteriell effekt mot många antibiotikaresistenta bakterier. Eftersom molekylernas egenskaper lätt kan förändras kemiskt är förhoppningen att kunna utveckla nya, effektiva antibiotika med få biverkningar. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

2021 års Nobelpris i kemi belönar Benjamin List och David MacMillan för ett nytt och genialt verktyg för att bygga molekyler, asymmetrisk organokatalys, som bidragit till mer miljövänlig kemi och läkemedelstillverkning. Här kommenterar KI-forskaren Per I Arvidsson, chef för Drug Discovery and Development-plattformen på SciLifeLab, upptäckten. Han var en av de som introducerade organokatalys i Sverige och menar att priset var väntat.

Få personer med alkoholberoende behandlas med receptbelagda alkoholläkemedel, en situation som varit i stort sett oförändrad i Sverige sedan mitten av 2000-talet. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Drug and Alcohol Dependence. Förskrivningen av alkoholläkemedel är även ojämnt fördelat i samhället, enligt studien.

Forskare vid Karolinska Institutet publicerar nya rön i tidskriften Cancer Discovery som visar hur aktiveringen av proteinet p53 ökar immunsystemets förmåga att bekämpa tumörer. Resultaten kan få betydelse för utvecklingen av nya kombinationsbehandlingar som ger fler cancerpatienter tillgång till immunterapi.

Tack vare många års grundforskning om den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom kan nu en del svårt sjuka barn bli friska. I en studie publicerad i tidskriften Journal of Clinical Oncology skriver forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att så kallade ALK-hämmare bör testas vid behandling av barn med högriskneuroblastom. Detta efter att en kartläggning visat att barn med mutationer i ALK-genen har sämre prognos.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt användningen av en låg dos av venetoklax, ett experimentellt läkemedel, för behandling av cancersjukdomen multipelt myelom hos patienter som fått återfall efter standardbehandling. Resultaten publiceras i American Journal of Hematology och ger nytt hopp för behandling av multipelt myelom.

MRSA-infektioner i huden behandlas ofta genom injektion av antibiotika i blodet, vilket kan ge betydande biverkningar och främja utvecklingen av resistenta bakteriestammar. För att lösa dessa problem utvecklar forskare vid Karolinska Institutet ett plåster med mikronålar som tillför antibiotika direkt i det drabbade hudområdet. Nya resultat som har publicerats i Advanced Materials Technologies visar att mikronålsplåstret effektivt minskar mängden MRSA-bakterier i huden.

Läkemedelsgruppen acetylkolinesterashämmare är en viktig del av behandlingen vid Alzheimers sjukdom, men deras effekt på kognitionen har varit omdiskuterad och få studier har undersökt deras långsiktiga effekter. Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet visar goda kognitiva effekter och minskad dödlighet upp till fem år efter diagnos. Studien har publicerats i tidskriften Neurology.

Ett internationellt konsortium som inkluderar forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ”dubbel antikropp” som riktar sig mot två olika delar av sars-cov-2-viruset. Därigenom hindrar antikroppen viruset från att mutera på ett sådant sätt att det utvecklar resistens mot terapin. En studie som publicerats i tidskriften Nature visar att antikroppen effektivt neutraliserar sars-cov-2 och dess varianter och skyddar mot covid-19 i möss.

Män med stabil kranskärlssjukdom, som får Viagra på grund av impotens, verkar leva längre. De har även lägre risk för en ny hjärtinfarkt. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of the American College of Cardiology.

En stor andel av alla läkemedel utövar sin effekt via de membran som omger och finns inuti koppens celler. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat kartlägga strukturen och mekanismen bakom ett membranenzym som bland annat bidrar till kronisk inflammation och cancer. Studien som publicerats i tidskriften Nature Communications kan få betydelse för utvecklingen av nya läkemedel mot flera sjukdomar.

Patienter med allvarlig covid-19 som behandlades med cancerläkemedlet bevacizumab hade lägre dödlighet och återhämtade sig snabbare än patienter som bara fick standardbehandling. Det visar en klinisk studie i Italien och Kina som leddes av forskare vid Karolinska Institutet under februari-april 2020. Syremättnad i blodet, kroppstemperatur och inflammatoriska markörer förbättrades mer hos patienterna som fick bevacizumab utöver ordinarie vård. Studien publiceras i Nature Communications.

Nästan 11 procent av de personer som vårdats på en intensivvårdsavdelning i Sverige mellan 2010 och 2018 fick receptbelagda opioider i minst sex månader och upp till två år efter utskrivning. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Critical Care Medicine. Resultatet tyder på att vissa personer kan utveckla kroniskt opioidbruk trots brist på bevis för dessa läkemedels långsiktiga effektivitet och risker kopplade till ökad dödlighet.

Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har undersökt en ny potentiell måltavla för behandling av den sällsynta genetiska sjukdomen progeria (Hutchinson-Gilfords syndrom) som orsakar accelererat åldrande hos barn. Studien, som har genomförts på möss, publiceras i den vetenskapliga tidskriften eLife och ger hopp om effektivare behandlingar för detta dödliga tillstånd.

Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med forskare i Tyskland och USA, utvecklat nya små antikroppar, nano-antikroppar, som hindrar coronaviruset sars-cov-2 från att ta sig in i mänskliga celler. Studien, som publiceras i tidskriften Science, visar att en kombinerad nano-antikropp gav särskilt bra effekt – även om viruset muterade. Enligt forskarna har nano-antikropparna potential att utvecklas till en behandling mot covid-19.

Mindre studier har antytt att en grupp läkemedel som kallas RAS-blockerare kan vara skadliga för personer med avancerad kronisk njursjukdom, och läkare avslutar därför ofta behandlingen för dessa patienter. Forskare vid Karolinska Institutet visar nu att stoppad behandling visserligen är kopplat till en minskad risk att behöva dialys, men också en ökad risk för hjärt-kärlhändelser och död. Resultaten publiceras i Journal of the American Society of Nephrology.

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har utvecklat en ny typ av hämmare som stör mitokondriers funktion i cancerceller. Behandlingen hindrade cancerceller från att dela sig och minskade tumörtillväxten hos möss, utan att påverka friska celler i någon större utsträckning.

I jakten på nya sätt att behandla den obotliga sjukdomen glaukom, grön starr, har forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus hittat ytterligare ledtrådar till sjukdomens uppkomst. En ny studie påvisar hur olika störningar av nervcellernas ämnesomsättning samverkar med ett förhöjt tryck i ögat. I djur- och cellmodeller hade behandling med rapamycin och pyrodruvsyra en skyddande effekt. Studien publiceras i tidskriften PNAS.

Det har uppstått farhågor att användningen av en vanlig läkemedelsgrupp som kallas RAS-blockerare kan underlätta infektion med det nya coronaviruset, påverka svårighetsgraden av covid-19 och försämra prognosen. Men nu visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet med närmare 1,4 miljoner svenska patienter att användning av RAS-blockerare inte är förknippad med ökad risk för sjukhusvistelse eller dödsfall i covid-19. Studien har publicerats i European Journal of Heart Failure.

Forskare vid Karolinska Institutet har testat en kombinationsterapi mot covid-19 med lovade resultat i cellförsök. Terapin går ut på att kombinera remdesivir, ett godkänt läkemedel mot covid-19, och hrsACE2, en medicin som utvärderas i fas II-studier mot covid-19. Kombinationsterapin minskade virusmängden i cellerna och hindrade viruset från att föröka sig. Resultatet har publicerats i tidskriften EMBO Molecular Medicine.