Nyhetsarkiv

Sverige är ett av få länder som tagit bort tandvårdsrekommendationen att ge antibiotika i förebyggande syfte till personer med ökad risk för infektion i hjärtklaffarna, så kallad infektiös endokardit. Efter att rekommendationen togs bort 2012 har det inte skett någon ökning av infektionssjukdomen, visar en registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Clinical Infectious Diseases.

I årets stora anslagsomgång från Hjärt-Lungfonden delar forskare vid Karolinska Institutet på totalt 95 776 000 kronor. Sammanlagt är det cirka 70 projekt vid KI som nås av anslaget.

En ny studie ska undersöka om prognosen efter hjärtinfarkt kan förbättras genom behandling av magsårsbakterien helicobacter pylori. Studien leds av Robin Hofmann, som är kardiolog och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet (KI SÖS).

Forskare vid Karolinska Institutet och Mount Sinai i New York har kartlagt hur gener samverkar för att orsaka hjärt-kärlsjukdom. Studien som publicerats i Nature Cardiovascular Research, visar att upp till 60 procent av risken för hjärt-kärlsjukdom kan förklaras av regulatoriska gennätverk.

En receptor som aktiveras av ämnen som bildas från omega-3-fettsyror har en viktig roll för att stoppa inflammation i kärlen och motverka åderförkalkning, visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of Clinical Investigation. Fynden kan bana väg för helt nya strategier att behandla och förebygga hjärt-kärlsjukdom med till exempel omega-3-fetter.

Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom har starkt samband med det ”onda” LDL-kolesterolet. Nu visar en stor studie vid Karolinska Institutet att två proteiner som transporterar kolesterolpartiklar i blodet ger tidig och stark riskinformation. Forskarna anser att nya riktlinjer för bedömning av blodfettrubbningar bör införas. Resultaten, som publicerats i PLOS Medicine, kan vara viktiga för att möjliggöra tidig förebyggande behandling som därmed kan bidra till lägre sjuklighet och dödlighet.

Socioekonomiska faktorer påverkar både risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, och förutsättningarna att återhämta sig. Ny forskning vid Karolinska Institutet undersöker socioekonomiska faktorers betydelse vid plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Studien som publicerats i Circulation visar att utbildning och inkomst gör skillnad i överlevnaden hos både män och kvinnor.

Förändrad funktion av de röda blodkropparna leder till skador på blodkärlen vid typ 2-diabetes. Resultat från en ny studie i celler från patienter med typ 2-diabetes och i möss visar att denna effekt orsakas av brist på en viktig molekyl i de röda blodkropparna. Studien av forskare vid Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften Diabetes.

Stort grattis till de fem forskare vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi som beviljades anslag vid Vetenskapsrådets utdelning inom området Medicin och hälsa den 28 oktober 2021.

Blodfettssänkande statiner är en rekommenderad och vanlig insats för att förebygga hjärt-kärlhändelser. Under pandemin har det diskuterats om statiner påverkar risken att dö i covid-19, men resultaten från tidigare studier har varit motstridiga. Nu har forskare vid Karolinska Institutet genomfört den hittills största befolkningsstudien på området. Studien som publicerats i PLOS Medicine tyder på att statinbehandling innebär en något lägre risk att dö i covid-19.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt det långsiktiga utfallet för personer som fått en pacemaker inopererad efter kateterburen aortaklaffbyte via ljumsken. Resultatet visade ingen signifikant skillnad i dödlighet för patienterna med pacemaker jämfört med patienterna utan pacemaker. Studien har publicerats i tidskriften JACC: Cardiovascular Interventions.

Efter många års intensiv forskning och överväganden bland forskare världen över har WHO nu uppdaterat de tidigare riktlinjerna för luftkvalitet från 2005. De nya riktlinjerna är ambitiösa och betonar vikten av att sänka koncentrationerna av luftföroreningar på alla nivåer. Minskade luftföroreningar beräknas leda till mycket stora förbättringar av folkhälsan för människor i alla åldrar och samtidigt bidra till arbetet för klimatneutralitet.

Vi vill veta mer om Christian Smedberg och hans forskning med anledning av att han fredagen den 24 september disputerar med sin avhandling

Långvarig exponering för luftföreningar kan kopplas till ökad risk att insjukna i stroke och kranskärlssjukdom, även när halterna ligger under EU:s och WHO:s gränsvärden. Det visar forskare från bland annat Karolinska Institutet och Helmholtz Zentrum München i en stor europeisk studie som publiceras i tidskriften The Lancet Planetary Health.

Screening för förmaksflimmer hos 75–76-åringar kan minska risken för stroke, allvarlig blödning och död. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften The Lancet.

Forskare vid Karolinska Institutet kan nu för första gången redovisa resultatet av ett pilotprojekt där drönare använts för att leverera hjärtstartare vid skarpa larm om misstänkt hjärtstopp. Drönarna användes i drygt en femtedel av larmen, och när de användes så utförde de pricksäkra leveranser och anlände oftast innan ambulansen var på plats. Resultatet har publicerats i tidskriften European Heart Journal och presenteras idag på hjärtkongressen ESC.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat åtta primära faktorer som ökar risken för en vanlig blödningskomplikation efter akut hjärtinfarkt. Vissa av faktorerna är kända sedan tidigare men forskarna har även genom datainlärning hittat nya faktorer såsom rökning, blodtryck och blodglukos.

Om du känner dig orolig eller begränsad på grund av flimret, är du välkommen att anmäla dig till Karolinska Institutets studie där forskare undersöker om kognitiv beteendeterapi (KBT) kan öka livskvaliteten hos personer med förmaksflimmer. Det är lätt att ansöka och inga fysiska besök krävs. Läs mer nedan om hur man deltar.

Eva Karlöf vid forskargruppen kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirugi, försvarar sin avhandling "Improving stroke risk prediction and individualised treatment in carotid atherosclerosis" den 18 juni 2021. Huvudhandledare är professor Ulf Hedin.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt hur en nyutvecklad algoritm i samband med genanalys kan utnyttjas för att förbättra möjligheterna att förhindra prematur kärlsjukdom och död hos individer med den ärftliga blodfettrubbningen familjär hyperkolesterolemi. Resultaten har publicerats i tidskriften Journal of Internal Medicine och visar hur metoden kan leda till snabbare och mer kostnadseffektiva utredningar i sådana släkter.

Det behövs mer kunskap om riskfaktorer för återkommande hjärt-kärlsjukdom och hjärtinfarkt. Läkaren Joel Ohm, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, beskriver i sin avhandling hur socioekonomiska faktorer har en stor inverkan på de sekundärpreventiva insatserna och prognos. Resultaten kan få betydelse för personer som överlevt hjärtinfarkt.

Forskare vid Karolinska Institutet, University of Oxford och Københavns Universitet visar att förhöjda halter av fetter kallade ceramider i blodet kunde kopplas till en tiofaldigt ökad risk att dö i hjärtkärlsjukdom. Behandling med läkemedlet liraglutid kunde hålla ceramid-halterna i schack, jämfört med placebo. Resultaten har publicerats i tidskriften Journal of the American College of Cardiology.

Vid närmare en av tio hjärtinfarkter hittas ingen uppenbar orsak i kranskärlen. En del av patienterna får brustet hjärta-diagnosen takotsubo, medan andra förblir odiagnostiserade. En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att tidig magnetkameraundersökning av hjärtat kan leda till att många fler får en diagnos. Studien har publicerats i tidskriften JACC Cardiovascular Imaging.

Patienter med åderförkalkning (ateroskleros) får idag vanligtvis förebyggande behandling först efter en hjärtinfarkt eller stroke eftersom diagnostiska metoder som kan identifiera individer eller aterosklerotiska plack med hög risk saknas. Dessutom baseras val av behandling, både  kirurgisk och medicinsk, på stora patientstudier och möjligheterna att individualisera behandling är små.   

Det goda kolesterolet, som transporteras i HDL-lipoproteiner, har en viktig roll för att förebygga åderförkalkning och därmed risken för hjärt-kärlsjukdom. Men enligt ny forskning från bland annat Karolinska Institutet skulle HDL:s antiinflammatoriska egenskaper kunna vara en ännu bättre biomarkör för framtida kardiovaskulära händelser. Studien har publicerats i tidskriften Circulation.

Män med stabil kranskärlssjukdom, som får Viagra på grund av impotens, verkar leva längre. De har även lägre risk för en ny hjärtinfarkt. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of the American College of Cardiology.

Jonas Jenner vid forskargruppen klinisk fysiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Left ventricular remodeling and function in ischemic heart disease and aortic valve disease" den 26 mars 2021. Huvudhandledare är Kenneth Caidahl.

Störningar i cellernas energiförsörjning kan orsaka en rad svåra sjukdomar men verkar också hänga ihop med åldrandet. För att hitta framtidens behandlingar behövs mer forskning kring mitokondriernas funktion. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat hur en viktig molekyl inuti mitokondrierna påverkar funktionen hos möss och bananflugor. Studien som publicerats i Science Advances tillför värdefull kunskap om tidigare relativt outforskade modifieringar av proteiner.

Orsaken till den inflammatoriska lungsjukdomen sarkoidos är okänd. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat om en typ av immunceller, monocyter, kan vara viktiga i att driva inflammation och sjukdom, samt förklara varför vissa patienter blir mycket sjukare än andra. Studien som publicerats i European Respiratory Journal öppnar nya möjligheter för framtida diagnostik och behandling.

Mindre studier har antytt att en grupp läkemedel som kallas RAS-blockerare kan vara skadliga för personer med avancerad kronisk njursjukdom, och läkare avslutar därför ofta behandlingen för dessa patienter. Forskare vid Karolinska Institutet visar nu att stoppad behandling visserligen är kopplat till en minskad risk att behöva dialys, men också en ökad risk för hjärt-kärlhändelser och död. Resultaten publiceras i Journal of the American Society of Nephrology.

Vi lever allt längre och det ökar risken att drabbas av demens. Nu har forskare vid Karolinska Institutet studerat hur en aktiv livsstil och att avstå från rökning kan påverka den utvecklingen. Resultaten som publiceras i PLOS Medicine tyder på att god hjärt-kärlhälsa över tid kan minska risken för demens.

Blodförtunnande tabletter av typen nya orala antikoagulantia, NOAK, används bland annat som blodproppsförebyggande behandling vid förmaksflimmer. Trots att just blodproppar antas bidra till ett komplicerat sjukdomsförlopp vid infektion med det nya coronaviruset, tycks användare av denna läkemedelsgrupp inte vara skyddade mot svår covid-19. Det visar en stor svensk registerstudie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Internal Medicine.

En ny pilotstudie från Karolinska Institutet visar att en av fem patienter som vårdas efter hjärtinfarkt är infekterade med Helicobacter pylori och att det är möjligt att införa screening för magsårsbakterien i rutinvården. Resultaten har publicerats i American Heart Journal och snart startar en stor randomiserad studie för att ta reda på om screening och behandling av infektionen minskar risken för magblödningar i denna patientgrupp.

Små barn som utsätts för luftföroreningar löper en förhöjd risk att drabbas av kronisk luftvägssjukdom som unga vuxna, visar forskning vid Karolinska Institutet. Studierna som publiceras i European Respiratory Journal och Thorax tyder på att kronisk luftvägssjukdom kan spåras till barndomen.

Hallå där, Björn Eriksson, doktorand vid Sektionen för allmänmedicin och primärvård (NVS). Den 20 november försvarar du din avhandling med titeln: “Hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion i primärvården. Karakteristika, sjuklighet, dödlighet, diagnostik, könsskillnader hos denna grupp i primärvården.”

Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har undersökt risken för ytterligare hjärtinfarkt och förtida död hos kraftigt överviktiga som genomgår en överviktsoperation efter en hjärtinfarkt. Registerstudien med 1 018 individer visar en minskad risk för ny hjärtinfarkt och förbättrad överlevnad som inte kan förklaras med enbart viktminskningen. Studien publiceras i tidskriften Circulation.

I en studie av forskare vid Helsingfors universitet, Uleåborgs universitet, Östra Finlands universitet och Karolinska Institutet upptäckt att åderförkalkning på halspulsådern hade ett samband med kronisk kranskärlsjukdom.

Moritz Lindquist Liljeqvist vid forskargruppen Kärlkirurgi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Geometric, biomechanical and molecular analyses of abdominal aortic aneurysms" den 11 september 2020. Huvudhandledare är Joy Roy.

Olga Nilsson vid forskargruppen Kärlkirurgi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Development, evaluation and patient experiences of eHealth in the care of abdominal aortic aneurysm" den 4 september 2020. Huvudhandledare är Rebecka Hultgren.

Forskare vid gruppen Klinisk fysiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet har med hjälp av ny teknik kunnat visa på skillnader mellan genomblödningen i kvinnors och mäns hjärtan. Studiens resultat publicerades nyligen i tidskriften Scientific Reports.

Professor Marie Wahren-Herlenius, institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet, får Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2020 på 15 miljoner kronor. Hon får anslaget för sin forskning om hjärtskador hos barn orsakade av inflammatoriska sjukdomar.

João Ramos från gruppen Klinisk fysiologi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi försvarar sin avhandling "Pulmonary hypertension and heart failure : physiological markers assessed by cardiovascular magnetic resonance" den 8 maj 2020. Huvudhandledare är Martin Ugander.

Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig ha goda förebyggande effekter för både kvinnor och män. Det visar en ny studie från GIH och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.

Ett nytt sätt att utvärdera och prioritera vård för patienter som drabbas av akut stroke – som använts i Region Stockholm sedan 2017 – har lett till snabbare vårdinsatser och förbättrat omhändertagande, visar en ny studie från Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften JAMA Neurology.

När man utsätts för höga halter luftföroreningar ökar risken för demens, och risken verkar framförallt via hjärt-kärlsjukdom, enligt en studie från Karolinska Institutet publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology. Därför kan patienter med hjärt-kärlsjukdom som bor i områden med höga halter luftföroreningar behöva extra åtgärder, enligt forskarna.

I sin avhandling visar Ninoa Malki att socioekonomiska skillnader både för förekomst och prognos vid hjärt-kärlsjukdom har varit stabila över tid i Sverige.

Ett införande av nya riktlinjer för kolesterolsänkande behandling från europeiska expertorganisationer skulle drastiskt öka kostnaden för hälso- och sjukvården. Det visar en simuleringsstudie av forskare på Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften European Heart Journal. Enligt forskarna understryker resultatet behovet av att genomföra en kostnadseffektivitetsanalys av riktlinjernas innebörd, givet hur mycket den föreslagna behandlingen för högriskpatienter i dagsläget kostar.

Bukfetma ökar inte bara risken för en första hjärtinfarkt eller stroke, utan även för återkommande hjärt-kärlhändelser. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.

Höga blodfettsnivåer av typen lipoprotein(a) hos personer med typ 1-diabetes innebär en ytterligare ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften Diabetes Care. Lipoprotein(a)-nivåer bör därför mätas hos patienter med typ 1-diabetes och vara en del i den totala riskbedömningen, menar forskarna.

Nya analyser från syrgasstudien DETO2X-AMI identifierar låg-normal syresättning som riskmarkör vid hjärtinfarkt.