Nyhetsarkiv

Institutionen för fysiologi och farmakologi firar 75 år sedan den kungliga invigningen på campus i Solna. Men FyFas historia sträcker sig längre tillbaka än så – och blickar framåt mot många år av gemenskap och framstående forskning och undervisning. Den 23 april firar institutionen med en heldag, med såväl föredrag som draknäste.

Läkemedel av typen GLP-1-analoger har blivit alltmer populära för att behandla diabetes och obesitas, men det har funnits farhågor om att de kan öka risken för sköldkörtelcancer. Nu har en omfattande skandinavisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet inte funnit några belägg för ett sådant samband. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften BMJ.

I den största epidemiologiska studien hittills av risken att föda ett barn med autism, adhd eller intellektuell funktionsnedsättning efter användning av paracetamol under graviditeten kan forskarna inte se några samband. Studien publiceras nu i JAMA.

Forskare från Karolinska Institutet har visat att det finns ett samband mellan medicinering mot adhd och minskad risk för att dö i förtid. Risken för dödsfall av onaturliga orsaker, som olyckor och överdoseringar, kan minska med en fjärdedel, enligt den nya studien publicerad i JAMA.

Av en slump upptäckte Gunnar och hans forskargrupp det de publicerade, ändamålet var ett annat, men fynden alldeles för spännande för att hamna i skrivbordslådan. Arbetet introducerar bland annat en mätmetod för bakterietoxinbindning till receptorn.

Ozempic och andra GLP1-analoger kan kopplas till minskad risk att utveckla skrumplever och levercancer hos personer med typ 2-diabetes och kronisk leversjukdom. Det visar en rikstäckande studie från Karolinska Institutet publicerad i tidskriften Gut.

En stor andel av alla som börjar med adhd-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året. Men personer som använder adhd-medicin längre och i högre doser än genomsnittet verkar ha en ökad risk att drabbas av vissa hjärt-kärlsjukdomar. Det visar två nya studier som har letts från Karolinska Institutet och publicerats i Lancet Psychiatry och JAMA Psychiatry.

Antireumatiska läkemedel som används mot ledgångsreumatism skulle kunna vara effektiva för att förhindra utvecklingen av autoimmun sköldkörtelsjukdom, visar en ny observationsstudie av forskare från Karolinska Institutet publicerad i Journal of Internal Medicine.

KI-forskaren Volker Lauschke har mottagit Vetenskapsrådets konsolideringsbidrag för forskningsprojektet "Modulering av vävnadskommunikation för att bekämpa alkoholfri fettleversjukdom" om den svåra leversjukdomen NASH. Vetenskapsrådets konsolideringsbidrag motsvarar 7,4 miljoner över fem år. Det är femte gången som Volker Lauschke tilldelas medel från Vetenskapsrådet.

Betablockerare, som vanligen används för att behandla hjärtsjukdomar och högt blodtryck, kan kopplas till minskad risk att begå våldsbrott. Det visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet och University of Oxford som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Förvärvad myopati (Critical Illness Myopathy, CIM) är ett vanligt tillstånd bland respiratorvårdade intensivvårdspatienter och som kan medföra förlängd vårdtid, ökad dödlighet/sjuklighet, långvarig återhämtning, försämrad patientlivskvalitet och inte minst ökade sjukvårdskostnader. Forskare på Karolinska Institutet har studerat bakomliggande mekanismer på respiratorvårdade intenivvårdspatienter i en klinisk longitudinell studie som publicerades nyligen i Journal of Cachexia, Sarcopenia & Muscle.

Adhd-läkemedlet lisdexamfetamin kopplas till lägst risk för sjukhusinläggning och död hos personer med amfetaminmissbruk i en stor jämförelse av allmänt använda läkemedel vid substansmissbruk. Det visar en registerbaserad studie av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med Östra Finlands universitet och Niuvanniemi sjukhus, publicerad i JAMA Psychiatry.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie använt cellulär omprogrammering för att skapa mänskliga tredimensionella hjärnmodeller och infekterat dem med SARS-CoV-2. I infekterade modeller uppvisade hjärnans immunceller en överdriven eliminering av kopplingar mellan nervcellerna. Dessa cellers genuttryck efterliknade även förändringar som har observerats vid neurodegenerativa sjukdomar. Resultaten hoppas kunna identifiera nya behandlingar mot kognitiva symptom efter Covid-19-infektion.

StratNeuro har beviljat 2 000 000 kronor i startbidrag till fyra internationella forskare som etablerar sina grupper vid Karolinska Institutet, efter att ha fått fakultetsfinansierade biträdande lektorstjänster.

Magnus Ingelman-Sundberg vid institutionen för fysiologi och farmakologi belönas med R.T. Williams Distinguished Scientific Achievement Award 2022. Som ett erkännande för hans enastående vetenskapliga bidrag inom området läkemedelsforskning.

I en nyligen publicerad reviewartikel i Cell, sammanfattar forskarna Jon Lundberg och Eddie Weitzberg på institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet, forskningen inom kvävemonoxid (NO) med fokus på vad som händer just nu.

Upptäckten att narkosmedlet ketamin kan hjälpa personer med svår depression har väckt förhoppningar om att hitta nya behandlingsmöjligheter av sjukdomen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt i detalj hur läkemedlet utövar sin antidepressiva effekt. Resultaten har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

Forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, tillsammans med forskare från Uppsala universitet, University of Eastern Finland och King’s College London, tilldelas anslag från Foundation for Research in Rheumatology (Foreum) för ett projekt med titeln ”Autoimmune and molecular mechanisms for pain and fatigue in fibromyalgia”.

En stor andel av alla läkemedel utövar sin effekt via de membran som omger och finns inuti koppens celler. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat kartlägga strukturen och mekanismen bakom ett membranenzym som bland annat bidrar till kronisk inflammation och cancer. Studien som publicerats i tidskriften Nature Communications kan få betydelse för utvecklingen av nya läkemedel mot flera sjukdomar.

Swedish Foundations’ Starting Grant 2020 tilldelas KI-forskare, Carl Sellgren Majkowitz för sin forskning inom schizofreni.

Autofagi är en fundamental process för nedbrytning av cellens egna beståndsdelar i lysosomen (cellens återvinningsstation). Defekter i denna process har tidigare länkats till stora folksjukdomar såsom neurologiska sjukdomar samt cancer. Men exakt vilka proteiner som kan brytas ned via denna process hos cancerceller har inte varit känt. Forskare vid Karolinska Institutet har i två studier publicerade i tidskriften Autophagy kartlagt hur detta sker.

Samir El Andaloussi, forskare vid institutet för laboratoriemedicin, har tilldelats det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag 2020 för projektet ”Frisättning av modifierade extracellulära vesiklar för leverans av genterapi”.

I en ny studie som publicerats i tidskriften JAMA Psychiatry har forskare vid Karolinska Institutet studerat CYP2C19- och CYP2D6-genernas betydelse vid behandling med antidepressiva och antipsykotiska läkemedel. Förhoppningen är att patientens genotyp bättre ska kunna utnyttjas för att individualisera läkemedelsbehandlingen och leda till en mer effektiv behandling.

Grattis Jorge Ruas, nyutnämnd professor i molekylär fysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi.

Proteiner som sitter på ytan av kroppens celler har en viktig roll för effekten av olika läkemedel. Samtidigt behövs förfinade metoder för att analysera dessa membranproteiners organisation. Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny DNA-baserad analysmetod som kan bidra till utvecklingen av framtidens läkemedel mot bland annat bröstcancer. Studien publiceras i Nature Nanotechnology.

På initiativ av Torgny Svenssons tidigare doktorander och kollegor har ett vetenskapligt pris initierats, ”The Torgny H. Svensson Award”, i Torgnys ära. Priset delas ut under SCNPs årliga konferens var mottagaren av priset erbjuds att hålla en vetenskaplig föreläsning.

Sophie Erhardts forskargrupp vid Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet, beviljas ett forskningsbidrag på totalt 1 200 000 SEK från Hjärnfonden.

Vi saknar vår kollega och vän professor emeritus Torgny Svensson. Han avled i sviterna av covid-19 fredagen den 12 juni vid 75 år ålder. Han sörjs närmast av sin familj, vänner och kolleger i Sverige och internationellt.

I dag använder miljontals människor världen över syradämpande läkemedel, så kallade syrapumpshämmare, mot halsbränna, magkatarr och magsår. Forskare från Karolinska Institutet rapporterar nu hur långvarig användning av dessa läkemedel skulle kunna bidra till ökad risk att utveckla demens, resultat som publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

The Association for Research in Otolaryngology (ARO) tillkännager Christopher Cederroth som mottagare av The Geraldine Dietz Fox Young Investigator Award vid AROs årliga MidWinter-möte. Christopher Cederroth får den prestigefyllda utmärkelsen för sin hörsel- och tinnitusforskning.

Vi saknar vår tidigare chef, kollega och vän professor emeritus Folke Sjöqvist. Han avled stilla den 30 mars vid 86 års ålder, efter en längre tids sjukdom. Han sörjs närmast av sin hustru Margareta, fyra barn med familjer, vänner och kolleger i Sverige och i hela världen.

Efter mångårig forskning om så kallade Frizzled-receptorer på cellernas yta har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat visa att dessa receptorer kan påverkas med småmolekylära läkemedel. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, öppnar för nya sätt att behandla olika typer av cancer.

Stort grattis till Pawel Kozielewicz som utsetts till "Highlighted Trainee Author, January 2020" av tidskriften Molecular Pharmacology.

Två forskare vid Karolinska Institutet tilldelas anslag från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) inom programmet för strategisk mobilitet. Programmet syftar till att öka utbytet mellan svenska universitet och näringslivet genom att möjliggöra för forskare att under en tid arbeta hos den andra parten inom ett projekt.

Tolv forskare vid Karolinska Institutet kvalar denna gång in på den årliga listan över högt citerade forskare som Web of Science sammanställer.

One Mind Rising Star Awards delas ut årligen i syfte att uppmärksamma och stödja banbrytande forskning om hjärnskador och psykisk sjukdom.

Fettlösliga statiner kan förebygga levercancer och minskar dödligheten hos patienter med virushepatit. Det visar en studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet som publiceras i Annals of Internal Medicine.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt den långsiktiga effekten av hormonbehandling hos kvinnor med de vanligaste typerna av hormonkänslig bröstcancer. Resultaten, som presenteras i tidskriften JAMA Oncology, visar att behandlingen har en skyddande effekt mot spridd cancer vid både så kallad Luminal A och Luminal B bröstcancersubtyp.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt verkningsmekanismen hos ett läkemedel som används för behandling av multipel skleros. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature Communications, visar att läkemedlet påverkar celler i det medfödda immunförsvaret och att det finns en oväntad koppling mellan behandlingseffekt och ökad produktion av syreradikaler.

En inledande genanalys kan ge bättre resultat vid behandling med de antipsykotiska läkemedlen risperidon och aripiprazole. Ny forskning visar hur aktiviteten av ett visst enzym i kroppen som omsätter läkemedlen, påverkar den individuella dos som bör ges för bästa behandlingseffekt. Studien, som publiceras i The Lancet Psychiatry, har gjorts av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med Diakonhjemmets sjukhus i Oslo.

För drygt 20 år sedan lanserades en spektakulär teori att den röda blodkroppen kan släppa ifrån sig signalsubstansen kvävemonoxid (NO) via ett finurligt sätt och därigenom bidra till det fysiologiska fenomenet ”hypoxisk vasodilatation” , m.a.o. att våra blodkärl automatiskt vidgar sig när syrehalten blir lägre för att säkerställa syreleveransen till vävnader (Jia Nature 1996).

Nya forskningsresultat om hur cancermutationer påverkar en viss typ av receptorer på cellens yta öppnar för utveckling av skräddarsydda läkemedel mot till exempel ändtarmscancer och lungcancer.

Det finns en stor, outnyttjad potential att utveckla läkemedel mot cancer, fibros och hjärt-kärlsjukdomar genom att använda så kallade Frizzled-receptorer som terapeutiskt mål. Det tror forskare vid Karolinska Institutet som i en ny studie har kartlagt hur receptorerna aktiveras på cellytan och vilka processer som sedan sätts igång inuti cellen. Studien publiceras i tidskriften Science Signaling.

Hallå där, Dinos Meletis, docent vid Institutionen för neurovetenskap, som varit med att utveckla en ny seminarieserie som startar denna vecka i Karolinska Institutets nya forskningshus Biomedicum.