Nyhetsarkiv

För hjärtinfarktpatienter fungerar det lika bra att enbart åtgärda det kranskärl som orsakat infarkten som att även göra förebyggande ballongvidgning av övriga kranskärl, enligt en ny stor studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i New England Journal of Medicine.

Hälften av alla patienter som skrivs ut från sjukhus efter en hjärtinfarkt får behandling med betablockerare i onödan. Det visar en ny studie publicerad i New England Journal of Medicine.
– Jag är övertygad om att det här kommer att påverka framtida praxis, säger Tomas Jernberg, professor vid Karolinska Institutet och forskningsledare för studien.

Njurfonden delar ut över 7 miljoner kronor till forskning om njursjukdomar. Det är den största summan sedan fonden instiftades och tilldelas 40 forskare, varav 19 är verksamma vid Karolinska Institutet. Bidragen går till forskning som rör kronisk njursjukdom, dialys och transplantation.

Längd- och viktkurvor har länge använts inom vården för att följa barn och ungdomars utveckling. I en artikel i The Lancet presenteras nu ett nytt webbverktyg som gör det möjligt att på ett liknande sätt följa utvecklingen för ett av kroppens mest vitala organ – lungorna. Lung Function Tracker är resultatet av ett internationellt samarbete mellan forskare på bland annat KI, Universitetet i Barcelona, Spanien, London Imperial College, Storbritannien, och Universitetet i Melbourne, Australien.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att immunceller i levern reagerar på höga kolesterolnivåer i blodet och äter upp överflödigt kolesterol som annars kan orsaka skador på blodkärlen. Resultaten, som publicerats i Nature Cardiovascular Research, tyder på att kroppens reaktion vid uppkomsten av åderförkalkning startar i levern.

Institutionen för molekylär medicin och kirurgi och fakulteten för medicinska vetenskaper vid Universitetet i Kragujevac i Serbien har nu formaliserat ett flerårigt samarbete genom att underteckna ett Memorandum of Understanding.

Under hösten 2024 kommer en uppdaterad utgåva av boken "Essential Guide to Blood Coagulation". Den första upplagan av boken gavs ut på svenska 1997. Sedan 2010 har boken getts ut på engelska och den har blivit en uppskattad källa till snabb information om koagulationstillstånd, utredning och behandling. Nu förnyas boken då nya utrednings- och behandlingsmöjligheter har tillkommit.

Samtidig förskrivning av potensmedel som Viagra och organiska nitrater mot kärlkramp förknippas med en 35 till 40 procentig ökad risk för död och cirka 70 procents högre risk att drabbas av hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Det visar en svensk registerstudie publicerad i tidskriften Journal of the American College of Cardiology, JACC. Nu manar de svenska forskarna till försiktighet.

I december lämnar Kenneth Chien professuren i kardiovaskulär forskning efter tio år vid Karolinska Institutet. Nu ska han satsa helhjärtat på att utveckla nya mRNA-terapier inom bioteknikindustrin.

Vi gratulerar Daniel C Andersson, Johanna Lanner, Jon Lundberg, Carl Johan Sundberg och Eddie Weitzberg, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, som får anslag från Hjärt-Lungfonden 2023. Totalt har 5,9 miljoner kronor delats ut till forskarna på FyFa.

Tisdagen den 28 november invigdes ett nytt laboratorium för MR-undersökningar på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Inköp av en ny MR-kamera, efter en donation av Erling Perssons Stiftelse, skapar helt nya möjligheter för såväl läkare som forskare inom regionen och på Karolinska Institutet.

Den som har nära släktingar som drabbats av hjärt-kärlsjukdom kan ha extra mycket att vinna på att äta mer fet fisk. Det visar en ny studie ledd av forskare från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Circulation.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvärderat möjligheten att larma ut drönare utrustade med hjärtstartare till patienter med misstänkt hjärtstopp. I över hälften av fallen var drönarna före ambulansen med ett försprång på i snitt tre minuter. I de fall som patienten hade hjärtstopp användes den drönarlevererade hjärtstartaren i ett flertal av fallen. Resultatet har publicerats i tidskriften The Lancet Digital Health.

Det är vanligt att medelålders kvinnor med misstänkt hjärtinfarkt i stället får diagnosen brustet hjärta, som utlöses av stress och sorg. Per Tornvall hoppas att hans forskning ska leda till att fler får rätt diagnos och att färre får återfall. Nu testar han om internet-KBT kan läka hjärtat.

Det finns ett välkänt samband mellan god fysisk kondition i ung ålder och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Men när forskare i en ny studie justerade för ärftliga faktorer genom syskonanalyser försvagades sambandet. Däremot kvarstod en stark koppling mellan högt BMI och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien av forskare från Karolinska Institutet och andra universitet publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Den enkla molekylen kvävemonoxid är ett viktigt signalämne som bland annat bidrar till att vidga kroppens blodkärl och därmed påverkar blodtrycket. Men exakt hur signaleringen går till har länge varit oklart. Nu presenterar forskare vid Karolinska Institutet en helt ny princip som utmanar den Nobelprisbelönade hypotesen att ämnet signalerar i gasform. Fynden presenteras i tidskriften Nature Chemical Biology.

Röda blodkroppar som exponeras för syrebrist skyddar vid hjärtinfarkt, visar en ny studie som publiceras i Journal of Clinical Investigations av forskare från Karolinska Institutet. Studien visar också att den skyddande effekten förstärks av att äta nitratrika grönsaker.

Även låga koncentrationer av luftföroreningar är förknippade med sämre hälsa, och tidigare forskning har hittat ett samband mellan luftföroreningar och demensrisk. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt detta samband. Studien, som publicerats i tidskriften Neurology, bidrar till ökad förståelse för de biologiska mekanismer som kan förklara varför luftföroreningar tycks öka risken för att utveckla demens.

Hjärt-kärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och i världen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att artificiell intelligens verkar kunna spela en roll i att identifiera risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien, som publicerats i Cardiovascular Research, kan i framtiden leda till mer exakta diagnosmetoder.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet visar lovande effekter på livskvalitet, samt minskad sjukvårdskonsumtion för patienter med förmaksflimmer, enligt en ny studie som publicerats i Journal of the American College of Cardiology. Enligt forskarna är det världens första studie där KBT utvärderades i en större klinisk prövning för patienter med förmaksflimmer.

Antti Siika vid forskargruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Biomechanical and Morphological Aspects of Abdominal Aortic Aneurysm Growth and Rupture" den 28 april 2023.

Huvudhandledare är Joy Roy.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan för tidig födsel respektive fostertillväxt och risken att utveckla förmaksflimmer upp till medelålder. Studien, som publiceras i JAMA Pediatrics, visar en något förhöjd risk, särskilt hos personer som föddes för tidigt eller som var stora vid födseln. Låg fostertillväxt var förknippat med ökad risk för förmaksflimmer endast upp till 18 års ålder.

Risken att få hjärt-kärlsjukdom är lägre bland personer med obesitas som har genetiska anlag för ett högt BMI, jämfört med personer med obesitas framförallt till följd av miljömässiga faktorer som till exempel livsstil. Det visar en studie i eClinicalMedicine av forskare från Karolinska Institutet.

Signalsubstansen acetylkolin reglerar blodflödet i våra kärl men det har varit okänt vilka celler som utsöndrar ämnet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att vissa T-celler i mänskligt blod kan producera acetylkolin, vilket kan hjälpa till att reglera blodtryck och inflammation. Studien, som publiceras i PNAS, visar också en möjlig koppling mellan dessa immunceller hos svårt sjuka patienter och risk att dö.

Tre professorer vid Karolinska Institutet – Gonçalo Castelo-Branco, Maria Eriksson och Björn Högberg – har tilldelats ERC Advanced Grants som är ett av Europas mest prestigefyllda program för forskningsfinansiering. Pengarna på totalt över 8 miljoner euro kommer att användas till grundforskning som ska öka vår kunskap om sjukdomsmekanismer samt molekylära byggstenar i DNA.

Mareia Talvitie vid forskargruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Abdominal aortic aneurysms : sex and gender disparities in surveillance, treatment and outcome" den 31 mars 2023.
Huvudhandledare är Rebecka Hultgren.

En klinisk studie vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att hungerhormonet ghrelin kan öka hjärtats pumpförmåga vid hjärtsvikt. Resultaten har publicerats i tidskriften European Heart Journal.

Forskare vid gruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet har i en studie analyserat patienter som genomgått byte av aortaklaff under perioden 2003-2018. Studien är publicerad i Journal of the American College of Cardiology, JACC, och visar att det är mindre farligt än vad man tidigare trott att få en konstgjord hjärtklaff i liten storlek relativt till patients kroppsstorlek.

Tack vare donationer från flera aktörer kan nu Karolinska Institutet tillsätta en helt ny professur i preventionsmedicin. H.K.H. Prins Daniel ger namn åt professuren och beskyddar satsningen.

Patienter med hjärtsvikt lider ofta av flera andra sjukdomar och innebär en stor påfrestning på sjukvården, enligt en multinationell studie publicerad i Heart av forskare från Karolinska Institutet. Forskarna pekar på ett akut behov att förbättra riskhantering av sjukdomen.

Betablockerare, som vanligen används för att behandla hjärtsjukdomar och högt blodtryck, kan kopplas till minskad risk att begå våldsbrott. Det visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet och University of Oxford som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Att vara drabbad av flera kardiometaboliska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, är kopplat till kraftigt ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. En ny tvillingstudie av forskare från Karolinska Institutet tyder på att samma gener kan ligga bakom risken för både kardiometabola sjukdomar och demens. Fynden har publicerats i European Heart Journal.

Forskargruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, firade sitt 50-årsjubileum i slutet av oktober förra året. Gruppen startade 1972 då Siw Frebelius och Jesper Swedenborg tillsammans initierade grundandet av gruppen.

Forskare från avdelningen för neurogeriatrik, NVS, har fått en artikel publicerad i EMBO Molecular Medicine. De har genomfört en aktiv vaccineringsstudie i en musmodell med ärftlig småkärlssjukdom som heter CADASIL med syfte att undersöka om kärlskadorna kan repareras genom att rensa bort de specifika Notch3- innehållande proteinaggregaten som återfinns i kärlen hos både patienter och i dessa möss.

Vi gratulerar forskargruppen för klinisk fysiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, där hela fem forskare får miljonanslag från Vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden 2022.

Vi hälsar professor Marcus Carlsson varmt välkommen till institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Marcus Carlsson tillträdde som professor i Klinisk Fysiologi vid MMK den 7 november. Han blev kallad som professor från National Institutes of Health, USA där han lett forskargruppen "Clinical Physiology". Professuren är en kombinationstjänst med en position som överläkare vid Klinisk Fysiologi, Tema Hjärta Kärl Neuro vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Frivilliga så kallade SMS-livräddare som larmas till hjärtstopp med hjälp av en mobil-app utför en stor del av livräddande insatser innan ambulans, polis eller räddningstjänst anländer, oavsett om de fick instruktioner att hämta en hjärtstartare eller inte. Det visar en ny studie i tidskriften JAMA Cardiology av forskare från Karolinska Institutet.

Vi gratulerar David Marlevi vid forskargruppen för klinisk fysiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som är en av tre forskare vid Karolinska Institutet som tilldelas det europeiska forskningsrådets prestigefulla anslag ERC Starting Grant 2022.

Förmaksflimmer är den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Om screening för att hitta förmaksflimmer hos äldre infördes skulle det inte bara öka chansen att förebygga stroke hos individer, utan också spara pengar för hälso- och sjukvården. Det visar forskning från Linköpings universitet och Karolinska Institutet. Studien publiceras i tidskriften European Heart Journal.

En observationsstudie vid Karolinska Institutet visar att barn som drabbas av syrebrist-relaterade komplikationer som nyfödda löper nästan dubbelt så hög risk för hjärt-kärlsjukdom under barndomen och tidigt i vuxenlivet, jämfört med barn utan sådana komplikationer. Den absoluta risken för hjärt-kärlsjukdom i ung ålder är dock väldigt låg. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Andrew Buckler vid forskargruppen kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Linking quantitative radiology to molecular mechanism for improved vascular disease therapy selection and follow-up" den 21 oktober, 2022. Huvudhandledare är Ulf Hedin.

Vuxna med adhd löper ökad risk för att utveckla olika typer av hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en stor observationsstudie, publicerad i tidskriften World Psychiatry, som letts av forskare vid Karolinska Institutet och Örebro universitet. Enligt forskarna behöver vården i högre uträckning uppmärksamma hjärt-kärlhälsan hos individer med adhd.

I samband med den stora hjärtkongressen i Barcelona tilldelades professor Göran K. Hansson Europeiska kardiologsällskapets guldmedalj. Han hedras för sina forskningsinsatser och framför allt för sina upptäckter om inflammationens roll vid hjärt-kärlsjukdom. Guldmedaljen är sällskapets främsta utmärkelse och utdelas för enastående insatser i kardiovaskulär medicin.

En studie vid Karolinska Institutet visar att det ofta dröjer flera veckor innan patienter med allvarlig hjärtsvikt får vissa rekommenderade behandlingar. Framför allt dröjer insättningen av relativt nya hjärtsviktsläkemedel som dapagliflozin och sacubitril/valsartan. Enligt forskarna är resultaten problematiska då behandlingarna kan minska risken för död och förbättra patienternas livskvalitet. Studien har publicerats i tidskriften JACC: Heart Failure.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab beskriver i en studie i Science att de genom en ny teknik har förbättrat ett proteins förmåga att reparera syreskador i DNA och skapat en ny funktion hos proteinet. Tekniken kan leda till bättre läkemedel mot sjukdomar där syreskador är inblandade, som cancer, Alzheimers sjukdom och lungsjukdomar, men forskarna tror också på ett ännu bredare genomslag.

Personer som har minst två av sjukdomarna diabetes typ 2, hjärtsjukdom eller stroke har fördubblad risk att utveckla demens. Förebyggande av diabetes och hjärt-kärlsjukdom kan därför vara en strategi för att minska risken för demens, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet har kommit närmare en förklaring till varför covid-19-patienter har en kraftigt ökad risk för blodproppar. En ny studie som publicerats i Nature Immunology visar att en genvariant i det medfödda immunförsvaret påverkar risken för blodproppar i lungorna hos svårt sjuka covid-19-patienter.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Technical University of Munich (TUM) i Tyskland och AstraZeneca har identifierat en ny typ av cellterapi med potential att läka skador på hjärtat efter en infarkt. Den prekliniska studien, som publicerats i tidskriften Nature Cell Biology, visar att så kallade ventrikulära progenitorceller kan stimulera hjärtats reparationsförmåga och minska ärrvävnad.

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat långtidseffekter på sjuklighet och död hos personer som fått olika modeller av biologiska hjärtklaffproteser inopererade. Resultaten, som visar på stora skillnader i prestanda beroende på modellgrupp, publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

I en ny studie av forskare vid gruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, identifierades osteomodulin som en ny biomarkör för kärlförkalkning. Studiens resultat publicerades nyligen i tidskriften Clinical and Translational Medicine.