Nyhetsarkiv

Efter många års intensiv forskning och överväganden bland forskare världen över har WHO nu uppdaterat de tidigare riktlinjerna för luftkvalitet från 2005. De nya riktlinjerna är ambitiösa och betonar vikten av att sänka koncentrationerna av luftföroreningar på alla nivåer. Minskade luftföroreningar beräknas leda till mycket stora förbättringar av folkhälsan för människor i alla åldrar och samtidigt bidra till arbetet för klimatneutralitet.

Fattigdom och våldsamheter pågick redan innan en jordbävning drabbade Haiti i mitten av augusti. Tusentals människor lever i dag i informella internflyktingläger i huvudstaden Port-au-Prince. Dit åkte KI-doktoranden och sjuksköterskan Martina Gustavsson för att arbeta med Läkare Utan Gränsers akutteam.

I torsdags den 16 september invigdes Centre of Excellence for Sustainable Health (CESH), ett digitalt kompetenscentrum som etablerats i samarbete med Makerere University i Uganda. Syftet med centret är att med hjälp av ett långsiktigt partnerskap främja hållbar hälsa och bidra till Agenda 2030.

Unga människor riskerar att bli allvarligt sjuka i tuberkulos och sprida sjukdomen vidare. Därför har forskare vid bland annat Karolinska Institutet kartlagt vilka faktorer som påverkar behandlingsresultatet hos 10–24-åringar med tuberkulos i Brasilien, där sjukdomen ökar. För att hantera den globala tuberkulosepidemin behövs större fokus på denna åldersgrupp i nationella och internationella program, menar forskarna bakom studien, som publiceras i The Lancet Global Health.

Barn och unga vars mammor hade BMI över 30 under tidig graviditet löper en ökad risk att drabbas av fettlever. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet och Harvard University som publiceras i tidskriften Journal of Hepatology. I takt med att förekomsten av fetma ökar riskerar allt fler unga att utveckla fettlever, menar forskarna.

Den evolutionära förmågan att identifiera sjuka individer är viktig för att minska smittspridning och på så sätt öka chanserna att överleva. De flesta djur klarar det, men det har länge diskuterats om människan har detta beteendeimmunförsvar. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att jägar-samlar-grupper med stor säkerhet identifierar sjuka från Västeuropa. Studien har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en teknik för kostnadseffektiv övervakning av global spridning av nya sars-cov-2-varianter. Tekniken presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Kontinuerlig hud-mot-hudkontakt med start direkt efter födelsen, redan innan barnet stabiliserats, kan minska dödligheten med 25 procent hos nyfödda med mycket låg födelsevikt. Det visar en studie i låg- och medelinkomstländer som koordinerats av WHO på initiativ av forskare vid Karolinska Institutet och som nu publiceras i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine.

Klimatförändringar kan ha skadlig effekt på barns hälsa, trots detta finns idag få studier som visar hur klimatförändringarna påverkar hälsan hos barn. En ny studie som sammanställt 300 artiklar på området visar att barns hälsa påverkas både genom direkta förändringar i närmiljön, som ökat extremt väder, och indirekt, som luftföroreningar och förändrade ekosystem. Studien som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet publicerades nyligen i Lancet Planetary Health.

Antivirala läkemedel är ett viktigt verktyg för att förebygga och behandla hiv. En ny studie på gravida kvinnor i Tanzania visar att livslång antiviral behandling även verkar vara effektivt för att hindra smittspridning från mor till barn. Resultaten kan få betydelse för Världshälsoorganisationens arbete med hiv-prevention i låg- och mellaninkomstländer. Studien som genomfördes av forskare vid bland annat Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften Lancet HIV.

Karolinska Institutet och Makerere University har ingått ett avtal om att etablera Centre of Excellence for Sustainable Health (CESH), ett kompetenscentrum för att främja partnerskap och utveckla kapacitet, resurser och verktyg för forskare och beslutsfattare i hela världen. Avtalet är nästa steg i ett fördjupat samarbete mellan lärosätena.

I länder med stor kirurgbrist är det vanligt att vissa kirurgiska ingrepp utförs av vårdpersonal med lägre formell kompetensnivå. Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med bland annat Kamakwie Wesleyan Hospital, Sierra Leone, studerat säkerheten och effektiviteten vid ett vanligt ingrepp. Studien som publiceras i JAMA Network Open visar att ljumskbråcksoperationer av så kallade associate clinicians vid ett sjukhus i Sierra Leone var minst lika säkra som läkarnas.

Vi lever allt längre och det ökar risken att drabbas av demens. Nu har forskare vid Karolinska Institutet studerat hur en aktiv livsstil och att avstå från rökning kan påverka den utvecklingen. Resultaten som publiceras i PLOS Medicine tyder på att god hjärt-kärlhälsa över tid kan minska risken för demens.

Svårigheter att etablera egen andning vid födseln är en av de vanligaste dödsorsakerna bland nyfödda. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet utvärderat en metod för hjärt-lungräddning som inte tidigare använts av barnmorskor. Studien som publiceras i New England Journal of Medicine visar att larynxmask är ett säkert och lättanvänt alternativ till andra metoder som kan lämpa sig särskilt väl i låginkomstländer.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod för snabb, billig, men ändå träffsäker provtagning för covid-19. Metoden förenklar och frigör testningen från dyra reaktionssteg vilket möjliggör uppskalning av diagnostiken. Det gör metoden särskilt attraktiv för platser och situationer med begränsade resurser. Den är lika intressant för upprepad testning och för att flytta resurser från dyr diagnostik till andra delar av vårdkedjan. Studien publiceras i Nature Communications.

Samarbete, tydligt beslutsfattande för vårdpersonal samt flexibla beredskapsplaner är nyckelfaktorer för att upprätthålla hälso- och sjukvårdssystem vid utmaningar som en översvämning, enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört två sätt att förmedla kognitiv beteendeterapi, KBT, till personer med hälsoångest, ett tillstånd som riskerar att öka i spåren av covid-19. Av drygt 200 studiedeltagare gick hälften i KBT via internet, och hälften i traditionell KBT öga mot öga. Resultaten som publiceras i JAMA Psychiatry visar att internetbehandlingen gav liknande resultat, och kan fungera som ett alternativ till fysiska möten för att hjälpa personer som är oroliga för sin hälsa.

Karolinska Institutet har i dag fått i uppdrag av Socialstyrelsen att arrangera träning och övning för bland annat vårdpersonal i hantering av personlig skyddsutrustning, med anledning av covid-19. Det är Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Karolinska Institutet som får uppdraget att utbilda, träna och öva personal.

Forskare vid Karolinska Institutet har genomfört den första randomiserade studien av civila med akuta krigsskador på plats vid sjukhus i konfliktområden. Studien som publiceras i The Lancet Global Health visar att en ny, mer kostsam metod för sårbehandling inte ger bättre sårläkning än standardbehandling. Forskarna hoppas kunna inspirera till nya forskningsprojekt i konfliktområden som förbättrar vården av denna utsatta patientgrupp.

I dagarna har en omfattande workshop genomförts för att komma närmare visionen om att skapa ett virtuellt centrum för hållbar hälsa. Tillsammans med Makerere University i Uganda driver Karolinska Institutet utvecklingen där fokus ligger på icke smittsamma sjukdomar och andra diagnoser med hög sjukdomsbörda.

Det var med chock och besvikelse som Nobelprisvinnaren Michael Kremer först studerade resultatet av hans numer berömda skolstudie i Kenya på 1990-talet. Siffrorna visade att fler läroböcker inte gjorde något för att förbättra skolresultaten, tvärt emot vad de flesta forskare trodde. Men istället för att ge efter för besvikelsen grävde Kremer djupare för att ta reda på vilka åtgärder som verkligen gjorde susen och fick till slut svaret: riktad hjälp för svagare studenter.

Sammanlagt 170 miljoner. Det är årets utdelning från EU-kommissionen inom ramen för finansieringsprogrammet för hälsa i Horizon2020. Totalt stöds 20 forskningsprojekt vid Karolinska Institutet, varav tre också koordineras härifrån: en kartläggning av vad vi exponeras för i miljön; en kartläggning av hjärnans olika nervceller; samt ett projekt för att få ned dödligheten kring förlossningar i fyra afrikanska länder.

Jenny Löfgren vid gruppen Kärlkirurgi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, har tillsammans med forskare från Ghana, USA och Sverige genomfört en studie om ljumskbråcksoperationer som nyligen publicerades i JAMA Surgery. Studien visar att legitimerade läkare utan specialistutbildning mycket väl kan utföra ljumskbråcksoperationer.

Hur de globala målen för hållbar utveckling integreras i högre utbildning och vikten av att studenter engageras i detta arbete var frågor som diskuterades livligt på konferensen ”Rethinking Higher Education – Inspired by the Sustainable Development Goals”.