Nyhetsarkiv

Sammanfattning av publikation i CID av Helena Bergsten et al.

Mer än 10 procent av unga och tidigare friska personer som utvecklar allvarlig covid-19 har felriktade antikroppar som attackerar det egna immunsystemet, och ytterligare 3,5 procent har en specifik genetisk mutation. Det visar ny forskning som publiceras i tidskriften Science av ett internationellt konsortium som involverar forskare vid Karolinska Institutet.

I en ny studie som publiceras i tidskriften JAMA har forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset undersökt sambandet mellan ett positivt SARS-CoV-2-test under graviditeten och komplikationer hos mamma och barn. Närmare två av tre gravida som testades positivt saknade symtom på covid-19 och forskarna fann inte någon högre förekomst av förlossningskomplikationer eller ohälsa hos barnet vid födseln. Däremot var havandeskapsförgiftning vanligare hos infekterade kvinnor.

Ett blodprov vid sjukhusinläggning som visar om det finns SARS-CoV-2 i blodet eller inte kan särskilja patienter med hög risk för allvarligt covid-19-förlopp. Sjukhusvårdade patienter utan virus i blodet har stor chans till snabbt tillfrisknande. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Clinical Infectious Diseases.

Forskare kan ha kommit ett steg närmare i att förstå hur immunsystemet medverkar till svår covid-19 sjukdom. I en studie publicerad i Science Immunology, visar forskare vid Karolinska Institutet att så kallade naturliga mördarceller (NK-celler) var starkt aktiverade tidigt efter SARS-CoV-2-infektion, men att typen av aktivering skilde sig åt hos patienter med måttlig respektive svår covid-19. Upptäckten bidrar till förståelse om utvecklingen av hyperinflammation i vissa patienter.

En studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att många personer med mild eller asymtomatisk covid-19 uppvisar så kallad T-cellsimmunitet mot det nya coronaviruset, även om de inte testats positivt för antikroppar. Det innebär att immuniteten i samhället sannolikt är större än vad antikroppstesterna visar, menar forskarna. Forskningsartikeln har publicerats online i den ansedda vetenskapliga tidskriften Cell. [Denna nyhetsartikel har uppdaterats]

Behandling med läkemedlet tocilizumab, som används mot bland annat ledgångsreumatism, är kopplad till förkortad tid i respirator och minskad vårdtid för svårt sjuka covid-19-patienter. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som publicerats i Journal of Internal Medicine.

Vanliga luftvägsbakterier som friska barn bär i näsan kan ibland orsaka livshotande infektioner. Birgitta Henriques Normark, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, vill ta reda på hur det sker. Nu tilldelar Kungl. Vetenskapsakademien henne Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin – ett anslag på tio miljoner kronor under en femårsperiod.

Med stor sannolikhet kan barn med det nya coronaviruset smitta andra, men mycket talar för att de är mindre smittsamma än vuxna och att de inte driver covid-19-pandemin. Skolor och förskolor som hålls öppna torde inte påverka dödligheten hos äldre. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som gått igenom 47 relevanta publikationer av covid-19 hos barn. Den systematiska översiktsartikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

Vid svåra former av covid-19 kan en massiv frisättning av det kroppsegna proteinet HMGB1 i lungorna leda till lunginflammation och vävnadsskador. Det menar forskarna bakom en översiktsartikel som publiceras i tidskriften Molecular Medicine. En hypotes är därför att inflammationen skulle kunna behandlas med läkemedel som hämmar HMGB1.

Endast cirka fem procent av de barn som föds av mammor med hepatit C blir själva smittade av sjukdomen. Den låga siffran kan förklaras med att barnets immunförsvar redan lyckats slå ut viruset innan födseln. En ny studie från forskare vid KI visar tydliga anpassningar hos de osmittade barnens immunförsvar som kan öppna för nya behandlingsmetoder i framtiden. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gut. 

Barn som smittas med det nya coronaviruset får generellt mildare symtom än vuxna, de behöver sällan intensivvård och det finns väldigt få rapporterade dödsfall bland barn. Det visar en systematisk översiktsartikel av covid-19 hos barn där KI-forskare gått igenom 45 relevanta publikationer. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

KI-forskare har tillsammans med kollegor i Schweiz tagit fram en matematisk modellering som visar att spridningen av det nya coronaviruset kan komma att dämpas i sommar för att sedan återkomma i höst och vinter. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Swiss Medical Weekly.

Ett nytt vaccin mot kikhosta som ges som droppar i näsan visar bättre effekt än det befintliga kikhostevaccinet i en klinisk fas I-studie ledd av Folkhälsomyndigheten i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten presenteras i Journal of Clinical Investigation. Vaccinet kommer nu att utvärderas i en större klinisk studie (fas II).

Coronaviruset sprider sig allt snabbare och myndigheterna i Kina har vidtagit omfattande åtgärder för att stoppa smittan. De snabba reaktionerna och det ökade kunskapsläget ger dock bättre förutsättningar för att hantera utbrottet jämfört med när sars härjade för cirka 18 år sedan, säger virusforskaren Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin.

I en ny studie publicerad i Nature Communications visar forskare vid Karolinska Institutet att MAIT-celler (mukosa-associerade invarianta T-celler), en del av människans immunsystem, svarar med en dynamisk aktivitet och omprogrammering av genuttryck under den initiala fasen av hiv-infektion. Studien fyller en kunskapslucka då det tidigare saknats kännedom om MAIT-cellernas funktion i just denna fas.

Jakten på ett botemedel för AIDS har delvis fokuserat på att utrota infekterade celler. Nu visar ny forskning från Karolinska Institutet i Sverige och University of Pennsylvania i USA att denna metod inte nödvändigtvis behövs för att hitta ett funktionellt botemedel. Forskarna upptäckte i en studie av en liten grupp HIV-smittade som lever med viruset utan behov av behandling att deras lymfocyter höll tillbaka viruset utan att döda infekterade celler.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod för att särskilja mellan två olika typer av ett vanligt herpesvirus (HHV-6) som har kopplats till multipel skleros. Genom att analysera antikroppar i blodet mot det protein som mest skiljer herpesvirus 6A och 6B åt kunde forskarna visa att MS patienter i högre utsträckning bar på herpesvirus 6A än friska personer. Resultatet, som publiceras i tidskriften Frontiers in Immunology, tyder på att HHV-6A kan spela en roll i utvecklandet av MS.

Nyligen upptäckta immunceller som kallas MAIT-celler spelar en central roll i toxisk chock orsakad av grupp A-streptokocker, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten som publiceras i tidskriften PNAS kan få betydelse för diagnostik och behandling av det livshotande tillståndet.

Särskilda immunceller som kallas neutrofila leukocyter kan kontrollera mängden antibiotikaresistenta bakterier av typen Staphylococcus aureus (MRSA) i huden innan bakterierna får en chans att invadera. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Cell Reports. Resultaten kan ge en förklaring till varför infektion med denna motståndskraftiga bakterie blir väldigt kortvarig hos vissa individer.

Ett nytt sätt att producera nanopartiklar som kan fungera som bärare i så kallade mRNA-vacciner, har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutets Hongkongnod, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, och MIT i USA. Med metoden, som beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology, har forskarna identifierat en ny klass av bärarmolekyler som hämmar tumörtillväxt och förlänger överlevnaden i musmodeller av cancer.

Forskare har kommit ett steg närmare i att förstå hur immunförsvaret reagerar vid akut denguefeber, en sjukdom som drabbat hundratusentals personer i Sydostasien i sommar. I en studie publicerad i Nature Communications visar forskare vid Karolinska Institutet och Duke-NUS Medical School i Singapore att naturliga mördarceller var speciellt aktiva kort efter infektion. Upptäckten kan förhoppningsvis bidra till framtagandet av nya vaccin och förbättra vården av patienter med akuta infektioner.

Ungefär var tionde patient med hepatit B drabbas även av deltahepatit, HDV, som är en av de allvarligaste leversjukdomarna. Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med tyska kollegor beskrivit hur delar av immunförsvaret påverkas vid kronisk HDV-sjukdom. Studien är publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Hepatology.

Bilden ovan visar en tuberkulosinfektion (TBC) i en muslunga, där immunceller bildar ett granulom runt bakterierna. De olika symbolerna representerar arbetskopior av aktiva gener, så kallade budbärar-RNA, som är olika i granulomcentret jämfört med de omgivande cellerna.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till luftvägsinfektioner som öron- och bihåleinflammation, men också till allvarliga infektioner som lunginflammation och hjärnhinneinflammation. En ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Nature Microbiology visar hur bakterierna kan hämma immuncellernas reaktion, och även överleva inne i celler för att ge upphov till lunginflammation.

Särskilt sjukdomsalstrande pneumokockstammar har två ytproteiner som genom sin placering på bakterieytan ökar pneumokockens överlevnad och förmåga att orsaka sjukdom. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i Nature Communications.

Ett internationellt forskarlag, lett av forskare från Karolinska Institutet, har identifierat två receptorer på cellerna i hjärnans blodkärl som kan blockeras och hindra pneumokocker från att ta sig in i hjärnan. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Experimental Medicine, visar att antikroppar som blockerar receptorerna kan bli en ny behandlingsstrategi mot hjärnhinneinflammation.

En speciell variant av sockermolekyler som finns i människors näsor kan förklara varför pneumokockinfektioner är vanliga i människor men inte i andra djur. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Host & Microbe. Upptäckten kan hjälpa forskarna i jakten på ett bredare vaccin som kan skydda mot alla typer av pneumokocker.