Nyhetsarkiv

Karolinska Institutet är, tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset, först i Sverige med ackrediteringen som Comprehensive Cancer Center av Organisation of European Cancer Institutes (OECI).

Qing Shen vill med sin avhandling öka förståelsen av vad som händer under en pågående cancerutredning genom att undersöka olika stressrelaterade sjukdomsutfall under den kritiska tidsperiod då man utreds, får en diagnos och sedan behandling för cancer. Qing undersöker också om det finns effektiv behandling för att minska överriskerna för sådan stressrelaterad ohälsa.

Humant papillomvirus (HPV) orsakar bland annat cancer i livmoderhalsen och i svalget. En svensk-finsk studie publicerad i tidskriften Journal of Infectious Diseases visar nu att de mest cancerframkallande HPV-typerna kan utrotas – men endast om både flickor och pojkar vaccineras. Från och med hösten 2020 kommer bägge kön att erbjudas HPV-vaccinet i Sverige.

Vuxna med kronisk virushepatit och förhöjd risk för levercancer har lägre risk att drabbas av levercancer eller att dö av leversjukdom om de under lång tid medicinerat med acetylsalicylsyra (till exempel Trombyl) i låg dos. Det visar en studie som publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine av forskare från Karolinska Institutet och Universitetssjukhuset Örebro i Sverige och Massachusetts General Hospital i Boston, USA.

I ett svenskt-danskt samarbete publicerar nu forskare från Karolinska Institutet, Örebro Universitet och Århus universitet, Danmark, den största studien hittills om risken för tjocktarmscancer vid Crohns sjukdom. Artikeln publiceras i tidskriften The Lancet Gastroenterology Hepatology.

Ann Nordgren, adjungerad professor vid Karolinska Institutet, har i egenskap av koordinator för arbetsgruppen Predisposition inom Barntumörbanken (BTB) - Genomic Medicine Sweden (GMS), arbetsutskott (AU) Barncancer, beviljats kliniskt projektanslag med den generösa summan om totalt 15 000 000 kr (5 Mkr x 3 år) från Barncancerfonden för att genom ett brett nationellt samarbete utveckla ett nytt arbetssätt för att diagnosticera barncancerpredisposition.

Efter mångårig forskning om så kallade Frizzled-receptorer på cellernas yta har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat visa att dessa receptorer kan påverkas med småmolekylära läkemedel. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, öppnar för nya sätt att behandla olika typer av cancer.

Projektet ”Detection and analysis of tumor and blood-borne markers using new nanotechnology for early diagnosis and monitoring of cancer” (Detektion och analys av tumör-och blodburna markörer med ny nano-teknologi för tidig diagnostik och monitorering av cancer) har fått 19 900 000 kr från Familjen Erling Perssons Stiftelse som en förlängning med 2 år på ett tidigare 3-årigt projekt.

Ett vanligt och billigt läkemedel kan användas för att motverka behandlingsresistens vid akut myeloisk leukemi (AML), en av de vanligaste blodcancerformerna hos vuxna. Det visar en studie i möss och mänskliga blodceller vid Karolinska Institutet och SciLifeLab som publiceras i tidskriften EMBO Molecular Medicine. Nu ska forskarna testa en ny kombinationsbehandling i en klinisk studie.

Patienter som har den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit löper ökad risk att dö av tjocktarmscancer eller ändtarmscancer, trots modern behandling. Risken har dock minskat under senare år. Det visar en ny studie som forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med danska forskare, publicerat i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod baserat på artificiell intelligens för att bättre diagnostisera och gradera prostatacancer vid bedömning av vävnadsprover. AI-systemet har potentialen att lösa flaskhalsar i dagens prostatacancerdiagnostik genom att ge säkrare diagnoser och bättre klinisk handläggning. Studien, som presenteras i The Lancet Oncology, visar att AI-systemet var lika bra på att identifiera och gradera prostatacancer som ledande uropatologer.

Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en metod för att ta reda på vilka proteiner som påverkas av specifika läkemedel. Detta verktyg, och de resultat som det redan har genererat, finns gratis tillgängligt på nätet. Metoden beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Vid Barncancerfondens årliga utdelning till forskning inom medicinteknik är det i år åtta projekt inom forskning för barn med cancer som får dela på 15,2 miljoner kronor.

Forskare har länge vetat att vissa gener kan vara cancerframkallande när de blir för aktiva, men exakt vad som händer inne i cellkärnan när cancern utvecklas har hittills varit ett mysterium. Forskare vid Karolinska Institutet har nu funnit en ny mekanism som gör vissa cancergener överaktiva. Resultaten, som publiceras i Nature Genetics, skapar förutsättningar för helt nya strategier att bekämpa cancer.

Den 6 december försvarar Cecilia Radkiewicz sin avhandling "Sex differences in cancer risk and survival".

Vi gratulerar följande CLINTEC-forskare som tilldelats Cancerfondens anslag

Elisabeth Rydwik, Sektionen för fysioterapi, och Yvonne Wengström, Sektionen för omvårdnad, får 3 000 000 kr respektive 2 400 000 kr för sina forskningsprojekt.

Barn som fått strålning mot hjärnan för att behandla tumörer kan få kognitiva problem senare i livet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i studier på möss visat att läkemedlet litium kan bidra till läkningen av dessa skador, långt efter att de uppkommit. Studien publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry och forskarna planerar nu att testa behandlingen i kliniska prövningar.

Cancerfonden har idag beslutat att dela ut 267 miljoner kronor till de mest framstående cancerforskarna vid Karolinska Institutet. En av de som får ta del av pengarna är professor Kamila Czene som arbetar med att kartlägga vilka faktorer som påverkar risken för bröstcancer.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat tio potentiella läkemedelsmål för behandling av hjärntumörer av typen glioblastom. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports.

Vetenskapsrådet har beviljat drygt 500 miljoner kronor totalt till 118 forskare vid Karolinska Institutet för åren 2019–2024. Sammanlagt delar Vetenskapsrådet ut nästan 1,1 miljarder kronor till 254 personer för forskning inom medicin och hälsa.

Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet är först i Sverige med att ansöka om att bli ett ackrediterat Comprehensive Cancer Center (CCC) av Organisation of European Cancer Institutes (OECI). Den 23-24 oktober äger en granskning, så kallad audit, rum på Karolinska Universitetssjukhuset.

KI-Kanadadagen arrangerades i Biomedicum den 17 oktober och i fokus var alla de forskarsamarbeten som vuxit fram genom åren mellan forskare på KI och i Kanada.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny och billig metod för att identifiera väldigt heterogena tumörer. Dessa är ofta mycket aggressiva och kräver därför en mer aggressiv behandling. Metoden presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Två forskningsprojekt vid Karolinska Institutet har tilldelats projektanslag för samverkan från European Research Council (ERC). Sammanlagt får forskarna och deras internationella samarbetspartners dela på närmare 210 miljoner kronor över en sex-årsperiod. Projekten ska öka förståelsen för hur fettcellens komponenter kan skynda på olika folksjukdomar samt bana väg för nya cancerbehandlingar.

Wenjing Tao vid gruppen Övre GI Kirurgi försvarar sin avhandling "Cancer after bariatric surgery : risk and prognosis" den 4 oktober 2019. Huvudhandledare är Jesper Lagergren.

Ett nytt sätt att producera nanopartiklar som kan fungera som bärare i så kallade mRNA-vacciner, har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutets Hongkongnod, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, och MIT i USA. Med metoden, som beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology, har forskarna identifierat en ny klass av bärarmolekyler som hämmar tumörtillväxt och förlänger överlevnaden i musmodeller av cancer.

Kvinnor har ökad risk för att höggradiga cellförändringar i livmoderhalsen kommer tillbaka efter operation om det funnits cellförändringar i operationsmarginalen, särskilt om högrisk-HPV (humant papillomvirus) kunnat påvisas i uppföljningsprovet. Det visar en ny långtidsstudie från Karolinska Institutet som publiceras i American Journal of Obstetrics and Gynecology. Forskarna fann också att flera andra sjukdomar kan vara oberoende riskfaktorer för återkomst av cellförändringar.

Tidig äggstockscancer hos unga kvinnor kan opereras i syfte att bevara fertiliteten utan att det påverkar säkerheten eller effektiviteten av cancerbehandlingen. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en nationell studie som publiceras i tidskriften Gynecologic Oncology.

Tre forskare vid Karolinska Institutet tilldelas det europeiska forskningsrådets startanslag 2019: Jenny Mjösberg, Maria Genander och nyrekryterade Pia Dosenovic.  Deras forskningsprojekt handlar om inflammatorisk tarmsjukdom, matstrupscancer respektive vaccin mot hiv. Totalt delar ERC i år ut sitt prestigefulla startanslag till 408 unga forskningsledare från hela världen.

Fettlösliga statiner kan förebygga levercancer och minskar dödligheten hos patienter med virushepatit. Det visar en studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet som publiceras i Annals of Internal Medicine.

Standardbehandling vid aggressiv hudcancer är att operera bort tumören. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det räcker med två centimeters operationsmarginal vid det kirurgiska ingreppet, i stället för uppemot fyra som använts tidigare. I studien, som publiceras i The Lancet, har forskarna följt över 900 patienter i genomsnitt 19 år efter operation.

Patienter med cancer i gallvägarna har en förändrad genetisk arkitektur hos vissa receptorsystem i immunförsvaret. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Gastroenterology. Förhoppningen är att upptäckten ska leda till ny effektiv immunterapi för dessa svårbehandlade tumörtyper.

Forskare vid Karolinska Institutet har hittat markörer som i ett blodprov kan förutsäga vilka patienter som har nytta av läkemedel mot spridd prostatacancer. Resultaten publiceras i tidskriften JAMA Oncology. Forskarna hoppas att fyndet kan leda till ett test som bidrar till en mer individanpassad behandling av sjukdomen.

Strålbehandling mot cancer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom långt senare i livet eftersom strålningen ger en kronisk inflammation i de bestrålade blodkärlen. I en ny studie publicerad i European Heart Journal visar forskare vid Karolinska Institutet att inflammationen kan behandlas med så kallade IL-1-hämmare.

Nästan nittio procent av alla dödsfall i cancer beror på att tumören har spridit sig. En studie från Karolinska Institutet visar att en process, som gör att cellerna kan sprida sig, underlättas av nybildning av ribosomer, de komponenter i cellen där proteiner produceras. Resultaten öppnar för ett nytt sätt att behandla avancerad cancer. Studien publiceras i tidskriften Nature Communications.

Tre forskare vid Karolinska Institutet utses till Wallenberg Scholars 2019: professorerna Ernest Arenas, Sten Linnarsson och Randall S. Johnson. Forskarna som tillhör Sveriges främsta, tilldelas 18 miljoner kronor vardera av Wallenbergstiftelserna genom ett femårigt anslag för fri forskning.

Nya forskningsresultat om hur cancermutationer påverkar en viss typ av receptorer på cellens yta öppnar för utveckling av skräddarsydda läkemedel mot till exempel ändtarmscancer och lungcancer.