Nyhetsarkiv

Småsnuskigt eller städdille – vad är bäst för hälsan? Helt klart är att det i vårdmiljön kan vara livsavgörande att hålla rent så att inte farliga bakterier sprids. Här intervjuas forskarna som tar städning på rent allvar.

Forskare vid Karolinska Institutet har visat att näsdroppar med IgA-antikroppar kan skydda möss från sars-cov-2-infektion. Resultaten kan innebära ett nytt sätt att skydda högriskindivider mot olika varianter av viruset och eventuellt andra infektioner. Studien har publicerats i tidskriften PNAS.

Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har följt personer som fått det nya uppdaterade covid-19-vaccinet och kartlagt antikroppssvaret mot olika sars-cov-2-varianter. Resultaten som publicerats i The Lancet Infectious Diseases visar ett förvånansvärt starkt svar mot de nu dominerande och kraftigt muterade omikron-varianterna. [Denna nyhetsartikel har uppdaterats]

Marta Butrym från Centrum för infektionsmedicin (CIM), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling "Novel vaccines and antiviral treatments for enterovirus induced infections and disease" den 10 november 2023. Huvudhandledare är Malin Flodström Tullberg (MedH).

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har kartlagt förekomsten av långtidsbesvär hos nordbor upp till två år efter sars-cov-2-infektion. Framför allt drabbades de som haft svår covid-19, medan forskarna inte såg någon ökad förekomst av långtidscovid hos personer som inte varit sängliggande alls. Studien har publicerats i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Teorin att en viss nivå av mikrobiell exponering kan minska vår risk att utveckla allergier har blivit allt mer utbredd under de senaste decennierna och har kommit att kallas hygienhypotesen. Nu utmanas hypotesen av en artikel publicerad i Science Immunology av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Studien visar att möss med hög infektionsexponering från födseln har samma, om inte en ännu större förmåga att utveckla allergiska immunsvar än "rena" laboratoriemöss.

Hon var med redan i en av expertgrupperna som bildades på KI under covid-19-pandemin, och som var en av föregångarna till det som sedan blivit Centrum för hälsokriser. Nu är Hedvig Glans ny i teamet av expertkoordinatorer på centrumet, där hon kommer att använda sin kliniska och akademiska erfarenhet för att bygga upp centrumets kompetens inom utbrottsberedskap och respons kring infektionssjukdomar.

Hur ska vården göra för att så snabbt som möjligt identifiera bakterier eller andra smittämnen i blodet hos sepsispatienter? Det är forskningsfokus för Volkan Özenci. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En del patienter får sepsis av infektioner som de har fått på sjukhus. Nu prövas ett nytt digitalt system som ska hitta de här patienterna genom att kontinuerligt scanna av journalinformation efter tecken på sepsis. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Helena Hervius Askling är ny i den växande gruppen av expertkoordinatorer på Centrum för hälsokriser. Hennes långa erfarenhet inom infektionssjukdomar och vaccinområdet , som infektionsläkare, smittskyddsläkare och docent i infektionssjukdomar, kommer att stärka centrumets kompetens inom ämnesområdet.

För drygt två år sedan föll Arne Persson illa under en skogspromenad med sin hund. Han slog sig rejält i svanskotan men kunde ta sig hem. De kommande dagarna fick han mer och mer ont och till slut sökte han akut på sjukhuset. Efter röntgen blev han hemskickad eftersom inget var brutet. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Petra Kormos andra barn föddes onsdagen den 4 januari 2017. Förlossningen gick bra, men väl hemma fick Petra feber. Dag för dag kände hon sig allt svagare och sjukare. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Sepsis har en förmåga att gå under radarn – allmänhetens kännedom om den livshotande sjukdomen är låg och den officiella statistiken är missvisande. Nu tar forskarna hjälp av särskilda larmsystem och AI för att öka upptäckten. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

I en studie med fokus på bakteriell meningit i Afrika, nyligen publicerad i Frontiers in Neurology som en del av forskningsämnet "Neuroimmunologi i Afrika", vill forskare öka medvetenheten om framsteg och rekommendationer vid diagnos, hantering och förebyggande av bakteriell hjärnhinneinflammation.

Flera KI-forskare är en del av ett internationellt projekt som har tilldelats nästan 15 miljoner dollar (cirka 157 miljoner kronor) från Bill & Melinda Gates Foundation. Ytterligare en miljon dollar tillkommer i medfinansiering från svenska utrikesdepartementet. Projektet syftar till att bättre förstå bördan av humant papillomvirus (HPV) bland flickor och kvinnor i flera låg- och lägre medelinkomstländer.

Utbildningsminister Mats Persson träffade både forskare och studenter när han besökte Karolinska Institutet den 1 februari. I dialogen med studenter och doktorander lyftes bland annat förutsättningarna för den verksamhetsförlagda utbildningen, reglerna för studiefinansiering och situationen för utländska studenter och forskarstudenter. Forskarna pekade på framsteg för bland annat precisionsmedicin och vacciner och berättade om KI:s beredskap för nya hälsokriser.

Risken att infekteras av parvovirus är förhöjd hos de personer som har blodgrupp Rh(D), enligt en studie publicerad i The Journal of Infectious Diseases av forskare från Karolinska Institutet i samarbete med Octapharma.

Sänkt immunförsvar och återkommande infektioner är vanligt vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att personer med diabetes har lägre nivåer av den antimikrobiella peptiden psoriasin, som ingår i kroppens immunförsvar, vilket försämrar urinblåsans cellbarriär med ökad risk för urinvägsinfektion som följd. Studien publiceras i Nature Communications.

Infektioner som krävt sjukhusbehandling tidigt eller mitt i livet, kopplas till ökad risk att senare drabbas av Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom, men inte amyotrofisk lateral skleros, ALS. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet publicerad i PLOS Medicine.

Höga nivåer av antikroppar i luftvägarna minskar risken att infekteras av omikron, men många får inte mätbara antikroppsnivåer i luftvägarna trots tre doser sars-cov-2-vaccin. Det visar en ny studie som publicerats i The New England Journal of Medicine av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus.

Bakteriell hjärnhinneinflammation, meningit, är en livshotande infektionssjukdom som kan leda till långvariga neurologiska besvär hos dem som överlever. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie på råttor att hjärnans verktyg för att rensa bort avfall, det glymfatiska systemet, fallerar vid bakteriell hjärnhinneinflammation, vilket leder till en ansamling av giftigt skräp som skadar nervcellerna. Studien har publicerats i tidskriften mBio.

En ny immunologisk behandling mot hepatit B- och D-virus, som båda kan orsaka levercancer, visar hoppfulla resultat i djurmodeller. Behandlingen utvecklas av forskare vid Karolinska Institutet och resultaten har publicerats i tidskriften Gut.

Patienter som har kvarliggande urinvägskatetrar har ökad risk att drabbas av svårbehandlade bakterieinfektioner i urinvägarna. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att den syntetiska peptiden CD4-PP har en god bakteriedödande förmåga mot just urinvägsbakterier, även de som är resistenta mot antibiotika. Studien, som publicerats i tidskriften Cellular and Molecular Life Sciences, öppnar upp för nya möjliga behandlingsmetoder.

Antibiotikaresistens kallas ibland för den tysta pandemin – en smitta som breder ut sig utan att vi egentligen har koll på omfattningen eller allvaret. Men forskning pågår för att hitta nya sätt att bekämpa bakterier. Och precis som med covid-19 kan alla bidra till att dämpa spridningen – och rädda liv.

Att utsättas för luftföroreningar vid bostaden kopplas till en ökad risk för sars-cov-2-infektion. Det visar en observationsstudie på unga vuxna i Stockholm, publicerad i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet.

Genom att analysera prover från patienter som har vårdats för malaria i Sverige, kan forskare vid Karolinska Institutet nu beskriva hur immunförsvaret agerar för att skydda kroppen efter en malariainfektion. Resultaten, som publiceras i tidskriften Cell Reports, ger kunskap till utvecklingen av effektivare vacciner mot sjukdomen.

Krim-Kongo blödarfebervirus (CCHF-virus) sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber med hög dödlighet. I en ny studie som publicerats i tidskriften eLife har forskare vid Karolinska Institutet identifierat viktiga signalvägar som kan blockeras med befintliga läkemedelskandidater och därigenom hindra viruset från att föröka sig. Resultaten ger nytt hopp om framtida läkemedelsbehandlingar.

Det saknas kunskap om varför vissa människor drabbas av långvariga besvär efter covid-19. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet, Helmholtz Center Munich (HMGU) och Technical University of Munich (TUM) att en viss sorts immunceller, makrofager, har ett förändrat inflammatoriskt och metaboliskt uttryck flera månader efter mild covid-19-infektion. Resultatet publiceras i tidskriften Mucosal Immunology.

Den mest betydande genetiska riskvarianten för svår covid-19, som vi ärvt från neandertalarna, kan kopplas till 27 procent lägre risk att infekteras med hiv. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland som publicerats i tidskriften PNAS.

Hittills har det saknats kunskap om hur immunsystemets NK-celler, naturliga mördarceller, upptäcker vilka celler som infekterats av sars-cov-2. Nu visar ett internationellt forskarlag under ledning av forskare från Karolinska Institutet att NK-cellerna reagerar på en viss peptid på de infekterade cellernas yta. Studien, som publicerats i Cell Reports, är en viktig pusselbit i förståelsen av immunförsvarets reaktion vid covid-19.

Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp genom vaccination eller infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler känner fortfarande igen omikron, visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur många vårdanställda i Stockholm som var på arbetet under den första vågen av pandemin trots att de var smittsamma med sars-cov-2, eftersom de vid tidpunkten inte hade några symtom. Resultaten som publicerats i tidskriften PLOS ONE visar på mycket låga siffror, men forskarna menar ändå att detta kan ha haft betydelse för smittspridningen.

Federico Iovino, forskargruppsledare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, har utsetts till "World Expert" inom området "Streptococcus pneumoniae” av Expertscape, en webbplats som objektivt rankar forskare och institutioner efter deras expertis inom mer än mer än 29,000 medicinska områden.

Ett nyligen upptäckt inflammatoriskt protein kallat interleukin-26 verkar ha en viktig roll vid lunginflammation och kunna bidra till att döda bakterier. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Immunology - Microbial Immunology.

Nu satsar regeringen genom innovationsmyndigheten Vinnova ytterligare 96 miljoner kronor på den nationella organisationen Genomic Medicine Sweden (GMS) som leds från Karolinska Institutet. Regioner och universitet finansierar dessutom med 124 miljoner kronor. Totalt handlar det om 220 miljoner som ska göra det möjligt att fortsätta att införa precisionsmedicin i svensk sjukvård.

Unga människor riskerar att bli allvarligt sjuka i tuberkulos och sprida sjukdomen vidare. Därför har forskare vid bland annat Karolinska Institutet kartlagt vilka faktorer som påverkar behandlingsresultatet hos 10–24-åringar med tuberkulos i Brasilien, där sjukdomen ökar. För att hantera den globala tuberkulosepidemin behövs större fokus på denna åldersgrupp i nationella och internationella program, menar forskarna bakom studien, som publiceras i The Lancet Global Health.

Vid bakteriella mjukdelsinfektioner är snabb diagnos avgörande för att minska risken för svåra skador och amputation. Vaga symptom och en heterogen patientgrupp ökar risken för feldiagnos. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet med hjälp av AI identifierat en ny biomarkör som verkar mycket lovande jämfört med dagens diagnosverktyg. Studien som publicerats i Journal of Clinical Investigation kan få betydelse för både diagnostik och behandling.

MRSA-infektioner i huden behandlas ofta genom injektion av antibiotika i blodet, vilket kan ge betydande biverkningar och främja utvecklingen av resistenta bakteriestammar. För att lösa dessa problem utvecklar forskare vid Karolinska Institutet ett plåster med mikronålar som tillför antibiotika direkt i det drabbade hudområdet. Nya resultat som har publicerats i Advanced Materials Technologies visar att mikronålsplåstret effektivt minskar mängden MRSA-bakterier i huden.

Nio av tio tuberkulosfall inträffar i något av 30 identifierade låg- och medelinkomstländer. Dessa länder har nationella tuberkulosprogram. Programcheferna är eniga om att det är viktigt att screena för tuberkulos utanför sjukvården. Men varje screeningprogram måste ha en egen genomtänkt, hållbar strategi och tillräckligt med resurser för att insatsen ska vara meningsfull – och så är det inte alltid i dag. Det är en slutsats i Olivia Biermanns kommande avhandling.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en mekanism som bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation kan använda för att undgå vårt immunsystem. I laboratorietester reagerade bakterierna Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae på ökade temperaturer genom att producera ett omslutande skydd som gjorde att de överlevde. Detta kan stärka deras försvar mot immunsystemet, säger forskarna. Resultatet har publicerats i tidskriften PLoS Pathogens.

Tidigare studier har visat att D-vitamintillskott verkar kunna ge ett visst skydd mot luftvägsinfektioner. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet gjort den hittills mest omfattande sammanställningen av det här sambandet. Studien som publicerats i tidskriften Lancet Diabetes & Endocrinology bekräftar att D-vitamin skyddar mot luftvägsinfektioner. Resultatet kan bland annat få betydelse för hur sjukvården uppmärksammar brist på D-vitamin hos utsatta riskgrupper.

Klamydiainfektion orsakas av bakterien Chlamydia trachomatis och är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen med ungefär 127 miljoner nya fall årligen i världen. Då infektionen är asymptomatisk kan man bära på den länge och ovetande överföra infektionen till andra.

Eftersom olika vaccintyper har sina fördelar och nackdelar och kan förstärka varandras effekter är det nödvändigt att fortsätta utveckla nya covid-19-vacciner. Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar nu att de har utvecklat ett vaccin mot sars-cov-2 med hjälp av en DNA-vaccinplattform som är billig och stabil, ger effektiv vaccinproduktion och uppvisar en god säkerhetsprofil. Studien som publiceras i Scientific Reports visar att vaccinet inducerar starka immunsvar hos möss.

Individuella skillnader i hur immunförsvaret reagerar på sars-cov-2-viruset verkar kunna påverka hur svårt sjukdomsförloppet blir. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa att patienter med svår covid-19 har markant förhöjda nivåer av en viss typ av immunceller i blodet kallade myeloida suppressorceller. Studien som publicerats i Journal of Clinical Investigation kan ge ökad förståelse för hur tidiga immunresponser påverkar hur allvarlig sjukdomen blir.

Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med forskare i Tyskland och USA, utvecklat nya små antikroppar, nano-antikroppar, som hindrar coronaviruset sars-cov-2 från att ta sig in i mänskliga celler. Studien, som publiceras i tidskriften Science, visar att en kombinerad nano-antikropp gav särskilt bra effekt – även om viruset muterade. Enligt forskarna har nano-antikropparna potential att utvecklas till en behandling mot covid-19.

KI-forskaren Georgios Sotiriou har tilldelats Europeiska forskningsrådets Proof of Concept Grant (ERC PoC) 2020. Anslaget uppgår till 150 000 euro fördelat på 18 månader.

Infektionsläkaren Katja Wyss’ avhandling är resultatet av flera års forskning om malaria i Sverige. Med kliniska data om närmare 3 000 fall diagnostiserade över en tidsperiod på 20 år, presenterar Katja Wyss vid institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet, bland annat riskfaktorer för allvarlig malaria och nya samband mellan malaria och lymfom. Det är resultat som kan ha betydelse för människor i stora delar av världen.

Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare i att förstå varför vissa personer blir allvarligt sjuka eller dör av en vanlig bakterie som är ofarlig för de allra flesta. I en studie som publiceras i tidskriften The Lancet Microbe kopplar forskarna RNA mutationer i bakterien Neisseria meningitidis till invasiv meningokockinfektion. Det är första gången ett icke-kodande RNA i en bakterie har kopplats till sjukdomsutveckling.

Upptäckten av hepatit C-virus blir i år uppmärksammat genom 2020 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. I dag går det att upptäcka viruset i blod och behandla infektionen effektivt. Världshälsoorganisation har som mål att eliminera hepatit C till 2030, men är det möjligt? Så här resonerar tre forskare.

Det har länge varit oklart varför influensainfektioner leder till ökad risk för lunginflammation orsakad av bakterier. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet ha förklarat ett viktigt samband bakom så kallade superinfektioner som årligen skördar många liv runt om i världen. Studien publiceras i PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, och kan få betydelse även för forskningen om covid-19.